Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och en begravning kapitel 15

Författare: sammet Datum: 2019-02-19 13:43:57

Kategori: Heterosex

Läst: 3 861 gånger

Betyg: 4.7 (8 röster) 5 medlemmar har denna novell som favorit



Kapitel 15
- Jaha säger Jesper, när slår vi till?
Vi sitter vid bordet därhemma och pratar, vi avslutade helgen med festen för att fira att de skrivit på avtalet, och att min mors manifest fick läsas upp. Vi hade planerat att ta hand om Mckellan innan vi åkte hem men han hade försvunnit och våra spioner hade tappat bort honom. Så vi åkte hem i stället, när vi kom hem så hade vi väntat på att få besked på när han kom tillbaka. De som gick i skolan gjorde det. Jesper förde samtal med kommunen och avtalet skulle snart vara på plats.
Han hade visat sina visioner för Peter och han hade blivit eld och lågor. Så fort alla papper var klara så skulle vi sätta igång att bygga. De som jobbade med våra upphittade skatter hade kommit en bra bit på vägen i organiserandet av sakerna.
Det skulle bli premiär runt jultid, jag och Rebecka gjorde inte så mycket mer än att vi inte kunde bestämma oss för om vi skulle ta hand om Mckellan eller leta skatter.
Vi velade fram och tillbaka, när vi varit hemma i en veckas tid så ringde min telefon och det var Gunther som ringde
- Hej
- Hej
- Vi har hittat honom, han är nog rädd. Han befinner sig på en privatklinik på Kuba där man kan få sitt yttre ändrat
- Bra, har vi några kontakter där? så att vi inte trampar någon på tårna
- Ja jag har kontaktat dem, han har hyrt ett stort hus där på ön ett par mil från Havanna, han skall åka till kliniken om tvådagar
- Hur ser det ut med vakter?
- Jag har skickat planet, det ligger en fil på planet
- Bra då vet vi det, hur mycket pengar har han kvar?
- Inte mycket, din uppmaning till Sue och Mark har fått efterverkningar, de spred det vidare till sina vänner och när de började sälja så störtdök hans aktie
- Perfekt, när de når botten så tar vi över skiten
- Ja
- Förlåt det var inte meningen att lära dig ditt jobb
- Haha ingen fara, men som sagt. Planet är framme om en timme c:a
- Tack, vi hörs
- Det gör vi
- Jaha när slår vi till frågar Jesper
- Vi åker så fort vi packat
- Vem åker med?
- Bara du och Esmeralda, de andra har sitt att se till
- Då kör vi på det
- Var är Esmeralda och Rebecka?
- De skulle iväg ett ärende
- Då ringer vi dem och säger att vi träffas på flygplatsen
Vi reser oss och går ner i källaren, vi packar våra väskor och när vi är klara så går vi upp. Jag går in till min mor och James
- Vi sticker nu, håller ni ställningarna?
- Jadå
- Bra, tack
- Var är barnen?
- På sitt rum, de ritar. Vargen är där med dem
- Då följer vi med in
Vi reser oss och går in i huset, ytterdörren öppnas och Rebecka och Esmeralda kommer in
- De har hittar honom, vi reser direkt
- Bra
- Jag har packat din väska, skall vi säga hej då till barnen
- Ja
Vi går in på barnens rum och kramar om dem och när vi är klara så går vi ut till bilarna och kör iväg
- Jaha så han är på Kuba
- Ja tydligen, han är rädd enligt Gunther, han har väl insett att allt har exploderat i hans ansikte, så nu försöker han smita. Hans lagliga affärer är snart uppköpta av oss. Men han har stoppat undan en massa pengar genom åren och han bedriver en del ljusskygga affärer. Gunther gör vad han kan för att spåra hans bankkonto och han försöker frysa dem. Men han har så att han klarar sig ändå
- Hur gör vi?
- Vi blir mötta av någon av våra spioner på flygplatsen och sen visar den oss tillrätta. Vi vet var han bor. Vi tar oss dit och gör det vi brukar göra. När vi är klara så åker vi hem
- Och han?
- Ön om det är möjligt, är inte det möjligt så lämnar han inte Kuba levande
- Beskydd?
- Samma som vi mött innan, inhyrda legosoldater och en del fanatiker. F.d. militärer
- Så de kan ta hand om sig själv?
- Ja men vi använder bara svärd om det behövs, annars så är det Bokken som gäller
- Bra då vet vi det, har han sin familj med sig?
- Nej, han har äldre barn, ett par barnbarn. De är hemma i Kanada och USA. Hans trofé fru är hemma
- Trofé fru?
- Minst trettio år yngre än honom f.d. modell bl.a. i playboy
- Jaha en sådan
- Ja och hon kommer inte ärva en krona, enligt äktenskapsförordet, hon får inte ett skit vid en skilsmässa i heller så hon stannar för pengarna vad det verkar
- Inga barn?
- Nej, inte med henne, hans första fru dog, cancer. Sen levde han själv rätt länge innan han träffade modellen
- Där ser man
- Ja han uppfostrade barnen själv, eller han anställde folk att ta hand om barnen men han ville inte att någon kvinna skulle ta deras mors plats innan de hade flyttat ut. Han tillfredsställde sina lustar med en massa tillfälliga förbindelser, både köpta och engångsföreteelser. Han satsade ännu mer på sina företag när hans fru dött. Privatskolor för barnen, ja det vanliga i de kretsarna
- Hur skall ni göra?
- Med?
- Era barn, vanlig skola eller…
- Det har jag inte tänkt på, har du hjärtat?
- Nej inte sådär, vi får se. Vi frågar dem vad de vill, vi skulle kunna köra hemstudier. Vi har en rätt intelligent skara människor som nog hade kunnat ge dem en bättre utbildning än vad de får i skolan
- Jo det är ett alternativ, men där får de inga kompisar. De lever rätt isolerat som det är. Vi får se helt enkelt hur vi gör, vi vill inte att de skall leva i någon form av bubbla utan kontakt med jämnåriga
- Så släppa loss de där två på en vanlig skolgård?
- Haha ja lite så
- Jisses, de kommer att äga skolan innan första skoldagen är slut
- Kanske det säger jag med ett leende
Jag lutar mig tillbaka och stänger ögonen
- Välkomna till Kuba säger en kvinna när vi går fram till henne
- Tack
- Skall vi
- Javisst
Vi sätter oss i hennes bil. en gammal amerikanare från femtiotalet. Hon kör ut från en parkering och vi tittar ut genom fönsterna på bilen och tittar på människorna därute.
Vi åker i ungefär en timme. Vi kommer fram till ett hus och kvinnan parkerar. Vi tar våra väskor och följer efter henne in i huset. Vi sätter våra väskor på golvet och kvinnan tittar på oss
- Mannen ni söker befinner sig c:a fyra kilometer åt det hållet
Hon pekar med handen och vi tittar på den. Jag nickar och hon säger ingenting, vi tar våra väskor och bär in dem i sovrummen. Jag sätter min väska på sängen och går ut till köket. Jag öppnar kylen och tar en vattenflaska
Vi sätter oss vid köksbordet och jag öppnar min flaska. Kvinnan tittar fortfarande på oss
- Är det något du undrar över? frågar jag och tittar på henne
- Vad vill ni den mannen?
- Stoppa en mördare och kapitalist, han har gått över lik för att tjäna de pengar han har
- Skall ni döda honom?
- Inte om det inte blir nödvändigt, om vi kan så kommer vi att arrestera honom
- Han köper sig fri
- Inte dit vi kommer skicka honom
- Du vet vad du skall göra?
- Ja stanna här och vänta tills ni kommer tillbaka. Sen köra er till flygplatsen säger hon
- Bra, vi går och lägger oss nu. Vi ses i natt
Vi reser oss och går till sovrummen. Vi lägger oss på sängarna och stänger ögonen. Jag tittar på huset och sen på de andra tre. Det är fullt upplyst, det låter som att det är fest i huset. Vi drar våra Bokken och börjar springa
Jag tittar på mannen som ligger på marken framför mig, jag ser blodet som rinner från hans huvud, den stampade jorden suger upp den i takt med att det rinner ur hålet där han sköt sig själv. Vi tittar på varandra och springer tillbaka till vårt hus
Vi går in och byter om, kvinnan sitter i en stol och sover, vi väcker henne och hon tittar på oss. Hon reser sig och vi sätter oss i bilen och hon kör iväg. Vi kommer fram till flygplatsen och vi går ombord på planet
Vi sätter oss i sätena och jag stänger ögonen. Planet lättar och vi är på väg. Jag vaknar av att planet landar, hjulen studsar på landningsbanan och jag öppnar ögonen. De andra har också sovit.
Vi sträcker på oss tar våra väskor när planet stannar. Vi sätter oss i våra bilar och kör hem. Klockan är sju på morgonen, vi kommer att komma hem lagom till frukost.
Vi parkerar bilarna och tar våra väskor och går in i huset. Vi sätter väskorna i hallen och går ut till matplatsen. De andra är uppe och sitter vid bordet och de tittar på oss när vi kommer in
- Det gick bra?
- Ja då säger jag och ler, det gick bra. Vi slapp ta hand om honom, han gjorde slut på det själv. Jag vet inte varför egentligen. Han kanske insåg att det var slut. Att han inte kom undan, han har kanske hört talas om ön och ville avsluta det på sina villkor. Han tog sitt liv innan vi kom fram till honom
- Det känns nästan som om jag blivit blåst på konfekten säger Jesper
- Haha lite så, men världen är en girigbuk mindre
- Så bra säger min mor och ler, kaffe?
Vi stannade hemma resten av veckan och vilade, den senaste tiden hade varit rätt intensiv. När veckan gått så reste jag och Rebecka till de tre olika platserna där Amanda var säker på att det skulle finnas tåg vagnar. Vi hittade tåg på två av tre ställen och vi fick transporterat hem sakerna, museipersonalen blev överlyckliga och kastade sig över de nya fynden. Amanda blev både glad och lite sur över att vi hittat saker, men att hennes informationer var fel vid den ena platsen.
Vi anade att hon nu skulle kasta sig över projektet och finkamma alla informationer hon kunde hitta. Vi besökte museet och tittade på hur långt de kommit. Vi gick runt bland de olika rummen och förundrades över alla sakerna. En vecka efter att vi kommit hem så ringde personalen och bad oss komma till museet. Vi åkte dit och vi träffade en väldigt upphetsad chef.
Hon hälsade på oss och vi gick in i den enorma lokal som vi använde som avlastningsplats. Hon gick före oss med raska steg och hon gick fram till en av vagnarna och vi gick in i den vi med.
Hon stannade framför en kungakrona, och en mindre krona. Hon tog på sig ett par handskar och lyfte upp kronan och hon började tala
- Detta är ett av de största arkeologiska fynden som är gjort sedan Tutanchamon
- Så pass säger jag och ler, vem krona är det?
- Enligt våra efterforskningar så är det Davids krona
- Judarnas konung?
- Ja
- Han som dödade Goliat och ansågs vara Messias?
- Ja
- Där ser man, hur verifierar man det?
- Det finns olika historiska fakta, vi har begärt att få göra en kol 14 undersökning. Men alla historiska fakta säger att det är hans krona
- Jag skulle kunna tänka mig att de kommer vilja ha tillbaka den, hur hamnade den i deras händer? Förvisso så hade Hitler arkeologer som finkammade öknarna i Afrika och andra länder, men denna måste de ha stulit och fått stulit åt sig från Israel. Den skall väl egentligen ligga i konungarnas kammare eller vad den heter i Jerusalem?
- Ja, det ligger en krona där. men det är inte den riktiga kronan
- Är de medvetna om det?
- Jag vet faktiskt inte
- Då tar vi reda på det
Jag tar fram min telefon och ringer
- Hej svarar en man
- Hej detta är Niklas
- Hej min vän
- Jag har en fråga som du kanske kan svara på?
- Javisst om det står i min makt
- Vår museichef står med en kungakrona i sin hand som hon säger är Davids krona. Men vad vi vet så finns det redan en sådan i Jerusalem. Vet du något om detta?
Det blir tyst på andra sidan, jag väntar och efter en stund så säger mannen
- Är ni säkra?
- Hon är och hon är väldigt duktig, vi kan utföra diverse tester på den, mitt tips är dock att du får er undersökt och återkommer till oss när ni gjort det. Skrapa på den eller något för att se om den är äkta. Prata med någon som kanske vet om den äkta blev stulen och sen om de valde att mörka den historien. Något säger mig att Guds Hämnd skulle göra det för att dölja sanningen om sig själv, om de gjorde det så har ni ännu mer på fötterna mot dem. Om det nu skulle behövas, kanske till och med var de som gav nazisterna den
- Jag återkommer, förresten tack för stödet
- Vilket stöd?
- Att de tre gjorda sina uttalanden och att de andra nationerna följde efter. De försöker gömma sig men vi hittar dem, ingen vill ta i dem med tång
- Det var så lite så, men återkom när ni gjort vad som behövs. Skulle det visa sig att det är den kronan vi har så skickar vi den till er så kan ni byta ut den under pompa och ståt och fördöma dem extra mycket. Så länge S.t Batz får äran för det
- Ja är det så, så kommer vi att vidta mått och steg
- Bra då förbereder vi Isabella och James på att de kan få en inbjudan av er om det skulle visa sig att vi har rätt
- Absolut
- Tack, vi hörs
- Det gör vi
Jag lägger på och tittar på chefen
- Hur säker är du?
- 99.9%
- Det räcker för mig, när han hör av sig så kommer vi att skicka tillbaka den till de rättmätiga ägarna. Min mor och far kommer att åka med den och överlämna den till dem
- Ja
- Den är inte vår att visa upp, men du håller historien i dina händer
- Ja verkligen
- Något annat intressant som ni hittat?
- Oja hur mycket om helst, frågan är om vi kommer att kunna ställa ut allt
- Hur mycket på de där listorna som de skickat till oss har återlämnats?
- Av allt ni hittat? C:a trettio procent. Mycket av det ni hittat har inga ägare, de överlevde inte
- Inte mer än så
- Nej, de dödade hela släkter, det finns inga arvingar kvar. Men trettio procent är ändå en hel del. Jag kan även säga att det ni gör har skapat efterverkningar runt om på andra museer, det finns de som inte vill dela med sig av sina fynd. Det blev ett ramaskri när ni gjorde som ni gjorde. Och med det guld som de organisationerna får av er så har de numera råd att börja bedriva processer mot de museer och privata ägare för att få tillbaka sin egendom
- Jag kanske är naiv men det finns alltså museer som har saker som tillhör överlevande som de inte vill ge tillbaka?
- Oja en hel del faktiskt
- Vad kan vi göra?
- Ni gör redan, ni lämnar tillbaka och framförallt guldet ger dem möjligheter att ta upp striden med dem. Jag är på er sida, jag skulle inte vilja ha saker som jag visste tillhörde någon annan, vi gör grundliga kontroller av de som hävdar att den eller den tavlan eller någon annan antikvitet tillhör dem. Kommer vi fram till att det är så, så ser vi till att alla får reda på att ni lämnar tillbaka deras egendom
- Har det förekommit lurendrejare?
- Haha oja, men vi är för duktiga för dem
- Vad gör ni med dem?
- Vi kallar på era vakter sen försvinner de
- Haha så pass, bra fortsätt med det, sprid gärna ut det med
- Det gör vi redan säger hon med ett leende
- Vi hör av oss så fort han gör det
- Tack
Vi går ut ur lokalen och sätter oss i bilen och kör hem. Vi går in och sätter oss vid matplatsen. Isabella sitter där och hon tittar på oss när vi kommer in
- Hej gick det bra?
- Jadå, det kan blir så att du och James får resa till Israel som S.t Batz överhuvuden och lämna tillbaka en av deras viktigaste relikar
- Jaha säger hon, och vad är det?
- Davids kungakrona
- Där ser man, fanns den med bland fynden?
- Ja tydligen enligt museichefen, så vi ringde vår vän i Israel så han skulle undersöka det, men hon är till 99.9 procent säker på att det är den
- Där ser man, jaja vi tar det när det kommer
- Ja, du ser fundersam ut mor
- Va? Haha nej det är inget direkt. Jag bara satt och funderade på livet i allmänhet
- Där ser man, kom du fram till något?
- Nja inte direkt säger hon med ett leende
- Nehej säger jag och ler tillbaka
- Vad skall ni göra nu?
- Vi vet inte faktiskt, vi får se. Vi har löst de flesta lösa trådarna som fanns, eller så har de blivit lösta åt oss. Det enda som vi egentligen har att göra är att leta efter tavlan. Så vi väntar på att Amanda skall höra av sig. Hon blev lite gramse när det ena stället som vi undersökte var tomt. Så väntar på att hon skall höra av sig igen. Annars så har vi inget annat. Förresten, pratade Katja med dig angående Gwens kalas?
- Ja det gjorde hon och vi kom överens om att vi inte gör något förrän vi pratat med Rebecka. Har du planerat något?
- Nej inget specifikt, mer än att vi skulle bjuda in ungdomarna från familjen och hitta på något för henne
- Var?
- Vet inte, här kanske?
- Ja varför inte
- Mor vet du hur hon har det med vänner i skolan? Umgås hon med någon i skolan?
- Det finns en eller två tjejer som varit här någon gång när de haft skolarbete, men ingen hon umgås frekvent med. Men de två tjejerna hur skall jag säga, tolererar hon. Resten är bara pajaser i hennes ögon
- Tror du att hon skulle uppskatta om vi bjöd dem?
- Ja kanske, jag skall fråga henne. Hon vill säkert att Vincent är här den dagen
- Ja självklart, vi löser det
- Bra
- Besöker hon sin mors och syskons gravar?
- Ja när hon är i England så gör hon det
- Bra säger jag
Min telefon ringer och jag svarar
- Hej
- Hej det är Robert
- Hej det var ett tag sedan vad har du på hjärtat
Det blir tyst på andra sidan, jag hör hur han drar efter andan och sen säger han
- Kan vi träffas?
- Javisst var?
- På vanliga stället
- Javisst när?
- Gärna så fort som möjligt
- Vi är där om fyrtiofemminuter, inget fuffens
- Nej inget fuffens
- Bra då hörs vi på en stund
Jag lägger på och tittar på Rebecka, hon rycker på axlarna
- Skulle du vilja titta till barnen en stund mor?
- Javisst inga problem, vem var det?
- Robert, han lät konstig på rösten
- Så pass
- Ja, om inget annat så skulle jag säga att han lät uppgiven och trött
- Ja, jag uppfattade samma sak
- Vi kör direkt, vi kommer snart
- Javisst
Vi reser oss och går ut ur huset och sätter oss i en av våra bilar och kör iväg. Vi kör mot vår vanliga mötesplats och vi går in på shoppingcentret. Vi går ett varv och ser efter om där finns några av hans vanliga vakter. Där är inga, vi tittar på varandra och börjar känna efter. Vi går ett varv till och kommer fram till restaurangen där vi träffat honom de andra gångerna. Vi ser honom sitta vid ett bord och han ser grå och desperat ut. Han ser oss och vinkar
Vi går fram till bordet och sätter oss
- Hur länge?
- Hur visste ni?
- Du ser rätt sliten ut. Så något har hänt och de signaler du skickar ut säger oss att det handlar om antingen din dotter eller fru
- Min dotter, hon försvann för en vecka sedan och jag kan inte hitta henne. Något säger mig att hon är död. Men jag kan inte ge upp hoppet, jag har använt alla kontakter som jag har och ingen vet något. Sen kom jag och tänka på er. Jag vet vad ni tycker om mig och den organisation jag företräder, men detta gäller min dotter
- Vi tycker rätt bra om dig, trots ditt umgänge. När, var och hur försvann hon?
Han tittar på mig och jag ser tacksamhet i hans ögon
- För ca en vecka sedan, hon skulle komma hem från skolan med dök inte upp. Jag trodde först att hon fallit tillbaka i gamla vanor. Så jag sökte efter henne hos hennes gamla kompisar. Men de visste inget, så jag följde hennes spår från skolan. Hennes bil stod kvar, hennes saker fanns i hennes skåp. Hennes nya vänner sa att hon gått på toaletten och inte kommit tillbaka. Jag fann denna på toaletten
Han visar oss en spruta
- Sömnmedel, jag har fått det analyserat. De tog henne på skolans toalett
- De?
- Hennes kidnappare, men det har inte kommit något meddelande om någon lösen. Inga hot ingenting, jag har letat i en hel vecka utan att hitta något. Eller så skall jag inte säga, jag fick tag på övervakningsfilmerna från hennes skola och jag ser hur en person leder henne ut från toaletten
- Går hon fortfarande i skolan?
- Ja hon valde att gå en annan utbildning, hon tar skolan på allvar numera
- Vilken skola?
Han säger skolans namn och vi tittar på varandra
- Kan ni hjälpa mig, eller vill ni hjälpa mig? Mig och min fru, hon är helt förstörd. Hon skyller på mig och den organisation jag företräder, men jag är inte så involverad mer. Allt det som hänt och vad det gjorde med min familj har gjort att jag tagit flera steg tillbaka. Jag leder inte ens vår orden här längre, jag är bara en vanlig medlem så att säga. Jag har inget att säga till om mer, snälla vill ni hjälpa oss
Vi tittar på honom, vi ser smärtan, vi kan känna den. Vi anar hur långt han fått gå med sig själv för att sitta här med oss
- Vi skall göra vad vi kan Robert, vi skall göra vad vi kan för att hitta henne
Han tittar på oss och jag ser att hans ögon tåras
- Tack säger han med bruten röst, tack från djupet av mitt hjärta tack
- Ingen fara säger vi, vi lovar inget men vi skall göra vad vi kan. Din dotter har inte valt detta livet, hon har gjort vad hon kunnat för att ändra på sig. Vet du vilken toalett det var de tog henne från?
- Ja
- Bra då får du visa oss, vi kör dit
- Ja
- Vi tar vår bil
Vi reser oss och jag tar fram telefonen och ringer
- Hej är du kvar i skolan?
- Ja säger Alex
- Bra vi kommer, vänta vid huvudingången
- Javisst
- Bra hej
- Hej
Jag lägger på och vi går ut till vår bil. vi sätter oss i den och vi kör iväg. Vi säger ingenting på vägen dit, vi kommer fram och parkerar utanför skolan. Vi går mot huvudingången och Alex står där. jag ser hans reaktion när han ser vem som är med oss
- Hej säger Alex
- Robert säger mannen
- Mm jag vet
- Hans dotter blev kidnappad här på skolan för en vecka sedan
- Det var som fan, var då?
- På en av toaletterna säger Robert
- Vilken?
- Kom
Vi följer efter honom genom korridorerna, Simon ser oss och vi vinkar. Han tittar på vårt sällskap och han lyfter på ögonbrynen. Vi ler till svar och han kommer mot oss och följer med oss. Vi kommer fram till toaletten och jag tittar på Rebecka
Hon går in och efter en minut så kommer hon ut
- Det är tomt
Vi går in och vi tittar oss omkring, jag ser att Alex läser in rummet. Jag ser hans blick och han ställer sig vid ett handfat, han tittar i spegeln och sen så tittar han på mig. Jag nickar och han gör imma på spegeln med sin andedräkt
Ett namn uppenbarar sig, jag tittar på Robert och han blir vit i ansiktet
- Vem är det?
- Vårt överhuvud, han gillade inte mitt beslut att dra mig tillbaka
- Alex din bedömning? Hur gick det till?
Han tittar på mig sen så säger han
- Hon fick ett meddelande på sin telefon, någon bad henne komma hit. Har hon någon pojkvän?
- Va? Ja
- Det var säkert från honom, vet du vad han heter?
- Fredrik
- Fredrik vad?
- Klingberg
- Går han här?
- Ja han är två år yngre än henne
- Vilken klass frågar Simon
- Sa2b
Simon går ut från toaletten, Alex tittar på Robert
- Han lockade hit henne här, hon kom in hit och gick in i ett av båsen, det säger han och pekar. Hon kissade och när hon var klar så ställde hon sig här
Han sätter igång vattnet och tvättar sina händer
- Han kom ut från det båset, hon log mot honom i spegeln och när han kom fram så lutade han sig fram och tog tag om henne
- Hon skrattade till och blundade, hon njöt av hans närhet, då slog de till. En kvinna kom ut från samma bås som Fredrik. Hon attackerade din dotter och stack en nål i henne. Hon rasade ihop, Fredrik kysste kvinnan och gick han klättrade ut genom fönstret, det fönstret säger Alex och pekar. Kvinnan tog din dotter om midjan och ledde henne ut.
- Ja, de kastade hennes telefon i en soptunna härinne
- Ja den säger Alex och pekar, med tanke på hur slarviga de är med städandet här så finns det en chans att den ligger kvar
- Ring den Robert
Han stirrar på oss, han tar fram sin telefon och slår ett nummer. Det ringer men vi hör inget. Jag tittar på soptunnan och vänder upp och ner på den. Den träffar golvet och jag plockar upp den. Batteriet är urladdat, jag räcker den till Robert
Han tar emot med darrande hand, dörren smäller upp och Simon kastar in Fredrik på toaletten. Han svär när hans huvud träffar en av dörrarna
- Vem fan tror du att du är ditt satans yngel
Han vänder sig om och ser oss andra
- Ynglet är min bror, frågan är vem du är din sumpråtta, har de stört en endaste atom på hans dotters kropp så kommer vi att radera ut Orden en gång för alla, vi har en sexhundraårig vendetta mot dem. Så sumpråttan, var är hans dotter, svarar du inte så överlämnar jag dig till Robert och min bror. De har säkert ingen brist på fantasi när det kommer till att få dig att prata. Din telefon
Han stirrar på mig och han sväljer
- Rör ni mig så dör hon
- Din telefon
Han tittar på mig igen och jag tittar på Alex. Han går fram till honom slår till en gång. Han trycker honom på halsen
- Nå din sumpråtta, din telefon
Han rotar i sin ficka och ger honom telefonen. Alex slår till och han kippar efter andan. Jag bläddrar i hans kontaktbok och finner namnet som stod på spegeln. Jag ringer numret och det går fram signaler. En man svarar
- Jag har sagt åt dig att inte ringa mig. Fräser han
- Inte till mig, du skall få en chans att lämna tillbaka Roberts dotter levande och oskadd. Har ni rört henne på något vis så kommer de utvalda och deras fanatiker ta det väldigt personligt. Det kommer inte finnas en endaste plats på jorden som du kan gömma dig på. Vi kommer hitta dig
- De utvalda stammar mannen
- Ja de utvalda och djävulens barn, vi kommer att skicka dem, du har hört talas om dem misstänker jag
- Oh herregud
- Nej han kan inte hjälpa dig, förresten hur mycket är sumpråttan här värd för dig? Han hotade oss med att himlen skulle falla ner över oss om vi rörde honom, jag har en känsla av att du tycker att han är en belastning, han vet för mycket. Han är en duktig idiot, jag ser att Robert vill ha ett långt samtal med honom. Bara så du vet, vår vendetta lever och du har gett oss en chans att inkassera den. Men för Roberts dotters skull så skall du få en chans att göra det rätta. Var är hon? Säg oss det så kommer du att få leva
Det är tyst på andra sidan, jag väntar
- Hon är på denna adressen
Han säger en adress och jag lyssnar
- Tack, om ett hårstrå är krökt på henne, minsta lilla sina underhuggare har lekt med henne, så finns det ingenstans i hela universum som du kan gömma dig på. Har du förstått, våra fanatiker kommer att komma när du minst anar det. Hej
Jag lägger på luren och går fram till Fredrik och jag slår till, han rasar ihop
- Då kör vi, göm han härinne, förresten klä av honom naken och luta honom mot väggen där. Kasta iväg hans kläder
- Haha ja Niklas säger Simon, jag tar hand om det. jag har håltimme nu
- Bra, tack för hjälpen Alex vi ses därhemma
- Ja säger han med ett leende, jag hjälper Simon
- Gör det säger jag och ler
Vi går ut från toaletten och vi går till vår bil. Vi hoppar in i den och jag kör iväg. Vi kör hem till vårt hus. Vi svänger in framför huset och parkerar utanför dörren. Vi går in och vi går ut till matplatsen, Jesper tittar på oss när vi kommer in
Han ser Robert och lyfter på ögonbrynen
- Vi har fred Jesper
- Ja
Robert tittar på honom och sväljer
- Sätt dig säger jag vänligt till honom, vill du ha kaffe?
- Va? Ja tack
- Mor?
- Ja visst säger hon och reser sig
Jag går ner i källaren och packar våra väskor, jag går upp med dem när jag är klar. Rebecka har berättat för dem vad som hänt. Jesper tittar på mig och jag nickar. Han ler med hela ansiktet och reser sig, han går ner i källaren
Esmeralda öppnar ytterdörren och kommer in. Hon kastar en blick på Robert och hennes blick smalnar
- Vi har fred syster säger Rebecka, hans dotter han blivit kidnappad av någon idiot i hans organisation. Robert har stigit åt sidan, någon pajas där gillade inte det. Så nu så skall vi hämta henne. Jesper packar era väskor
- Så bra säger hon med elakt leende
Robert sväljer när hon ser det
- Vart skall vi?
- De har henne här i stan
- Så passande
- Visst är det säger Rebecka
- Varför är det passande säger Robert
- Då denna stad står under vårt beskydd, är man dum nog att reta oss i vår egen stad så får man ta konsekvenserna av sitt agerande
- Men ni lovade honom att han inte skulle skadas
- Om han inte rört din dotter ja, och det vi lovade honom var att vi inte skulle döda honom. Vi sa inget om hans kapitelhus, eller hans underhuggare. Han kommer inse hur ensam han är när vi är färdiga, och tror du verkligen att han inte rört en endaste atom av din dotter? Du tror inte att Fredrik eller den kvinna som drogade din dotter inte tagit sig friheter med henne?
- Oh herregud
- Ungefär så ja, du väntar här tills vi kommer tillbaka med din dotter. Prata med vår mor så kan hon berätta om vår vendetta med er. Hur förbannat korkat det är att reta upp oss. Försök inget med henne eller någon annan, det är bara hennes ord som kommer stoppa de andra från att ringa våra fanatiker när de ser dig sitta här
- Jag vill er inget ont
- Håll den tanken säger Jesper
- Han har gett sitt ord
- Ja Niklas säger Jesper
- Då kör vi
Vi går ut till bilen och vi lastar in våra väskor i bagaget och vi kör iväg. Vi kör igenom stan och kommer fram till den adress som mannen gav oss
- Jaha hur gör vi?
- Tja skall vi bara ringa på och dem lämna tillbaka henne?
- Bara sådär?
- Ja, vägrar de så får vi vara mer bestämda. Förhoppningsvis så har han ringt och förvarnat dem. Har inte gjort det så får de skylla sig själv
- Då hoppas jag att han inte ringt säger Jesper och ler elakt
- Haha skrattar jag
Vi går fram till huset och jag ringer på dörren. Vi hör steg inifrån huset och dörren öppnas. En yngre kvinna öppnar, hennes leende försvinner
- Vem fan är ni
- Han har inte ringt tydligen säger Jesper
Esmeralda slår till och kvinnan rasar ihop och hon böjer sig över henne
- Var är Roberts dotter? Hur ont du skall få avgör du, jag önskar att du väljer att inte säga något för då får jag leka med dig ditt satans orden luder. Jag har ett starkt mål i livet och det är att få er att lida. Så snälla rara du, gör motstånd
Kvinnan stirrar på henne och Esmeralda tar henne i håret och drar henne efter sig. Hon skriker och vi hör stolar som skrapar mot golvet, de män kommer ut i hallen och de stirrar på vad som händer. Jesper glider förbi Esmeralda och han ler och börjar slå ner dem. De hinner inte reagera
- Är här fler frågar? Esmeralda kvinnan
Hon stirrar på henne
- Källaren
- Tack säger Esmeralda och slår till
Kvinnan svimmar och vi letar upp dörren till källaren. Vi går nerför trappan och vi hör ljud som avslöjar vad som händer härnere. Jag tittar på de andra och vi går snabbt mot ljuden och vi öppnar dörren. Vi ser Roberts dotter ligga på mage bunden i en säng, de har lagt något under hennes mage så att de skall komma till lättare. Tre nakna män befinner sig i rummet och de skrattar rått.
En av dem våldtar henne medan de två andra står med sina hårt erigerade penisar i sina händer. De rör dem långsamt fram och tillbaka. Esmeralda riktar spark mot en av männen och hennes fot träffar hans näsa och han flyger bakåt, han slår i väggen och segnar ner på golvet.
Rebecka sparkar ner den andre mannen och Jesper tar tag i håret på hans som våldtar henne. Han sliter honom från henne och han slår till en gång. Mannens ögonvitor syns. Han skakar i kroppen och sen drar hans sitt sista andetag.
Rebecka går fram till sängen och tar loss de repen som håller fast henne i sängen och när hon är klar så börjar hon lysa. Hon söver hans dotter och helar henne. Hon tittar på mig och nickar, jag tar fram min telefon och slår numret till mannen
- Du är död
Jag lägger på innan han hinner säga något, jag tar ett lakan och vi täcker hennes kropp och Rebecka bör upp henne, Esmeralda går fram till kvinnan och lyfter upp henne. Vi går ut till vår bil och vi lägger kvinnan i bagageutrymmet. Rebecka sätter sig i baksätet tillsammans med Esmeralda och de lägger Roberts dotter över sina knän. Jesper tittar på mig och vi kör iväg.
Vi åker genom staden och kommer hem. Vi öppnar dörren och vi går in. Robert ser sin dotter och han stirrar på oss. Rebecka går uppför trappan med henne. Robert reser sig
- Sätt dig ner säger jag milt, Rebecka och Esmeralda tar hand om henne
- Vad har hänt, är hon okej?
- Nej hon är inte okej, men hon kommer att bli. Låt Rebecka ta hand om henne så kommer hon att bli okej. Nu är det viktigt att du finns där för henne. Låt oss ta hand om honom som ligger bakom detta. Berätta för oss varför han gjorde som han gjorde
- Jag vet inte, jag bad om att få stiga åt sidan. Jag kunde inte leva det livet längre. När era fanatiker räddade dem sist så fick jag nog, jag ville inte utsätta min familj för det livet längre. Jag lämnade över till en annan och tackade för mig. Han blev inte glad, men accepterade mitt val. Jag svor alla eder som finns för att de skulle lita på mig. Jag har inget med den världen att göra längre, jag kommer på de möten jag måste vara med på, jag röstar och ser till att inte stöta mig med någon. Jag ingår inte i några falanger längre och jag spelar inte deras spel längre
- Vet han vem som räddade din familj, och från vem?
- Ja jag var tvungen att berätta, de attackerade Orden
- Vet du om han hade samröre med dem? Vet du om han kände de som kidnappade din familj?
- Nej
- Kan du ta reda på det?
- Nej, jag har inte den makten längre
Jag tittar på honom och tar fram min telefon och ringer Gunther, jag berättar vad som hänt. När jag är klar så säger han
- Jag undersöker det
- Kolla extra noga efter andra släktingar
- Vad menar du?
- Om min kära mor har något mer syskon som vi inte vet något om, eller en annan släkting som blivit gramse på oss eller Robert
- Ja
Min mor tittar skarpt på mig
- Tack hör av dig så fort du har besked, vi vill verkligen få tag på honom Gunther. Han försöker säkert gömma sig. Hitta honom, och hitta honom snabbt
- Ja Niklas, du har svar om en timme max
- Tack, jag lägger på och tittar på Robert
- Ring din fru och säg till henne att komma hit
- Javisst
- Bra
Han tar fram sin telefon och ringer sin fru, han pratar med henne och när han är klar så lägger han på. Han tittar på mig
- Jag kommer aldrig kunna tacka er
- Ingen fara, vi är glada att vi kunde hjälpa till
Jesper tittar på Robert och sen på mig
- Ingen skall behöva genomgå det ni genomgår oavsett om du tillhör Orden eller inte
- Tack
- Ingen fara som min bror sa, han är död han vet inte om det bara. Vi kommer att hämnas
Rebecka och Esmeralda kommer ner och de sätter sig vid bordet. Robert tittar på dem och Rebecka ler
- Vi har helat henne, fysisk så kommer hon att bli bra. Vi skulle kunna radera hennes minne om det som hänt, men vi vill inte rota för mycket därinne. Så hon kommer att behöva hjälp
- Tack säger Robert med gråten i halsen
Vi hör en bil stanna utanför dörren och det ringer på dörren. Jag reser mig och öppnar. Roberts fru står utanför och hon gör stora ögon när hon ser mig
- Välkommen säger jag, kom in
- Tack, förlåt för gruset
- Ingen fara, som sagt kom in
Jag släpper in henne och hon går ut till matplatsen. Robert reser sig och de kramar om varandra
- Så sätt er ner och lyssna
- Ja
Vi berättar vad som hände i huset och när vi berättat färdigt så är de vita i ansiktet
- Vi kommer att ta hand om dem, ni tar hand om er dotter. Ni stannar här tills vi är färdiga. Vi kommer att jaga honom tills vi hittar honom och hans kapitel. De kommer inte överleva detta. Robert vill du lämna dem helt?
- Ja
- Bra då fixar vi det med, vem är högsta hönset hos er just nu
- Han
- Så bra, vem kommer att ta över?
- Om han skulle dö så är det en Lord Hubbard i England
- Bra, då skall han få ett samtal av oss när vi är klara med den andre. Att de skall ge fan i dig i och din familj, annars så får de med oss att göra. Men som jag kommer meddela honom samtidigt vår skuld till ert kapitel är betald efter detta
- Ja, med råge
- Bra då är vi överens om det
- Hur mår min dotter
- Hon, mår efter omständigheterna väl. Vi har helat det som behövdes helas fysiskt, det andra får ni söka hjälp för, vi driver en stiftelse för barn som blivit utsatta. Vi ringer dem och ber dem rekommendera en bra psykolog. Ni får namnet på den sen så träffar ni den. Isabella pratar du med Ulla?
- Ja säger hon med ett leende, var skall de sova?
- I ett av husen
- Bra då vet jag det
- Meddela Medici vilket
- Jadå säger hon och ler
- Perfekt
Min telefon ringer och jag svarar
- Hej
- Hej det är Krister, vi är på dina syskons skola, en ung man här säger att dina syskon slog ner honom och klädde av honom naken och lämnade honom på en av tjejernas toaletter
- Jaså? Vad jag vet så är han kidnappare och våldtäktsman, du kanske kan ta hand om honom
- Javisst
- Tack
- Vi hörs
- Det gör vi
Jag lägger på och tittar på Robert, han ler och jag ler tillbaka. Telefonen ringer igen
- Han är i Spanien, han gömmer sig hos kungen och drottningen
- Där ser man, tack. Och det andra?
- Jag rotar fortfarande, men du har nog rätt
- Där ser man, han eller hon?
- Hon
- Där ser man, man eller kvinna
- Jag vet inte, jag har snart svar
- Bra hör av dig
- Ja
- Vi hörs
- Ja
- Hej
- Hej
Jag lägger på och tittar på Esmeralda och Jesper
- Packa era väskor
- Ja
- Just det vi glömde den andra i bilen
- Haha lägg henne i källaren
- Ja säger Jesper, jag fixar det
Han reser sig och går ut. Han kommer in igen med kvinnan över axeln och går nerför trapporna med henne. Ytterdörren öppnas och Gwen kommer in. Hon tittar på Robert och hans fru. Hon presenterar sig och går upp på sitt rum
Alex och Simon kommer hem och de tittar på Robert och hans fru och presenterar sig för henne. Dörren öppnas igen och Sean och Annika kommer in. De tittar på dem och sen på oss. jag nickar och de går fram och hälsar. De sätter sig vid bordet
- Var är Ilse?
- Hon är med Lina de skulle fika
- Bra då uppdaterar ni henne
- Ja säger Isabella
Jag tittar på henne och hon reser sig. Vi går ut i trädgården och jag säger
- Det verkar som du har ett syskon till som försöker hämnas din fars död, det verkar som hon tror att Robert låg bakom den
- Är du säker?
- På att du har ett syskon? Ja enligt Gunther så verkar det vara så
- Herregud
- Men det konstiga är att ni delade in far så varför hon vill hämnas vet jag inte
- Men hur är det möjligt?
- Har inte en aning, det får Gunther reda ut. Men din mamma var kanske oförsiktig i sin ungdom. Konstigare saker har hänt
- Förvisso
- Det är som det är i denna soppa
- Haha jo förvisso, men ni vidtar mått och steg
- Jadå mor det gör vi, förhoppningsvis så har Gunther svar innan vi åker eller när vi kommer fram. Ta hand om dem, oavsett om de tillhör Oden eller inte
- Jadå, vi skall ta väl hand om dem
- Bra, de är oskyldiga offer i detta, och det som hon utsattes för är för djävligt
- Ja
Min telefon ringer och jag tar upp den
- Hej
- Hej det är Juan
- Hej min vän så bra att du ringde, jag skulle precis ringa dig
- Jaså?
- Ja du har en gäst hos dig som vi kommer att hälsa på, vi åker alldeles strax. Han har varit väldigt olydig
- Tack gode gud
- Är han besvärlig
- Ja han hotar med både det ena och det andra
- Så det gör han, som sagt vi är på väg, ni får dock stå ut med honom ett par timmar till men vi är på väg
- Bra då vet vi det, vi ses snart, skynda er är ni snälla
- Jadå vi skall skynda oss
- Hej
- Hej
Jag tittar på min mor och sen går vi in
- Nu åker vi, han tar ton mot Spaniens kung, och skyndar vi oss inte så får vi sätta Jesper på tronen
- Då åker vi direkt säger han
Vi går ut ur huset och sätter oss i bilen
***
Vi rullar fram mot slottet och bilen stannar. Vi stiger ur bilen och går fram mot dörren. Det står två män där
- Vem är ni?
- Förlåt säger Jesper, vet du inte hur man tilltalar kungligheter? Jag är prins av Andalusien, detta är min fru prinsessan av Andalusien. Det är min bror och svägerska, prinsen och prinsessan av Kanada. Vi skall träffa kungen och drottningen. Nu är du så god och släpper in oss
- Och om vi inte gör det? säger han med ett hånleende
- Då får ni ta konsekvenserna av det
- Försvinn säger den andre mannen
- Säger vem?
- Förlåt?
- Nej, jag förlåter dig inte
Han slår till och mannen segnar ihop, den andre stirrar och Esmeralda slår till honom. Vi slänger ut dem i rabatten. Vi öppnar dörren och går in. Vi går längs med en korridor och fler män kommer mot oss. Vi slår ner dem och vi kommer fram till två dörrar och det står två vakter utanför och tittar på oss. De drar sina vapen och vi rusar mot dem och slår ner dem. Vi tittar på varandra och öppnar dörrarna och går in.
Kungaparet och deras dotter sitter vid bordet. De tittar upp när vi kommer in och jag ser kungens blick. De är inte ensamma, en man sitter med ryggen mot oss
- Jag sa att inte ville bli störd ryter mannen
- Och vi sa att vi skulle ta hand om dig var du än gömde dig, morbror
Jag ser hur han stelnar till
- Morbror? säger Jesper åt mig
- Ja morbror, vår mormor gömde honom
- Döda dem ryter mannen
Ett tjugotal Ordens män rusar mot oss och vi möter deras attack och dödar dem till sista man. Han stirrar på oss när jag dra mitt svärd ur den siste mannens bröst. Han stirrar på oss och vi börjar lysa
- Så morbror, du ville hämnas för morfars död. Inte mormors? Man kan ju undra varför. Var det för att hon lämnade dig ifrån sig för att hon skämdes för dig? Fick morfar reda på dig och uppfostrade dig i hemlighet? Berättade han inte för mormor? Och du trodde att det var Robert som låg bakom hans död, för att morfar kidnappat hans fru och dotter. För att använda dem som vapen mot oss?
- Vem fan är ni? Väser mannen
- Vi? Vi är dina systerbarn morbror, berättade inte morfar att du har en syster? Förvisso berättade de inte för henne i heller att du existerade, och att du har en bror till. Han är död, samma som din mor och far. Vi låg bakom allas deras död. Morfar körde jag mitt svärd genom hans hjärta, mormor och din bror slutade sina dagar på vår semester ö i kinesiska havet. Lian Liu har du hört talas om den?
Han stirrar på mig
- Så din hämnd för morfar skulle du egentligen riktat mot oss, det var vi som räddade Roberts fru och dotter. Det var jag som hämnades min mor när jag klöv vår galna morfars hjärta. Förvisso så var han inte lika galen som mormor men dock en galning. Vet du han fejkade sin egen död tillsammans med mormor. De lurade en massa människor, men vi kom på dem. Så morbror hur känns det att vara skyldig till att en oskyldig flicka blivit våldtagen och misshandlad?
- Ni ljuger väser
- Nej till skillnad från dig så kan vi inte ljuga, vi är de utvalda, och de utvalda kan inte ljuga. Nog för att du är imbecill, men korkad tror jag inte att du är. Fråga kungen där om vi kan ljuga. Men varför gömma dig här? Visste du inte att de ingår i vår familj. Attackerar du dem så attackerar du vår familj, då får vi enligt de regler som gäller smiska dig och er på fingrarna. Vet du vad du gjort?
Han stirrar på mig och jag ser galenskapen i hans ögon
- Vad menar du väser han
- Jo du i din enfald har dödsdömt hela er organisation, du attackerade vår familj i egenskap av ledare för Orden, inte som ledare för ditt kapitelhus. Hade du gjort det så hade vi bara fått ta hand om det. Men du attackerade vår familj, hade du bara nöjt dig med att attackera Robert, så hade vi bara fått smälla dig på fingrarna, och då i egenskap av morbror till oss. Inte som allsmäktig ledare för Orden. Titta på min bror och det leende han har på sina läppar, hans största mål i livet är att förinta er organisation, och du kära morbror har gett honom frikort till det. Lord Hubbard kommer ta över efter dig när vi gjort vad vi skall göra med dig. Då kommer vi ringa honom och informera honom om läget. Sen kommer Jesper och Esmeralda börja planera för utrotandet av er och hela Orden. Så vi skall väl egentligen tacka dig för din arrogans, jag kan tänka mig att de riddare som grundade er Orden en gång sitter däruppe eller därnere och förbannar den dag då du lurade dig till ledarskapet. Så några sista ord innan du får träffa släkten?
Han stirrar på oss och han sväljer, sanningen om hans misstag träffar honom och han ser desperat ut. Han kastar sig mot mig och jag flyttar mig och mitt svärd viner genom luften och hans huvud rullar iväg. Jag spottar på hans kropp som ligger på golvet
Jag tittar på kungaparet som stirrar på mig och sen på kroppen som ligger på golvet. Jesper går fram till kroppen och spottar på den han med. Han lyfter upp den och bär iväg med den. Esmeralda tar huvudet och går efter Jesper
- Vi kanske skall sätta oss någon annanstans?
- Va? Säger kungen, javisst
Han ser tagen ut, de reser sig och går iväg. Vi kommer in i en salong och de sätter sig och vi tittar på dem
- Vi är skölden och svärdet som vi sa på ön, vi skyddar vår familj och ni ingår i den
- Herregud säger drottningen, de har vår dotter i ett av rummen
- Och det säger ni nu? Var?
- På andra våningen
- Helvete
Jag skickar ut min tanke
- Jesper, Esmeralda
- Ja
- De har deras dotter på andra våningen sök och finn
- Ja, fan
- Hur många?
- Fyra stycken
- Ni hörde?
- Ja vi är på väg
- Bra
Vi väntar och efter tio minuter så kommer Jesper, Esmeralda och deras dotter in i rummet. Hon ser oskadd ut, tagen men oskadd. Esmeralda skakar på huvudet och jag andas ut
- Är du okej?
- Ja säger hon och ler matt, lite tagen bara
- Så bra, tack förresten för att du ringde
- Självklart, de är galningar. Vi insåg det för ett tag sedan, var han verkligen er morbror?
- Ja tydligen, vår morfar hade gömt honom väl. Men nu är den galna sidan av släkten död
- Menade du allvar med det du sa angående dem?
- Oja när det kommer till dem så är jag alltid allvarlig, vi har en vendetta som sträcker sig sexhundra år tillbaka i tiden. Vi har väntat på detta tillfället sedan dess
- Inte ni direkt väl?
- Haha nej inte vi direkt, men de vi är reinkarnationer av har. Oavsett var de befinner sig just nu så jublar de nog ganska högt. Som sagt jag kommer be de två att planera för utraderandet av deras Orden. Det är vårt heligaste kall, jag kommer ringa Lord Hubbard och förvarna honom om vad som hänt och de kommer kissa på sig. Jag kommer även kontakta broderskapet så att de skickar hit ett antal vakter som skyddar er, för detta kommer få efterverkningar
- Tack säger kungen
- Ingen fara som jag sa innan ni är familj, vi är skölden och svärdet. Det är vår uppgift att skydda familjen. Nej nu skall vi åka hem igen, som sagt det kommer komma ett antal vakter som skyddar er. De kommer att se till att de inte kommer in igen. God Jul
Vi reser oss och går ut ur salongen och ut ur slottet. Jag tar fram telefonen när vi sätter oss i bilen. Jag ringer till Gunther
- Hej, han är död
- Bra då vet jag det
- Jag vill ha Hubbards telefonnummer
- Javisst säger han och rabblar ett telefonnummer
- Tack, Jesper och Esmeralda kommer att börja planera för utrotandet av dem, vi har fått vår chans
- Då vet jag det
- Bra, vi hörs
- Det gör vi
Jag lägger på och knappar in numret jag fått
- Hej säger en trött röst
- Lord Hubbard?
- Ja säger rösten, vem är detta?
- Den utvalde, jag ville bara hälsa och gratulera. Du är det nya överhuvudet över Orden, tyvärr så får du ärva en blodsfejd, din företrädare utmanade oss och attackerade vår familj, så nu får vi radera ut er. Jag ville bara ge dig en vänlig varning, vi kommer och vi kommer när ni minst anar det. Inget på hela jorden kan få oss att backa, vi kommer att komma när ni minst anar det och ni kommer inte märka oss. Vi har hans ring, vi har snart alla ringar. Hej då
Jag lägger på innan han hinner säga något, jag tittar på de andra och de ler. Jesper börjar skratta och vi andra faller in i hans skratt. Vi kommer fram till planet och går ombord på det
***
- Jaha när åker vi?
- Så fort alla har packat säger jag
- Vem kommer?
- Har inte en aning faktiskt, vi har bjudit in sen får vi se vem som dyker upp
- Så det kan bli hundra personer där, eller bara vi?
- Ja, vi har bjudit in, sen får vi se vem som kommer
- Hur vet man då vem man skall handla julklappar till?
- Det vet vi inte, spännande va?
- Nej säger Isabella, det blir pinsamt om man inte köpt till alla
- Jaja vi löser det, om det skulle behövas. Som sagt det kanske bara blir vi, och då är det inga problem eller ur. Skulle fler komma så löser vi det mor
Hon går iväg muttrande och jag tittar efter henne och ler. Rebecka kommer ut till mig vid matplatsen, hon tittar efter min mor och höjer på ögonbrynen
- Vad gällde det?
- Min mor är lite irriterad på min lättsamma inställning till att vi inte vet hur många som kommer nu till jul
- Aha, ja det är ju lite udda till och med för att vara oss
- Jo förvisso, men vi har handlat till alla som vi bjudit, det kunde de också gjort eller hur?
- Haha ja, vi kan ha en massa julklappar över
- Förvisso men vi har garderat oss
- Är de andra tillbaka än?
- Nej, de åker direkt till slottet efter att de varit i Italien
- När bestämdes det?
- Precis, Jesper ringde för fem minuter sedan, de valde att ta hand om ett av Ordens kapitel till efter det på Sicilien
- Han går verkligen inför det här
- Ja det gör de båda två
- Jaha blir det bara vi, barnen, Polar och de två som åker härifrån?
- Ja det tror jag, om inte Lina vill ha lift med oss, jag sa att vi åkte vid tolv
- Hur gör din moster, morbror, Mattias och Aisha?
- De ska fira med Jasmine i borgen
- Haha spännande
- Mm verkligen, Aisha blev nyfiken på en traditionell jul, och hon vill lära sig sederna så de bestämde att de skall fira i Parbat, de lär få se snö i alla fall
- Haha ja, och Agnetha och Claus?
- De firar i Vita huset, med Samantha och de andra
- Där ser man, hur hanterar de hela denna soppa?
- Oväntat bra, sen är Agnetha Medici så hon hetsar inte upp sig, och Claus är Claus
- Jörgen och Anna?
- De är också där
- Jaha, det verkar som om det bara blir familjen
- Ja säger jag och ler, men det vet inte mor
- Berättade du inte för henne?
- Nej
- Haha elaking
- Mm säger jag och ler
Rebecka kramar mig och jag kysser henne, vi står där i matsalen och kysser varandra. utanför så faller snön sakta, det är vitt i trädgården och vi kramar om varandra. Det börjar burra i min ficka och jag tar fram min telefon och svarar
- Ja?
- De är klara
- Vi tackar ödmjukast, när?
- Om en vecka
- Vi kommer
- Då ses vi då
- Det gör vi
Jag lägger på och tittar på Rebecka och ler, jag kysser henne igen och sen tar jag fram telefonen och ringer
- Hej säger Yoshina
- Hej mor, god jul
- Detsamma min son
- Vi kommer att komma till er om åtta dagar, då skall vi ha ett samtal mor
- Ja min son
- Bra, hälsa vårt gudbarn, din man och din bror och hans familj
- Detsamma
Jag lägger på, vi går in på barnens rum och tar deras packning, vi ställer den vid dörren. Sen hämtar vi våra väskor och går utmed dem i bilen. Vi lastar in vår packning. James och Isabella kommer ut och de lägger sin packning i deras bil
***
- Ni får skjuta på era planer säger jag till Jesper
- Jaha?
- Vi skall till Japan, Hanshu är färdig
- Äntligen säger Jesper och ler, jaja de försvinner ingenstans
- Nej säger jag, de gör inte det, hur mår ni?
- Va? Jodå bara bra
- Gilla det inte för mycket bara
- Nej säger Jesper, jag gillar inte det jag gör. Men…
- Ja jag vet, men…
- Jag hör dig
- Bra
Vi tittar ut genom fönstret och ser på snön som täcker marken utanför. Jag tar en klunk av julmusten och tar en bit av en skumtomte. Jag hör familjen prata i bakgrunden. De pysslar, jag och Rebecka har förberett maten och vi tar det lugnt
Vi står där jag och min bror och tittar ut genom fönstret och tänker tillbaka till andra jular som inte var lika muntra som de vi har nu. Vi minns tillbaka på hur vår far älskade att bestraffa oss extra mycket på högtiderna. Jag tar en klunk till av julmusten och stoppar resten av skumtomten i munnen och tuggar på den. Jag vänder mig och tittar på familjen som sitter där vid bordet och gör smällkarameller och andra dekorationer som skall läggas på granen senare
Annika är pysselledare och gran ansvarig. Jag går bort till en av fåtöljerna och sätter mig. jag snurrar glaset i min hand, något gnager i mig, jag kan inte sätta fingret på vad det är och det retar mig
- Så är vi färdiga säger Annika glatt
- Ja svarar de andra
- Då klär vi granen
De reser sig från bordet och vi går in i matsalen där granen står och vi börjar klä den. Vi skrattar och har trevligt, men den där gnagande känslan vill inte släppa helt. När vi är klara med att klä granen så äter vi, när vi ätit färdigt så sätter vi oss i samma rum som innan. James tar fram en bok som hans mor läste för honom när han var barn. Han läser framförallt för barnen men vi andra lyssnar på honom vi med. När han är klar så är det dags för barnen att gå och lägga sig. Vi tar dem i handen och går upp på deras rum, vi klär av dem och tar på dem pyjamas.
Vi berättar en historia för dem och de somnar. Vi går ner till de andra och sätter oss. Vi pratar om deras senaste äventyr och, när vi är klara så går vi upp i sovrummet.
Vi klär av oss och jag tittar på Rebeckas nakna kropp som lyses upp av månskenet. Jag går fram till henne och tar henne i min famn och kysser henne. Våra tungor smeker varandra och mina händer vandrar utmed hennes kropp.
När jag rör vid hennes senaste tatuering så pirrar det i mina fingrar. De lyser fortfarande. Vi lägger oss i sängen och vi fortsätter med vårt hånglande. Mina händer finner hennes bröst och jag börjar smeka dem.
Hennes fingrar ritar cirklar runt mina bröst och jag känner hur bröstvårtorna stelnar. Liksom hennes gör, min tunga finner hennes ena bröst och jag låter min tunga spela på det.
Jag smeker mig nerför hennes mage och når hennes kön. Mina fingrar smeker och masserar hennes klitoris. Jag hör hur Rebecka stönar och jag ökar trycket i mitt smekande, jag känner hur hon är redo för mina fingrar.
Jag för in två fingrar i henne och jag börjar smeka hennes inre. Hon stönar högre, jag känner hur hennes hand finner mitt kön och jag känner hur hon smeker det, vi känner båda hur den reser sig.
Känslan av hennes smekande hand sänder pirrande signaler i min kropp. Jag smeker henne intensivare och vi känner båda hur hennes orgasm byggs upp. Jag suger och slickar på hennes bröst samtidigt som mina fingrar leker sin lek med henne.
Mina fingrar finner hennes G – Punkt och jag driver henne över kanten med mina fingrar och tunga. Hon skriker ut sin orgasm i mitt huvud, jag känner värmen från hennes orgasm skölja över mig och jag smeker henne genom den.
Jag känner hur mina fingrar och tunga förlänger hennes orgasm. Hennes rumpa lämnar madrassen och hon trycker sitt underliv mot min hand. Vi känner båda hur hennes orgasm ebbar ut.
Jag slutar slicka hennes bröst och hennes rumpa faller ner mot madrassen och jag kysser henne. Jag smeker henne långsamt med mina fingrar och hon tittar mig i ögonen och ler.
Jag lägger mig tillrätta mellan hennes ben och min tunga finner hennes klitoris och jag börjar slicka henne. Mina fingrar är kvar inne i henne och jag börjar smeka henne igen samtidigt som min tunga leker med hennes klitoris.
Jag för mina fingrar ut och in ur henne och hon börjar stöna igen. Jag känner hur hon kommer igen och hennes inre kramar om mina fingrar. Hon stönar och skriker i mitt huvud och vi rider på hennes andra orgasm.
Hon drar upp mig och vi rullar runt. Hon lägger sig mellan mina ben och slickar på mina testiklar, hennes hand smeker mitt kön långsamt och hennes hand rör sig över hela mitt kön.
Det står hårt och redo, hennes lek med tungan gör mig smått galen. Jag bara vill att hon skall ta mig i munnen, hon känner det jag känner och jag ser hennes leende. Hon njuter av att ha min njutning i sin hand, precis som jag njöt av att ha hennes.
Hennes tunga lämnar mina testiklar och hon öppnar sin mun och tar mig i munnen, jag andas in häftigt och jag känner hur hennes tunga spelar över mitt kön.
Jag blundar och försvinner bort i njutningen som hennes tunga ger mig. Hon smeker, slickar och biter mig, hon driver mig så nära kanten som det är möjligt. Precis när jag är nära att tömma mig så slutar hon och kryper upp till mig och kysser mig.
Jag smakar smaken av mig själv och vi ligger där och kysser varandra. jag känner hur min orgasmkänsla svalnar, jag rullar runt oss och tar mitt kön i handen och sätter det mot hennes.
Jag trycker till och glider in i hennes värme, vi är så varandra som vi kan vara. Jag glider till botten av henne och jag tittar henne djupt i ögonen och börjar röra mig.
Mina höfter rör sig fram och tillbaka och våra kön möter varandra och lämnar varandra i en jämn takt, jag rör mig fortare och fortare, vi känner båda hur våra orgasmer byggs upp och till slut så kan vi inte hålla emot längre och vi kommer båda två och vi exploderar i ett ljussken.
Våra kroppar delar med sig av varandras kroppsvätskor. Vi skriker ut våra orgasmer båda två, vi rider på vår egen och varandras njutning. Vi känner hur orgasmerna avtar och när vi kommit färdigt så tittar vi varandra i ögonen.
Jag lutar mig fram och kysser henne. Våra läppar möts och vi ligger där och låter våra tungor smeka varandra. Jag lägger mig ner och vi tittar på varandra
- Jag älskar dig viskar jag
- Och jag dig viskar hon tillbaka
Vi ligger där tills vi känner hur jag slaknar, vi reser oss och går in på toaletten och ställer oss i duschen och duschar av oss. Vi tvättar av varandra, när vi är klara så torkar vi oss och går in i sovrummet och lägger oss på sängen
Rebecka lägger sig på mitt bröst och vi somnar



Kommentarer

treo33 24 April 2019, 02:40

Har du ledsnat på att skriva i denna serien.
Nu är det över 2 månader sedan denna postades.

snusse 21 Mars 2019, 09:41

Hej sammet!
Ursäkta min otålighet, men blir det någon fortsättning på Den där dagen Bok 9?
Ha det bra

antonw 21 Februari 2019, 18:22

5, som vanligt

akashiro 19 Februari 2019, 14:26

Vågar inte läsa den... Ännu!
Det är för långt mellan avsnitten, längtan blir outhärdlig som en bestraffning.
Längtar längtar längtar.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright