Den där dagen Bok 9 Fyra bröllop och en begravning kapitel 9

Författare: sammet Datum: 2018-11-24 00:39:52

Kategori: Heterosex

Läst: 4 848 gånger

Betyg: 5 (5 röster) 4 medlemmar har denna novell som favorit



Kapitel 9

Jag vaknar av att Rebecka pussar mig, jag känner hennes hand i min, vi tittar på varandra och vi ler. Planet går inför landning och vi känner hur planet bromsar in. Vi reser oss och går av planet, en limousin står och väntar på oss
Vi lägger in våra väskor i bagaget och sätter oss i bilen, den kör iväg och vi kommer fram till vita huset. Bilen rullar in och stannar, vi tar våra väskor och går in. Vi blir mötta av en kvinna som kommer fram och hälsar på oss
- Hej och välkomna
- Tack säger jag, detta var ovanligt formellt säger jag och ler
- På order var presidenten, sist ni var här så blev det lite stökigt
- Så kan man också se det säger jag och ler
Hon går före oss och vi kommer fram till hans kontor, hon öppnar dörren och vi går in. Han ser oss och reser sig, tre andra män befinner sig i rummet
- Oj ursäkta säger kvinnan
- Ingen fara säger presidenten, vi var färdiga. Detta är de tre männen som förhandlar med ryssarna om det avtal er far så behändigt tvingade oss att sätta ihop
- Han tvingade er inte, men om ni vill ha kvar era ämbeten så är det nog intelligent att göra som han föreslog. Alternativet som vi förhindrade är inte så bra. eller?
- Haha nej säger presidenten
Männen som är på väg ut stirrar på oss
- Var det något? Frågar jag med höjt ögonbryn. Är det någon som bråkar mer än militärerna? Om de gör det så hälsa dem att om de inte vill sluta som de där generalerna gjorde i sin bunker så lyssnar de annars så kommer våra fanatiker och hälsar på. De kan också få bo gratis på vår semester ö och det är inte den i Karibien. Och bråkar de ändå så hälsa dem att jag och min fru kommer på besök
De stirrar på mig när de går ut ur rummet
- Du kunde inte låta bli?
- Haha nej säger jag, bråkar de så påminn dem om våra fanatiker. Det brukar hjälpa. Så var är de unga tu?
- Haha i våra privata del av huset
- Skall vi?
- Javisst säger han och reser sig

Vi går efter honom, han öppnar en dörr. Ante, Samantha och presidentens fru sitter där
- Välkomna säger hon och reser sig och kommer fram till oss och ler
Hon kramar om oss, vi kramar om de andra med, vi sätter oss och de tittar på oss
- Hur funkar detta? frågar Ante
- Du frågar och vi svarar
- Bara sådär?
- Ja vad trodde du att vi skulle klä ut oss och ha någon hemlig rit?
- Erh…
- Seriöst säger Rebecka
- Ja alltså…
- Tomte säger jag, jaha skall du fråga?
- Javisst säger han, vi vill gifta oss och vi ber om er tillåtelse
Vi tittar på dem och när vi låtit dem vänta tillräckligt länge så ler vi
- På ett villkor
- Vilket frågar Ante
- Att vi arrangerar bröllopet
- Ja säger han det är okej för mig
- Mig med säger Samantha
- Så länge jag får betala för det säger presidenten
- Det skall vi förhandla om säger Rebecka, du då?
- Va? Nej jag har inga invändningar så länge jag får vara med och planera
- Javisst om du hänger med
- Förlåt?
- Det brukar gå rätt fort när jag planerar sådant här säger Rebecka, när vill ni gifta er?
- Så fort som möjligt säger Ante, eller så fort min skilsmässa gått igenom
- Det är lugnt det ordnar vi
- Ja då får du bestämma precis när du vill
- Har du pratat med dina föräldrar?
- Ja de är informerade
- Bra, vad säger du hjärtat? Innan eller efter?
- Innan
- Om en månad?
- Det blir nog bra
- Vanliga stället
- Ja
- Bra då ringer vi de som behöver ringas
- Ja
- Perfekt
- Jaha om en månad på S.t Batz så skall du vara redo, förresten, en viss general Samson behöver synas i sömmarna. Hans dotter går på din skola. Söndra och härska
- Ja säger Samantha med ett elakt leende, vad vill ni veta?
- Vad han har för sig på helgerna när han säger att han skall spela golf. Han spelar inte golf i alla fall, vi vill veta vad han gör och med vem
- Javisst, jag meddelar Amanda när jag vet
- Bra, det är nog bäst att du ringer hit Aisha
- Javisst
- De skall förresten också gifta sig, hon är hos sin mor med Mattias just nu. Han lär sig deras historia för att axla det ansvar som ligger på hans axlar. När det blir dags
- Det var som fan säger Ante
Han skalar av en tia och räcker den till Rebecka
- Jaha då var det avklarat, mat?
- Haha javisst vi går ner i köket
Vi reser oss och går efter dem ner i köket. Vi går och jag öppnar kylar och tar fram ingredienser. Jag ställer mig vid spisen och börjar laga mat. När jag är klar så serverar jag de andra
Vi äter en god måltid och när vi är klara så reser vi oss och tackar för oss. Vi tar våra väskor och går ut ur huset. Vi går bort till bilen och sätter oss. Han kör oss till flygplatsen
Vi landar i New York, vi går ut ur planet och sätter oss i en ny bil, den kör iväg och vi åker in till staden. Bilen stannar utanför en bokaffär. Vi går in och kvinnan där tittar upp när vi kommer in. Hon tittar på oss och jag ser hennes ögon vidgas
Jag går runt bland hyllorna och tittar på böckerna, jag ser en gammal favorit och jag tar den. Vi fortsätter att gå bland hyllorna. Kvinnan hjälper en kund och jag ser på honom att han är lika nervös som hon är
De andra står och tittar på oss, jag tar de böcker jag valt och går fram till disken
- Hej kusin säger jag till mannen, du är långt hemifrån, vet gumman att du är här? Du vet gör man saker som hon inte gillar så får man smaka på roten hon har
- Ja mästare det är hon som skickat mig
- Mästare den var ny, vem skall hon jävlas med nu?
- Två män som desperat försöker köpa roten av oss
- Hälsa gumman att vi jagar dem och de snart kommer bli desperata, det är dags att plocka fram högafflarna. Förstår du?
- Ja mästare stammar
- Bra, meddela henne direkt
- Ja
Han går snabbt ut ur affären
- Jag ber om ursäkt om jag kostade dig pengar, jag kompenserar gärna för förlusten
Kvinnan tittar på mig och sen på mina böcker, när hon ser vilka böcker jag valt så stirrar hon på mig
- Tar du kort eller kontanter?
- Förlåt? Erh… det spelar ingen roll
- Så bra säger jag, hur mycket kostar böckerna?
- Runt femtontusen
- Då säger vi sexton säger jag, men då får det bli kort. Jag har inte så mycket kontanter på mig, och när du fått betalt så skall vi gå in i din lägenhet och ha ett samtal om en gemensam vän
Jag börjar lysa och hon stirrar på mig. Jag sätter en blockad på henne och slocknar
- Här är mitt kort säger jag
- Tack
Hon genomför transaktionen och går bort till dörren och vänder på skylten där och låser affären. Hon går bort till en annan dörr och öppnar den. Vi går efter henne, hon visar oss till ett vardagsrum. Vi sätter oss, hon frågar om vi vill ha kaffe eller te
Vi avböjer och hon sätter sig
- Mitt namn är Niklas, detta är min fru Rebecka. Vi är de utvalda, de andra är våra syskon, Jesper, Esmeralda, Sean och Annika. Vi är här för att be dig om en tjänst. Vi vill väldigt gärna veta allt du vet om Michal och Ana. Det är väldigt viktigt för oss alla att vi får reda på vad du vet om dem. Så att vi kan rädda livet på dem. De befinner sig i en väldig fara, för att vi skall kunna hjälpa dem så måste vi höra deras historia. Vi åker runt och lyssnar på de som vet något om dem. Vi vet vilken uppgift du har, vi vet vad som finns i din källare. Vi är faktiskt nyfikna på vad det står i dina böcker därnere. Om du nu inte för överallt på dator
Hon stirrar på mig och reser sig, hon går fram till en vagn där det står alkohol, hon slår upp ett glas med en brunvätska. Hon tar en klunk och sätter sig igen, hon tittar på mig och sen på Rebecka
- Jisses jag trodde att ni var här för att stänga ner mig
- Varför skulle vi vilja det?
- För som du sa jag har en del information om er
- Har någon velat se den?
- Nej faktiskt inte, men jag har den
- Där ser man, nej vi är inte här för att stänga ner dig. Tvärtom egentligen, vi skall se till så att du fortsätter med din uppgift. Du fyller en viktig uppgift, om inget annat för att hålla de mest bångstyriga på tårna. Om jag gått ner i källaren och börjat titta på böckerna eller filerna så hade väl en sådär åttio procent av galningarna varit Dracul?
Hon tittar på mig och sen börjar hon le
- Jo så är det, när ni kom in i bilden och började sätta ner foten mot dem så hade jag väldigt lite att göra ett tag. Men engelsmännen gav mig arbete de med
- Hur ofta rapporterar Medici till dig?
- En gång i månaden
- Är inte det lite glest?
- Jo men så har det alltid varit, men om det händer något omvälvande så rapporterar de direkt. Som ert städande med familjerna i Europa. Då ringde det typ var femte minut med nya uppgifter. Då hade jag att göra
- Och hur mycket har Michal fått dig att göra?
- En del, mina föräldrar började, men de berättade aldrig för mig vad de sysslade med. Jag hade inte en aning, eller så skall jag inte säga. Jag misstänkte att något var på gång men jag visste inte.
- Hans historia?
Hon tittar på mig.
- Ja vem är jag att säga emot de utvalda, han trillade in i min butik. När han kom in så var det något med honom som kittlade mig. Vad kan jag inte säga, men något med honom retade mig. Jag är inte så sexuellt driven, men när han kom in i butiken så tror jag att faktiskt för första gången i mitt liv blev kåt. Jag kan inta sammanfatta det på något annat vis, han gick runt bland hyllorna och plockade böcker på måfå som det tycktes för mig. Senare förstod jag att han älskar böcker, eller framförallt han älskar att läsa. Vill man bryta hans koncentration så skall man nämna att man har en första utgåva av en eller annan klassiker. I alla fall han kom fram till disken och la böcker på den och han betalade niotusen kontant och resten med check. Vi talades vid och skämtade med varandra. Han gick ut ur butiken, min kropp skrek efter honom. Jag ville verkligen träffa honom igen. Han kom tillbaka dagen efter, det förändrade mitt liv. Både ekonomiskt och själsligt. Han samlade ihop ett antal böcker, en av böckerna höll han i handen, jag trodde att han skämdes för att han valt den sortens bok. Men så fel jag hade han skämdes inte ett dugg, han höll undan den för att han var beredd att betala tvåmiljoner för den. Jag trodde att han blivit knäpp, men nej han var fullt allvarlig.
- Vilken bok var det? frågade Sean
- En japansk bok, erotisk
- En konkubins kuddbok? Frågar jag
- Ja
- Då fick han den billig
- Jag anade det också, men jag tror inte att han lurade mig
- Nej här i Amerika är det bra betalt för den, men i Japan till en samlare så kan du få det tiodubbla. Men jag tror inte att han sålt den, det är han för mycket samlare för
- Ja så kände jag med, helt ärligt så brydde jag mig där och då inte om han lurade mig eller inte. två miljoner är väldigt mycket pengar, vi gick in hit min lägenhet och drack en kopp te medan han förde över pengarna till mig. Vi talade om allt möjligt, vi bestämde oss för att gå ut och äta middag. Det visade sig att det skulle bli en väldigt spännande kväll. Vi gick på min favorit restaurang och åt. när vi var klara så gick Michal på toaletten, när han var där så kom det in tre män från maffian och började terrorisera mig och ägaren. Michal kom ut från toaletten och satte sig vid bordet. De förolämpade honom, han avväpnade dem, ringde den högste inom maffian då och bad honom vänligt men bestämt att ge fan i Luigi annars… vi gick hem till mig och vi älskade passionerat med varandra, jag har aldrig visat sådana sidor innan med en man. Jag skrämde mig själv
- Medici? Säger Esmeralda
- Haha ja så sa han också när han visade mig mina föräldrars arv för mig. Men i alla fall vi åkte på auktion tillsammans, där han lurade eller som ni säger spelade husens spel med ett par som försökte trissa upp priset på en bok. Han fick den till det pris han ville. Vi blev förföljda av en man som letade efter en tavla som Da Vinci skänkt till hans släkt, som försvunnit med Nazisterna. Da Vinci hade gett familjen det för att de hjälpte dem till Paris tror jag att det var, mannens släkting hade arbetat med att lasta tåg med dyrbarheter. Där den tavlan var, det skulle tydligen vara en unik målning av Mona Lisa
- Finns den målningen kvar säger Rebecka?
- Enligt den mannen så ja, den bok han ville ha tag på var en dagbok av Bormann, han fick inte reda på var tågen fanns i boken. Michal varnade mannen för att rota för mycket i det. Han var rädd att familjerna skulle få reda på det. Den bok Michal ville ha tag på i den lådan de budade på var
- Da Vinci världshärskaren säger jag, som hans mor och far skrev tillsammans med allas vår kära Berith. Det skulle vara intressant att läsa vad du har om henne därnere. Berith är Rebecka och Esmeraldas mormor. Hon har en speciell plats i våra hjärtan
- Ja, jag fick läsa den och när jag var klar så visade han mig källaren, vi reste till Santorini och träffade Grevinnan där. När vi satt vid bordet så fick de reda på att deras styvbror våldförde sig på en ung kvinna som Grevinnan ville att de skulle hjälpa. Michal försvann, när vi hörde av honom igen så hade han dödat deras bror, räddat flickan och dödat ett antal som de kallade det för skuggor. Deras bror skall tydligen fått träning där. han var högt uppsatt i GRU. De reste med kvinnan till Kuba. Sen har jag aldrig träffat Michal igen, hans syster kommer hit ibland och läser. Men Michal har aldrig kommit tillbaka igen. Vi älskade vid två tillfällen, men det fanns ingen hur skall jag säga kärlek? Mellan oss. Det var ren och skär passion, han gav mig ett annat liv och för det är jag honom evigt tacksam. Jag är ekonomiskt oberoende, jag har en viss makt, och jag kan faktiskt känna mig trygg i att jag är att betrakta som en neutral nation. Jag säljer min information, oavsett om du är att betrakta som god eller ond. Jag lägger mig inte i det, det räddar mitt liv. Alla inblandade respekterar det, jag kan sälja böcker vilket är min stora passion i livet, mina böcker. Både att läsa dem och att sälja dem
Jag tittar på henne och ler
- Vad är taxan för att få läsa det du har på oss?
Hon tittar på mig och sen börjar hon le
- Räddar ni livet på Michal så är det gratis
- Nej säg ett pris, vi kommer rädda hans liv
- Eftersom ni är de ni är så får jag inte ta betalt, någon konstig regel. Men så är det
- Då säger vi såhär, du har en bok därute som jag kan tänka mig att betala en hel del för. Jag är förvånad att Michal inte såg den när den han var här. Du kanske har fått den efter, men i alla fall, jag är beredd att betala tvåmiljoner dollar för den
- Som sagt du är väldigt lik honom, vilken bok talar du om?
- En bok om fem ringar heter den
- Och du kan få tiofalt för den till rätt köpare?
- Haha ja minst
- Så du är beredd att ge mig tvåmiljoner för den, för att ni skall få läsa det som jag egentligen inte kan neka er?
- Ja säger jag
Hon tittar begrundande på mig och sen på Rebecka, vi ler mot henne och jag ser hur ett leende börjar sprida sig på hennes läppar
- Vi säger väl det då
- Tack säger jag och ler
Jag tar fram telefonen och ringer Gunther
- Hej svärfar
- Hej säger han
- Skulle du vilja föra över tvåmiljoner dollar på konto?
Hon rabblar sitt kontonummer
- Javisst det är gjort
- Tack, förresten. Sprid ut till alla vi känner att vi vill köpa Bormanns dagböcker och vi betalar bra för dem
- Javisst, varför?
- Din dotter vill ha en tavla
- Då börjar jag direkt
- Tack far säger hon, har ni hittat den?
- Nej, men vi letar
- Bra, hej
- Hej
Jag lägger på och ler mot henne
- Böckerna?
- Javisst kom med säger hon
Vi reser oss och går ner i källaren, vi kommer in i ett rum där det står böcker överallt. Vi tittar på namnen på ryggarna och jag letar fram Beriths böcker, jag tittar på dem och ler
- Du gav honom hans föräldrars va?
- Ja hur visste du det?
- Logik säger jag och ler
Hon går bort till en dörr, hon tar fram en nyckelknippa. Hon öppnar dörren och innanför så finns det en kassaskåpsdörr. Hon sätter i nyckeln och vrider om. Hon öppnar den och vi kommer in i ett mindre rum.
På en bokhylla så står det ett fyrtiotal böcker. Vi går fram till dem och jag tittar på dem, jag tar ner den förste och börjar läsa. Vi läser igenom alla böckerna och när vi är klara så sätter vi tillbaka böckerna och går ut
- Det var spännande säger jag och ler
- Ja säger Rebecka, men varför har du dem där?
- Ni är de ni är
- Tack säger jag och bugar mig
- Som sagt ni är de ni är, sen kom det ett par väldigt välklädda män hit en dag och förklarade för mig vem ni är och vad de skulle göra i min källare med era böcker. De förklarade också varför, jag sa inte emot dem. Vi lever för att tjäna
- Så är det säger jag, vi tackar för din hjälp Karen säger jag. Du har hjälpt oss hjälpa Michal
- Vill du ha en av de där dagböckerna?
- Bormanns?
- Ja, jag har en här
- Javisst säger jag
Vi går upp, jag tar den bok jag köpt som betalning, hon packar in den omsorgsfullt. Hon letar fram dagboken och ger den till mig, jag betalar vad hon begär. Vi får en kartong till våra böcker och vi går ut ur affären.
Vi sätter oss i limousinen, den kör oss till flygplatsen och vi går ombord på planet. Det lättar och flyger oss till Lorentina, vi går av planet och åker hem till henne. Vi kommer fram till deras hus. Vi går fram till dörren och knackar på
Dörren öppnas och där står Lorentina
- Hej säger vi
- Hej säger hon med ett leende, kom in
- Tack säger vi
Vi går in i huset och kommer till en matplats, Mark sitter vid bordet och gör läxor med sin dotter. Vi kommer in och han tittar upp
- Hej säger han med ett leende, är ni ute och rör på er?
- Ja vi har varit i Washington och gett Ante och Samantha tillåtelse att gifta sig. Sen gjorde vi en avstickare till New York och träffade en intressant kvinna. Som känner Michal och Ana
Jag ser att Mark stelnar till lite
- Är det dags?
- Ja säger jag, det är det. Men gör färdigt läxan, så lagar jag mat. Sen äter vi och har en trevlig stund tillsammans. Kan vi stanna i natt?
- Va? Ja självklart
- Var är barnen?
- Min son är faktiskt hos Katja i Ryssland, han åkte dit igår, min dotter är på College
- Så Sergej har släppt på taget?
- Haha ja, när han insåg att ni står bakom dem så backade han ganska snabbt
- Bara han inte lär din son dricka vodka
- Förlåt?
- Ja han är ryss
- Sluta retas med henne Niklas, det skulle nog inte Laritza tillåta
- Nog?
- Han kanske kommer hem med en Bratva tatuering säger Jesper, med tanke på vem han kommer gifta sig med?
- Jo förvisso, men hon är ju duvan med
- Just det, då blir det minst två tatueringar?
- Ja, en för Bratvan och en för familjen
Lorentina stirrar på oss och vi ler mot henne
- Nå skall jag laga mat?
- Javisst säger Mark
- Ursäkta mig en minut säger Lorentina och går iväg
- Du vet det var rätt elakt säger Mark
- Men sant säger jag, Sergej visar sin kärlek med vodka, och ingen man som inte kan hantera vodka är värd hans dotter. Han är Bratvans ledare, eller det är egentligen vi. Och om han gifter sig med henne så kommer han att få deras familjs tatuering, precis som Katja kommer få. Sen är hon Duvan, ledaren för familjerna i Ryssland, han kommer bli hennes man. Då kommer han att få en tatuering som visar vem han är. Duvans man. Så även om vi retades lite så är det en realitet, jag misstänker att han kommer att få sin första bakfulla på denna resa. Tatueringarna kommer nog senare, men de kommer att komma
- Jisses
- Det kan man säga, de enda han respekterar som inte dricker vodka är oss. Han tycker att vi är märkliga, men han respekterar det, vi får en flaska vodka med oss varje gång vi träffas. Vi har ett antal flaskor hemma, vi hade skymfat honom om vi inte tagit emot dem. Jag misstänker att hennes son kommer ha ett antal med sig hem till er när han kommer hem
- Där ser man säger Mark
- Nej mat säger jag
Jag går uti köket och öppnar kylarna, jag börjar laga och de andra dukar bordet, när jag är klar så dukar jag fram maten. Lorentina är tillbaka och sitter med de andra. Hon är lite vild i blicken
- Jaha, han har haft sin första bakfylla? Blev han godkänd?
- Ja Sergej var väldigt imponerad, han var värdig som han sa
- Oj säger Jesper
- Det var som… säger Esmeralda
- Vad menar ni?
- Sergej är en komplex person, om din son imponerat på honom så kommer Sergej gå i döden för honom. Har han vunnit hans respekt så kommer Sergej inte ha några invändningar i framtiden
- Inte för att det hjälpt säger Rebecka men som sagt, livet kommer bli lättare för dem båda nu
- Ja Laritza antydde något liknande, hon var också imponerad av min son
- Grattis säger jag, hur mycket vet ni om dem?
- Inte mycket faktiskt
- Be dem berätta säger jag, ni kommer att bli fascinerade
Vi äter och pratar om allt möjligt, tiden går och när vi är klara och har diskat. Så sätter vi oss i deras vardagsrum, Marks dotter sitter i hans knä och sover, vi dricker kaffe och te


- Vilket fantastiskt hus ni har säger Esmeralda
- Ja vi gillar det säger Lorentina och ler, det är egentligen för stort för oss. Men är vi en ambassad så är vi
- Hur har det gått för barnen med byte av skolor osv.?
- Väldigt bra, det var bra för min son att få miljöombyte säger Lorentina
- Samma för Rose säger Mark
- Så bra säger vi
- Jag skall bara lägga henne, hon är egentligen för stor för att sitta såhär men det är mysigt ibland säger han
Han väcker henne och de går upp på ovanvåningen
- Jaha bröllop igen?
- Ja säger Rebecka och ler, Mattias och Aisha skall också gifta sig
- Där ser man säger Lorentina, hon är en speciell kvinna
- Ja säger jag och ler, de är speciella båda två, eller rättare sagt alla tre
- Vilken roll kommer mina barn spela i denna röra? Samantha och Katja gör det de gör med Aisha
- Det finns en flicka till i den gruppen, Antonia heter hon. Dina barns roller?
- Din son har börjat sin, han kommer bli svärson till Sergej, han kommer att bli Duvans man. Han är redan igång, du skall träna honom så mycket du kan i husen spel. Hans far påverkade honom, eller lärde honom att spela, fortsätt den utbildningen. Om han imponerat på Laritza och Sergej så är han duktig, men det misstänker jag att du redan visste. När det kommer till din dotter så är frågan om du är redo att höra vad hon är ämnad att bli
- Vad menar ni? Är det så hemskt?
- Nej säger jag, eller det beror på hur man ser det. Du kommer att få skicka iväg henne när hon är klar med skolan. Hon skall gå i lära hos Grevinnan
- Förlåt?
- Hon skall ta över efter Grevinnan, hon kommer bli Da Vincis ledare i Europa. Hon kommer att ta över efter Grevinnan, och vad det innebär inser du va?
Hon tittar på oss och vi tittar tillbaka på henne
- Det finns förutom oss två Da Vinci med verklig makt om man får säga så, den ena är Berith, det är ingen Da Vinci som vågar säga emot henne om hon bestämmer sig för det, inte ens Grevinnans bror hade vågat göra det om Berith ansett att han lagt sig hennes affärer. Den andra är Grevinnan, hon är Da Vinci i Europa, eller i hela världen får man väl säga, din dotter kommer ta över efter de två. Så när hon slutar skolan nästa år så kommer vi att sätta oss ner med henne och prata med henne och förklara för henne vad det innebär. Hon kommer få välja, men hon kommer inte kunna tacka nej. Anledningen till att hon skall flytta till Grevinnan är att hon måste lära sig det Europeiska kynnet. Hon måste bli en Da Vinci, hon kommer träna med tre väldigt speciella damer. Grevinnan, Berith och vår mor. När de är klara med henne min kära Lorentina så kommer hon att kunna axla ansvaret. Hon måste lära sig att spela spelet utifrån alla tre släkterna, hennes far lärde henne Dracul, Berith och Grevinnan kommer lära henne Da Vinci, sen tar vår mor över, vad hon kommer lära henne går inte att förklara. Men det är våra planer för din dotter, hon kommer bara att vara ansvarig inför oss och ingen annan när det kommer till familjernas affärer i Europa
Lorentina stirrar på oss
- Ja det kommer innebära att oavsett vad du tycker om det, så kommer din dotter att kunna ge dig order, eller tillrättavisningar. Det var därför vi var sa som vi sa när vi inledde denna konversation. Det du måste acceptera är att hon kommer få mer makt än du
Hon tittar på oss och vi ser hur hon tänker efter
- Så ni menar alltså att min dotter kommer att spela spelet med de stora kanonerna?
- Ja säger jag
- Jisses, det är klart att jag kommer acceptera henne
Rummet gungar till och vi ler mot henne
- Bra säger jag, du gjorde rätt val. Ingen avundsjuka för att din dotter kommer att bli en av de mäktigaste på planeten. För det är det, det innebär. Oavsett om vi startat om så är de tre namnen fortfarande så rotade i familjerna att det kommer ta tid innan Godaishu inger samma respekt som Da Vinci, Medici och Dracul gör
- Visste ni om detta när ni träffade mig första gången?
- Ja, det gjorde vi. Så när vi raderade ut din man så var det inte bara för att han var en galning, utan för att du skulle få chansen att spela din roll, att dina barn skulle bli de, de kunde bli och att Mark skulle sitta här med dig. När vi om man nu får säga så, vann den matchen så öppnades de möjligheterna. Hade vi förlorat så hade andra möjligheter öppnats sig, inte lika trevliga. Men dock andra möjligheter. Du hade försvunnit, dina barn hade arbetat för din man med det han höll på med. Nu vann vi och dessa möjligheter öppnade sig. Din son kommer att en dag leda i Ryssland tillsammans med Katja, din dotter kommer leda Da Vinci. Ni två är våra ambassadörer och representanter för Godaishu här i Amerika. Du styr Da Vinci här, Mark kommer snart avslöja för dig om han inte redan gjort det att han tillhör en av de tre ledande familjerna i USA, det var så han kom i kontakt med Ana och Michal, genom Sue och Jim. Eller hur Mark? Visst är det så att det är ni tre som leder Carnegie familjen, du vet Lorentina att din blivande man är en väldigt rik man, han är en man med väldigt mycket makt. Du vet det är den enda familjen, tillsammans med Van Der Bildt som officiellt inte erkänt oss, för de anser att de lämnat det livet bakom sig. Du förstår de har kunnat spela det spelet tills vi kom in i bilden. Då kissade de på sig, för de insåg att de inte har en chans mot oss. De kände sig säkra när de fick in Michal i familjen, men när han avslöjade dem och deras planer. Så hur ska man säga ”värvade” ni honom, eller ni såg till att hålla en morot framför honom. Det enda ni inte räknat med var att de faktiskt blev förälskade, nästa sak ni inte räknat med var att den förälskelsen kostade henne livet Mark. Lika lite som du räknade med bli förälskad i Lorentina och hon i dig. Men vi gör bättre bakgrundskontroller än er, vi visste att ni skulle bli ett par. Det de andra i din familj inte berättade, eller så visste de helt enkelt inte att din första fru inte var den rätta för dig. Lika lite som att Michal och Jessika var de rätta för varandra. Boken har ett brutalt sätt att visa när ni väljer fel. Hur många sekunder tog det för Ana och Michal att sticka hål på din berättelse? Tio sekunder? Snabbare. Oavsett vad ni anser i er familj, så är vi era överhuvud, ni har inget val. Vi gillar dig Mark, vi älskar dig. Men tro aldrig att vi är dumma, det brukar ofta vara andra sidans misstag. De tror att vi är dumma. Jag tolkar Lorentinas reaktion som att du berättat för henne, ganska nyligen om jag tolkar henne rätt? Och ni hade ert första bråk, för hon måste rapportera det till oss, men hennes kärlek till dig har satt käppar i hjulet för henne. Men hon skulle ringt Gunther idag, eller senast i morgon. Vi förebrår dig inte för din tvekan Lorentina, tvärtom faktiskt. Den visar på din kärlek till honom, och att han berättade för dig visar på hans kärlek till dig, du berättade aldrig för din första fru eller hur?
- Nej säger han lågt
- Vi är inte här för att straffa er, tvärtom faktiskt. Även om vi mästrar er nu säger jag med ett leende. Vi är här för att berätta för er att vi älskar er och att vi vet allt. Det sista är mest riktat åt dig Mark, vi kommer ta Jim och Sue i örat med. Tro mig, vi kommer att vrida om deras öron betydligt mer än dina. Vi kommer att anklaga dem för att ha dödat sin egen dotter
Han stirrar på oss
- Indirekt så är det så, de fattade ett egoistiskt beslut när de involverade Michal i deras liv för att rädda sin son, de kastade Jessika framför fötterna på honom. Vi vet att du ifrågasatte det beslutet, men de gjorde det ändå. Vad var det du sa – är ni beredda att ta konsekvenserna av det beslutet. Visst var det så du sa Mark, då för en massa år sen
- Herregud viskar han
- Varför sa du så? Frågar Rebecka
- Jag vet inte, det kändes fel. Det kändes som en dålig film där tal och ljud inte är i synk. De lyssnade inte, han var Kois son, han kunde rädda Nathan. Jag hade inget emot det, men att kasta Jessika framför fötterna på honom, det kändes fel
- Precis lika fel som det kändes när du träffade din fru?
- Ja viskar han, men jag lyssnade inte. Jag föll pladask, när hon dog så förebrådde jag mig för att jag inte lyssnat. Sen den dagen så har jag lyssnat tro mig
- Och när du träffade Lorentina så sa känslan något annat?
- Ja säger han, detta känns rätt
- Det är för att det är rätt säger jag, träna din dotter på att lyssna på den känslan. Hon har den också, annars så hade hon inte accepterat Lorentina och hennes barn så fort. Det bara klickade, sist vi diskuterade detta så var ni så förvånade över hur smidigt allt gick eller hur? Det är för att det är rätt och att era känslor säger att det är rätt. Men träna din dotter hon kommer att ha en fördel om hon lär sig att kontrollera den kraften. En av de fyra kan kontrollera det. Hon är nästan i klass med Ilse och Gwen på att känna in stämningar. Men nu kommer vi från ämnet, för att sammanfatta, vet att vi alltid vet allt, era barn har en roll att spela, ja även din dotter Mark men det tar vi när det kommer. Ni är rätt. Vi vet vem du är Mark, det har vi vetat sedan början. Men det vi kom hit för är din berättelse om Michal och Ana. Vi måste höra den för att kunna rädda livet på dem, de befinner sig i verklig fara och de vet inte om det. Vi kan inte stoppa den faran om vi inte får lära oss om dem. Vi har besökt en hel del människor och hört deras berättelse, där Jasmines hitintills leder klart på poäng. Så Mark, din berättelse
- Det var en gång, säger han med ett leende, nej skämt åsido. Jag arbetade i San Diego med att försöka plocka ner maffian där, och maffian och San Diego brukar handla om porrindustrin, den person jag var efter var ett riktigt jävla svin. Han var pedofil som gjorde sina aktriser narkotika beroende. Vi kom inte åt honom, jag blev mer och mer desperat. Jag var på besök hos Sue och Jim en dag. Där fanns en kvinna och hon lyssnade på mig när jag pratade med dem. Det var Ana, hon tittade på mig och frågade vad jag var beredd på att göra för att få fast honom. Ja eftersom jag var så desperat så sa jag precis vad som helst. Hon tittade på mig och sen på Jim och Sue. De nickade, hon bjöd ut mig på en date. Jag förklarade att jag var gift, hon skrattade och sa att det inte har varit hinder för andra män. Men om jag ville ha honom serverad på ett silverfat så var jag tvungen att gå med på en date. Jag tackade ja, vi bestämde att vi skulle gå på en japansk restaurang. Jag blev sådär imponerad och undrade om hon drev med mig, det var ju ändå en italienare vi skulle sätta dit. Hon sa bara lita på mig. Jag åkte hem och berättade för min fru, och förklarade att jag skulle träffa Ana för jobbets skull, hon log sitt speciella leende och sa – jag litar på dig min man. Jag bytte om och åkte till restaurangen, Ana väntade utanför, vi gick i restaurangen. Efter en stund så bröt världens slagsmål ut, Ana rensade bland Yakuza medlemmarna och de blev skogstokiga, hon ringde sin bror. Han och en kvinna kom till restaurangen, kvinnan hette Paula. Mitt första intryck av henne var att hon var en blåst blondin med silikon. Jag fick reda på hennes bakgrund, inget kunde vara mer fel. Michal kom dit, han pratade med japanerna, helt plötsligt så blev han förbannad och med tanke på hans tonfall så berättade han precis vad han tyckte om deras uppträdande, jag fruktade för våra liv där och då. Men en man kom in på restaurangen och de satte sig och pratade. Han kom med ett erbjudande till Michal, ta hand om min måltavla så är allt förlåtet. Michal accepterade, men han kom med lite förtäckta hot, att om de lurade han så skulle inte ens Kaishon kunna skydda dem, för Ana och han hade räddat hans liv
- Det var han som låg bakom dödens fält säger jag, det var han jag högg av huvudet på, men fortsätt
- Vi gick ut från restauranten, vi gick bort till deras bilar och Michal sa till Ana – jaha vem är han och vad har du lovat. Ana förklarade och han tittade på mig och frågade vilken adress mannen skulle lämnas på. Jag svarade och sen gick jag därifrån. Ana retades med mig om att jag inte visste vad jag gick miste om. Jag tog en taxi därifrån. De levererade mannen på utsatt tid, vad de gjort med honom har jag inte en aning om, men jag har sett när ni förhör personer och det var i nivå med det. I alla fall, han sjöng som en kanariefågel. Michal sa att sådana som honom alltid får vad de förtjänar, och det fick han. Han kunde inte låta bli sina gamla vanor. Maffian fick reda på var han var och han försvann
- Michal berättade för Anthony, när de krattade manegen för Lorentina efter att Grevinnan bett dem om hjälp. De kidnappade Anthony och förklarade det dumma i att de behandlade dig som ett kjoltyg Lorentina, det ärret han hade på bröstet var Michal som gav honom i det samtalet. Sen när han var på restaurang med en kvinna så kom Anthonys män dit och spände sig. Michal förklarade det dumma i det och ringde Anthony, där gav han adressen och namnet på mannen till Anthony. Lorentina fick ett lättare liv, Anthony fick tag på en tjallare och världen blev en pedofil mindre
- Jisses säger Mark
- Ja det kan man säga, vi tackar för din berättelse Mark, det var den historien med den mannen som låg bakom din befordran till Washington. Inget annat, har du haft mer med dem att göra?
- Nej säger Mark det var den enda gången, men de gjorde intryck på mig. Nästan lika mycket som ni gjort, eller det är inte riktigt sant, de gjorde intryck på mig men ni är hästlängder framför dem
- Tack säger vi och ler, nej det är väl dags att gå och lägga sig
Vi reser oss och går till våra rum, vi sätter våra väskor på golvet, vi klär av oss och lägger oss i sängen, vi smeker varandra och våra händer går på upptäcktsfärd längs med våra kroppar. Jag känner hennes händer på mitt kön
Och mina är på hennes och hennes bröst, jag reser mig och tar ett av hennes bröst i min mun och börjar slicka på det, jag smeker hennes kön samtidigt med mina fingrar. Jag känner hennes hand smeka mitt kön
Den växer i hennes hand och jag är snart hård och redo, mina fingrar letar sig in i henne och jag smeker hennes innersta. Min tunga leker med hennes bröst och jag hör hur hennes andning blir ansträngd
Jag känner hur hennes inre blir blötare av mitt lekande, hon lyfter på ändan från sängen och hon kommer. Jag känner hur hennes inre drar ihop sig under orgasmen. Jag smeker henne genom den och jag slickar intensivt på hennes bröst
När orgasmen ebbat ut så tar lägger jag mig mellan hennes ben, hon drar upp sina ben och sätter mitt kön mot hennes. Hon trycker till på min ända med sina fötter och jag glider in i henne.
Jag börjar röra mina höfter och jag känner hennes innersta smeka mig. Jag stönar när jag når botten, jag stannar upp och lutar mig fram och kysser henne. Hon kysser mig tillbaka, jag börjar röra mig igen och vi njuter båda av mina rörelser.
Jag känner hur hon spänner sitt inre för att göra det trängre. Hennes kramade förhöjer känslan och jag ökar takten i mina rörelser och vi närmar oss båda klimax.
Jag tar henne snabbt och hårt, jag känner ilningarna sprida sig i min kropp och jag hän ger mig åt njutningen, tid och rum försvinner det enda som finns är vår njutning.
Jag ökar takten ytterligare och jag tar hennes snabbt och jag känner hur min orgasm kommer, jag känner hur Rebecka kommer och vi kommer tillsammans. Vi skriker i varandras tankar och jag känner hur min säd fyller henne.
Jag känner hur mina kroppssafter blandas med hennes. Jag sänker takten i takt med att min orgasm lägger sig. När den ebbat ut så står jag med händerna bredvid hennes huvud och mitt kön djupt begravt i hennes.
Jag lutar mig fram och kysser henne, vi lägger oss på sidan och jag smeker henne och hon smeker mig. Vi ler mot varandra och vi ligger där och njuter av närheten till varandra
När vi känner att jag slaknar så reser vi oss och går in i duschen, vi duschar av oss och när vi är klara så går tillbaka till sängen och lägger oss. Rebecka lägger sig på sin vanliga plats och vi somnar med ett leende på våra läppar. Vi drömmer gemensamma drömmar

Vi vaknar på tidigt nästa morgon, vi tar på oss våra träningskläder och går nerför trappan. Vi öppnar ytterdörren och börjar jogga, vi springer i ett hav av höstens färger. Trädens löv är en färgsprakande paljett av färger, både på träden och på marken
De färgerna blandas med gräsets gröna färger, det är en fuktig luft som lägger sig som en hinna på våra kläder, det är som att springa i ett moln. Vätan smeker oss. Vi springer i en timme ungefär, när vi kommer tillbaka så går vi in i huset
Vi tar våra Bokken och går ut på baksidan av huset, vi tittar på varandra och ler, sen genomför vi dödsdansen, vi gör den långsamt och våra vapen smeker varandra. Vi avslutar rörelserna och vi står med svärdsspetsarna mot varandras hjärtan
När vi är klara så går vi in i huset igen, vi tar av oss skorna och går upp till rummet och klär av oss. Vi går in i duschen och jag sätter på vattnet och ställer mig under strålarna. Jag känner hur de varma strålarna sköljer bort svetten från mig kropp
Rebecka kommer in och ställer sig bakom mig, hon slår sina armar runt mig och kramar mig. Jag känner hur hon tar mitt kön i sin hand och hur hon börjar röra på sin hand. Mitt kön växer av hennes behandling. Hennes andra hand smeker mina testiklar
Jag stönar av hennes behandling, jag stänger mina ögon och njuter av hennes lekande och smekande. Mitt kön står snart hårt och redo, hon vänder mig och går ner på knä framför mig och tar mig i sin mun. Hennes tunga börjar leka över mitt kön
Jag känner hur hon tar mig så djupt som klarar, hur varierar mellan att suga och slicka på mitt kön. Jag känner hur hennes smeker mina testiklar, och hur pungen drar ihop sig av hennes behandling
Jag känner kittlingarna som fortplantar sig i min kropp, jag drar upp henne milt och kysser henne, hon smakar salt av min försats, jag vänder henne och sätter sina händer mot väggen och svankar. Jag ställer mig på knä bakom henne
Jag sträcker ut min tunga och börjar slicka henne bakifrån, min tunga finner sitt mål och jag leker med den över hennes läppar och hennes klitoris. Jag pressar min tunga in i henne.
Mina fingrar smeker hennes klitoris. Jag känner hur hennes safter börjar rinna ur henne. Jag sväljer och njuter av smaken av henne. Jag känner darrningarna i insidan av hennes lår.
Hon trycker bak sin rumpa mot mig och hon kommer med ett vrål som ekar när ljudet av hennes njutning träffar kakelväggarna. Jag slickar henne genom hennes orgasm, när den ebbat ur så reser jag mig och tar mitt kön i min hand.
Jag smeker mig själv så att den blir hård och redo. Jag sätter ollonet mot hennes kön. Jag trycker till och glider in i henne. Jag sätter mina händer på hennes höfter och tar henne.
Vi älskar het och mina höfter rör sig till slut i en galen hastighet, Rebecka kommer igen och hon skriker lika högt denna gång. När hennes inre krampar så blir det för mycket för mig och jag drar mig ur henne och tömmer min säd över hennes rygg och rumpa.
Jag njuter av se hur den blandas med hennes safter och hur vattnet gör så att den rinner ner längs med hennes ben. Hon reser sig upp och vänder sig och kysser mig intensivt.
Vi kysser varandra länge innan vi delar på oss. Vi tvålar in varandra och när vi är klara så sköljer vi av oss. Vi torkar oss och går in på rummet och packar ner våra träningskläder.
Vi klär på oss och hänger våra väskor på våra axlar och går ut ur rummet. Vi går nerför trappan och sätter våra väskor i hallen. Vi går ut i köket och börjar laga frukost. Jag tittar ut genom ett fönster. Jag ser Annika och Sean träna på dödsdansen
Jag ler när jag ser dem gå igenom mönstren, det kommer vara mer än vi som älskar i duschen idag, vi vet vad de rörelserna gör med en. Vi lagar färdigt frukosten och dukar fram den på bordet
Vi sätter oss och dörren ut till trädgården öppnas och de kommer in de tittar på oss och ler. De går fort uppför trappan. Vi ler och börjar äta, Jesper och Esmeralda kommer nerför trappan och de sätter sig vid bordet
- God morgon säger de
- Detsamma säger vi, sovit gott?
- Jadå säger de, vilka färger här är säger Esmeralda
- Ja det är magiskt säger jag
- Det var som att springa i en tavla gjord av Monet
- Ja verkligen säger Rebecka
- God morgon säger Mark och Lorentina, är ni redan uppe?
- Ja vi brukar vakna tidigt säger jag
- Det måste jag säga klockan är knappt halvsju
- Vi har varit uppe en bra stund säger jag
- Jetlag?
- Nej, magi säger jag och ler
- Förlåt?
- De vi är gör vissa saker med oss, en av dem är att vi inte behöver sova så länge, vi laddar batterierna snabbare än andra, om vi druckit sprit så hade vi aldrig blivit fulla. Våra kroppar förbränner alkoholen direkt. Det är inte bara träningen som gör att vi kan äta vad vill och hur mycket som helst av den
- God morgon säger Marks dotter när hon kommer ner
- God morgon, skola idag?
- Ja säger hon, första året på high school
- Spännande?
- Tja lite, jag är lite av en kändis där, pappa som f.d. FBI chef och en mamma som varit maffiaboss och nu är ambassadör, ja ni kan tänka er själv
- Haha ja, våra syskon har inte det lätt alltid de i heller när de är i skolan
- Ingen vågar väl bråka med dem? De är farliga
- Ingen vet om deras farliga sida, Simon blev utsatt för mobbing som eskalerade och han blev påhoppade av tio stycken i skolan. De pryglade honom rätt rejält. Men för att inte avslöja sig så lät han dem banka på honom. Det löste sig till slut men han har fått sin beskärda del av att vara annorlunda. Hans mamma mördades, jag pryglade skiten ur vår far och en massa annat som hänt med oss, när vi var yngre. Så jo vi vet precis hur jobbigt det kan vara i skolan när man inte passar in i mallen så att säga
- Jo det är jobbigt ibland, men jag har bra kompisar som inte behandlar mig som annorlunda, en del kändisar har sina barn på den skolan jag går på så vi håller oss för oss själva
- Där ser man vilka kändisar då?
- En del politikerbarn, folk inom musikbranschen, en och annan skådespelare och idrottsfolk
- Där ser man, också du med en f.d. maffiaboss till mamma och en FBI chef till pappa. De måste tycka att det är lite annorlunda
- Haha i vår klick så finns det en del rätt spännande konstellationer så vi bryr oss inte faktiskt. Det är mest de utanför min klick, sen är jag syster till Lorentinas son så de vågar inte hitta på något. De försökte en gång då kom våra vakter och tittade på dem. Då sprang de fortare än snabbt, den ene vakten blinkade sen försvann de. Ni måste hälsa dem och tacka, inte bara för den incidenten, utan att de är väldigt diskreta. Man märker dem inte, men jag känner att de är där, och det känns tryggt
- Vi skall hälsa dem det säger jag, lita på den känslan säger jag
- Ja säger hon
Sean och Annika kommer ner, de säger god morgon och sätter sig vid bordet och börjar äta. Vi äter färdigt och när vi är klara så diskar vi och säger adjö till dem. Vi går ut ur huset och sätter oss i bilen. Den kör oss till flygplatsen
Vi går ombord på planet och sätter oss, planet lyfter och jag tar fram en av böckerna jag köpte hos Karen och börjar läsa.
Vi landar och går av planet och sätter oss i bilen som väntar på oss. Den kör iväg och vi åker igenom en stad, den kör oss till ett inhägnat villaområde. Bilen stannar vid grinden och chauffören meddelar att vi är spekulanter på ett av husen
Han släpper in oss och bilen börjar rulla, vi kör igenom området och jag får rysningar när jag tittar ut genom fönstren på bilen. Den rullar fram framför en stor villa. Vi går ut ur bilen och går fram mot huset.
Jag ringer på, vi hör skor som smäller mot klinkergolvet. Dörren öppnas och en kvinna i medelåldern står innanför
- Välkomna säger hon
- Tack säger vi
Vi går in och kvinnan stänger dörren, hon hälsar och presenterar sig, vi hälsar tillbaka och hon börjar visa oss huset. Det är stort, det är vräkigt och det är väldigt amerikanskt.
När vi gått runt det och hon visat oss hela huset så stannar vi i trädgården. Där är en magnifik utsikt över en dal.
- Husets ägarinna skulle vara här hade vi fått besked på säger Rebecka
- Ja, hon kommer strax, hon hade fått förhinder säger mäklaren
- Ah så bra säger Rebecka, det är ett stort hus, väldigt amerikanskt
- Ja visst är det säger mäklaren
Hon märker inte ironin i Rebeckas röst
- Och säkerheten här är av högsta klass
- Behövs det? frågar Rebecka. Är det så farligt att bo här?
Mäklaren tittar på henne och nu så börjar hon ana att hon är ute på hal is
- Jag betalar inte en massa pengar för något om det behövs sådana här åtgärder
- Nej det är i förebyggande syfte
- Vi är fem mil från närmsta storstad
- Ja säger visst är det skönt
Rebecka tittar på henne och sen på mig, jag ler och rycker på axlarna
- Min poäng är att om jag måste gömma mig bakom staket för att känna mig trygg så hade jag inte velat bo på en sådan plats eller i ett sådant land. Jag ser inte alla dessa stängsel, grindar eller vakter som något som är positivt, tvärtom faktiskt. För mig så känns det idiotiskt att jag skall betala så mycket pengar för att gömma mig
Mäklaren tittar på Rebecka som om hon var svagsint. Vi hör hur dörren öppnas och en mörkhårig kvinna går genom huset och kommer ut till oss. hon tittar på oss, när hon ser mig så ser jag hur hon rycker till lite
- Hej June säger mäklaren, detta är de som ville träffa dig
June tittar på mäklaren, det ser ut som om June har ungefär samma uppfattning om kvinnan som vi har, hon är blåst
- Hej säger hon och välkomna, jag hoppas att hon har tagit väl hand om er?
- Jadå säger Rebecka, det har hon. Hon har övertygat oss om det korkade i att lägga miljoner på ett hus som är inlåst bakom staket och vakter. Detta är bara en finare variant av ett fängelse
June tittar på Rebecka och sen börjar hon skratta
- Ja lite sådär typiskt vulgärt amerikanskt
- Typ såja säger Rebecka och ler, vi har ett hus i San Diego som min man funderar på att spränga
- Aha San Diego, var någonstans, jag har bott där
Rebecka säger namnet på området
- Jo det kan jag tänka mig är lite speciellt
- Oja det blev ännu mer speciellt när vi bjöd in FBI där och de började syna de som bodde där
- Hur bjuder man in FBI chefen?
- Man är god vän med hans chef
- Vem?
- Presidenten, vi fick marken som vårt område ligger på efter en tjänst vi gjorde honom. Vi har haft en rättslig process om vi får göra vad vi vill med området. Vi vann och de fick betala rätt saftiga summor för våra advokater, en hel del av dem blev betydligt mindre rika när den var klar. Vi får spränga skiten om vi vill, de vet om det de som bor där så de sköter sig bättre nu. De skyller inte allt som händer där på svarta ungdomar. En av de som bodde där var porrkung med vissa laster. Han försökte få till det med mig, vi uppskattade inte hans försök till inviter så vi tog hand om problemet. De skyllde det på svarta ungdomar och gjorde staketen högre. De accepterade honom för att han hade pengar sen att han var pedofil och ett allmänt svin brydde man sig inte om. men han fick vad han förtjänade, när vi rensade upp i det avloppet
June tittar på oss och sen börjar hon skratta så att tårarna rinner på henne, mäklaren stirrar på oss och är vit i ansiktet
- Kom med här damen säger Sean
Han leder henne in i huset och öppnar dörren åt henne och leder henne till hennes bil och sätter henne i den. Mäklaren kör iväg. June tittar på oss med ett leende på läpparna
- Vet ni, ni påminner mig om en syster och en bror jag träffade en gång
- Ana och Michal säger Rebecka
June blir allvarlig
- Det är för deras skull vi är här, som du förstår så detta hus inget för oss. hela stället ger oss rysningar, vilket jag tror att det ger dig med. Men i alla fall vi är här för att be dig berätta för oss, din historia om de två
Rebecka börjar lysa och lägger en blockad på henne, hon stirrar på Rebecka och när Rebecka är färdig så slocknar hon
- En försiktighets åtgärd, det är såhär att de är i väldig fara, vi måste hjälpa dem. Men det kan vi inte göra om vi inte vet deras historia, vi vet att de hjälpt dig. Nu har du möjligheten att hjälpa dem. Genom att berätta, det jag gjorde när jag lös var jag la en blockad på dig, så att du inte springer och ringer dem sen. De får inte veta att vi skyddar dem, inte än i alla fall. Den kommer att försvinna när vissa saker har hänt. Men de kan inte hända om du inte berättar för oss, så snälla berätta
Hon tittar på oss med skarp blick, hennes kroppshållning säger att hon inte alls vill prata
- Vi vet vad som hände dig när du var ung, vi vet vad din far gjorde med dig och senare med andra flickor efter att du rymt. Tro mig jag vet hur det är, min far har gjort samma saker mot mig, när jag växte upp. Han systematiskt misshandlade oss systematiskt under flera år
Jag tystnar och börjar lysa, jag tar av min tröja och jag visar henne mina ärr, Jesper gör likadant. Hon stirrar på våra kroppar jag ser igenkännande i hennes ögon. Inte bara för ärren utan även för tatueringarna
Jag tar på min tröja igen och helar mina ärr, jag slutar lysa
- Jag vet hur det är att känna skräcken som en kär gammal vän, skall han komma i natt eller inte, jag vet hur det är att känna skuldkänslor för att man kommit därifrån. Snälla June berätta för oss
Hon stirrar på mig och slickar sig om läpparna
- Jag träffade Ana första gången på en aerobics klass, jag gick dit med en vän och sen så blev vi vänner med Ana och en annan kvinna. Vi gick ut och tog en öl ibland. En i gänget klättrade och vi andra frågade om vi fick hänga med. Vi åkte iväg och vi hade trevligt när vi gjorde det en gång, så det blev flera gånger. När vi klättrat ett par gånger så frågade Anna om hon kunde få ta med sig sin blyge bror. Vi andra tyckte att det var okej så vi sa ja. Min första tanke var att han var en sådan som bott hos mamma alltid och nu bodde hos sin syster som tog hand om honom. Haha så fel jag hade, han skulle visa sig vara något helt annat. I alla fall den där första gången som han skulle med visade sig bli vändpunkten i mitt liv. I alla fall vi rullade fram till där man parkerade sin bil över helgen innan man gav sig ut i skogen. Vi kom fram och jag såg Anna stå vid en Ford Mustang, bredvid henne stod den vackraste man jag någonsin sett. När jag såg honom så kände jag att han måste jag älska med. Eller rättare sagt i mina tankar så använde jag helt andra ord. Men i alla fall vi tog våra packningar och hängde dem på axlarna och gav oss iväg. Jag kände på stämningen att jag inte var den ende av oss som inte kände Michal som hade haft förutfattade meningar om honom. Vi kom fram till berget/klippan som vi brukade klättra på. Han satte ner sina väskor och ställde sig och tittade uppåt. Han hängde på sig en av sina ryggsäckar och sa vi ses på toppen. Sen började han klättra, utan linor eller något. Han kom upp en bra stund före oss andra. Han tittade på oss när vi kom upp och någon av oss kommenterade att han inte var den amatör som hans syster framställt honom som. Eller rättare sagt som vi byggt upp en bild av när Ana framställt sin bror. Han ställde sig upp och backade ett par meter och sen sprang han fram till kanten och kastade sig ut. Jag skrek till och jag hörde hur Ana lugnt sa skryt Pelle. Hans ryggsäck var en fallskärm. Han hade lovat ha kaffet klart åt oss. Vi tog oss ner och mycket riktigt när vi kom ner så kokade vattnet och han hade kaffet eller te vatten klart. Vi satte oss och drack kaffe, vi satt där och pratade hela kvällen. Han och jag skickade subtila sexuella anspelningar mellan varandra. Han jämförde fallskärmshoppning med att ha sex. Jag var så kåt där jag satt jag inte kunde tänka klart. Vi la oss i våra tält och han sov under bar himmel. Någon gång under natten så kom det tre män. De skulle ha skoj med oss som de sa, men Michal och Ana buntade ihop dem. Vi fick tag på parkvakterna, Michal förhörde dem och han fick reda på att det var min far som skickat dem. Vi åkte hem till dem och jag berättade min livs historia för dem. Ana körde till Sue och Jim. Jag och Michal knullade skallen i bitar. Han var min första man, jag var över trettio och oskuld. Jag vet egentligen inte varför, det hade bara blivit så. Ingen annan man hade varit nära att väcka de lustar som han väckte i mig. Ana kom tillbaka och berättade att min far var i det närmsta orörbar. Michal bjöd in mig att bo hos dem tills de löst problemet. De gav sig iväg och när de kom hem så var min far död och de hade en flicka med sig som de lämnade till Sue och Jim, de fick fly landet under en period. Jag hade ändå inte haft tid, för det blev en massa liv om arv osv. min far det svinet lämnade allt till mig. Mina syskon uppskattade inte det. Bland annat detta hus som jag försökt sälja hur länge som helst. Det är som om det är jinxat, ingen vill köpa det. När han kom hem så hade han barn och var änkeman igen. Jag har aldrig pratat med dem igen. De kom snabbt in i mitt liv och de försvann lika snabbt igen. Jag har inte haft en man sedan dess, ja inga kvinnor i heller. Nu får ni ursäkta mig, jag har inte velat ha någon annan tills jag såg dig idag. Då väcktes det samma tankar som det gjorde då. Jag ville knulla skallen i bitar med dig, jag vet att det inte kommer bli så men det var det jag kände. Jag vet inte hur jag skall säga det, men det är som om du är en uppgraderad version av honom. Det är vad jag känner när jag tittar på dig
- Han är vacker min man säger Rebecka, och jag kan lova dig att du gjort honom förvirrad och generad, det är därför han inte säger tack osv. så därför får jag göra det i stället. Tack för de fina orden om min man, du vet han vet inte vad du pratar om, inte de andra två i heller
- Förlåt?
- De vet inte vad du pratar om
- Skojar du?
- Haha nej, och vi älskar deras oskyldighet säger Rebecka och ler
- Oja säger Annika med ett leende
- Titta på dem, de fattar ingenting
Hon tittar på oss och jag tittar tillbaka på henne, jag förstår mer än min fru säger men jag säger inget
- Herregud hur kan de inte förstå?
- Den frågan har vi ställt många gånger och vi har haft en del diskussioner i början av vårt förhållande när han inte förstod. Till jag insåg att han faktiskt inte förstod
- Jisses säger hon
- June vill tacka dig för din berättelse säger Rebecka, med den så kan vi hjälpa de två precis som de hjälpte dig när du behövde det. Vi hoppas för din skull att din dröm man finns därute. Det var inte meningen att det skulle bli ni två
- Det är Jasmine va?
- Ja säger Rebecka
- Ja anade det säger hon, säkert ni inte vill köpa huset?
- Nej, men hör vi någon som är ute efter ett så lovar vi att rekommendera detta, hade inte varit för att vi redan har en hel del hus vi inte använder så skulle vi köpt det bara för utsikten. Den är magisk säger Rebecka, nu skall vi vidare
Vi går ut ur huset och sätter oss i bilen och åker till flygplatsen, vi går ombord på planet och det lyfter. Jag tar fram en ny bok och börjar läsa och försvinner i orden som finns på sidorna. Jag läser klart den och tar upp en ny och börjar läsa
Rebecka sitter bredvid mg och läser i en bok, Jesper tittar på oss och frågar
- Vart skall vi nu?
- Om inte Gunther hör av sig så är Paula nästa stopp på vägen
- Ni håller rätt högt tempo nu
- Ja, vi måste det, nu har vi fått två bröllop att planera, eller rättare sagt Rebecka, vi skall ha invigningen av slottet och den där konferensen, när det är avklarat så skall vi fira jul och annat. Sen så kommer de där två tomtarna att hitta på något som en reaktion på vad vi gjort. Så vi kommer att få ta hand om en del därmed.
- Vad är det Gunther skall meddela?
- Var vi kan hitta deras tomtar till magiker, de måste ju träna dem någonstans
- Jo så är det ju, så vi skall slå till mot dem?
- Ja när vi får reda på var de är så kommer vi att göra precis det, slå till hårt och beslutsamt
- Jag får en känsla av att ni håller igen
- Ja lite så, vi kan inte gå fram för fort för då blir vi färdiga för tidigt. Men tar vi för långtid på oss så blir det också fel. Så vi måste balansera vad vi gör hela tiden. Det är därför vi har lite sidoprojekt igång samtidigt. Har du börjat titta på renovering av Carolines föräldrars hus?
- Ja så fort de flyttat ut så kör vi
- Perfekt
- Så ni skall leta skatter?
- Nej vi skall leta efter en tavla, hans släkt fick den inte av Leonardo, de stal den
- Där ser man, så tjuvarna blev bestulna?
- Ja precis så är det
- Vad kommer ni att göra med resten?
- Konst osv. får gå tillbaka till ägarna och hittar de inte dem så antingen så donerar vi det till museum eller bygger ett själv
- Förlåt?
- Ja vi bygger ett museum, du får ju ha något att göra
- Haha jo så är det, så jag skall rita ett museum?
- Ja du kan rita, sen när vi hittar de där tågen så har vi någonstans att ställa ut sakerna
- Om där är guld osv.
- Så tar vi hand om det då, det mesta av deras guld kom från judarna, antingen i form av värdesaker eller tandguld så vi får se hur vi gör
- Ja det förstår jag, men då börjar jag fundera
- Gör så säger jag
- Men ni tror att ni kommer hitta dem?
- Ja det tror jag, jag har en sådan där känsla, när hon berättade om tavlan så fick jag en sådan där känsla, vi kommer hitta den i alla fall
- Ja säger Rebecka, jag kände samma sak, vi kommer hitta den i alla fall. Sen om vi hittar det andra. Det får vi se och vi får göra det bästa av det
- Var skall museet ligga?
- Tja i vår stad
- Ja varför inte säger Jesper, har ni någon plats som ni föredrar?
- Nej har du?
- Ja faktiskt, gamla varvsområdet, där är befintliga lokaler. Så slipper ni bygga nytt, vi kan renovera och återställa, jag tror även att kommunen som äger marken och byggnaderna vill bli av med dem så ni kan få de relativt billigt
- Usch förhandla med politiker?
- Jag kan sköta dem om ni vill
- Javisst säger jag
- Bra då var det bestämt
- Ja det var det
- Vart skall vi nu?
- Till helvetet
- Skojar du?
- Nej tyvärr inte säger jag, hon är där just nu
- Jisses
- Ja det kan man säga
- När ni är klara med henne, vem är det då kvar?
- Yoshina och Yoshi, sen hans familj i USA, Jim, Sue och Nathan. De blir en svår nöt att knäcka
- Så pass
- Ja som jag sa till Mark de accepterar inte vår auktoritet, han räddade deras son som de fått besked på var död, hans far räddade deras barn när de blev kidnappade när de var små osv. osv. så ja vi kommer att få jobba lite med dem. I värsta fall så plockar vi in påven så får han skrämmas lite
- Ja det kan kanske behövas
- Ja om inget annat så är han en auktoritet i sammanhanget
- Så är det
Planet går inför landning, vi går av planet och vi sätter oss i en bil och den kör iväg, vi kommer fram till ett hus i utkanten av staden. Bilen parkerar och vi går ut ur den. Vi går fram till dörren och ringer på. Vi hör musik på andra sidan dörren
Den öppnas och en kvinna står där
- Ja?
- Heter du Paula?
- Ja säger hon
- Skulle vi få kunna komma in och prata en stund med dig
- Vem är ni? Jehovasvittnen?
- Va? Nej förlåt, mitt namn är Niklas, jag kommer från en företagsgrupp som heter Godaishu, men vi är här i ett privatsyfte, vi skulle vilja prata med dig om Michal och Ana
Hon tittar skarpt på mig, jag förstår de som avfärdade henne som en dum blondin som Mark sa. Det fanns intelligens bakom de där blåa ögonen
- Det är väldigt viktigt att vi får prata med dig, det gäller deras liv
- De kan ta hand om sig själv
- Inte denna gång Paula säger jag, denna gång så är det de som behöver hjälp och det är bara vi som kan hjälpa dem
- Jag vet vad de kan
- Det vet jag, men denna gång så kan de inte göra det själv, skulle de försöka så kommer de att dö. Tro mig, de kommer dö. De är duktiga, väldigt duktiga men de som de kommer möta är bättre och fler, samt att de har ett par ess i skjortärmen som de inte räknar med. Som jag sa de är väldigt duktiga, vi är bättre, mycket bättre
Hon tittar tvivlande på mig. Jag börjar lysa och hon spärrar upp ögonen, jag lägger mina händer på hennes huvud och jag helar henne, jag lägger blockaden samtidigt och hon spärrar upp ögonen. Hon stirrar på mig
- Vem är ni? Viskar hon
- Vi är de som kan rädda livet på de som hjälpte dig, vill du berätta?
- Kom in säger hon
- Tack säger jag
Vi går in i huset och hon går före oss ut i en trädgård. Det står ett glas på bordet och hon ber oss sätta oss. Hon frågar om vi vill ha dricka och vi ber om vatten. Hon tittar på oss och ler. Hon går in i köket och kommer ut med en bricka med glas och vatten på
- Så fler som inte dricker alkohol
- Precis säger jag och ler
- Vad gjorde du med mig därute?
- Jag helade dig, jag hoppas att det var ok
- Jadå verkligen, men hur är det möjligt
- Magi säger jag och ler
Hon tittar skeptiskt på mig
- Det är ett sätt att förklara det på så att du inte tror att jag är galen
- Du får nog testa mitt förstånd säger hon
- Är du säker? Jag berättar gärna säger jag men när vi gjort det innan så har människor sprungit åt andra hållet. Vi kan väl säga att det jag gjorde härstammar från när människan levde mycket närmre än naturen än vad man gör idag. Då fanns det vissa människor som var i samklang med naturen som lyckades med att utnyttja den kraft som finns överallt runt oss. Denna naturkraft gör att vi kan göra vissa saker. Precis som jag tror att Michal gjorde med dig, eller han visade dig i alla fall. Hans lysande hade en annan färg för att det var en annan variant av den kraften än vad jag och min fru har. Vi hämtar vår kraft direkt från urkällan. De andra hämtar sin från bifloder
- Så ni är hur skall man säga opåverkade
- Ja så skulle man kunna säga
- Jaha hur blir man sådan?
- Man är Leonardo Da Vincis och Mona – Lisas reinkarnationer på steroider, galna super duper steroider, vi har så mycket doping att det liknar ingenting
- Förlåt?
- Det är nu folk börjar bli galna, du frågade och jag varnade dig. Men du insisterade
- Ja jag gjorde det, så ni är deras reinkarnationer
- Ja, fast det högsta talet du kan tänka dig gångrat med tio typ. Om vi säger såhär, om de lös som solen, så lyser vi som tusen solar. Blir det mer greppbart?
- Inte mycket men jag får en uppfattning av hur starka ni är
- Bra, du tar detta bättre än många andra, med dessa krafter så kan vi göra olika saker, som att hela dig, hade du inte haft silikonbröst så hade jag kunnat återställa dina riktiga, men jag lagade dina ögon och det som hänt därnere. Jag lagade även det som gör att din kropp värker. Jag vet inte vad som hänt dig men de skadorna är vanliga vid misshandel och våldtäkt. Jag ber om ursäkt om jag blir för personlig nu, men du frågade
- Ja jag gjorde det, så du helade det som läkare sagt inte går att hela
- Ja
- Och du hade kunnat återställa mina bröst?
- Ja antigen jag eller min fru, hon har gjort det på en nära vän till oss som fick bröstcancer. Jag såg på när hon gjorde det så jag hade kunnat göra det
- Jisses, det var så jag kom i kontakt med dem. Efter att jag kommit på min f.d. man med två av sina sekreterare i vår säng. Jag bad dem avsluta vad de gjorde. Jag gick nerför trappan och ringde en advokat. De kom springande ner för trapporna, han kom efter och han ville förklara sig och när jag inte ville lyssna på honom så började han slå mig, och när han slagit mig så våldtog han mig. Min advokat anade oråd när jag inte svarade så hon ringde polisen. När de kom så hade han stuckit. Jag hamnade på sjukhus. Jag fick genomgå en hel del operationer innan jag blev återställd. Eller så återställd som jag kunde bli. När jag berättade för Sue så var Ana där. Jag försökte sälja mitt hus jag ville inte bo kvar där. En dag så kom Michal och ringde på dörren, Ana ville flytta till eget. Han tittade på huset, vi förhandlade och han köpte det. Vi firade med att älska. När han lämnade mig så fick jag den tiden jag behövde för att tömma huset. De skulle resa iväg, jag tömde huset och Sue fyllde det med deras saker. Hon inredde hela huset åt dem. När de kom tillbaka så träffades vi ett tag. Vi älskade och vi älskade som kaniner, han fick mig att känna mig som en kvinna igen. Vid ett av de tillfällen som vi träffades så hände det en sak när jag fick se vad de sysslade med, vi hamnade på restaurang med en massa Yakuza soldater. Michal löste situationen, när vi kom hem så fick han en fil av sin syster, jag såg vad den där maffiatypen gjort. Då berättade de att min f.d. man hade fått ett besök av Ana. Hon hade sett till så att jag fick vad jag ville från skilsmässan. Vi fortsatte träffas ett tag till efter ett tag så kom vi fram till att vi ville olika saker. Jag träffade en man som kunde ge mig det jag ville. En stabil framtid och han finns alltid där för mig, vi skildes åt utan en massa drama
- Det var inte meningen att det skulle bli du, han valde fel två gånger. Till hans försvar skall det sägas att han inte visste att han valt fel
- Det är Jasmine va?
- Ja säger jag och ler
- Det märktes på honom när han talade om henne, till och med när han talade om Jessika så hörde man skillnad
- Vi tackar dig för din berättelse, den kommer hjälpa oss när vi skall hjälpa dem
- Ingen fara, kan jag betala tillbaka till dem så gör jag gärna det
Vi reser oss och går ut ur huset, vi sätter oss i bilen och den kör iväg. Vi kommer fram till planet och vi går ombord på det. Det lättar och jag lutar huvudet bakåt. Jag stänger ögonen och somnar
Vi mellanlandar i New York, vi går av planet och går in och sätter oss på en restaurang och äter, Rebecka ringer hem och frågar hur det är med dem, hon pratar med Isabella och hon uppdaterar henne med vad vi gjort
Jag tar fram min telefon och ringer Gunther, jag berättar för honom vad vi kommit fram till, jag frågar om han fått upp något spår efter dem
- Det finns två platser de kan vara på, jag kan inte få bekräftat, vilken av platserna det är
- Var är de?
- Den ena är i Ryssland i Sibirien
- Och den andra platsen?
- Er hemstad
- Är du säker?
- Ja jag är säker
- Var då? Är det ens möjligt?
- Tydligen
- Det skulle kunna förklara att de kommer i sådant antal till oss, vi tar den platsen först. Är de inte där så får det bli Sibirien, var i Sibirien förresten
- Kolyma
- Givetvis, något gammalt gulagläger där
- Inte helt omöjligt
- Men då åker vi hem och kollar läget
- Ja säger Gunther
- Hur går jakten på hans dagböcker?
- Jodå oväntat bra faktiskt, vi har köpt ett tiotal redan
- Bra skicka hem dem till oss
- Javisst säger han, vi skickar dem direkt
- Har du fått reda på något mer om de där tågen
- Ja att det handlar om ett värde som överstiger alla andra skatter som hittats innan. Det är mer än två vagnar i alla fall. Det är närmare tjugo stycken
- Skojar du?
- Nej och vi har faktiskt börjat ringa in vissa områden de kan befinna sig i. Din kusin har väldigt roligt med det här
- Bra säger jag och skrattar till be henne sammanställa det på en karta
- Jadå säger han, hon hade gärna velat vara med när ni åker runt och letar efter dem
- Vi kan ju se när vi är färdiga, om du och Elisabeth klarar er utan henne ett tag
- Vi får se när det blir aktuellt
- Perfekt säger jag, vi hörs
- Ja det gör vi
Jag lägger på och de andra tittar på mig
- Vi skall hem, de kan ha sin lilla lekskola hemma
- Skojar du?
- Nej det gör jag inte, så vi åker hem. Annars så får vi åka till Sibirien, vilket vi kanske får göra ändå
- Jisses
- Ja säger jag, skall vi gå på planet, förresten kusinen har satt tänderna i skatt jakten. Det är betydligt större än vad vi trodde, mycket större. Hon har kommit en bit på väg
- Så bra, de har hittat en hel del av hans dagböcker med
- Som sagt när vi får en känsla
- Mm
Vi går på planet och det lättar, jag tar fram en av böckerna och börjar läsa, när jag är klar så tar jag fram boken jag betalade tvåmiljoner för. Jag börjar läsa och fast att jag läst den innan så kan jag inte låta bli att fascineras
Jag läser klart den och lägger ner den i kartongen igen. Jag lutar mig tillbaka och stänger ögonen.

- Hej busungar säger jag när vi kommer in
- Mamma, pappa skriker de och rusar fram till oss och hoppar upp i famnen på oss
- Hej på er, är allt bra?
- Jadå vi har saknat er men allt är bra
- Så bra säger Rebecka
Vi går ut till matplatsen och sätter oss, de andra sitter och fikar. Isabella dukar fram muggar åt oss också. Vi häller upp kaffe och tar en bulle. Vi berättar om vår resa och samtalen som vi haft med de som vi besökt
- Det känns genomgående som att de han varit med blir ensamma
- Ja för nästan alla är det så, och som träffat män så är det väl egentligen bara Paula som lyckats träffa rätt
- Ja nästan, Mark är väldigt lycklig
- Ja det är han, men hans första fru dog för att han valde fel.
- Ja säger Rebecka, det är rätt spännande att alla de kvinnor vi pratat med är rörande överens om att det är Jasmine som är hans så att säga
- Ja de har alla sagt likadant
- Hur har det varit härhemma?
- Lugnt, vi har varit i skolan och sen så har vi tagit det lugnt och nästan börjat komma in i någonting som liknar rutiner
- Så bra säger jag, vi vet att vi dragit runt med er rätt mycket i år, och tyvärr så ser jag ingen ljusning på horisonten. Det är därför vi kommer införa något som liknar ett vakt schema, men Alex och Ilse ni får nog tyvärr dra det tyngsta lasset med tanke på Alex skola
- Ingen fara säger Ilse, bara vi får följa med emellanåt
- I natt skall ni med, jag hoppas att ni tränat på era sköldar. För flertalet av de som vi kommer att träffa på i natt är magiker
- Är ditt ordval ett tecken på att du tycker illa om dem?
- Haha ja kanske det, men jag jämför dem med lurendrejare, de fuskar med krafter som de inte har någon som helst kunskap om eller respekt för. Så ja jag känner faktiskt en ganska stor avsky mot dem
- Har ni ätit?
- Inte sedan New York
- Då börjar vi med maten säger Isabella, packa ni upp osv. så gör i maten
- Tack mor säger jag och pussar henne på pannan
Vi reser oss och går ner i källaren, vi hänger upp våra vapen och dräkter på sina ställ. Vi tar väskorna och går in i tvättstugan och fyller en maskin. När vi är klara så går vi upp till matplatsen.
Vi sätter oss vi bordet och barnen klättrar upp i våra knän, vi myser med dem och vi sitter så tills maten kommer. Vi hjälps åt med att få maten på bordet och sen sätter vi oss och börjar äta. Vargen kommer in från trädgården och hon hälsar på oss
- Välkomna hem
- Tack, har du vuxit mer?
- Ja säger hon enkelt, det är naturens gång
- Hur stor kommer du att bli?
- Har inte en aning, men större än detta i alla fall säger hon
- Då vet vi det
Vi äter och pratar, när vi är klara så dukar vi ut, jag och Rebecka tar hand om disken och sätter på kaffe, vi dukar fram muggar till de som vill ha. Vi serverar de andra och sen sätter vi oss. Vi sitter och pratar och vi känner hur barnen somnar i våra knä
Vi bär in dem på rummet och lägger dem i sina sängar. Vi går ut ur rummet och går tillbaka till matplatsen, vi sätter oss och lyssnar på de andra
- Vi skall iväg i natt, vakta barnen
- Givetvis säger vargen, ingen kommer att komma in i rummet
- Bra säger jag och ler
- När åker vi och var skall vi?
- Vi skall ut till slottet i skogen, de har tydligen tagit över det
- Så de gömmer sig fullt synligt?
- Ja tydligen, alla har alltid trott att det är övergivet, vi har tydligen haft fel
- Det verkar så
- Vi åker vid ett säger Rebecka
Annika tittar på klockan
- Då börjar det bli dags att förbereda sig
- Ja säger jag, samling vid bilarna kl. 01.00 Glöm inte packa era väskor
- Nej säger de
Vi reser oss och går ner i källaren, vi packar ner våra saker i väskorna och när vi är klara så går vi upp. Vi sätter dem vid ytterdörren och sen går vi in i sovrummet. Vi lägger oss på sängen och Rebecka lägger sitt huvud på mitt bröst
Vi stänger ögonen och somnar
Vi tittar på slottet och vi ser vakterna som finns där
- Vi kör i par, dela sköld med varandra för då blir den starkare, var i varandras sinnen hela tiden
- Ja säger de
- Bra då tar vi hand om dem
Vi rör oss mot slottet, vi kommer fram och vi tar oss uppför muren, när vi kommer upp så sätter vi oss på huk och tittar ner på borggården, vi ser hur de andra hoppar ner och börjar slåss med vakterna
Vi springer på muren fram till huvudbyggnaden, vi börjar klättra och tar oss uppför väggen till ett fönster, jag öppnar det och vi tar oss in. Det är mörkt i rummet och vi tittar oss runt.
Det är tomt, vi rör oss mot dörren. Jag öppnar och tittar ut i korridoren, den är tom. Vi rör oss framåt och kommer fram till en trappa, vi tittar ner och ser hur ett antal män springer mot dörren ut mot borggården
- Det kommer fler säger jag till de andra
- Ja
Vi rör oss uppåt och det kommer män springande fram till trappan, vi drar våra vapen och vi attackerar dem när de kommer nedspringande. Vi rör oss vidare uppåt och vi kommer upp till nästa våning, vi tittar oss omkring och vi går till höger
Längst ner i korridoren så är där en stor dubbeldörr, när vi närmar oss exploderar den utåt. Det flyger träsplitter genom luften, vi sjunker ner på huk. Ut ur rummet kommer fyra män som är klädda på ett annat sätt än de som vi träffat på innan
De ser oss och jag anar ett hånleende hos en av dem. Han väser
- Döda dem
Ett tiotal av deras elitsoldater kommer fram från skuggorna och de faller ner från taket. Vi reser och vi gör oss redo, de attackerar och vi möter deras attack. Vi dödar dem, vi har hela tiden vår blick riktad mot de fyra männen
Vi känner hur de attackerar oss mentalt och jag tittar på Rebecka och hon skickar iväg ett spjut av energi som träffar en av männen, han faller ihop. Det var mannen som delat ut ordern
När vi dödat deras vakter så går vi emot dem, en av dem vänder sig för att börja springa. Jag drar en shuriken och kastar den, den träffar honom i nacken och han faller ner död. De andra två stirrar på oss och vi står framför dem
De stirrar på oss i förvåning, de har inte insett att vi är så nära. Jag attackerar och slår ner dem. De rasar ihop, vi går in rummet. Därinne möts vi av rena galenskapen. Det hänger barn och kvinnor på väggarna, i taket så hänger det ett antal burar nerifrån taket. I burarna sitter det, kvinnor och barn
- Släpp alla spärrar säger jag till de andra och kom hit fort som fan
Vi rör snabbt och börjar hela de vi kan hela
- Skynda er för helvete skriker jag i huvudet
Vi rör oss så fort vi kan och vi gör vårt bästa, de andra kommer inrusande i rummet, de stannar och stirrar sen sätter de igång och hjälper oss hela dem. När vi gjort vad vi kunnat så har vi räddat livet på de flesta.
Ett antal av barnen och kvinnorna var redan döda. Jag lägger ner en pojke som är i samma ålder som våra barn, jag stänger hans ögon. Jag reser mig och jag tittar mot de två som ligger utanför dörren.
Jag börjar gå mot den, jag ser Sean titta på mig och jag ser hur han ofrivilligt tar ett steg bakåt. Jag hör någon säga något bakom mig, jag går långsamt mot männen som ligger där
Jag känner hand på min arm, jag fortsätter gå framåt och jag ser hur Jesper ställer sig i vägen för mig
- Inte så
- Säg det till honom säger jag och pekar på barnet som jag inte kunde rädda
- Nej det kan jag inte, han är död
- Akta dig Jesper
- Nej, inte en chans, jag hoppas att du älskar mig så pass mycket att du i alla fall inte dödar mig om det kommer till det, men jag aktar mig inte
Jag tittar på honom, jag håller mitt svärd i ett järngrepp och jag tittar på honom. Rebecka reser sig från en liten flicka hon hjälpt. Hon rör sig smidigt framåt mot männen, jag ler och tittar på Jesper
Han tittar över min axel, han ser Rebecka och sen tittar han på mig och stönar. Jag ser Esmeralda lägga en kvinna på sidan, hon stänger ögonen på kvinnan. Hon reser sig och går fram till sin syster och kramar henne
Rebecka kämpar emot, men Esmeralda står fast och håller henne i sin famn
- Ilse, Alex fräser jag sök och förstör, Sean leta igenom slottet snabbt, kalla om du hittar mer. Finns det inte fler kvar så hjälper ni Sean
- Ja säger Alex
- Annika hur långtid tar det för polisen och ambulanser att ta sig hit
- Femton minuter kanske
- Bra, Jesper och Annika ta de där två och spring till bilarna, när ni är där så lägger ni dem i bagageutrymmet, byter om och ringer, sen springer ni hit och möter Krister. Du ringer honom först Annika sen så ringer du de andra. Vi stannar här och vaktar tills polisen och ambulanserna kommer
- Ja far säger Annika milt
- Rör på er
De gör som jag sagt, jag går fram till Rebecka och Esmeralda och tittar på dem, vi går runt bland kvinnorna och barnen och försöker lugna ner dem och vi hjälper dem så gott vi kan
- Jag behöver hjälp säger Sean
- Var är du?
- I källaren, det är värre härnere säger han
- Helvete svär jag, klarar du dig själv Esmeralda
- Ja då säger hon
Vi springer ut ur rummet och hoppar, vi landar och rusar dit där Sean är. Jag stannar och tittar in i källarrummet. Det är en veritabel slakt som försiggått här. Det ligger stympade och slaktade människor överallt.
Det hörs stönande, men de allra flesta är döda. Vi rör oss in i rummet och undersöker de som ligger där. Vi helar de vi kan och när vi är klara så hör jag Jesper
- Vi är tillbaka
- Det är kaos här säger jag, Annika det lär behövas fler ambulanser än vad som finns. Vi bär upp de som lever säger jag
Vi börjar bära upp de som lever och vi får gå flera gånger upp och ner, när vi kommer upp sista gången så ser jag blåljus närma sig. En bil kommer körande in på slottsgården.

Den tvärnitar i gruset. Krister hoppar ut och han stirrar på människorna som ligger på marken. Jag går fram till honom och tittar på honom
- Detta är ren och skär galenskap, jag har sett mycket galet i mitt liv men detta är nog bland det galnaste, om inte det galnaste jag upplevt. Det är sinnessjukt, du måste förvarna dina kollegor. Vi har räddat ett antal av dem, men vi hann inte i tid. På tredje våningen i ett rum så är där döda kvinnor och barn, vi kunde inte hela alla. Men där är ett tiotal kvinnor och barn som lever. I källaren så skall bara de mest starka gå ner Krister. Vill du inte förlora förståndet så går du inte ner där. Dit ner skall bara de som är riktigt vana Krister gå. Tro mig, skicka inte ner några vanliga poliser dit. Lova mig det
Han tittar på mig
- Jag lovar
- Tack Krister, när du är klar här så kom hem till oss
- Ja
- Tack, Annika och Jesper stannar här med dig och hjälper dig. Lyssna på dem
- Kan Alex stanna?
- Ja säger Alex jag stannar, men jag vet inte om jag vill läsa vad som hänt här
- Ingen fara men vissa känner dig sen i somras
- Då gör vi så
- Jag skall bara byta om
Han springer iväg. Ambulanserna närmar sig och vi springer iväg. Vi kommer fram till bilarna och byter om. Vi hoppar in och sätter oss, vi kör iväg. Vi kommer hem och jag tar en av männen och bär ner honom i källaren och slänger in honom i förhörsrummet.
Sean är bakom mig och han gör likadant. Jag vänder mig om och Sean tar mig i sin famn och kramar om mig, jag kramar honom och vi står där en stund
- Tack jag behövde det
- Jag med
Vi går upp och jag går bort till badrummet och går in, Rebecka kommer efter mig. Vi ställer oss i duschen och duschar av oss. När vi är klara så går vi ut till matplatsen. Jag sätter på kaffe och börjar duka fram muggar
- Vad fan var det? frågar Ilse
- Jag vet inte men det skall vi ta reda på säger jag
- Det såg nästan rituellt ut
- Ja
- Var det bara jag som märkte det, men visst hade någon ätit på dem?
- Ja säger jag, de är kannibaler. Om det är för deras riter eller något annat men de är kannibaler. Det fanns klara spår av det i källaren
- Herregud säger Ilse
- Ja det kan man säga, när vi helade vad vi kunde därnere så såg jag att de skurit ut kött från dem, som en styckare gör, eller charkturist. Jag har arbetat som charkturist så jag vet hur man gör när man styckar. De hade gjort så
- Deras kraft kändes väldigt annorlunda säger Rebecka
- Ja, det var mer trolldom än naturkraft
- Ja, säger jag
- De hade inga sköldar eller liknande
- Nej det hade de inte
Vargen kommer ut till oss och hon tittar på oss, hon går fram till mig och lägger sitt huvud i mitt knä. Jag kliar henne i nacken och hon reser sig och slickar mig i ansiktet.

Hon går vidare till Rebecka och gör samma sak, sen går hon vidare till de andra och gör samma sak med dem. Jag reser mig och hämtar kaffet, jag häller upp och sätter mig.
Jag tar en klunk kaffe och sen tittar jag på de andra. Jag känner hur det börjar rinna tårar från mina ögon, jag torkar bort dem och tar en bit papper och snyter mig.
Vargen tittar på mig och går fram till mig och sätter sig på bakhasorna och lyfter sitt huvud och börjar yla, hon ylar ut den smärta jag känner. Jag önskar att jag kunde göra samma sak.
Jag lutar mig mot Rebecka och vi gråter tillsammans, vargen ylar en gång till sen går hon in till barnen. Vi sitter där och väntar på de andra, det börjar ljusna utanför fönstren och solen är på väg upp
James och Isabella kommer och sätter sig hos oss, Isabella tittar på oss och sen säger hon berätta. Jag tittar på henne och börjar berätta vad vi varit med om, jag ser att James rycker till när jag berättar om de kannibalistiska inslagen
Jag berättar färdigt och när jag är klar så tittar jag på James
- Berätta är du snäll
Han tittar på mig och tar ett djupt andetag
- När jag var i SAS så var jag i Tchad, vi hjälpte den lokala milisen med att strida mot rebellerna eller vad man skall kalla dem. De flesta av dem var vildar som var höga på KAT. De var om man får använda sådana uttryck lätta att ta hand om. Men det fanns en gruppering som var annorlunda, de hade om man får säga så krafter som gjorde dem svårare att möta och ta hand om. De hade soldater som kunde försvinna och de hade krafter. Vi smög oss på en sådan grupp en natt och det jag såg när vi kom fram har jagat mig enda sedan dess. Den lokala milisen var livrädda för dem, de sa att de ägnade sig åt häxkonster och att den onde hjälpte dem. Om det sen är den samma onde som vi menar har jag inte en aning om. Men i alla fall, i deras riter så förekom det kannibalism, de hämtade sina krafter från människor. De åt dem levande, det var en sådan rit som vi kom till. Den lokala benämningen på deras krafter var lejonets andedräkt. Lejonet är ett mäktigt totemdjur där, de var klädda i fällar gjorda av lejon när de utförde sina riter. Milisen sprang och lämnade oss när de såg vad som pågick där. Vi attackerade och vi höll på att dö allihop, vi kallade på hjälp och våra stöd helikoptrar kom och skickade raketer mot dem, vi hoppade på och flög iväg. Vi åkte dit dagen efter och det fanns inte ett endaste spår efter dem. Bara kratrar efter våra granater. De hade ett möte har jag fått reda på i efterhand där de planerade vårt frånfälle, de kom aldrig. Det såg Michal till. Det var det uppdrag han fick där han skulle dö. Så indirekt så räddade han mitt liv. Jag är övertygad om att vi inte haft en chans om de attackerat oss, det var som om vi slogs mot spöken. Jag är inte direkt vidskeplig, men därnere så fick mitt logiska tänkande en knäck kan jag säga. Vi skickades hem och jag tackar min lyckliga stjärna för att jag aldrig behövde återvända.
- Lejonets andedräkt?
- Ja
- Tack, och tack för att du ville berätta
- Kan det hjälpa er att ta hand om de galningarna så
- Det vi upplevde i natt James, var värre än det vi upplevde i Mexiko eller Colombia. Som du sa, de åt dem innan de var döda, de skar loss de finaste delarna på kropparna innan offren var döda. Det var galet, det var bestialiskt. Det fick mig nästan att tappa förståndet. Jesper i det närmsta utmanade mig på duell. Esmeralda fick använda väldigt mycket kärlek för att stoppa Rebecka. Vi kände vad de stackars människorna gått igenom. Vi kände det lika klart som om det var oss de styckat och ätit. Vi kände det som offren känt, samtidigt som vi kände det som de männen kände
- Herregud
- Mm nackdelen med att vara de vi är. Jag var väldigt nära att tappa det fullständigt
- Jag med säger Rebecka
Jag tar fram telefonen och ringer Gunther
- Hej
- Hej
Jag börjar berätta och när jag är klar så säger Gunther
- Herregud
- Det kan man lugnt säga, vi vill att du letar fram allt du kan om denna kult
- Ja givetvis, vi börjar direkt
- Tack, vi kommer resa till Sibirien och ta hand om de där med
- Ja säger han
- Tack, vi hörs
- Det gör vi
Jag lägger på och reser mig, jag går ut i köket och börjar göra frukost, jag är inte hungrig men barnen måste få mat. Jag dukar fram och de andra tittar på maten och de känner samma som jag
- Barnen vaknar snart och de måste äta
- Ja säger Rebecka
Vi hjälps åt och när vi är klara så kommer Simon och Gwen ner från ovanvåningen, de sätter sig vid bordet och Gwen tittar på oss och säger
- Så jobbigt
- Ja Gwen, vi tar det sen
- Ja far säger hon
Barnen och vargen kommer ut i köket och de sätter sig vid bordet, vargen går fram till dörren och Isabella öppnar för henne, hon springer ut på gräsmattan. Barnen sätter sig och vi ger dem frukost. De äter och vi äter mest för att hålla dem sällskap
När de är klara så reser sig Gwen och Simon, de tar sina skolväskor och de kramar oss sen så går de ut genom dörren. Vi dukar av frukosten och sen sätter vi oss igen
Efter en timme så öppnas dörren och Annika och Jesper kommer in. De går fram till bordet och sätter sig, de tittar på oss sen så börjar de gråta. Vi tröstar dem och när de gråtit färdigt så tittar Jesper på mig
- Jag har ett nytt mål i livet
- Jaså?
- De skall utraderas från jordens yta
- Ja säger jag, det skall de
Jag berättar vad James berättat och när jag är klar så tittar Annika på mig
- Det är inte allt?
- Ni såg vad vi såg, de är kannibaler och de väntar inte tills offren är döda innan de styckar dem och äter dem. De leker med krafter som gör dem galna, förutom vad de sjukdomar de får från att äta rått människokött så gör de där krafterna dem sprittsprångande galna
- Är det naturkrafter?
- Vet inte, men vi har satt Gunther på det, men det liknar det som Nung - prästerna håller på med. Men det verkar som om de tagit den galenskapen ett steg längre
- Nu när du säger det, offerriterna, kannibalismen, och kraften
- Frågan är hur stark deras kraft är, jag vet inte om vi är starkare nu än innan men vi stod emot dem, lättare än vad vi har för Nung - präster
- Ni har blivit starkare, vi skall inte underskatta dem, de fyra sprängde en väldigt tjock dörr med sin kraft. Och ni vet vad som krävs för att göra det
- Var det de som gjorde det?
- Ja
- Jag trodde att det var ni
- Nej, men de är så arroganta att de inte har sköldar
- Skojar du?
- Nej jag dödade en av dem med en shuriken
- Användbart
- Ja, arrogans hos mina motståndare gillar jag
- Mm jag med säger Jesper och ler
- Det är nog ytterligare en anledning till att det gick lätt, de är så vana vid att inte bli attackerade att de inte använder sköldar. Det visar också att de inte har en aning om vem vi är och vad vi kan, eller att deras ledare inte valt att dela med sig av den informationen
- Minsann säger Jesper med ett elakt leende
- Mm minsann säger jag och ler tillbaka
- Då får vi kanske visa dem vad vi kan?
- Tja varför inte säger jag, nu när vi vet vad vi kan vänta oss
- Det skall bli mig ett väldigt stort nöje att visa dem vad vi kan
- Mm säger jag, nästan gång så ger vi oss på dem utan spärrar
- Mm säger Jesper
- Tack för i natt Jesper
- Ingen fara säger han, är jag beskyddare så är jag
- Så är det säger jag, och jag är väldigt glad för det
- Vad menar ni med utan spärrar frågar James
- När vi gör det vi gör så gör vi inte mer än vad som behövs så att säga. Nästa gång vi träffar dem så kommer vi inte att ta hänsyn till det. Vi kommer att släppa på alla spärrar och bara ge våra krafter utlopp
- Det skall bli mig ett sant nöje säger Sean och ler
- Mm säger Annika
- Var är Krister?
- Han sitter hos en krishanterare, de tvingade honom in på slottet. Han gick in som den Krister vi känner och han kom ut som en annan säger Annika
- För helvete säger jag, är de helt dumma i huvudet? Varnade du inte dem?
- Jo säger Annika
- Förlåt, säger jag
- Ingen fara säger hon ler
- Jag har nog aldrig sett så många människor kräkas samtidigt säger Jesper
- Var är Alex?
- I skolan, han hade prov idag
- Just det säger Ilse
- De försökte övertala honom att läsa vad som hänt, det höll på att bli handgemäng
- Förlåt?
- Någon höjdare har hört talas om vår brors talanger, han ville ha något att ge pressen
- Skojar du?
- Nej säger Jesper, han gick så långt att han hotade med att arrestera Alex för försvårande av utredningen. Då tittade Alex på honom och sa att han har diplomatisk immunitet. Jag trodde att gubben skulle få en hjärtattack på plats. Det var samma man som tvingade in Krister på slottet
- Gick han själv in?
- Haha nej det gjorde han inte, han solade sig i pressens glans
- Så det gjorde han säger jag, James vad tycker du om att han hotar och försöker tvinga våra invånare till saker?
- Det gillar jag inte alls säger han, jag tar tag i det direkt
- Bra säger jag, jag vill ha hans huvud på ett fat
- Förlåt?
- Haha bildligt talat
- Jag tar tag i det direkt säger han
Han reser sig och går iväg
- De därnere skall få sig en överraskning säger jag, de skall få träffa våra fanatiker
- Bra säger Jesper
- Vad väntar vi på?
- Inget säger jag och reser mig
Vi går ner i källaren och byter om, vi går in i förhörsrummet, jag lyfter upp en av männen och sätter honom på en stol. Jesper tar den andre, de ställer sig bakom oss. jag väcker männen och de stirrar på oss
- God morgon säger jag på engelska
- Vem är ni stammar den ene mannen
- Vi? Vi är de som man får träffa när man varit busig, och ni har varit väldigt busiga. Far gillar inte sådana som er, och farfar gillar er ännu mindre
- Va?
- Vår far är satan själv, vi kallas för djävulens barn, ni har kanske hört talas om oss
En av dem tömmer sin blåsa
- Så det har ni, så bra då vet ni vad ni har att vänta er
- Vad vill ni veta stammar en av männen
- Va? Ingenting vi får leka med er utan att få någon information. Vi har fått fria händer av far. Han bryr sig inte om vad ni vet eller inte vet, han bryr sig faktiskt inte. De där gudarna ni försöker blidka med era stolliga riter finns inte. Det skulle vi hälsa, de finns inte
Jag slår till dem och de börjar skrika, de skriker högt och jag trycker dem på halsen. Jag lutar mig fram och viskar
- Är det skönt? Tror ni att det är såhär era offer känner sig när ni skär i dem? De där barnen och kvinnorna? Tror ni att de känner det såhär?
Jag slår till igen och de rasar ihop
- Varför skyddar inte era gudar er? Var är era krafter nu?
En av männen börjar mumla, jag känner ett tryck mot vår sköld och jag tittar på mannen och ler elakt
- Så ni leker med sådant som ni inte skall leka med, har du mer? Snälla försök igen. Jag utmanar dig att försöka igen, kittla mig en gång till
Han stirrar på mig och han kastar desperat all sin kraft mot mig. Det enda han ser är mitt leende. Jag märker att han attacker de andra och de bara tittar på honom
- Där ser man, vill du uppleva det som du försökte med mig? Jag hörde vad du ville göra. Vill du testa? Vill du känna vad det innebär det du försökte göra?
Jag attackerar hans hjärna och han börjar skrika, mannen som sitter bredvid honom och stirrar på honom när han börjar riva sig i ansiktet, han gräver in sina naglar i kinderna och ögonen. Han gräver så djupt att det börjar blöda
Det börjar rinna blod ur alla hål på hans kropp, hans skrikande blir till ett gurglande och sen faller han ihop. Den andre mannen stirrar på honom och sen på mig
- Vill du också uppleva det?
- Nej, snälla nej
- Hur många sådana platser har ni som vi besökte i natt?
- Fem med det stället
- Var finns de?
- Sibirien, Kanada, Brasilien och ett på en hemlig plats, jag vet inte var den finns. Jag har inte varit där, det är bara de mest hängivna som kommer dit. Där finns elitgardet, jag har inte visat mig värdig att få komma dit
- Jag tror dig inte
Jag slår till och han skriker högt, jag tystar honom och tittar på honom. Jag slår till igen
- Nå något vet du
- Nej snälla jag vet inte
Jag slår till igen och jag ökar smärtan genom att stimulera hans smärtreceptorer. Jag slår till och han rasar ihop, han mumlar osammanhängande
- Det du känner nu är ingenting mot vad du kommer att känna om du inte pratar, du vet härnere i helvetet så existerar inte tiden. Du kommer att känna denna smärta i evigheters evigheter, jag kommer be far om att ge dig evigt liv. nästa gång jag slår till så kommer du att få känna den smärtan för alltid
Han stirrar på mig och gråter, han viskar
- De får resa till Tchad, det är allt jag vet. De reser till Tchad, till ett hus där. Var de sen tar vägen vet jag inte. Men de får genomgå en invigningsrit där i det huset
- Var finns det huset?
- På en plats som kallas dödens cirkel innanför den cirkeln så existerar döden
- Där ser man, ja när vi varit där så kommer det att göra skäl för namnet. Vem finns där?
- Vår andlige ledare, lejonkungen
- Skojar du?
- Nej säger han
- Där ser man, sen skickas de vidare?
- Ja viskar han, det är allt jag vet. Jag lovar
Jag attackerar hans hjärna och gör honom döv, stum och blind. Vi går ut ur rummet och vi byter om. Jag ringer Medici och de lovar att komma så fort som möjligt och hämta dem i källaren
Vi går upp och de andra tar hand om mig. Jag tar fram min telefon och ringer Gunther och berättar vad vi fått reda på
- Jag vill ha de platserna så fort som möjligt
- Ja, jag sätter allt vi har på det, så du bör ha svar snabbt
- Tack, hej
- Hej
Jag lägger på, vi sätter oss vid bordet och tittar på varandra.
- Jisses lejonkungen
- Haha ja herregud
- Förlåt säger Isabella
- Deras andlige ledare kallas för lejonkungen, med tanke på Disney filmen så får det en annan betydelse
- Haha ja det kan jag hålla med om
- Jaha hur går vi vidare?
- Jag väntar på svar från Gunther angående var de finns, sen åker vi dit och sätter stopp för dessa galenskaper
- Bra säger Jesper
- Vi stannar hemma säger Ilse, som sagt Alex har sin skola och jag tänker mig att de kommer att försöka bråka med James angående hans insats idag
- Det gör de bara en gång säger Isabella, försöker de något så kommer jag i egenskap av drottning av S.t Batz ta ett väldigt allvarligt samtal med dem om de inte lyssnar på honom
- Det kanske du skall göra ändå mor, svenskar är vad de är, mindervärdeskomplexet som finns här du vet. Jag tycker att du skall ringa till drottningen och ha ett samtal med henne, sen så kokar ni ihop något bra och sen trycker ni det i halsen på dem
- Det min son lät som en väldigt bra ide, det är väl dags att de börjar förstå att det finns ett par drottningar i vårt land och att vi inte tar skit från någon
- Typ så ja, så oavsett vad James förhandlar fram så skall du, hon och Elisabeth tala er samman. Ni är ändå statsledarna i vårt land. Det är dags att världen får en smak av er med
- Ni kanske skall involvera, mormor i det här också, och den spanska drottningen. Göra något moderligt av det, låt vara stackars barn vara manifest eller liknande. Bjud in presidentens fru med, gå samman som kvinnor och mödrar
- Lysande säger Isabella
- Tack mor säger jag
- Jag börjar direkt
- Bra
Hon reser sig och går iväg, jag ler och tittar på de andra
- Jaha hur länge har ni planerat detta?
- Skulle vi?
- Ja det skulle ni
- Länge säger jag, som sagt Godaishu är vad det är och de två måste börja ta sina titlar på allvar, de måste föra dialogerna med de andra. Det är inte männen som bestämmer det är deras fruar, tror ni att James, Gunther, presidenten, kungen, kungen av Spanien eller morfar kommer säga emot?
- Erh nej
- Precis, de där ute måste inse att vi är att räkna med. Jag kommer få ett antal samtal om de där kvinnorna. Jag kommer ge luren till Rebecka, sen tar hon över, tror ni att någon av dem kommer att säga emot?
- Haha skrattar Annika
- Du kanske också skall vara med som kronprinsessa av Österrike? Ilse som Pocahontas, Gwen som ärkehertiginna av England
- Hut säger Ilse
- Jaja du vet vad jag menar säger jag med ett leende
- Du vet att hon dog av syfilis i England va?
- Ja säger jag, det vet jag. Det var djupt tragiskt hennes levnadsöde, hon var runt tolv år när hon träffade den där mannen. Så pedofili ligger nära tillhands, sen gick det som det gick
- Så inga fler Pocahontas liknelser om jag får be
- Nej Ilse jag ber om ursäkt
- Tack, men som prinsessa av Egypten kanske
- Kanske det säger jag, det kanske slår högre än prinsessa av indianerna, inte för att jag tycker att det är mindre värt, men det kanske inte ringer lika högt i deras öron
- Och ni sätter de två i arbete så att de inte kommer med för mycket moralkakor för det vi skall göra?
- Något sådant ja, för som jag sa innan alla spärrar skall släppas
- Lämnar ni något åt oss, eller vi kommer att få sitta i publiken?
- Något lämnar vi åt er säger jag med ett leende
- Tack säger Jesper och ler
Vi reser oss och går uti köket och börjar laga lunch, när vi är klara så dukar vi fram maten på bordet. Vi sätter oss och börjar äta, efter en stund så ringer det på porttelefonen. Jag reser mig och trycker på knappen och sätter mig vid bordet igen
Efter en stund så ringer det på dörren, jag reser mig och går bort och öppnar dörren. Jag tittar på Lina och hon tittar på mig
- Hej säger jag, kom in
- Tack säger hon
Hon ser betydligt piggare ut nu än när vi sågs senast, hon har lagt på sig och fått tillbaka färgen i ansiktet. Hon går in i hallen och hon tittar på mig
- Kom med säger jag
Vi går ut till matplatsen och de andra tittar upp, jag ser på Ilse och hon tittar på Lina. Rebeckas tittar först på Ilse sen på Lina, hon reser sig och går fram till Lina och kramar om henne
- Hej och välkommen
- Tack säger Lina
Ilse reser sig, jag känner hur de andra spänner sig, jag tittar på dem och skakar lätt på huvudet, vargen kommer ut från barnens rum och tittar på Lina, hon fnyser och går in på rummet igen. Ilse kommer fram till Lina och kramar om henne
- Hej vännen säger hon, hur är det med dig?
Lina kramar henne tillbaks och jag ser tårar rinna längs med hennes kinder
- Det är okej säger hon, jag lever och det kan jag tacka er för
- Ingen fara säger jag, mat?
- Va? Ja tack om det inte är för mycket besvär
- Nej då ingen fara säger jag
De sätter sig och jag går uti köket och hämtar tallrik och bestick, jag går tillbaka till bordet och sätter mig. Hon tar upp mat och börjar äta, jag hör min mor komma gående och jag hör på hennes röst att hon inte är så glad på den som hon talar med
- Nu skall du lyssna på mig, om du inte gör som jag säger så kommer jag att ha ett ännu allvarligare samtal med din fru än jag redan haft. Då kommer hon att få reda på vartenda snedsteg du någonsin gjort är det förstått? Ja självklart jag är hans mor, var tror du han lärt sig det ifrån. Bra då är vi överens? Din fru och dotter får säga precis vad de vill och du står bakom dem? Vadå? Vill du att jag skall ringa Paulus och be honom säga ett och annat om dig? Hur många väljare tror du att du förlorar då? Han kommer att stå bakom detta, tro mig när jag är klar med alla er bakåtsträvande män så kommer ni att tacka mig väldigt mycket. Jag kanske skall starta en allmän sexstrejk, och skylla på dig. Hur många väljare tror du att du har kvar då? Är det en utmaning? Javisst han sitter här
Hon räcker luren till mig
- Ja
- Herregud du måste tala med din mor
- Om?
- Ja detta manifest
- Vänta
Jag räcker luren till Rebecka
- Hej spinner hon, så du sätter dig emot min mor och svärmor? Nej tänkte väl det. här kommer Isabella
Hon ger luren till Isabella och ler. Isabella tar emot den och avslutar samtalet
- Tomte
- Så pass säger jag och ler
- Ja säger hon
- Detta är Lina mor säger jag, Lina min mor Isabella

Hon tittar på Lina och ler
- Hej och välkommen säger hon
- Tack säger Lina nervöst, får jag fråga vem du pratade med
- Javisst en inbilsk man som är president för USA
- Förlåt?
- Ja han är president i USA och han tror att han kan ta ton mot mig
- Var är far?
- Han sitter i telefon och läxar upp statsministern, eller någon annan i regeringen
- Där ser man, mat?
- Javisst säger hon
- Hur många har du pratat med?
- Nästan alla, mormor var upptagen så hon ringer sen. Men de andra är på, jag har haft ett par sådana samtal som detta med envetna män
- Haha skicka dem till Rebecka om de bråkar för mycket säger jag
- Mm men det har inte behövts förrän nu, de andra har lyssnat. Nu väntar jag bara på att farfar skall ringa och fråga varför jag hotar med honom
- Han kommer att stå bakom detta mor
- Ja men jag har inte förvarnat honom
- Jaja bagateller säger jag och ler
- Hej
- Hej har ni haft en bra dag i skolan?
- Jadå säger Gwen
- Bra säger jag, du med Simon?
- Jadå inga problem
- Mat?
- Javisst
De ställer sina väskor och sätter sig vid bordet och börjar äta, ytterdörren öppnas och Alex kommer in
- Hej säger han
- Hej, allt väl?
- Trött men annars så är det bra, jag fick tillrättavisa ett par civila poliser idag
- Jaså?
- Ja de ville plocka in mig på förhör, jag viftade med mitt diplomatpass och de blev ställda
- Nu jävlar säger Isabella
Hon reser sig från bordet och går med bestämda steg mot deras hus
- Fler än vi som släpper på spärrarna
- Stackars de däruppe säger jag och ler, en arg James är illa nog. En arg Isabella…
- Haha ja någon kommer ångra att de föddes
- Detta är Lina säger Ilse
- Ah hej, kul att se att du mår bättre
- Tack säger Lina
Hon ser förvirrad och tagen ut
- Blev det handgripligheter?
- Va? Nej, när de såg mitt pass så backade de, de sa att de skulle återkomma
- Vänta säger jag
Jag tar fram min telefon och ringer till vår advokat, jag förklarar läget för honom, han lyssnar och säger
- Jag återkommer
- Bra, tack
- Ingen fara
Jag lägger på och ler, de andra ler tillbaka
- De kommer inte få det lätt
- Nej, och det skall han inte ha i heller
- Tomte
- Ja verkligen, jag trodde att de lärt sig att inte bråka med oss
- Tydligen, inte men det ger Isabella och James något att göra, sist de bråkade med oss så kostade det två chefer jobbet, skall det bli en tredje?
- Haha ja vem vet
Lina tittar på oss och hon ser väldigt förvirrad ut
- Vi är inte riktigt de vi var innan Lina, vi är inte bara din f.d. chef, vi är lite mer än så. Så du är utskriven från behandlingen nu?
- Ja jag kom hem för en vecka sedan, jag har haft långa samtal med mina föräldrar som egentligen inte lett någonstans mer än att jag berättat om mina problem och att jag numera är nykter beroende, det gick väl inte hem direkt
Hon ler ironiskt åt sin egen underdrift, jag, Rebecka och Ilse tittar på varandra, vi vet hur Linas mamma är
- Det kan jag tänka mig inte landade så väl säger Rebecka
- Haha nej inte direkt säger Lina
- Du kan ju hälsa henne att min mot också är nykter beroende numera, om du vill så kan jag be henne ringa din mor, om jag inte minns fel så hade hon ganska stor respekt för min mor
- Jag vill inte vara till besvär, det är en av de saker jag måste arbeta med, att stå för det jag gjort och gör
- Bra säger Rebecka
- Och med det sagt så skulle jag vilja be om ursäkt för all skit jag gett dig genom åren Rebecka, jag har inget att skylla på mer än att jag var ett egoistiskt svin och en räddhare av oanade mått. Jag hoppas att du någon gång kan förlåta mig, och Ilse, jag vet inte var jag skall börja, men jag ber om ursäkt från djupet av mitt hjärta. Det var aldrig min mening att göra det jag gjorde, det är ingen ursäkt. Det bara hände, jag kan inte förklara det. Jag var ett svin och det har jag fått betala för, både fysiskt och psykiskt.
- Ja Lina dina bravader genom livet är vad de är, du har fått en chans att göra om och göra rätt, ta den. Jag förlåter dig inte rakt upp och ner, men jag är glad för din skull att du kommit på rätt köl igen. Som jag sa till min mor, du har fått en chans, ta den. Kasta inte bort den
- Ja jag instämmer i det som Rebecka säger, sen var det väl inte bara ditt fel att du gjorde som du gjorde. Ödet ville annat, jag skulle ha Alex och inte dig. Men du sårade mig och jag förlåter dig inte rakt av i heller, men ta chansen nu när du fått den så får vi se var vi landar
- Jag kommer ringa min mor och be henne ringa din mor och förklara ett och annat för henne, om inget annat så ur en läkares syn på saker och ting
- Var är din mor nu?
- Hos sin nye man i Schweiz
- Har hon gift om sig?
- Ja
- Och din far?
- Han som vi bodde med var inte min far utan min styvfar, min riktiga far är död och begraven, samma med min styvfar
Lina stirrar på henne
- Jag och Ilse är systrar förresten, precis som Esmeralda, Gwen och Sean med
- Förlåt?
- Ja du det är en dokusåpa av sällan skådat slag, jag och Esmeralda är tvillingar, Ilse är vår lillasyster, Sean är vår storebror och Gwen är vår lillasyster
- Men…
- Hur det är möjligt? Vår far var en väldigt märklig man, han hade vissa drifter och de tillfredsställde han, med mer än min mor, och deras mödrar
- Jisses
- Det kan man säga
Min telefon ringer
- Ja
- De finns på dessa platser
Han ger mig tre städer
- Tack, vi hör av oss
- Tar ni alla på en gång
- Ja, och platsen i Tchad?
- Den plats där Michal gjorde sin räd
- Bra då vet vi det, vi tar Sibirien först, sen så tar vi Kanada, därifrån åker vi till Brasilien, sen så sparar vi Tchad tills det är dags
- Ja säger han
- Bara så du vet så har vi sagt att alla spärrar skall släppas
- Gode gud
- Mm det är dags att de på andra sidan får lära sig vad det innebär Gunther
- Ja säger han
- Förresten har du Elisabeth där?
- Ja
- Kan jag få prata med henne
- Javisst
- Hej Niklas
- Hej svärmor, hur är det?
- Fantastiskt bra, hur är det själv?
- Jodå det är bra, Lina är här. Hon är hemma från behandlingen, hon är ute och ber om ursäkt. Hon har försökt prata med sin mamma. Det gick sådär
- Det kan jag tänka mig
- Rebecka sa att hon har respekt för dig, skulle du vilja ringa henne och mästra lite?
- Bara lite?
- Haha mästra så mycket programmet tillåter
- Bra för det har väldigt stort svängrum
- Tack
- Inga problem, hur verkar hon?
- Skör, men det finns något i hennes ögon. Lite av det som vi såg hos dig
- Bra, hälsa henne att jag kan vara hennes sponsor om hon vill
- Ja det skall jag göra, då ger jag henne ditt nummer
- Det låter bra säger Elisabeth
- Tack svärmor
- Ingen fara min svärson, jag märker att ni sätter Isabella och James i arbete
- Ja annars så blir de nog knäppa
- Haha ja, vila är inget för Isabella
- Inte direkt, vi hörs
- Det gör vi
- Hej
- Hej
Jag lägger på och Rebecka tittar på mig och ler, jag ler tillbaka och sätter mig vid bordet. De andra tittar på mig och jag nickar, de nickar tillbaka
- Elisabeth kommer ringa din mamma, hon erbjuder sig att bli din sponsor med. Här är hennes nummer, hon förväntar sig ett samtal från dig
- Ja säger hon, tack
- Ingen fara, som jag sa innan i somras, du är en go tjej som hamnat fel
Isabella kommer tillbaka och sätter sig vid bordet
- Jag ringde vår advokat, han kommer och titta på det här och sen så kommer han också lägga press på dem
- Bra säger Isabella och ler, han kommer få en svettig eftermiddag. James pratar just nu med hans chef och ni kan tänka er hur det samtalet går. Jag skulle bli besviken om han ens får skriva ut parkeringsböter efter idag
- Bra säger jag, Annika kollar du så att Krister är okej? Säg att han kommer hit och väljer en bil att köra av sig
- Haha ja jag ringer honom, och erbjuder honom en bil att leka med
- Bra säger jag och ler, jaha mor och det andra?
- Det rullar på, jag knåpade på ett manifest när jag skällde på den där tomten
- Får jag läsa?
- Javisst
Hon räcker mig ett papper, jag läser det och när jag är klar så räcker jag det till Rebecka. När hon läst klart så lägger hon till ett par saker
- Bra då skickar jag runt det, till de andra
- Bra gör så, se till att alla tidningar får ett exemplar, prata med Gunther vi äger väl nästan alla tidningar i England, börja publicera där, sen skickar ni till de andra tidningarna
- Ja säger hon och ler
- Bra säger jag
James kommer in i huset och han hälsar på Lina
- Jaha då får vi se om han överlever eftermiddagen, vilket skulle förvåna mig
- Bra, jag har kontaktat vår advokat, han tar det från sitt håll
- Bra säger James, ju mer tryck vi kan lägga på dem
- Sen så kommer damerna att presentera sitt manifest, sen så kanske vi kan få lite lugn och ro
- Ja säger James, förhoppningsvis, sen att vi hamnar på kartan gör ju inte saken sämre
- Nej, förutom kärnvapenavtalet. Se upp med Amerikanerna, jag skrämde dem när vi var där. men de behövs hållas på tårna hela tiden. De kommer att försöka hitta på något. Vi har satt Katja på att pressa Ivan, Samantha kommer leka med generalen, så att han inte vet vad som är fram eller bak. Aisha står som standby och är redo att resa direkt om det behövs. Förresten vi informerade Lorentina om hennes dotters uppgift mor. Du skall ta henne under dina vingar när de andra två är klara med henne. Prata med henne på bröllopet
- Ja säger Isabella och ler
- Du vet vad du skall göra?
- Jadå lita på mig
- Alltid mor
- Kommer hon att acceptera?
- Ja säger jag, det kommer hon
- Och hennes son?
- Han imponerade på Sergej när han drack vodka så ja han kommer acceptera, andra kommer ta hand om hans utbildning
- Vem?
- Simon har redan börjat, sen så blir det Sean och efter det så skall han få snabbkursen av Jesper
- Så pass
- Ja så pass, han har Dracul i sig, det kommer passa kynnet där och det han kommer att tvingas göra ibland
- Bra säger Isabella, och dagens övningar?
- Vi åker så fort de andra packat
- Mat först?
- Javisst
- Bra då äter vi
Hon går ut i köket och börjar laga mat, vi andra dukar. När vi är färdiga så går de ner och packar sina väskor. De kommer upp och sätter sig vid bordet. Isabella kommer ut med maten. Vi börjar äta och när vi är klara så reser vi oss
Vi kramar om barnen och de andra, vi tar våra väskor och går ut ur huset. Vi åker till flygplatsen och går ombord på planet. Det lyfter och vi lutar oss tillbaka och stänger ögonen och somnar



Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright