Den där dagen Bok 7 Hämnden Kapitel 12

Författare: sammet Datum: 2018-04-09 23:00:17

Kategori: Heterosex

Läst: 2 182 gånger

Betyg: 4.3 (7 röster) 1 medlem har denna novell som favorit



Kapitel 12

Vi vaknar på morgonen av att barnen kommer in och lägger sig i våra sängar, de kryper ner mellan oss och lägger sig under våra täcken och myser in sig. Vi ligger kvar en stund
Jag hör hur någon kommer upp från källaren och börjar fixa i köket
- Skall vi kolla så att det inte inbrottstjuvar säger jag
- Ok säger Isabelle
- Jag stannar hos mamma och skyddar henne säger Leonardo
- Ok säger jag och ler
Vi stiger upp och jag tar på mig mina joggingbyxor och en T – Shirt och smyger ut. Isabelle smyger bakom mig och vi glider över golvet och kommer ut i köket och skrämmer min mor
- Buuu säger jag
Hon hoppar till och håller på att tappa fatet hon har i sin hand. Jag fångar upp det innan det slår i golvet och Isabelle skrattar
- Det var ju ingen tjuv det var bara farmor
- Busungar säger hon och slår mig på armen
- Haha skrattar Isabelle som vi skrämde dig
- Mm det gjorde ni
- Är du ok frågar jag och ler
- Jadå er små ninjas
- Bra sa jag, vi trodde att det var en inbrottstjuv så att vi skulle få leka lite
- Stackars den sate som försöker bryta sig in här
- Haha ja han eller hon hade inte fått det lätt
- Nej verkligen inte
Det hörs ett brak och fönster som krossas vid matplatsen. Jag kastar mig mot min mor och drar Isabelle med mig. Jag sätter upp en sköld runt oss och kastar iväg en tanke till Rebecka.
- Vi är ok vad i helvete händer
- Jag vet inte
Det smäller igen, automatvapen. Det kommer ett dån när en handgranat smäller av. Vad i helvete tänker jag
- Vad fan händer hör jag i huvudet
- Vi är under attack, automatvapen och minst en handgranat säger jag
- Ok vi tar hand om det
- Ok
Det tystnar och jag känner hur det ringer i mina öron
- Mormor?
- De andra tar hand om henne säger jag, vi stannar här
Det börjar smälla igen och kulorna viner in vid matplatsen. Helt plötsligt blir det tyst
- Ni skall nog komma hit säger Ilse
- Ok säger jag
Jag reser mig och tittar på min mor
- Stanna här
Jag går ut till matplatsen den är totalt demolerad, jag går bort till där dörrarna var innan på marken ligger Jonas
- När kom han ut
- Han skall inte vara ute sa jag, han måste ha rymt eller nåt
Rebecka kommer gående och hon ser honom på marken och går fram till honom lyfter upp honom
- Han är min ta ner honom i källaren Ilse, han skall få reda på precis vem vi är nu
- Ok mor säger hon
Jesper och Esmeralda kommer gående med Elisabeth. Sean och Annika kommer upp från källaren och Alex kommer gående över gräsmattan
- Han var själv
- Vem var det sa Jesper
- Jonas säger Rebecka med iskall röst
- Aha säger han, är han ute?
- Han skall inte vara det säger jag
- Har han rymt?
- Det verkar så
- Ok
- Han är min säger Rebecka, jag skall ta mig fan kastrera aset, han skall till bunkern, hans kall försvinna från jordens yta
- Ja hjärtat säger jag det är väl dags för det
- Vem var det sa Sean
- Inte nu säger jag vi tar det sen
- Mamma säger Leonardo
- Ja mitt älskade barn
- Vad har hänt?
- En galning ville döda oss
- Jaså säger han vilken tur att vi inte gick upp
- Ja säger Rebecka
- Vilken tur att vi var i köket säger Isabella
- Ja säger jag, hade han kommit trettiosekunder tidigare så hade vi hamnat i det infernot sa jag
- Herregud säger Elisabeth
- Annika kan du göra lite diskreta förfrågningar om de saknar honom?
- Javisst men de kanske undrar varför jag frågar
- Säg att vi är intresserade av att veta att han är ok eller nåt
- Ok
Hon går bort till telefonen och lyfter på luren. Ilse kommer upp och tittar på oss
- Skall vi äta först?
- Nej eller jag och Niklas skall inte äta i alla fall, ni stannar häruppe
- Ja mor var skall vi sitta?
- Jesper ring Peters företag och säg till dem att komma hit och titta på förödelsen och se om de kan göra något provisoriskt
- Javisst
- Skall inte polisen komma hit? Undrar Elisabeth
- Nej säger Rebecka, vi löser detta internt, ring den där städfirman så får de komma hit och städa
- Ok säger jag och tar fram telefonen
Jag ringer och ber dem komma direkt. Jesper pratar i sin telefon och vi lägger på samtidigt
- De kommer direkt säger han
- Bra säger jag det gör städfirman med, jaha skall vi hjärtat
- Ja det skall vi full stridsutrustning
- Ja hjärtat
- Mamma är arg, jag tycker synd om den som gjort detta
- Nej mitt hjärta säger hon det är inte synd om honom aldrig någonsin
- Ilse uppdatera de andra om vem han är
- Ok var är Simon och Gwen?
- Herregud jag rusar på andra våningen och deras rum är tomma
Jag springer ner igen och ut i garaget deras cyklar är borta. De har hunnit iväg. Jag går in till de andra
- De är i skolan hoppas jag i alla fall
- Vi sticker dit säger Jesper och Esmeralda
- Bra ring direkt när ni hittat dem
- Klockan är inte så mycket sa Isabella
- Nej sa jag, har han gjort något med dem så står jag inte för följderna
- De var inte här i alla fall säger Sean här är inga spår efter dem
- Nej säger jag, men med honom så vet man aldrig
- Polisen tror att han sitter inne
- Ok?
- Har de inte märkt att han rymt?
- Tydligen inte säger Annika
- Vi skall prata med honom nu säger jag Simon och Gwen är borta
- Herregud, har han gjort något med dem så står jag inte för följderna säger Annika
- Ta en kölapp säger jag
Vi går ner i källaren och tar på oss våra dräkter och full utrustning. Vi går in i förhörsrummet och jag tittar på honom som ligger på golvet. Han är en trashank. Jag lyfter upp honom och sätter honom på en stol och spänner fast honom
Jag tittar på Rebecka och hon nickar. Jag väcker honom och han tittar på mig. Det är en galnings ögon som tittar tillbaka på mig. Hans blick utstrålar en galenskap som jag inte sett sedan jag tittat in i min fars ögon
- Hej säger jag är du vaken?
- Vem fan är du?
- Jag är djävulens son som har skickats för att ta hand om dig. Du försökte skada Rebecka och det gillar inte satans far så han sa till sin son att skicka oss för att straffa dig för det gjorde mot henne och hennes familj. Du kommer att få lida för det. Du kommer att få uppleva en smärta som inte går att beskriva i ord
- Far åt helvete
- Du först säger jag och slår till
Jag slår fyra gånger och han skriker rakt ut. Jag tystar inte honom, han skriker tills luften tar slut. Jag slår till igen
- Jag står bara för uppvärmningen min fru kommer snart att ta över då kommer detta att kännas som din mammas omfamning. Hon gillade verkligen inte det du gjorde mot Rebecka, du vet hon är hennes favorit människa och jag misstänker att hon är fars och farfars favorit med
- Va? Vem pratar du om
- Satan och Gud givetvis, du tror inte på dem men de finns och vi är deras hämnande vapen. Du gick över en gräns med det du gjorde idag för du kunde skadat deras barn och det hade gjort far galen kan jag säga. Han älskar sina barnbarn och Gud älskar sina barnbarnbarnsbarn. Så det är dags för dig att börja tro min vän
Jag slog till fem gånger och han skriker ännu högre nu. Jag ser hur musklerna i halsen späns tillbristningsgränsen. Jag slår till igen
- Nu är uppvärmningen snart klar sen lämnar jag över till min fru och då så kommer ditt liv som du känner till det att upphöra att existera. Men innan du tappar förståndet så skall du veta att Niklas tar Rebecka i alla hennes hål när han vill och Rebecka njuter av det. Vet att de skrattar åt dig och Rebecka berättar historier om din lilla penis och hur du kom nästan i byxan när ni gjorde det ni gjorde. Hon hånar dig och förlöjligar dig alltid
- DU SKALL DÖ!!!
- Nej min vän och det skall inte du i heller, du skall till helvetet men inte förrän vi har lekt färdigt med dig och när vi är färdiga så skickar vi dig till ett ställe där du inte kan rymma ifrån. Medellivslängden där är två veckor sen dör folk av galenskap. Men tänk på vad jag sa om Niklas, hans mandom penetrerar Rebecka varenda dag och skänker henne njutning tänk på det
Jag slår till sex gånger och han skriker ut sin smärta och hela han krampar. Varenda muskel i hans kropp är spänd
- Nu lämnar jag över till min fru säger jag och slår till han faller ihop som en trasa
Det knackar på dörren och jag öppnar och går ut
- De är ok, de började tidigare idag, de har idrottsdag
- Tack gode gud
- Hur går det därinne
- Jodå jag mjukar upp sen tar Rebecka över. Hur går det däruppe?
- Städarna är här och städar och Peters byggare kom precis
- Bra se till att de inte snackar
- Jadå jag tar hand om det, ta du hand om Rebecka
- Ja sa jag
Jag gick in igen
- De är ok de är i skolan
- Ok säger Rebecka och slappnar av
- Då tar vi hand om honom
- Ja säger jag, förlora inte dig själv bara hjärtat
- Nej sa hon log du fångar mig
- Alltid hjärtat
- Snygg tvist med sexet hjärtat
- Mm jag tyckte att jag var skyldig honom den
- Haha ja verkligen jag kommer att spinna vidare på den
- Gör så hjärtat
- Nå Jonas spinner Rebecka då tar jag över, du skall veta att jag nästan sett fram emot att du skulle reta farfar och far. Jag visste att det var oundvikligt. Du var så dum att du inte lyssnade när den magnifike Niklas varnade dig den där dagen i skolan. Och du anar inte hur jag njöt när han penetrerade Rebecka första gången. När hon fylldes av hans magnifika kön det skickade svallvågor genom både helvetet och himlen
Jonas bara stirrar på henne, hans blick är full av galenskap och den blir inte mindre av att hon retar honom med mig
- Du skulle varit med den där första gången Jonas spinner hon när fick känna en riktig man ta hand om henne och lyfta henne till oanade höjder. Inte som den där gången när du gjorde vad du gjorde och hon sa hans namn
- Sluta säger Jonas, jag kommer döda dem allihop
- Nej min lille vän du kommer inte göra något jag lovar dig
- Jag kommer hämnas
- Nej det kommer du inte lyssnade du inte på min man innan, när vi lekt färdigt så kommer du att försvinna från jordens yta ingen kommer att veta vad som hänt med dig. Du kommer glömmas bort och sen kommer du att bli till aska som någon kommer att sprida ut. Och när vi är färdiga med dig så kommer vi att ha ett samtal med din far och din mor. Jag ser framemot att träffa dem. Hur mycket de kommer lida avgör du
Han stirrar på henne med skräck i ögonen
- Trodde du att ditt agerande inte skulle få konsekvenser? Som sagt far är arg. När du sköt mot Niklas så blev farfar galen. Det var han som skyddade Niklas då och det var han som såg till att du hamnade där du gjorde. Hade far fått bestämma så hade du fått träffa oss redan då men farfar ville annat. Han trodde att du kunde bli bättre och inse dina fel men pappa visste bäst och han påtalade det för farfar idag och det gjorde honom inte mindre arg. Men nog pratat nu. Nu skall du få känna på min ilska
Hon slog till och han skrek rakt ut
- Känner du hur det bränner i den där lilla saken du har? Detta är bara början lille Jonas. Det kommer bli värre
Hon slog till igen och han andades häftigt. Rebecka ökade trycket i hans smärtreceptorer och slog till igen. Jag kunde känna den smärta hon utsatte honom för och jag rös till lite. Hon slog till igen och hans huvud föll framåt
- Nej inte svimma nu, vi har lång tid kvar din lilla skit som är liten både här och där fnittrade hon till
Hon väckte honom och slog till igen och han skrek rakt ut och vred sig i smärta. Hon slog till och han stirrade på henne och andades häftigt
- Vill du veta hur ofta Niklas tar Rebecka? Varje dag och han tar henne i alla hål. Hon älskar hans penis Jonas. Den är så mycket bättre än din. Senast i natt så tog han henne som den man han är. Han fyllde hela hennes inre.
Hon slog till igen och han skrek. När luften tagit slut så slog hon till igen
- Nu Jonas så har jag lekt färdigt, nu skall vi avsluta detta. Vi brukar göra de vi leker med omanliga, men du är så liten därnere så att det inte hade gjort någon skillnad. Vi skall dock göra dig blind och stum. Men det sista du skall få se är mitt ansikte och du skall leva dina sista dagar med mitt ansikte framför dig
Hon började lysa och drog ner sin hätta och mask
- Titta på mig Jonas och minns detta ansikte som du aldrig mer kommer att få se
Jag drog ner min hätta och min mask och började lysa. Jag gick fram till Rebecka och började kyssa henne och vi stod där och kysstes och Jonas skrek jag attackerade hans hjärna och skar av hans synnerver och tog bort hans tal. Hans skrikande upphörde och vi avbröt kyssen. Jag lutade mig mot hans öra och viskade
- Som jag sa till dig då för fem år sedan spring. Om du kunnat se nu Jonas så hade sett hur jag tar Rebecka bakifrån framför dig och jag njuter tillfullo. Jag skänker henne njutning som du aldrig skulle kunna. Jag hoppas att du lever länge dit du skall och jag se till att vakterna där tar väl hand om dig. Det finns ett antal sexuellt perversa människor där jag skall se till så att du får dela cell med dem. Farväl Jonas och minns mina ord nu när jag tar Rebecka
Jag backar och hade han kunnat skrika så hade han gjort det. Han kastar sig fram och tillbaka i stolen. Vi går ut ur rummet och vi kramar om varandra och vi gråter ut på varandras axlar. När vi gråtit färdigt så byter vi om och packar ner våra saker i våra väskor och tar dem med oss upp. Städarna är färdiga och byggarna har spikat för skivor för fönsterna. Vi går vidare till våra mödrar hus och går in.
- Hej sa jag
- Hej hur är det?
- Jodå det är bra sa jag
- Säkert?
- Jadå sa jag, vi gjorde vad vi var tvungna till, vi bröt ner honom totalt och nu skall han till bunkern. Han kan försöka rymma därifrån
- Frukost?
- Ja visst sa jag och log
- Hur är det med dig Rebecka?
- Jodå det är helt ok sa hon och log, lite mentalt trött men annars så är det bra. Jag har en underbar man som tog det tyngsta lasset därnere. Han var magnifik
- Var bra sa Isabella
- Vad gjorde du?
- Jag lekte med hans galenskap och gjorde honom galnare än vad han är och jag skrämde skiten ur honom så han kommer att leva i ständig skräck resten av sitt miserabla liv
- Ok som sagt jag hoppas aldrig att ni blir arga på mig säger Ilse
- Nej det är ingen risk Ilse säger jag med ett leende
- Jaha har ni packat frågar Rebecka?
- Jadå
- Bra det har vi med. Så fort barnen kommer hem så sticker vi, jag vill härifrån och komma till slottet
- Ja säger jag, jag med
Vi åt frukost och sen satt vi och pratade. Simon och Gwen kom hem och vi packade in oss i bilarna och körde iväg. Vi kom fram till vårt plan och gick ombord på det. Det lättade och vi åkte iväg
Vi landade i England och vi hoppade in i de väntande bilarna och de körde oss till slottet och stannade framför slottet. Det fanns inga spår kvar av attacken och vi tog våra saker och gick in. Bowels kom och mötte oss
- Hej sa han hur är det?
- Jodå förutom att en kärlekskrank person attackerade vårt hus i morse så är det bra sa Rebecka
- Förlåt?
- Vi tar det senare sa jag och log
- Ok säger han
- Jaha är du redo inför i morgon?
- Jadå tänk mig på en bal på slottet
- Ja sa jag det skall väl bli trevligt
- Mm sa han ironiskt säkert
- Haha tacka de där tjejerna för det
- Jaså det var deras påfund?
- Mm sa jag
- Ok då är det ok sa han och log. Jag trodde att det var drottningens ide
- Nej sa Ilse det var min
- Då var det en riktigt bra ide min kära säger han och ler
- Så bra att du tycker det säger hon och ler
- Jaha packa upp sen lunch i köket? Säger Isabella
- Javisst säger jag och ler
Vi går upp på våra rum och ställer in våra väskor. Vi sätter in barnens på deras rum och sen går vi ner i köket och barnen går med oss. När de kommer ner i köket så skriker Leonardo
- GIVVAKT
All rörelse stannar av och han ser omkring
- Inspektion av trupperna
- Vad är nu detta? Frågar Rebecka
- Haha han gjorde så när det var invasion på ägorna i somras säger en av personalen
- Ok och ni gick med på det?
- Ingen säger emot arvtagaren
- Då är det tur att arvtagarens föräldrar är med nu då säger Rebecka återgå till era sysslor så skall arvtagaren få en uppsträckning
- Haha skrattade personalen
- Men mor så gör farmor
- Förlåt? Sa jag
- Ja eller inte kanske givakt men hon säger att hon skall inspektera trupperna vi har varit med på det
- Så det har ni?
- Ja hon säger att ni är alldeles för mesiga mot personalen och att hon skall lära oss hur man uppför sig
- Så det gör hon säger jag
- Skvallertacka säger Isabelle, vad har farmor sagt? Att det var vår lilla hemlighet
- Så det har hon sagt säger jag, jag undrar vilka fler hemligheter ni har
- Erh inga
- Du vet att man inte kan ljuga för oss eller hur
- Erh
- Precis så ut med språket
- Vad händer säger Jesper
- Mor lär barnen rikemans fasoner
- Oj
- Mm, lille junior där anmoda givakt och inspektion av trupperna
- Förlåt?
- Mm vi är tydligen för mesiga för mors smak. Jag skall påminna henne om en diskmaskin
- Vad hjärtat säger Isabella
- Jo jag kommer ihåg en väldigt trevlig kvinna som grät en skvätt när hennes mesiga son införskaffade en diskmaskin till köket
- Erh
- Vi kanske skall införa inspektion hemma?
- Förlåt farmor säger Leonardo
- Vi kanske skall ropa givakt till dig?
- Erh
- Precis
- Vi kanske skall strypa stiftelsens pengar till slottet? Säger Rebecka
- Nej vänta nu
- Förlåt sa personalen något?
- Jag hörde något säger Rebecka
Hon stirrar på oss, sen på Jesper
- Titta inte på mig, jag är smart nog att inte lägga mig i det här
- Hej säger Elisabeth
- Här kommer den allierade säger Rebecka
- Erh
- De vet säger Isabella
- Oj
- Mm
- Vi kanske skall införa vissa begränsningar i manligt sällskap åt personalen säger jag
- Kyskhetsbälte säger Rebecka
- Bra ide säger jag
- Vissa inskränkningar i umgänget med vissa busungar?
- Oja säger jag, tio minuter om dagen? Under övervakning
De andra kommer ner i köket och de tittar på oss och på våra mödrar och de sätter sig och är tysta
- Vi kanske skall ta över utbildningen i husens spel och ge dem fria tyglar med dem?
- Oja det var en god ide min älskade man
- Vi kanske skall dra in användandet av flygplan, börja ta hyra på boendet och avgifter för ätandet? Jag menar vi får ju visa personalen vem som bestämmer? Vi får ju inte visa oss mesiga. Vi kanske skall ta bort alla maskiner härifrån? Och hemma
- Ja vi skall ju inte skämma bort de anställda
- Nej precis
- Se nu vad du har ställt till med säger Isabelle
- Arvtagerskan behöver nog veta sin plats eller vad säger du? Internat skola?
- Ja ett kloster där man inte får prata kanske
- Precis min tanke
- Men stammar Isabelle
- Men ni vill ju ha rikemansfasoner så gör de rika säger jag
Vi tittar på våra mödrar och barnen
- Nå?
- Förlåt Niklas och Rebecka säger Isabella
- Ja förlåt säger Elisabeth, vi glömde oss
- Förlåt pappa och mamma säger Leonardo
- Förlåt mamma och pappa säger Isabelle
Vi tittar på dem sen börjar vi skratta, vi skrattar så att tårarna rinner. Jag trillar ner på golvet som jag skrattar
- Haha ni skulle se er själv nu säger Rebecka herregud
- Ni två skriker min mor
- Vad mor säger jag från golvet mellan två skratt attacker jag önskar att jag haft en kamera nu så att jag kunde förevigat den minen
- Haha ja skrattar Rebecka fram
Jag skrattar så att jag får ont i magen, Rebecka skrattar minst lika mycket och vi skrattar så att tårarna rinner
- Jag trodde att ni lärt att inte spela spel med dem sa Jesper med ett leende
- Vissa lär sig aldrig säger Esmeralda
- Nej gamla hundar har svårt för att lära sig sitta
När jag hör det så skrattar jag ännu mer. Rebecka faller över bordet av skratt. De andra smittas av vårt skrattande och faller in i det de med. Våra mödrar och barn bara stirrar på oss. Personalen tittar på oss och ler. Berith kommer ner i köket och ser på situationen och tittar på våra mödrar och barnen
- Jaha vad har ni nu gjort?
- Erh säger Elisabeth
- Om jag förstått det rätt så har de två försökt de två att agera som rikemans barn. Rebecka och Niklas spelade att de tog illa upp och läxade upp dem efter noter och hotade med kyskhetsbälte och internatskola för nunnor. Och när de stod där och skämdes som mest så började de skratta och de har skrattat sedan dess. Jag tror att de ville visa att försök inte spela spel med oss för det går inte och vi får väl lära er till ni inser det dumma i att ens försöka
- Aha givakt och inspektion?
- Ja sa Jesper
- Jisses varför ligger du på golvet Niklas?
- Han skrattade så mycket av de där fyras miner att han tappade det, sen så tror jag att det är rehabilitering för vad de fick göra i morse
- Vad fick de göra i morse?
- Tortera en galning som sköt med automatvapen och kastade in handgranater i matsalen hemma
- Förlåt?
- Ja Jonas
- Oj
- Mm oj sa Jesper
- Är han omhändertagen?
- Ja sa Jesper
- Bra men res dig nu Niklas en herreman kan inte tappa ansiktet så
När hon sa det så exploderade jag i en ännu värre skratt attack och jag kunde inte sluta skratta. Rebecka reagerade likadant och trillade ner på golvet hon med och vi tittade på varandra och skrattade ännu mer
- Herregud sa Berith, se nu vad ni ställt till med sa hon till kvinnorna och barnen. De har blivit lallande idioter
Vi lugnade ner oss och satte oss vid bordet igen och tittade på de andra och vi små skrattade fortfarande
- Jaha sa jag och vad har ni lärt er nu?
- Att inte spela spel med er
- Bra sa jag och log, vi lägger oss inte i alltför mycket vad ni gör med de två terroristerna men spela inte spel med oss. Vi vet att ni bara lär dem för framtiden men personalen här är familj vi ger inte dem order mer än när det behövs
- Nej Niklas
- Behöver de lära sig att skrika givakt och inspektion så
- Förlåt sa Isabella jag har aldrig skrikit givakt
- Nej men han har sa jag och tittade på Leonardo
- Erh
- Precis sa jag
- Så får man inte göra sa Isabella
- Men
- Nej inga men de är inte slavar
- Ok farmor
- Vi är väldigt, väldigt tacksamma för det ni gör med dem men spela inte spel med oss ok sa Rebecka och log för nästa gång så kanske vi verkställer något av det där vi kastade ur oss
- Ja Rebecka säger Elisabeth
- Och tack för att vi fick skratta det behövde vi sa jag tacksamt, det var en tuff morgon
- Det var så lite så sa min mor och log
- Som sagt glöm inte kyskhetsbältet eller internatskolan
- Nej sa de
- Bra då var det utagerat, skall vi gå igenom hur man skall äta och uppföra sig i morgon?
- Javisst sa min mor och log
- Sen är det dansträning sa Elisabeth
- Ok sa de andra
Vi gick igenom bestick och etikettsregler. När vi var klara med det så gick vi upp i en av salongerna och tränade på vals. När vi var klara så var det dags att äta middag. Vi satte oss i matsalen och vi åt en god middag. Efter maten så drack vi kaffe och pratade. Vi gick och la barnen och berättade en historia för dem. De somnade och vi gick ner till de andra och satte oss. Vi pratade vidare och så småningom så gick folk och la sig.
- Mor vill du stanna
- Javisst sa hon och log
- Tack för hjälpen innan idag och jag hoppas att du inte tog alltför illa upp
- Nej då jag vet varför ni gjorde det, de behövde lära sig en läxa
- Tack mor sa jag, som vi sa innan vi är väldigt, väldigt tacksamma för det ni gör för barnen men både barnen och Elisabeth behöver ibland bli påminda om att allt inte funkar
- Jadå jag vet, men de behöver lära sig att dela ut order
- Vi vet tro mig vi vet, och jag förstår varför du gör som du gör med dem här, men det vet inte Elisabet, hon och Berith tar ibland saker och ting för långt. De glömmer emellanåt vem vi är. Så tack för hjälpen svärmor
- Det var så lite så hjärtat, jag vet bättre än att spela spel med er
- Mm du är den intelligentaste kvinna vi mött förutom oss själva sa Rebecka och vi är väldigt glada att du är mentor åt barnen och vi ber om ursäkt för att du hamnade i skottlinjen därnere idag
- Ingen fara barn sa hon och log, jag har försökt varna dem men de lyssnar inte så det var dags att påminna dem sa hon och log
- Ja alla fyra för barnen är inte sämre, de behöver lära sig gränser
- Oja tro mig jag vet ibland så får farmor vara väldigt bestämd både mot mormor och gammelmormor. När det kommer till de där två
- Haha ja det kan jag tänka mig
- Hade de fått råda så hade de varit helt oregerliga
- Vi vet så som sagt tack från djupet av våra hjärtan tack Isabella
- Jaha sa Jesper har ni konspirerat färdigt nu och lärt Elisabeth och Berith sedes lärande läxor färdigt för det är dags att träna. Nu skall vi packa ner Ilse i en väska
- Förlåt sa Isabella
- Tränings sak mor sa han, hon skall spela skurk
- Aha jobb saker
- Ja
- Du visste vem de varnade idag?
- Ja mor, har man varit med dem så mycket som vi har så lär man sig nyanserna. Jag märkte ganska snabbt att det inte var dig de var ”arga” på utan att de ville markera mot Elisabeth och Berith för de kan inte låta bli att lära barnen Da Vinci och bara Da Vinci, medan du mor lär dem alla och du markerar och tar ingen skit och låter inte barnen styra. Det är du som styr och de två behöver en fast hand som håller dem i örat samtidigt som de får frihet
- Tack sa hon och log, men iväg med er och träna. Vad skall ni göra förresten?
- Alex och Ilse skall klättra uppför väggen till tornet och in i rummet och där skall Ilse hoppa ner i en väska. Alex skall ta den på ryggen och klättra ner och springa två kilometer på sju minuter
- Erh ok?
- Det är sådant vi gör mor sa Jesper och log, egentligen så är du i bättre storlek än Ilse faktiskt. Skulle du kunna tänka dig att spela skurk mor?
- Förlåt?
- Skulle du kunna tänka dig att spela skurk
- Erh vad skall jag göra?
- Du skall vara i tornet, Alex oh Ilse söver dig och stoppar ner dig i en väska och bär iväg dig till skogen där vi väntar
Hon tittar på oss
- Ok jag ställer upp
- Härligt sa Jesper och log följ med mig mor sa han
De reste sig och gick iväg. Vi reste oss också och gick upp på vårt rum och bytte om. Vi öppnade fönstret och hoppade ut. Vi slog en volt i luften och vi började springa direkt när vi landade. Vi kom fram till de andra och stannade
- Ändring i planerna sa jag. Isabella spelar skurk så ni får verkligen behandla henne som ett spädbarn
- Ja sa Alex och log
- Vi lovar sa Ilse
- Ok sa jag iväg med er
- Ja far sa Alex
De sprang iväg och de kom fram till slottet. Vi såg dem i det närmsta flyga upp för väggen till tornet. De tog sig in i rummet. En minut senare var de på väg ut. De kastade sig ut ur rummet och tog sig nerför väggen och kom springande mot oss och stannade
Isabella satt på rummet och väntade och undrade vad hon gett sig in på, hon kände en liten vindpust sen blev det mörkt.
- Hej mor sa Jesper
- Va? Var är jag?
- I skogen sa Jesper
- Förlåt? Hur kom jag hit?
- I den sa Alex och pekade
- Erh hur tog ni er in jag såg er inte och märkte er inte herregud jag stirrade på fönstret jag kände en liten vindil men det kunde lika gärna vara en spricka i väggen sen blev det mörkt
- Kände du en vindil sa Alex
- Ja jag tror det i alla fall
- Fan också sa Alex
- Är du säker mor
- Ja jag tror det, eller det blev lite kyligare för en sekund sen blev det mörkt och nu står jag här
- Vi får göra det igen sa Alex, tidsmässigt så var det bra men hon får inte känna något oavsett om det var vi eller en spricka i väggen
- Ja sa jag vi kör en gång till. Jag hänger med er denna gång för att kolla rummet och se om det är sprickor eller ni
- Ok sa Alex
- Hoppa upp min rygg mor och håll i dig
- Ok säger hon med darr på rösten
- Du skall nog blunda mor
- Ok
- Fartvinden
- Förlåt
- Vi skall springa och sen klättra upp för väggen och in i rummet
- Ok säger hon
- Så mor hoppa upp och håll i dig
Vi börjar springa och jag hör min mamma nästan tjuta på min rygg. Vi flyger över marken och kommer fram till väggen och jag hoppar upp i luften och springer upp för väggen. Vi kommer fram till fönstret och jag öppnade det jag hoppade in och stängde fönstret
- Vi är framme vänta en minut innan ni kommer jag skall känna av rummet och se vad det var som kändes
- Ok sa Jesper jag släpper dem om en minut
- Vad tyckte din mamma sa Rebecka
- Haha jag tror inte hon kissade på sig i alla fall
- Haha vi får kolla din dräkt sen
- Ja hjärtat
Jag kände en liten vindil och tittade på min mor hon stirrade på fönstret
- Det drog i rummet precis
- Ok sa Jesper
- Då var de inte dem men skicka dem ändå
- Ja sa Jesper
Jag hoppade upp i taket och min mor vände sig om och hon hittade mig inte
- Niklas
Jag svarade henne inte. Fönstret öppnades och de kom in som två skuggor och sövde henne de stoppade ner henne i väskan och hoppade ut från fönstret och jag följde efter dem. Vi kom fram till skogen och stannade vi packade upp min mor ur väskan och väckte henne
- Hej mor sa jag är du ok?
- Ja sa hon herregud hur kan du springa så fort, och du bara försvann däruppe i rummet. Var tog du vägen?
- Jag var i taket mor sa jag och log
- Jag kände ingenting denna gång sa hon
- Nej där var ett drag i rummet, jag kände det när jag kom dit
- Aha ok, och ni två herregud jag märkte inte ett dugg samma sak igen jag satt där sen somnade jag. Sen klättringen uppför väggen det var som du sprang på en rak väg inte klättrade uppför en vägg
- Han tog det lugnt mor sa Jesper för att inte skrämma dig
- Tog han det lugnt, jag höll på att kissa på mig skrattar Isabella
- Ja svärmor han tog det lugnt ler Rebecka fråga Ilse hur snabbt han kan ta sig upp för en vägg utan kraften
- Snabbt sa ho och log, du har inte ont någonstans
- Nej sa hon vadå då?
- Ja med tanke på att Alex burit dig i den väskan två gånger ned för det tornet så kanske han har stött till dig
- Nej sa Isabella jag är hel och fin, min son har tagit väl hand om mig sa hon och log
- Tack mor sa han
- Glöm inte lappen ikväll
- Nej mor sa han
- Jaha skall vi gå och lägga oss?
- Ja sa de andra
- Ok mor hoppa upp på ryggen sa jag
- Ok
Hon hoppade upp och höll mig hårt i axlarna
- Håll i hatten nu mor sa jag
- Ok
Jag började springa och jag höll högre fart än innan och kom fram till porten
- Så mor nu kan du titta
- Herregud sa hon
- Är du ok
- Jadå sa hon
- Bra sa jag och log
- Hur kan Alex smyga som han gör
- Vi kan alla smyga mor, de två är våra vampyrer, Ilse och Alex kan smyga sig in i vita huset och raka presidenten utan att han märker något. Jag och Rebecka är bättre men de två är nog precis bakom oss. Jesper och Esmeralda är kanske lika duktiga som Ilse och Alex eller de är det. Sean och Annika är också duktiga inte i de andras klass men inte långt efter. De kompletterar oss väl
- Är ni bäst på allt
- Ja sa jag och det är inget skryt
- Ok
- Vi är de vi är sa jag med ett leende, skall vi gå in
- Javisst
- Tack för hjälpen mor
- Ingen fara det var spännande
- Sov gott
- Ni med
Jag gick in till de andra och vi pratade om kvällens träning och när vi var klara så gick vi upp på våra rum. Vi klädde av oss och la oss i sängen. Vi somnade och Rebecka somnade på sin vanliga plats



Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright