Den där dagen....Bok 6 Kapitel 17

Författare: sammet Datum: 2018-03-20 06:04:35

Kategori: Heterosex

Läst: 4 381 gånger

Betyg: 4.3 (7 röster) 2 medlemmar har denna novell som favorit



Kapitel 17

Vi vaknade av att barnen kom inrusande och hoppade upp i sängen
- God morgon ropade de
- God morgon sa vi
- Det är dags att stiga upp sa de
- Ok säger vem sa Rebecka
- Vi
- Ok så ni bestämmer sa hon
- Nja
- Precis sa hon och drog täcket över huvudet
- Men mamma
- Ja sa hon
- Det är så fint väder ute, du kan inte ligga här och sova då
- Nej precis sa jag upp och hoppa nu
- Nej sa hon jag skall sova hela dagen
- Men mamma det kan man inte
- Jaså sa hon vem bestämde det?
- Hm mormor
- Jaså mormor bestämde det?
- Nja kanske inte
- Nehej men vem bestämde det då?
- Jag vet inte
- Nej precis sa Rebecka
- Men mamma vi vill att du skall stiga upp och se solen
- Nej det är skönare här under, vill ni pröva?
- Hm ok då
De kröp under täcket till henne och mös in sig
- Se det var väl skönt
- Nja de är rätt varmt sa Isabelle
- Mm sa Leonardo
Jag klädde på mig och tittade på barnen
- Skall vi låta mamma sova lite till?
- Ok då men du kommer med oss
- Ja då sa jag, ni har fått upp mig
- Bra sa de
Vi gick ut ur rummet och ut i köket, Isabella och Elisabeth var där
- God morgon sa jag
- God morgon, så de fick upp dig?
- Ja sa jag, deras mamma strejkade dock
- Haha ok
- Vi brukar bli rätt trötta efter sådana dagar som igår, adrenalin osv. som pumpar runt
- Aha ok
- Ingenting är normalt med oss så våra hormoner sprutar säkert i helt andra doser än för vanliga dödliga, så när vi varvar ner så blir vi rätt trötta
- Vill du sova mer?
- Nej jag kan vila lite senare, nu är jag uppe så
- Ok de ville absolut väcka er för att ni inte skulle missa solen
- Nähä då får vi gå ut och titta på den då
Jag tog barnen i händerna och gick ut med dem och vi tittade på solen.
- Kan vi träna nu?
- Frukost först sa jag
- Ok
- Sen kan ni få träna en stund
- Ok sa de och gick in
- Sura inte sa jag
- Nej pappa
- Bra frukost är viktigt
- Ja pappa
De satte sig vid bordet och jag serverade dem frukost. Jag satte mig med dem och började äta. Vi satt där vi tre och åt tillsammans. Elisabeth och Isabella satte sig de med och började äta.
Jesper och Esmeralda kom in de med och började äta. Annika och Ilse kom in genom dörren och satte sig vid bordet och började äta. När vi ätit färdigt så reste barnen sig och gick ut och började träna
- Jag önskar att jag kunnat göra så direkt sa Ilse
- Mm sa Annika
- De har det i blodet sa jag, sen har de varit i kontakt med oss sedan de låg i magen och det har säkert också påverkat. De har sett hur vi har gjort. De hade säkert kunnat gå direkt på alla rörelserna och kunnat dem. Men de skall lära sig från grunden de med
- Ja sa Annika men ändå
- Mm sa Ilse, undrar hur lång tid det tar innan de spöar oss andra
- Haha ett tag till sa jag
- Godmorgon
- Godmorgon hjärtat sa jag allt väl?
- Jadå lite trött bara
- Mm samma här sa jag och pussade henne
Hon satte sig och tittade ut och log
- Barnen hade rätt solen är vacker
- Ja den är det, vi diskuterade den innan
- Fick du i dem mat
- Oja ingen mat ingen träning
- Bra sa hon log, kunde du lära mig äta frukost
- Precis sa jag och log
- När åker vi?
- Vid 17.00
- Ok då får vi börja packa
- Ja det får vi
- Hur länge stannar vi där?
- Vi vet inte, jag skall ringa Gunther sen och få reda på var de är, sen får vi planera
- Så bra att Simon kunde följa med dem till England sa Elisabeth
- Ja han hade inte fått det så kul i Japan
- Nej inte mycket att göra
- Nej
- Har de kommit fram?
- Ja de kom fram igår kväll, de är samlade allihopa igen
- Skönt
- Ja verkligen sa jag
- Nej nu vill jag sparra sa Ilse
- Ok jag kommer sa Annika
De gick in i sitt hus och, hämtade sina svärd. De ställde sig mitt emot varandra och sen började de dansa. De höll på i en halvtimme innan de var klara. Jesper och Esmeralda hämtade sina svärd sen satte de igång De sparrade också i en halvtimme sen var de färdiga.
De gick in och duschade. Vi satt kvar vid bordet och tittade ut på utsikten. Vi dukade undan frukosten och sen gick vi ut på terrassen och satte oss. Barnen kämpade vidare och vi tittade på dem.
Rebecka reste sig och gick bort till dem och sa åt dem att vila. De la ner svärden och gick med henne in och drack vatten. Jag tog fram telefonen och ringde Gunther
- Hej
- Hej
- Har du fått fram information om dem?
- Ja det väntar på er i planet
- Ok en sammanfattning
Han sammanfattar och jag lyssnar
- Ok bra, förresten hur mycket påtryckningar kan du använda mot bankerna i Schweiz?
- En del, varför?
- De finansierar sin verksamhet till stora delar med gömda Nazipengar
- Ja jag misstänkte det
- Mm om du kan tipsa rätt personer utan att det kommer ut vad som finns på dessa konton, är du beredd?
- Ja
Jag rabblade ett tiotal kontonummer
- Fick du dem
- Ja
- Bra så om du tipsar rätt personer om de kontona så kanske de kan skrämma dem lite så att de lägger fokus på det i stället för på oss
- Ok sa han
- Men var diskret
- Givetvis sa han
- Bra sa jag och log
- Något mer?
- Nej inte för tillfället, vi hör av oss när vi är framme i Japan
- Ok bra
- Hej
- Hej
Jag la på luren och tittade rakt fram. Jag blundade och jag somnade. Jag vet inte hur länge jag sovit men Rebecka väckte mig med en puss
- Hej hjärtat
- Hej hur länge har jag sovit?
- Drygt två timmar
- Oj förlåt
- Lugnt vi slappar
- Haha ja vi gör ju det, men jag är inget vidare sällskap när jag slappar
- Haha jodå, jag låg kvar längre i morse, jag kan helt ärligt säga att jag vill inte sen en Bokken idag
- Nej inte jag i heller
- Bra, vi låter de andra leka, barnen är lite sura på sin mamma
- Ok, för att du sagt nej till mer träning?
- Ja precis
- Jag håller med jag tar det nästa gång, stoppar vi inte dem så kommer de att stå där hela tiden tills de har uppnått tiotusen
- Mm precis sa hon
- Vi får kanske packa sa jag
- Mm skall vi gå in och fixa det
- Ja hjärtat
Vi gick in i sovrummet och började packa våra väskor och när vi var klara med dem så packade vi barnens väskor, vi gick ut på terrassen igen och satte oss när vi var klara.
De andra låg i poolen och skvalpade runt. Jag tittade på Rebecka och log. Isabella och Elisabeth satte sig hos oss, de var lika tajta som ett par tvillingar, men väldigt olika till sättet.
- Är ni klara?
- Ja sa vi, är ni?
- Ja sa de det är vi
- Kommer det att bli tufft för de två i Japan?
- Ja väldigt sa jag, eller jag tror det i alla fall, de två personerna de älskar mest kommer att vara som två galningar när de ser dem. Jesper berättade att de två var som galna när de pucklade på Yoshi, hade han inte vetat att det var dem så hade han inte känt igen dem
- Jisses, vad händer där borta
- Något nödvändigt sa Rebecka
- Härdning, de lär sig det japanska synsättet på liv och död
- Ok
- Japanerna vördar livet mer än någon annan med de tvekar inte att döda, rätt och lätt mor de lär sig döda och konsekvenserna av det
- Herregud
- Samtidigt som de lär sig högakta liv
- Ok
- Jag ser fortfarande Akio framför mig emellanåt när jag stänger ögonen
- Mm jag med, med min förste jag dödade sa Rebecka
- Vi har dödat hundratals, igår dödade vi över femtio män, jag kommer inte ihåg ett endaste av de ansiktena, Akios lär jag aldrig glömma, det kommer att blekna men jag kommer aldrig glömma
- Det får även lära sig var deras gräns går rent mentalt och kroppsligt, de utsätts för prövningar som andra att falla ihop efter två dagar. Yoshi använder de två som exempel för andra elever att kunna uthärda och han kommer använda alla fyra sen som exempel
- Skall vi käka något innan vi åker?
- Javisst sa jag
Vi gick in och började förbereda en enklare måltid, vi dukade fram och vi åt med god aptit. Nikos kom ner till huset och vi tackade för all hjälp som vi hade fått av honom.
När vi ätit färdigt så dukade vi av och diskade. Sen tog vi vår packning och gick ut ur huset och packade in i bilarna som väntade på oss. Vi åkte iväg och kom fram till planet och gick ombord. Vi satte oss och planet lyfte.
Vi landade i japan och gick av planet och det stod bilar och väntade på oss. Vi lastade in vår packning och åkte till skolan. När vi kom fram så gick vi in och en elev visade oss till Yoshinas rum. Vi gick in och satte oss
- Hej mor sa jag
- Hej min son
- Tant Yoshina skrek barnen och rusade fram till henne
- Hej busungar har ni övertalat pappa om svärdets väg
- Nej det skötte mormor och farmor, vi tjatade, det funkade inte men farmor pratade med dem då funkade det
- Haha det är rätt sa hon, nå ni får visa vad ni kan sa hon
Hon öppnade Shojin dörrarna och de gick ut på träningsplanen
- Nå sa hon visa mig nu
De gick igenom de tre första och tre sista
- Bra barn sa hon, men vad är det för Bokken ni har?
- Pappa sågade i sönder ett par stora
- Jisses så kan vi inte ha det kom med mig
Det gick tillbaka till hennes rum och hon klappade i händer och en man kom in
- Hämta mina paket
- Ja sa han och bugade sig
- Nå sa hon vad gör ni här
Jag berättade vad vi skulle göra och vart vi skulle
- Jaha sa hon ni är medvetna om att det är en skola?
- Ja sa jag
- Ok, och de är duktiga där
- Ja sa jag
- Ok bara så att ni vet vad ni ger er in på
- Jodå sa jag, jag tänkte presentera mig som demonen från nord och se hur många som springer
- Haha det är rätt, men de är alltså en hemlig organisation?
- Ja ledd av avkommor till gamla krigsförbrytare
- Aha sa hon
- Med nära band till nazister
- Det var som
- Ja hela organisationen är uppbyggd av en man som levt länge och han var den som startade nazismen i Tyskland
- Oj det var som den
- Och han var vår gammelfarfar med flera farfar framför
- Herregud
- Det kan man säga sa jag, vi har en del mindre trevliga människor i släkten
- Det må jag säga, men ni är inte ensamma sa hon ett av de värsta svinen under kriget kommer från vår släkt. Han dödade en massa människor. Alla släkter har sina rötägg
- Jo så är det väl sa jag
Mannen kom tillbaka med paketen, hon tog emot dem
- Här busfrö skall vi sa hon, den är till dig och den är till dig
- Oj tack tant Yoshina
- Nej numera är jag mor
- Tack mor sa de och bugade sig, får vi öppna?
- Javisst
De slet upp paketen och inne i papperna låg två trälådor, de öppnade dem och där var Bokken svärd
- Oj så vackra sa de, tack igen mor
- Öva väl och hedra kodexen
- Ja mor sa de och bugade sig igen
- Har Yoshi hört av sig?
- Ja suckade hon det är dags, han väntar på dem
- Ok sa jag, ni åker direkt
- Ja far sa de och bugade sig
Jag gick med dem ut och kramade dem innan de åkte
- Var starka viskade jag vi finns här när ni kommer tillbaka
- Tack far och mor
- Vi ses
De åkte iväg och vi gick in igen, vi kom tillbaka till Yoshinas rum och vi satte oss
- Är inte din man här?
- Nej han är faktiskt hos Yoshi, han hjälper honom emellanåt med eleverna, min bror har fått riktigt bra snurr på skolan
- Perfekt sa jag
- Mm
- Och Kuji – Kiri?
- De håller sig på sin kant
- Inte helt sa jag, Annika dödade en på Hawaii
- Vad?!
- Ja några gangsterbossar hade hyrt in honom för att döda Sean, men Annika tog hand om honom och hedrade Nitten skolan
- Som sig bör
- Mm sa jag, hon gjorde femhandshugget
- Jisses sa Yoshina, vad lär ni dem?
- Att överleva mor
- Ja det är det viktigaste
- Ja sa jag
- Du är tyst idag min dotter
- Ja lång flygresa sa Rebecka och log, vi är på semester
- Haha
- Vi övade oss i förrgår, vi dödade över femtio män
- Ok?
- Ja vi hade ett möte med gammelfarfar, han gillade inte hur det mötet gick så han kallade in förstärkning
- Aha mot er?
- Ja
- Att de inte lär sig
- Nej sa Rebecka och log
- Nå vad händer nu?
- Vi skulle verkligen behöva sova lite sa jag
- Ok det fixar vi
- Tack
Hon klappade i händerna och en man kom in och vi följde efter honom och la oss och sova. Vi somnade fort och sov drömlöst

Vi vaknade och tittade oss omkring, barnen sov fortfarande. Vi reste oss upp och vi öppnade Shojin dörren. Vi tittade ut i trädgården. Vi andades in friden i trädgården och satte oss ner.
Det kändes som att klockan var runt två på natten. Vi väntade på att de andra skulle komma tillbaka. Vi satt där utan att säga något. Vi vet inte hur länge vi satt där men en diskret knackning hördes på dörren och jag öppnade den
- De har kommit
- Vi kommer
Han gick före och vi följde efter, vi gick in i rummet han visade oss till. De satt på golvet och vi gick fram till dem och satte oss på golvet.
Jag kramade om Annika och hon började gråta, Rebecka gjorde samma med Ilse. Vi satt där och lät dem gråta ut. Till slut så la sig gråten och de slutade gråta.
- De var som spöken far, de hade inte känt igen oss om vi så ställt oss nakna framför dem, de var helt tomma i blicken
- De bara stirrade på Yoshi med ett hat som skrämde mig
- Ni skrämde Jesper sa jag
- Ok, de såg ut som djur som piskats, de var vrak
- Det var ni med sa jag lågt
- Vi vet varför det är tvunget men låt mig aldrig genomgå något sådant igen
- Nej inte om vi har något att säga till om sa Rebecka
- Tack
- Men nu vänder det för dem
- Ja sa Annika, vi pratade med Yoshi, han bad mig fråga vad vi har i vattnet, för vi skapar perfekta krigsmaskiner
- Förlåt men haha, han är avundsjuk på oss sa Rebecka
- Så är det nog sa jag, det skulle vara kul att invadera skolen en gång bara för att och stjäla allas kläder utan de märker det
- Det kanske vi skall göra till en tradition sa Rebecka
- Sa han hur det går för dem?
- Jadå lika bra som för oss, Alex retar gallfeber på alla med sitt smygande och Sean suger åt sig som en svamp, han har tagit över smiskandet av den där eleven som Annika smiskade, han är kvar på skolan. När Sean fick reda på vem det var så tog han det personligt det som han gjort mot henne
- Han är så söt sa Annika, jag smög in på hans rum den där eleven och låtsades att jag var en ond ande som kommit för att hemsöka honom. Han sprang till skogs
- Haha det är rätt sa Rebecka
- Alex har redan klarat näktergalsgolvet, Sean är på god väg sa Ilse
- Så det går framåt sa Annika
- Är ni ok?
- Ja sa de, det är vi
- Bra sa jag, sov nu så lägger vi planer i morgon
- Ok sa de
- Sov så länge ni vill, vila ut er ordentligt
- Ja far sa de
- Bra
Vi gick tillbaka till vårt rum och la oss hos barnen och somnade igen. Vi vaknade och det var ljust ute. Barnen var inte i sängen.
Vi reste oss upp och klädde på oss. Vi tog med oss våra Bokken, det kliade i fingrarna. Vi gick till Yoshinas sal och barnen satt med henne och tittade på eleverna
- Det är en sorglig samling sa Isabelle
- Ja sa Yoshina
- Mm sa Leonardo
- Då får vi visa hur det skall gå till sa jag
- Oja lär dem en läxa far sa Isabelle
Vi gick ut på gårdsplanen och ställde oss och mjukade upp. Tystnaden spred sig, jag tog av min tröja och log mot Rebecka, vi ställde oss mitt emot varandra och sen satte vi igång.
Vi sparrade i en halvtimme. När vi var klara så ropade Rebecka
- Paddan kom hit
Allas huvuden vändes mot Sensein
- Vi har en sak att reda ut, en våldtäkt av en elev, vi uppskattar inte sådant det drar vanära över skolan, din fegis kom och möt mig
Alla stirrade på Sensein och sen på Rebecka, jag stod stilla och tittade på paddan. Han stirrade på Rebecka. Jag började lysa och han sprang. Jag satte efter honom och fick tag på honom och bar honom tillbaka. Han sprattlade och fäktade med armarna
- Men sluta sa jag, annars så får du en smäll
Han slutade, jag kastade honom på marken framför Rebecka
- Nå din padda är du redo?
- Nåd skrek han
- Gav du henne nåd, eller alla de andra du våldtagit, både pojkar och flickor, har du någon som helst heder så reser du dig upp och drar ditt svärd och försvarar dig
- Nåd Yoshina nåd
- Res dig din satans padda viskade Rebecka fram, res dig så att jag kan visa hur vi straffar våldtäktsmän
Paddan stirrar på Rebecka med skräck i blicken. Jag börjar lysa och lyfter upp honom med kraften
- Tack hjärtat säger Rebecka
- Akta han har grus i handen hjärtat
- Jag vet
- Bra sa jag
- Nå skall du dra ditt svärd
Paddan kastar gruset i ansiktet på Rebecka och drar sitt svärd och gör ett utfall. Rebecka dansar undan med stängda ögon. Paddan attackerar igen Rebecka dansar undan igen. Paddan gör ett desperat utfall och Rebecka dansar undan och drar sina svärd och attackerar Paddan.
Hon dansar runt honom och klär av honom alla kläder tills han står naken framför henne. Hon stannar med ett svärd på hans hals och det andra på hans könsorgan.
Hon tittar på Yoshina och hon nickar. Rebecka skär av hans könsorgan och hugger huvudet av honom. Han faller framåt och slår i marken.
- Får vi reda på att det förekommer mer sådant på skolan så återkommer vi och utdelar straff säger Rebecka
Isabella och Elisabeth stirrar på Rebecka, de håller barnen i famnen och gömmer deras ansikte i sin bröstkorg
- Då var vi klara för idag sa jag och gick upp till de andra
- Herregud vad hade han gjort fråga Elisabeth
- Våldtagit ett flertal kvinnor och män härpå skolan och vi fick reda på det Yoshina kunde inte göra något åt för hans far var en stor man på skolan, och han satt i rådet. Men vi tillhör inte rådet på denna skolan och har inga band till hans far så jag kunde straffa honom
- Herregud du klädde av honom med dina svärd
- Mm det är den ultimata förnedringen, Niklas gjorde det med sin far innan jag bröt näsbenet på honom
- Tack min dotter sa Yoshina och bugade sig, fin uppvisning, nu tänker de andra sig väldigt noga för innan de gör något liknande igen
- Skulle de göra det så hör du av dig till oss så kommer vi och hälsar på igen
- Tack sa Yoshina och log
- Men du bara högg av honom huvudet och hans könsorgan
- Vi är i Japan nu mor sa Rebecka, då gäller andra regler
Jag tolkade åt Yoshina
- Hon är japanska lika mycket som svenska sa hon, och idag var hon japanska
- Jisses sa Elisabeth
- Yoshina kan vi träna därnere frågan barnen
- Ja sa hon givetvis
De bugade sig och gick ner på grusplanen och började träna. Yoshina reser sig och går ner på grusplanen och ställer sig framför dem och tittade på dem när de gjorde sina övningar
- Stanna sa hon
De stannade och tittade på henne
- Nå sa hon då får vi se om ni lärt er
- Ja mor sa de
De ställde sig mot varandra och började sparra, de dansade runt på sina små ben och slogs med svärden, de fastnade i en låst position. De hade inte tvekat en sekund.
- Nå Niklas är de redo
Jag tittar på dem och går ner till dem och går runt dem med händerna på ryggen
- Nå sa jag vi kan ju visa dem sa jag
- Skall du eller jag?
- Vi gör det tillsammans sa jag och drar mitt Bokken
- Javisst säger hon och ler
Vi ställer oss mot barnen och börjar göra rörelserna och går igenom dem. När vi är klara så har alla stannat upp och tittar på oss
- Nå sa jag, var ni uppmärksamma?
- Ja far säger de
- Visa då
De ställer sig framför oss och går igenom rörelserna, de gör det med perfektion
- Nå mor sa jag
- Ni har lärt dem väl sa hon och bugade sig
- Då sa jag kan ni träna vidare, ni får sparra nu
- Tack far och mor
De ställde sig mot varandra och bugade sen började de sparra och de dansade runt, vi tittade på dem och vi behövde inte rätta dem en endaste gång. De slutade och tittade på oss. Vi bugade oss och de log med hela ansiktet.
- Nå mor vad säger du skall familjen ge er en liten uppvisning?
- Ja varför inte sa hon
- Tömmer du arenan?
- Tja eller så tömmer du den?
- Haha ja det skulle vara något
Hon klappade i händerna och ropade
- Nu skall ni få se hur duktiga man blir om man tränar
- Så ja familjen sa jag då visar vi vad vi kan
Alla reste sig och gick ner på grusplanen, vi ställde oss på rad, barnen med och sen började vi göra rörelserna i full synk. Vi gick igenom alla och stannade precis samtidigt.
Vi ställer oss mittemot varandra och bugar mot varandra och sen börjar vi sparra och vi flyter runt hela grusplanen och till slut så är det bara vi och barnen kvar, vi fortsätter och vi är som spegelbilder av varandra, det jag gör, gör Leonardo, och det Rebecka gör, gör Isabell med.
Vi fortsätter och ökar tempot hela tiden alla fyra och till slut så går det så fort att svärden ser ut som solfjädrar. Vi brakar samman med svärden och stannar precis samtidigt.
Vi tittar på varandra och ler. Barnen gör detsamma. Det är knäpptyst på läktaren och alla reser sig gemensamt och bugar för oss. de andra kommer fram och bugar sig de med.
Vi delar upp oss igen och fortsätter sparra nu är det alla mot alla, och till slut så är det alla mot mig, jag ökar tempot och slår bort tre svärd i en rörelse och har två emot mig. Jag attackerar det ena svärdet och slår bort det. Till slut så är det bara ett svärd kvar och det är Rebecka, vi tittar på varandra och ler
- Vad säger du skall vi leka ordentligt hjärtat?
- Ja varför inte säger hon
- Ilse, Annika ta bort barnen
- Ok
- Tack då dansar vi hjärtat säger jag
Vi sätter igång och vi släpper alla spärrar vi har och bjuder på en galen dans. Vi håller på i femton minuter innan vi hamnar i ett dödläge och vi tittar på varandra och ler
Familjen samlas hos oss och vi ställer oss på en rad och bugar mot publiken
- Nå mor säger jag, dög det?
- Nå vad säger ni säger hon till publiken dög det?
Alla ställer sig och går ner på knä och lägger huvudet på marken
- Svarar det på din fråga?
- Ja mor
Vi bugar oss mot publiken igen och sen går vi upp till våra mödrar och sätter oss
- Tro inte att denna uppvisning uppväger er resa hit senare i år
- Nej mor sa jag och ler
- De där två kommer att bli bra säger hon och pekar på barnen
- Mm säger jag de kommer att ge oss en match en dag
- Ja säger Yoshina det är jag övertygad om
- Jaha stannar ni en natt till?
- Nej mor vi skall snart åka till vårt slott
- Och sen skall ni göra det andra?
- Ja sa jag
- Ok behöver ni hjälp?
- Vill du dansa?
- Ja det spritter i benen
- Du är alltid välkommen mor
- Tack min son, då följer jag med
- Vi är ärade mor säger Rebecka
- När åker vi?
- Precis när som helst sa jag
- Ok då går jag och packar
- Det gör vi med sa jag.
Vi reste oss och gick och packade, när vi var klara så gick vi ut och packade in våra saker i bilarna. Vi åkte iväg och resan tog ungefär en timme. Vi kom fram till slottet och Itami öppnade och släppte in oss.
Vi delade upp oss och gick in på våra rum. Vi klädde av oss och gick ut till badtunnan och badade med barnen. När vi var klara så gick vi in i matsalen och de andra var där.
Vi satte oss och Itami dukade fram mat åt oss. Vi åt med god aptit och när vi var klara så gick vi ut i trädgården och sätter oss. jag plockar fram lutan och börjar spela.
Jag spelar den sång som min mor älskar, hon och Rebecka sjunger. Barnen tittar på oss och kryper upp i famnen på dem. När jag är färdig så börjar jag spela på en annan melodi och jag börjar sjunga. Jag spelar och sjunger en visa om kärlek, längtan och saknad. De andra tittar på mig och ler
- Du får mig varje gång säger min mor och torkar tårarna
- Nu är det dags för er att gå och lägga er busungar
- Ok mormor säger barnen
De säger god natt och går med henne in i huset, min mor säger god natt och följer med dem in. Vi andra sitter kvar och njuter av stillheten i trädgården. Vi tittar på varandra och nickar.
Vi är redo, var och en går in på sina rum för att göra de sista mentala förberedelserna. Jag och Rebecka dröjer oss kvar i trädgården och vi tittar på varandra. Rebecka tar mig i handen och vi går längre ut i trädgården. Vi kommer till vår plats, vi klär av varandra och vi står nakna i kvällen.
Det enda ljus här är, är ljuset från månen. Vi står nakna framför varandra och vi smeker varandras kroppar och mina händer följer hennes former. Vi lägger oss ner på gräset och jag tar ett av hennes bröst i min mun och börjar suga och slicka på det.
Hennes bröstvårta stelnar till av min behandling, jag byter bröst och jag får samma reaktion av det. Vi börjar lysa och vi släpper kontrollen som vi gjorde på toaletten på Kos. Jag slickar mig ner längs med hennes mage tills jag når hennes sköte.
Min tunga finner sitt mål och jag börjar leka med hennes blygdläppar med min tunga. Jag låter min tunga spela på hennes läppar och jag slickar och penetrerar henne med tungan.
Hon stönar och andas tungt. Min tunga letar sig fram till hennes klitoris och jag leker med den. Jag ömsom slickar och ömsom suger på den. Hennes andhämtning blir tyngre och mer markerad.
Hon tar tag i mitt hår och leker med det. Jag för in ett finger i henne och jag hör hur hon stönar ännu högre. Jag slickar och suger intensivare och vi känner hur hennes orgasm kommer närmre och närmre.
Jag lyfter på sin rumpa från gräset när hon kommer och hon skriker ut sin orgasm i mitt huvud, jag känner hur värmen sprids i båda våra kroppar. Jag slickar henne genom orgasmen och när den ebbar ut så lägger jag mig bredvid henne och vi kysser varandra.
Hon tar min kuk i handen och börjar runka den. Den växer i hennes hand och när den står i sin fulla längd så tar hon den i sin mun och börjar suga och slicka på den.
Hon slickar på mina testiklar och smeker dem med sin tunga. Hennes tunga leker med mitt ollon och jag känner att det är dags att penetrera henne. Jag drar henne upp på mig och rullar runt så att jag kommer överst. Jag tittar i hennes ögon och hon tittar i mina.
Vi ler mot varandra, jag reser mig upp på mina armar och tar tag om kuken och sätter den mot hennes kön. Jag trycker till och glider in i hennes värme. Jag känner hur hennes inre omfamnar och kramar mitt kön och jag njuter så att jag ryser av att känna hennes inre.
Jag börjar knulla henne med jämna långa tag i ett jämnt tempo. Jag ökar takten och vi börjar andas och stöna tillsammans. Det är någon form av magi i denna trädgård som väcker våra lustar, vi ökar takten i knullandet min kuk glider ut och in i henne i en hög fart.
Vi känner båda hur vi närmar oss, jag tar tag om hennes knäveck och ökar takten ännu mer. Vi känner hur våra orgasmer kommer och sköljer över oss, jag tömmer mig i henne och hon kommer, våra kroppar är i total samklang, vi är ett, orgasmerna rider oss på vågorna av vår kärlek till varandra.
Jag vet inte hur länge vi kommer och när de ebbar ut. Jag stannar av på takten och tittar på henne, vi ler båda två. Vi känner hur det pulserar i våra kön och jag lägger mig ner bredvid henne och kysser henne.
Vi säger ingenting, vi tittar på varandra. Jag ser hur månen och stjärnorna speglas i hennes ögon. Vi ligger där och är ett med det vi är naturen.
- Jag älskar dig viskar Rebecka
- Jag älskar dig viskar jag
Jag drar mig ur henne och vi går hand i hand bort till badtunnan och tvättar av oss. Vi tar på oss våra kläder och går hand i hand bort till slottet. Vi går in på vårt rum och lägger oss. Rebecka lägger sig på sin plats på mitt bröst. Vi somnar och rider på drömmarna tillsammans.



Kommentarer

doors
23 Mars 2018, 13:51

Snälla ladda upp lite nya nu.....gått några dagar och ingen annan har laddat upp ngt så då kan ju ingen klaga 😉 dom borde fixa så denna serie får en egen sida!!!! Skulle utan problem bli en av världens bästa tv serie oxå!!! Samt bör den gå att få utgiven av ngt förlag VÄRLDSKLASS
Denna serie är det enda jag läser här inne.

hantverkaren58
22 Mars 2018, 19:38

Mera mera mera :-)

zipswe
22 Mars 2018, 17:05

Bra serie! Snälla vänta inte förlänge... vi som sträckläser får vänta skitlänge.

antonw
22 Mars 2018, 08:03

det kommer en fortsättning, va ...

antonw
20 Mars 2018, 12:45

det kommer väl mera ....


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright