Den där dagen....Bok 6 Familjen Kapitel 10

Författare: sammet Datum: 2018-03-09 16:05:51

Kategori: Heterosex

Läst: 9 478 gånger

Betyg: 4.6 (11 röster) 2 medlemmar har denna novell som favorit



Kapitel 10

Annika och Sean

Annika hade hoppat in i bilen och åkt iväg till flygplatsen och gått ombord på planet. Hennes väska med hennes utrustning fanns där men inget annat. Planet lyfte och piloten kallade fram henne
- Hej jag har fått besked på var du skall, vi kommer att få göra två stopp på vägen, ett på östkusten och ett på västkusten
- Ok sa Annika hur lång tid kommer resan att ta?
- Nästan tjugo timmar sa piloten
- Ok sa Annika, finns det mat ombord?
- Jadå i pentryt finns det så att du kan äta
- Ok bra
- Vi kommer att stanna minst två timmar på båda ställena så då kommer du kunna käka ordentligt innan vi flyger igen
- Ok bra sa hon
Hon gick bak och satte sig på sin plats och tog fram fotot igen och tittade på mannen på kortet. Det var som hans ögon stirrade rakt in i hennes själ, hon kände samma reaktion som hon fått hemma hos Delila.
Hon hade tänkt mordiska tankar på vad hon skulle göra med Delila om hon försökte lägga sig i och fördärva för henne. Hon hade blivit rädd för sin reaktion och undrat var den kom ifrån.
Men samtidigt så hade hon menat vad hon tänkt. Hon stirrade på kortet och försvann i sina tankar.
Hon måste ha somnat för hon hörde hur piloten sa
- Vi går inför landning nu, du kan hoppa av om du vill och äta något det tänkte jag göra medan de tankar planet
Hon tittade sig lite halvvaket omkring och insåg att hon satt på planet. Hon sträckte på sig och spände fast sig. Planet landade och hon gick av det med piloten.
Han försvann in på flygplatsen och hon gick runt bland affärerna där och handlade kläder och toalettartiklar och andra saker som hon skulle behöva. Det blev ett antal kassar innan hon var klar och hon åt en hastig måltid och gick tillbaka till planet och gick ombord.
Piloten hade inte kommit tillbaka. Hon satte sig på sin plats och plockade fram en bok hon köpt. Hon började läsa och efter en stund så kom piloten.
- Jag fick precis besked av Gunther att jag skall stanna på Hawaii tills det är dags att åka hem igen
- Ok sa Annika, hur kontaktar jag dig?
- Du ringer Gunther sen ringer han mig och sen så flyger vi hem, han sa att vi skulle ha ytterligare en person med hem
- Ok kanske det sa Annika det beror på om jag kan hitta honom och övertala honom om att följa med hem
- Ok men säger Gunther att ni kommer vara två på vägen hem så kommer ni att vara det
- Ok sa Annika och log, och han har aldrig fel?
- Inte vad jag varit med om nej
- Ok sa Annika
- Nu lyfter vi igen, vi kommer mellanlanda på LAX och åtta timmar ungefär sa han. Där kommer vi att vänta i två – tre timmar, sen flyger vi till Oahu där en bil kommer vänta på dig och ta dig till dit hotell
- Ok tack, har du Gunthers nummer?
- Ja här sa han och räckte över en papperslapp
Hon tittade på lappen och memorerade numret och kastade lappen. Piloten gick fram till cockpit och planet lyfte, hon började läsa igen och sjönk in i boken. Hon höll boken i ena handen och fotot i andra.
De landade i Los Angeles och de gick av igen. Hon gick in på flygplatsen och åt. Hon hade ingen aning om vad klockan var och det kändes som om hon inte rört sig på hela dagen.
Hon åt sin mat och handlade ett par böcker till. Hon gick förbi en affär som sålde klockor och hon gick in och köpte en. Det var ett sportsur som både var vattentätt och digitalt.
Hon gick tillbaka till planet och det var inte förrän hon satte sig som hon reflekterade över varför hon köpt klockan. Hon visste inte mer än att det kändes rätt.
Hon hade inte ens kollat på priset på den, det var som om den pratat med henne att hon skulle köpa den. Hon kände ett behov av att träna, det kittlade i kroppen som om en miljard myror var innanför huden på henne.
Planet lyfte och sista delen av resan började. Hon tog fram en ny bok och började läsa. Den handlade om Hawaii och de olika surfplatserna där.
Hon hade somnat igen och vaknade av att piloten sa att de skulle landa om fem minuter hon spände fast sig och planet landade. När det stannat så gick de av och en bil väntade på henne.
Hon hade sin väska hängande över armen. Hon la in den i bagaget på bilen och hon hoppade in i baksätet. Bilen körde iväg och de åkte in till ett lyxhotell som låg i Honolulu. Bilen stannade och hon gick ur. Hon tog sin väska ur bagaget och gick in. Hon gick fram till disken och sa
- Hej jag heter Annika och det skall finnas ett rum reserverat åt mig
- Efternamn?
- Erh Medici, Da Vinci eller Dracul?
Tjejen tittade på henne och ner i sin dator
- Ja vi har en Annika med de tre namnen här, du har fått en svit. Om du följer med mannen där så visar han dig till rummet
- Ok tack, jag skulle behöva hyra en bil
- Det är redan omhändertaget, när du skall köra så får du nyckeln av oss
- Ok tack
Hon gick efter mannen som tagit hennes väska. De gick in i hissen och åkte upp till hennes våning. De steg ut ur hissen och gick in på hennes rum. Det var ett stort rum, eller det var två rum ett vardagsrum och ett sovrum.
Där fanns en balkong med en fantastisk utsikt och i sovrummet så var där en stor säng och tv och allt annat, i vardagsrummet så var där en soffgrupp, bord och allt annat. Hon gav mannen dricks hennes sista kontanter och gick bort till telefonen. Hon bad att bli kopplad hem.
- Hej det är Rebecka
- Hej sa Annika, det är jag, jag är framme nu
- Ok va bra sa Rebecka, gick resan bra
- Jadå lite seg men det gick bra
- Kalas sa Rebecka
- Mina kontanter är slut hur löser jag det?
- Jag ringer Gunther hur mycket behöver du?
- Har inte en aning
- Ok jag löser det sa Rebecka, har du hunnit handla kläder?
- Ja jag hittade en av familjens affärer i New York så jag handlade vad jag behöver där
- Ok perfekt, hör av dig med jämna mellanrum
- Det skall jag göra, hur löser ni träning när ni är ute såhär?
- Vi brukar hyra gymmet, jag säger till Gunther om det, annars så får du leta upp en dojo och träna där
- Ok ja jag ser hur jag löser det. Jag ringer i morgon igen
- Gör så sa Rebecka jag kontaktar Gunther så har du pengarna inom en timme
- Tack Rebecka sa Annika
- Ingen fara hjärtat vi hörs
- Det gör vi
De la på och Annika stod med handen på luren, hon lyfte den och ringde receptionen och frågade om de visste om någon dojo i närheten. Hon fick svar att det fanns en ett par gator bort.
Hon la på luren och gick in på toaletten och duschade av sig. Hon bytte kläder och tog sin bok och satte sig på balkongen. Hon hade ingen aning om vad klockan var så hon ringde receptionen igen och fick reda på tiden, den var 15.
Hon ställde sin klocka och satte sig på balkongen igen med sin bok och fortsatte läsa. Hon hade använt fotot som bokmärke. Hon tittade på kortet igen och förlorade sig i de där ögonen.
De knackade på dörren och hon gick in och öppnade. En man stod utanför med en väska och räckte över den. Hon tog emot den och ursäktade sig att hon inte hade några pengar men lovade att ge dubbeldricks nästa gång.
Mannen log och gick iväg. hon tog väskan med sig in på rummet och satte den på sängen och hon öppnade den. Den var full av sedlar. Hon hajade till och undrade hur mycket där var.
Hon tog en bunt och sen stängde hon väskan och tittade sig omkring. Hon hittade ett bra ställe att gömma den på under en takplatta i taket. Hon tog sin väska med sin utrustning och gick ut.
Hon åkte ner till receptionen och lämnade in sin nyckel och frågade om en vägbeskrivning till dojon. Hon gick ut från hotellet och gick i en tio minuter innan hon kom fram.
Hon gick in och hon kunde höra ljudet av träning. Hon gick fram till en disk och frågade om hon kunde träna. Kvinnan som satt där tittade på henne och kallade på en äldre japansk man. Annika presenterade sig på japanska och frågade om hon kunde få träna. Mannen tittade på henne och sa ja
- Tack var kan jag byta om?
- Omklädningsrummen är där borta
- Domo sa Annika och bugade sig
- Vad vill du träna?
- Gärna Kenjutsu om det är möjligt svarade hon
- Javisst sa mannen
- Domo sa Annika igen och bugade sig
Hon gick bort till omklädningsrummen och tog på sig sin dräkt och gick ut. Hon hade sin väska med sig och hon satte den på golvet. Sen började hon värma upp och när var klar så gick hon ut på golvet. Mannen kom fram till henne och tittade på henne
- Vilken Ryu?
- Nitten sa Annika
Mannen hajade till och gick bort till väggen och plockade ner en Bokken, Annika gick bort till sin väska och plockade fram sitt. De gick ut på golvet och bugade mot varandra och sen brakade de ihop.
Matchen varade i en kvart sen så hade Annika avväpnat mannen. Han tittade på henne och bugade sig. Annika gav honom hans svärd och de började igen med samma resultat.
En del elever hade kommit in och de tittade på när de sparrade. När Annika för fjärde gången slagit mannen så bugade han sig och sa
- Nu har du lärt mig tillräckligt med ödmjukhet
- Detsamma svarade Annika och bugade sig
- Vill du vara med när jag tränar min klass?
- Det skulle vara en ära sa Annika
Han kallade på sina elever och Annika tränade en timme med dem. Hon kände sig nöjd när lektionen var slut
- Så Nitten?
- Ja sa Annika
- Vi har hört rykten om att den startat upp igen
- De stämmer den har varit igång i snart ett år sa Annika, min bror och svägerska startade den under Yoshis ledning
- Yoshi sa mannen Oyabun för rådet?
- Ja sa Annika
- Vem är din bror?
- Demonen från Nord sa Annika och log
- Haha ja han har vi hört talas om här sa läraren
- Haha det skall jag hälsa honom sa Annika, jag vill dock dementera att han äter hjärtan
- Haha bra sa läraren, vad gör du här?
- Jag letar efter en man sa Annika
- Ok jag är gift
- Haha attans sa Annika, nej jag letar efter en man som tillhör familjen, han försvann för c:a tio år sedan
- Vet du hans namn?
- Ja Sean men jag tror att han bytt namn dock
- Ok sa läraren
- Men jag har ett fotografi på honom som jag kan visa dig
Annika gick till sin väska och fiskade fram kortet, läraren tittade på det och sen på Annika
- Jag vet var han kommer vara om två dagar sa läraren
Annika stelnade till och stirrade på mannen
- Vart?
- I en lokal i hamnen där det utkämpas olagliga svärdskamper
- Ok olagliga?
- Ja hasardspel, han är den ohotade mästaren, han kommer vara där
- Ok kan du fixa in mig där
Han tittade på henne en lång stund och sen bugade han sig
- Hai systern till demonen från nord skall få tillträde, du kanske kan banka lite vet i honom sa han med ett leende
- Hahaha ja kanske det sa Annika
Hon bugade sig och gick ut i omklädningsrummet och bytte om, hon packade ner sina kläder och gick ut. Hon gick fram till mannen och bugade sig
- Hur får jag reda på vart jag skall?
- Var bor du
Annika sa hotellets namn
- Du får besked i morgon vi träffas här, har du bil?
- Ja sa Annika
- Bra då kan du köra
- Hai, Domo. Demonen från Nord kommer belöna er
Hon gick ut och tillbaka till sitt hotell. Hon åkte upp till sitt rum och gick hon gick på toaletten och duschade. Hon bytte om och åkte ner till restaurangen och gick in.
Hon beställde in mat och när hon ätit färdigt så gick hon upp på sitt rum och gick ut på balkongen och satte sig. Hon satt med fotot i handen och tittade ut över havet.
Hon såg solen ätas upp av havet och mörkret sänkte sig över Honolulu. Hon gick in i sovrummet och plockade fram sin dräkt och tog den på sig. Hon gick ut på balkongen igen och tittade uppåt.
Hon började klättra längs med husväggen och kom upp på taket. Hon tittade utöver staden och förlorade sig i ljuden och ljusen, det var en berusande känsla att vara ensam och i det närmsta osynlig, ingen visste var hon var just i denna sekund.
Hon samlade kraft och började springa, hon kom i kontakt med sin kraft och började lysa, hennes hastighet ökade. Hon kom fram till kanten och kastade sig ut. Hon flög genom luften och landade på ett annat tak, hon landade rullade runt och kom upp och började springa igen i samma rörelse.
Hon fortsatte sin rusning och kom fram till ett övergivet hus. Hon bröt sig in genom en dörr och sprang nerför trapporna. Hon klädde av sig dräkten och packade ner den i sin ryggsäck, hon fäste Medici batongerna på låret och öppnade en dörr försiktigt och gick ut i natten.
Hon kom ut på en bakgata och gick mot ljuset från gatan. Hon kom fram och tittade sig åt höger och vänster och gick ut bland folket. Hon drog blickar till sig från både män och kvinnor. Hon flöt fram på gatan snarare än gick.
Hon älskade känslan av anonymiteten, hon gick i ungefär en kvart innan hon kom fram till den adressen hon fått av Gunther i väskan med pengarna. Hon knackade på en dörr och den öppnades. Hon kom in i ett rum och en man kom fram till henne
- Hej
- Hej sa Annika, hur många är ni?
- Vi är tillräckligt
- Ok det var ju uttömmande
- Du behöver inte veta det
- Ok men jag skulle behöva få information om de underjordiska slagsmålen här på ön, framförallt det som går av stapeln i morgonkväll blir det väl klockan är väl över tolv
- Var någonstans?
- Nere i hamnen
- Ok vi undersöker du har svar i morgon
- Ok tack sa Annika
- Vi lever för att tjäna Da Vinci
- Bra sa Annika och bugade sig
Hon gick ut från rummet och gick ut på gatan, hon gick mot sitt hotell och när hon närmade sig så smög hon i på en bakgata och bytte om igen till sin dräkt. Hon tittade sig omkring och började klättra längs med husväggen.
Hennes tankar flöt tillbaka till Japan och träning där. Hur hon hade stirrat på Yoshi när han visat dem hur de skulle klättra upp för väggen på en skyskrapa i Tokyo. De skulle ta sig till toppen utan att höras eller synas.
Blev de påkomna så blev det bestraffning. Hon mindes hur Ilse lett mot henne och blinkat och sen hade hon i det närmsta fluget upp för väggen och försvann i mörkret.
Annika hade fruset fast och hade inte kunnat röra sig. En efter en försvann de andra och till slut hade hon varit ensam kvar utan att kunna röra sig. Till och med svinet som hon smiskade varje försvann med ett hånleende och det var det som fått henne att vakna sen hade hon satt igång och tagit sig till toppen som nummer två efter Ilse.
Ilse satt på kanten av skyskrapan och dinglade med benen och log när Annika kom upp
- Jag skall smiska Niklas när vi kommer hem sa Annika med sammanbitna tänder
- Vad har nu far gjort sa Ilse?
- Han har utsatt mig för höjder, jag gillar inte höjder
- Haha skrattade Ilse till, så du gillar inte höjder, i mitt fall är det alla dessa förbannade spindlar att hänga i taket i flera timmar medan dessa satans odjur krälar på dig
- Han har mycket på sitt samvete sa Annika och började le hon med
- Mm du kan ju försöka smiska far sa Ilse med ett leende
- Haha ja, men jag kan ju alltid fantisera sa Annika och log
- Han älskar oss vår kära far
- Ja sa Annika, han har dåligt samvete för detta sa Annika
- Va? Sa Ilse
- Han mår dåligt för det som vi utsätts för här, han vet precis hur långt Yoshi kommer driva oss, vi har bara fått smaka på hur långt han kommer driva oss och det bekymrar far. Han tror att vi kommer älska honom mindre när vi kommer hem sa Annika
- Tomte sa Ilse
- Haha ja sa Annika men kom ihåg det nästa gång som vi vill ge honom smisk. Han hatar detta och det som vi kommer gå igenom
- Stackars far sa Ilse dovt, han skulle bara veta hur mycket jag älskar detta sa Ilse
- Mm jag med fast att jag får klättra på väggar och sitta och dingla med benen hundrameter över marken. Skall vi tas oss ner igen till Yoshi så att han kan få skälla på de mesiga männen syrran
- Haha javisst, förresten har du smiskat idioten idag?
- Jadå till frukosten
- Haha jag älskar dig
De reste sig upp och kastade sig ut i luften och svängde runt och föll, de hittade vad de sökte och landade för att kasta sig ut igen, de var i perfekt symbios och tog sig ner på mindre än en minut i en kombination av flygande och klättrande.
De landade på marken och smög fram till Yoshi som tittade på dem och nickade. De gick iväg och Yoshi log åt deras bakhuvuden.
Annika kom upp på taket och satte sig på kanten och dinglade med benen och tittade på sitt hotell
- Tack far viskade hon och log
Hon älskade sin bror och svägerska för att de plockat upp henne och tagit henne till sin famn och bara accepterat henne som en familjemedlem på under tio sekunder. Hon tackade dem för att de hämnats hennes mamma. Rebell Lena
Hon plockade fram en hopfällbar båge ur ryggsäcken och fäste en lina på spetsen och sköt. Pilen fastnade och fäste andra änden i taket och hon började ta sig till sitt rum.
Hon gick in i kraften och flög fram genom natten. Hon kom fram till sin balkong och tog sig in på sitt rum. Hon tog av sig väskan och klädde av sig. Hon stod naken i rummet och tittade på månen och bugade sig och viskade
- Tack mor och far
Hon gick och duschade och sen la hon sig i sängen och somnade


Sean vaknade på morgonen och slog upp ögonen, han tittade sig omkring, han hade drömt om sin galna styvmor igen. Hur hon hade jagat honom den där natten när han rymde.
Han tackade henne för träningen han fått, han undrade om hon ångrat sig att hon skickat honom på de där skolorna där han lärt sig att hantera sitt svärd. Han dödade hela den där natten, han kom inte ihåg hur många det blev innan han kom på båten.
De hade hittat honom mitt på Atlanten och de hade satt honom i arbete och han hade gjort det utan knot. Han hade kommit fram till Brasilien och gått av båten och utan en krona på fickan så hade han överlevt genom att utföra tjänster åt den lokala maffian.
Han hade sparat sina slantar och när han hade tillräckligt så hade han försvunnit. Han hade tagit sig genom Sydamerika till Los Angeles, där hade han stigit på ett plan till Hawaii.
Han hade bosatt sig på stranden bland surfarna. De levde ett naturliv som passade honom som handen i handsken. Han hade levt där bland dem i tre år innan den där ödestigna natten.
När han skyddat en av kvinnorna i lägret som blev våldtagen av en man. Han hade rusat dit och det hade slutat med att slagit mannen sönder och samman. De kom dagen efter och hotade att döda hela lägret om han inte gav sig tillkänna.
De hade tagit honom med sig och gjort honom till sitt redskap. Han fick utföra det skitarbete som ingen annan ville och han fick slåss. Nu var det dags igen, men detta skulle bli sista gången, han skulle dö i morgon och det skulle bli en befrielse.
De hade hyrt en Japan som skulle ta hand om honom, de fuskade så han skulle få möta honom i den sista matchen och där skulle de spela på Japanen, de skulle se till så att han förlorade.
Han såg fram emot döden, han hade inget att leva för. Han reste sig upp och tog sitt svärd och gick igenom sina mönster. Hans muskler spelade under hans hud och han kände frid.
Annika vaknade och gick upp, hon klädde på sig och åkte ner till restaurangen och åt frukost. Hon satt kvar länge och njöt av ensamheten. Hon hade alltid älskat att vara ensam, de älskare och älskarinnor hon haft hade hon velat skulle försvinna så fort som möjligt.
Morgonmys var inget för henne, sen hade hon kommit in i familjen och muren hade börjat spricka. Men det var de enda hon kunde stå ut med, hon kände till med nu en känsla av saknad. Hon stängde ögonen och såg familjen framför sig och log
- Ursäkta
Hon slog upp ögonen och tittade på en man som pekade på en av stolarna vid bordet
- Kan jag sitta här?
- Javisst sa hon jag är klar
Hon reste sig och hon såg besvikelsen i hans ögon och hon log inombords och gick sin väg. Hon tog hissen upp till rummet och bytte om till badkläder. Hon tog en handduk en bok och åkte ner igen.
Hon hittade en solsäng och la sig på rygg och satte på sig solglasögonen och tog fram sin bok och började läsa. Hon tittade på fotot och kände stöten fortplanta sig igenom kroppen.
Hon låg där och solade ett par timmar innan hon gick upp på rummet och duschade. Hon gick fram till telefonen och ringde hem
- Hej det är Niklas
- Hej brorsan sa Annika
- Hej syrran hur är det?
- Jodå det är varmt och skönt
- Perfekt, hur går det?
- Jodå jag har hittat ananasen och vi kommer nog importera den om priset är rätt
- Ok vad vill de ha?
- Minst 2 tusen
- Ok det var rejält
- Ja men det är god kvalité så det är värt det
- Ok kör sa Niklas
- Ja far sa hon
- Förresten jag rörde på mig igår, jag fick väldigt bra mottagande där skulle du vilja skicka ett bidrag till dem så hade jag blivit glad
- Givetvis sa Niklas
- Tack far sa hon
- Hur skall du gå tillväga sa han på Gaeliska
- Tack sa hon detta förbannade kodspråk retar gallfeber på mig
- Haha syrran, nå hur skall du gå tillväga?
- Jag väntar på information från Iluminati, men efter vad förstod så är det en turnering där man möts två och två och han har aldrig förlorat om jag tolkade den rare gamle mannen rätt så, förresten demonen från nord är känd här också
- Haha det var som
- Ja sa Annika och log hon med, det öppnade dörren för mig dit jag skall i natt eller är det i morgon jag är rent virrig på dagarna sa hon
- Det är i morgon Annika sa Niklas
- Ok i morgon, jag kommer att behöva pengar för att betala anmälningsavgiften
- Ok jag fixar, vem skall pengarna till?
- Som sagt jag väntar på Iluminati
- Ok men meddela Gunther när du vet sa Niklas
- Absolut brorsan, hur är det med de andra?
- Jodå det är bara bra, vi saknar dig allihop
- Jag saknar er med sa Annika, jag var ute på äventyr i natt och jag kom ihåg en övning som vi hade i Tokyo och att jag ville smiska dig för att du utsatte mig för höjder, men du skall veta far att jag älskar dig och för att ni gav mig möjligheten till detta liv jag har, jag älskar er båda sa Annika så oavsett hur detta slutar så älskar jag er
- Vi älskar dig med min dotter, var försiktig och minns bonden
- Ja far, fångar ni mig om jag behöver det?
- Ja min dotter
- Tack far, vi hörs när det är färdigt
- Ja sa Niklas, håll kontakten med Gunther, och god jakt och minns kodexen
- Ja far,
- Och minns att ibland så har man inget val, minns Akio
- Ja far sa Annika vi hörs
- Det gör vi sa Niklas
Hon la på luren och torkade tårar från sin kind, som hon älskade sin bror och Rebecka, när hon kallade dem för mor och far så menade hon det. Hon älskade dem som sina föräldrar, det var inte bara hedersbetygelser för henne utan hon menade det och hon skulle ge sitt liv för dem utan att tveka. Hon la sig på sängen och somnade.
Sean tittade utöver havet och tog sin bräda och simmade ut, han letade efter en våg och hittade den. Han ställde sig upp och gled med vågen och dök ner i vattnet.
Han lät sig sjunka och kände en inre frid. Han var redo att möta sina demoner. I morgon så skulle han stå inför sin bödel och han välkomnade mötet. Han bröt genom ytan och hittade sin bräda, han la sig på den och simmade in till kanten. Han satte den i sanden och tittade utöver havet. Han mindes sin mamma och han började gråta
- Vi ses snart mor
Annika vaknade och stirrade i taket, hon tittade på sin klocka hon hade sovit i tre timmar. Hon steg upp och gick ut i andra rummet. Det låg en folder på hennes bord.
Hon gick fram till den och öppnade den. Hon började läsa och hon memorerade allt som stod där. Hon läste klart den och rev sönder papperna i småbitar och gick in på toaletten och spolade ner bitarna. Hon gick in i sovrummet och tog på sig en sarong och en T – shirt och ringde Gunther
- Hej skulle du vilja ombesörja så att någon betalar anmälningsavgiften för mig?
- Ja
- Tack, jag kan komma att behöva lämna ön snabbt i natt eller i morgon bitti sa hon
- Ok jag meddelar piloten så att han är stand by
- Tack Annika, skulle saker och ting skita sig så hälsa far och mor att jag älskar dem
- Ja sa Gunther, vi hörs
- Ja det gör vi sa Annika
Hon la på luren och åkte ner till restaurangen och åt en sen lunch. När hon var klar så åkte hon upp till sitt rum och tog sin väska. Hon gick till dojon och kom gick in.
Hon bytte om och gick ut och sparrade med mannen och när de var klara så tränade hon med gruppen. När de var klara så sa mannen
- I natt kl. 01.00
- Ok sa Annika
- Bra då ses vi då sa han
- Förresten jag skall hälsa från min bror, han uppskattar vad du gjort, du kommer bli belönad sa Annika och log
- Jag tackar bugade sig mannen
- Vi ses i natt
- Det gör vi sa han
Hon gick in och bytte om hon gick ut från dojon och gick mot hotellet. Hon kom fram och gick in och hämtade sin nyckel. Hon tittade på klockan. Den var 18, hon la sig på sängen och blundade.
Hon gick igenom sin plan, sen gick hon igenom den igen och igen. Hon plockade fram sitt svärd och bad en bön över det, sen gick hon igenom mönstren och när hon var klar så hade hon en hinna av svett över hela kroppen.
Hon gick in i duschen och duschade av sig. Hon klädde på sig och åkte ner till restaurangen och åt middag. Hon satt kvar en stund och försvann i sina tankar. Hon kände en kittling i nacken, någon använde haragei.
Hon tittade upp och såg en Japan komma in i restaurangen, han såg alldaglig ut men Annika visste att han var allt annat än det. Kuji – Kiri svin tänkte hon, jag hoppas att vi möts i natt. Han tittade på henne med en kåt blick hon ignorerade honom och han fnös till och mumlade
- Hora på japanska
- Det var en sa Annika och log inombords
Hon reste sig och gick ut ur restaurangen, mer än en man vände sig om efter henne. Hon åkte upp till sitt rum och gick in. Hon plockade fram sitt svärd och satte sig i lotusställning och började meditera.
Hon försvann i sina tankar. Hon kom tillbaka till verkligheten och la ner sitt svärd. Hon packade ner sina saker i sin väska och tittade sig omkring, där fanns inga spår kvar av henne.
Hon åkte ner till receptionen och frågade efter nyckeln till bilen. Hon fick den och gick ner i garaget och packade in sina saker och körde iväg. Hon körde dit där hon skulle vara i natt och kollade av omgivningen efter flyktvägar.
Hon körde tillbaka till stan och parkerade utanför dojon.
Mannen kom efter en halvtimme och hon körde iväg
- Det kan bli blodigt i natt sa hon
- Ok
- Så om du inte vill stanna så förstår jag
- Jag kommer vara vid din sida sa mannen, giri
- Domo
- Vår skola svek Nitten, jag har Giri och jag har fått en chans att betala tillbaka
- Domo
De körde genom natten och de kom fram till lokalen de skulle vara i. Annika parkerade strategiskt och de gick ur bilen och gick in i lokalen. Hon sa sitt namn till en man som vinkade in dem.
De gick vidare in i lokalen och Annika blev hänvisad till ett omklädningsrum. Hon satte sig och mediterade, hon gjorde sina sista förberedelser, sen bytte hon om och hon blev Kyokusei. Hon tog på sig sin dräkt och drog upp hättan och gick ut.
Mannen tittade på henne när hon kom ut, han såg hennes Nitten emblem och log
- En av de som skall slåss här ikväll är Kuji – Kiri, se upp med Kobuderan, han kommer att utmana mig. Giri kräver det av honom, min familj slaktade dem förra året, han kommer inte kunna motstå. Giri.
- Ge Kuji – Kiri svinet vad han förtjänar
- Mm han har redan fått en varning sa hon och log
Hon gick ut i lokalen och fick reda på var hon skulle slåss och gick fram till en fyrkant och drog sitt Bokkensvärd och ställde sig i mitten. En man kom fram och de bugade sig för varandra, sen attackerade han och Annika mötte attacken och sen slog hon till och mannen dråsade ihop.
Hon bugade och gick ut ur fyrkanten
Sean kom fram till lokalen, det var dags, hans sista framträdande, han kände en total inre frid. Han skulle bjuda dem på en föreställning som de aldrig upplevt förr. Han gick in i lokalen och ut i omklädningsrummet, han bytte om och drog sitt svärd och gick ut i lokalen.
Han gick bort mot sin fyrkant, han tittade till vänster mot en av de andra fyrkanterna och stannade. Han genomfors av en elektriskstöt, han såg en kvinna klädd i en mörklila dräkt som slogs med en barbröstad man.
Mannen attackerade och kvinnan mötte attacken och sen attackerade hon och slog ner mannen med ett slag och gled genom rörelsen och stannade. Mannen var utslagen. Han såg hennes ögon och han blev som förstenad.
Hela världen och allt i den försvann
Annika gick till mannen och ställde sig
- Hur mycket höll du tillbaka med mig?
- Inte så mycket sa Annika och log
- Nä just det sa mannen med ett leende
Sean gick bort till sin fyrkant och en annan man kom in i ringen. Deras match satte igång och Sean gjorde processen kort med honom och gick därifrån. Han kunde inte släppa kvinnan ur tankarna
De slogs genom natten och till slut var där bara fyra kvar, Sean, Annika, Japanen och en annan man från ön. Sean skulle slåss mot mannen från ön och Annika skulle strida mot Japanen.
Annika gick in i fyrkanten och Japanen kom in i den och han hånlog tills han såg hennes märke
- Demonen från Nord hälsar sa Annika på japanska och log
Hon drog upp masken och nu såg man bara hennes ögon, japanen stirrade på henne och kastade bort sitt Bokken svärd, han drog sin Katana och tittade på Annika. Hon log bakom masken och satte sitt svärd på ryggen och drog sin Katana
- Nå hund sa hon, hur vill du göra? Med eller utan Kobuderan? Förresten Demonen är min bror bara så du vet
Han stirrade på henne, hon kunde ana att svetten bröt fram på hans panna, han slickade sig om läpparna. Annika gick in i kraften och började lysa. Mannen började mumla och Annika log ställde sig i redo ställning. Mannen attackerade och Annika mötte hans svärd
- Är det, det bästa du kan? Gris
- Ditt luder jag skall döda dig
- Det var två sa Annika
- Va?
- Ja du kallade mig luder innan idag i restaurangen då fick du din första varning. Du skall få tre fria attacker sen så kommer jag att attackera och kom ihåg, min mästare är Demonen från Nord och hans fru, du minns henne va?
- Oh Buddha stammade mannen fram, jag skall våldta din döda kropp
Sean såg på matchen, han var helt fascinerad av henne, hon lekte med japanen, han tittade sig omkring, ägarna skulle aldrig tillåta att hon vann, men han såg ingen av vakterna. Var, var de?
- Det var tre sa Annika
Hon stötte till japanen och han flög iväg och landade på ryggen
Herregud tänkte Sean hon bara knuffade honom
Japanen reste sig och attackerade och flög fram mot Annika han svingade sitt svärd och träffade bara tomma luften, han attackerade igen och igen men han mötte bara luft. Han såg desperat ut, han läppar rörde sig hela tiden och han var likblek
- Min tur sa Annika och log bakom sin mask
Hon flög fram mot mannen och högg, hon skar av mannens arm sen gled hon runt och skar av andra armen sen ena benet och sen huvudet för att till sist skära av andra benet. Huvudet flög genom lokalen och landade framför en kvinna som blev nedstänkt av blodet.
Hon började skrika. Det var det enda som hördes i lokalen alla andra stirrade på Annika. Hon tittade på Sean och blinkade och gick iväg. Hon gick bort till en japan som bugade mot henne. Han hade inte sett hennes ansikte men de ögonen
- Herregud sa Japanen femhandshugget
- Ja min bror har lärt mig det, jag klarar inte sexhands än men det kommer sa Annika, nu kommer följande att hända, du går till bilen och startar den, kör hit så nära du kan. Vänta på oss när vi kommer så skall du köra det fortaste som bilen går till flygplatsen. Det kommer bli kaos därinne, jag är förvånad att inget hänt men oavsett när vi kommer så kör du ok
- Javisst sa han
- Sen är din giri betald sa Annika, jag kommer meddela min bror det
- Domo sa han och bugade
Annika gick in i lokalen igen och bort till en fyrkant. Hon tittade sig omkring och en man bugade mot henne och hon log
- Tack far
En man kom in i fyrkanten och tittade på Annika, människorna som stod runt fyrkanten flyttade på sig och Sean kom in. Han hade sitt svärd i handen. Han stirrade på henne och hela han kokade av åtrå. Vem var denna kvinna?
Mannen som stod i mitten tittade på Annika och presenterade henne och sa hennes namn Kyokusei. Hon bugade sig. Mannen presenterade Sean och de gick mot varandra och Sean sa
- Vem är du?
- Ditt öde om du vill ha det
- Mitt öde är att dö här i natt?
- Nej min älskade sa Annika ditt öde är att leva Sean
Han ryckte till och stirrade på henne, han såg bara hennes ögon och de log, han såg henne rakt i ögonen och han kände att hon hade rätt, han ville inte dö han ville titta i dessa ögonen resten av sitt liv
- Nå min älskade vill du dansa med mig?
- Javisst sa han och log
- Bra men du måste lysa hör du det, håll inte inne med det
- Va? Hur visste du?
- Därför jag kan också lysa mitt hjärta lys med mig
Annika började lysa och han stirrade på henne och började lysa han med. Hans vita blandades med hennes röda och de log båda två. Hon drog ner sin mask och kysste honom.
- Nu min älskade skall vi dansa tillsammans sa hon i hans huvud och han hoppade till
- Vad händer sa han
- Det mitt hjärta tar vi sen, nu skall vi fäktas lite, jag kommer smiska dig, sen inkasserar vi vinsten sen åker vi hem, du skall få träffa dina systrar, vi kommer att älska varandra resten av livet och vi kommer dö lyckliga i varandras armar men inte i natt, så hjärtat dansa med mig
Annika backade och bugade sig, Sean stirrade på henne sen började han skratta sen började dansa och de bjöd på en dans som aldrig tidigare setts i denna lokal. Till slut så avväpnade Annika Sean och fällde honom och han var besegrad.
- Gör aldrig om det sa hon i hans huvud
- Vad?
- Ge aldrig upp mot mig igen
- Nej sa han och log
Han reste sig och de gick iväg, publiken delade sig när de gick iväg. Annika gick iväg till de som höll i arrangemanget
- Så du skulle jag vilja ha min vinst
- Aldrig sa mannen och hånlog
- Medici sa Annika hårt
- Ja befall sa en man
- Jag vill ha min vinst
Tio ur broderskapet dök upp ur skuggorna
- Hej isbjörnen sa en man och log
- Hej Manfred allt väl?
- Mm skolan har blivit tråkigare sedan du och tranan lämnade oss
- Kan tänka mig det sa Annika och log
- Nå skall du betala sa Medici mannen
- Erh javisst sa mannen
- Tack sa Annika, hur många?
- De var ett tjugotal, amatörer, vi har rensat vägen fram till flygplatsen sa Medici mannen. Far hälsar sa Manfred
- Han tänker på allt sa Annika och log
- Ja sa Manfred han är en god far
- Mm sa Annika det är han, träna hårt så ses vi kanske senare i sommar när min lillebror kommer till er
- Ok sa Manfred en till som skall lär oss andra ödmjukhet?
- Oja han är minst lika bra som oss andra två sa Annika och log
Mannen räckte över hennes vinst
- Hälsa alla sa Annika och gick iväg, kom nu hjärtat sa hon till Sean
- Javisst sa han och gick bredvid henne
De gick ut till bilen och japanen körde iväg med skrikande däck. De flög fram och Annika tittade rakt fram och log.
- Vad hände precis sa Sean?
- Jag vann turneringen och familjens livvakter gjorde sitt, du kan köra långsammare ingen kommer stoppa oss sa hon till mannen och log bakom masken
- Ok sa mannen och log
Han sänkte farten och höll sig till lagliga hastigheter
- Familjen?
- Ja du tillhör en rätt speciell familj och det var min uppgift att söka upp dig och se till så att dina systrar får träffa dig
- Systrar? Jag har inga systrar
- Jodå men min käre du har fyra systrar som väntar på dig med stor iver kan jag säga
- Herregud vad är det som händer?
- Jag lovar att berätta så fort vi är på planet sa Annika
- Ok sa Sean
- Förresten jag får be om ursäkt för kyssen men jag hade dött om jag inte fått kyssa dig sa Annika
- Inget att be om ursäkt för sa Sean och log, jag kände samma sa han
De kom fram till flygplatsen och de gick ur bilen och hon tog sin väska.
- Tack för all hjälp gamle man
- Det är jag som tackar sa mannen du gav mig en chans att få betala min skuld
- Den är betald, demonen kommer att belöna dig
- Tack sa mannen och bugade sig, till nästa gång
- Ja till nästa gång sa Annika och log
De gick ombord på planet. Sean gick efter henne och Annika sa till piloten att de kunde åka. De satte sig planet lyfte och de var på väg. Hon hade lyckats och hon insåg att Simon hade haft rätt, hon var kär.
- Så sa Annika nu skall jag byta om, kommer strax sa hon och reste sig
- Ok sa Sean
- Förresten i den påsen ligger det kläder åt dig
- Ok? Men hur visste du att jag skulle följa med?
- På ena eller andra sättet så hade du kommit med sa Annika
- Hur menar du?
- Ja antingen så hade jag fått smälla till dig eller så hade det gått som nu sa Annika och log
- Haha jisses sa Sean, vem är du?
- Som jag sa innan ditt öde och du är mitt sa hon och drog ner masken och kysste honom
Båda två darrade i hela kroppen och de slutade tänka. Deras kyss varade i en evighet kändes det som. Annika var tvungen att slita sig ifrån honom och hon andades häftigt
- Jag kommer strax sa hon och gick iväg
Sean stirrade efter henne och han var som förstenad
Annika gick in i kontorsdelen och stängde dörren och blundade, andas tänkte hon. Hon fann sin andning och började klä av sig sin dräkt. Och packade ner din i sin väska.
Hon tog fram andra kläder och klädde på sig och gick ut. Sena hade också bytt om och satt i en stol och tittade ut genom ett fönster och tittade på henne när hon kom ut genom dörren och han spärrade upp sina ögon och stirrade på henne. Hon var den vackraste kvinnan han någonsin sett
- Så sa Annika då var arbetskläderna undanstoppade
- Herregud sa Sean, vad du är vacker
- Tack viskade och hon och rodnade, det är du med
- Tack sa han och log
Hon satte sig bredvid honom och han tog hennes hand. Det gick en stöt genom de båda och de sa inget. De bara satt där och lät energin strömma igenom dem och de andades som en.
- Jag var beredd på att dö i natt, mina arbetsgivare hade bestämt det, japanen var min bödel
- Ok sa Annika, hon mumlade min bror och hans känningar
- Förlåt sa Sean
- Va nej inget men jag har en speciell bror och svägerska, men fortsätt sa Annika
- Jag hade förlikat mig med det och jag hade till och med biktat mig och jag var beredd på att träffa min mor
- Är du religiös?
- Nja sa Sean men jag har gjort så mycket hemska saker så jag har behövt prata med någon och då har en och annan präst gett mig frid så att säga
- Vad är de hemska sakerna sa Annika
- Jag har mördat och lemlästat och gjort en massa andra saker för att överleva viskade han
- Jag vet sa Annika
- Du vet?
- Ja sa Annika jag vet, och du är ingen hemsk människa mitt hjärta
- Jo sa han det är jag
- Nej du har gjort vad du tvingats till av en sinnessjuk människa
- Du vet? Viskade han
- Oja sa Annika jag vet, och jag kan hälsa dig att din mor är hämnad
- Va viskade han
- Din mor är hämnad, min bror och hans fru har sett till så att du fått din hämnd, de såg till så att jag fick min. Samma person som dödade din mor dödade min, ja inte hon själv men hennes hejdukar. Men min bror och hans fru har hämnats. Jag satt där när de bröt ner henne. De har dödat din far och de har hämnats Delila
- Delila? Känner du till henne?
- Ja jag känner henne jag träffade henne för tre eller är det fyra dagar sedan
- Oh herregud sa Sean, men hon lever?
- Ja sa Annika
- Jisses min styvmor sa att hon mördat henne
- Nej då din far våldtog henne med hjälp av din styvmor och Ho Minh, han är också omhändertagen
- Jisses sa han och började gråta
Hon drog hans huvud till sig och han grät ut i hennes famn. Hur länge han grät hade de aning om när han var klar så tittade han på henne och han förlorade sig i hennes ögon
- Tack viskade han
- Ingen fara hjärtat sa hon
- Vad är det som händer sa han
- Oj sa hon jag är inte rätt person att berätta den historien sa Annika och log
Han såg hennes leende och det var som om allt ont försvann
- Nu tittar du sådär igen sa Annika
- Förlåt sa han men när du ler så försvinner jag skrattade han till. Som jag sa innan du är den vackraste kvinnan jag sett någonsin
- Smöris sa hon och log
- Jag säger bara som det är, men vad kan du berätta?
- Jag kan berätta om mig själv sa hon och vem jag är och var jag kommer ifrån
- Ok sa han
Hon började berätta och hon talade oavbrutet i tre timmar
- Sen fick jag uppdraget att finna dig och nu har gjort det, min lillebror som jag älskar sa att jag skulle finna mitt livs kärlek och när jag tittade på fotot på dig så visste jag att han hade rätt
- Är din bror synsk?
- Haha nej sa hon, men det är en annan del av historien som du kommer att få berättad för dig när vi kommer hem
- Hem? Var är det?
- I Sverige
- Ok sa han och log, du kan hälsa din bror att jag också har hittat mitt livs kärlek sa han och log
- Säkert?
- Ja sa han säkert
- Du kommer inte springa till Delila?
- Nej sa han enkelt
- Ok sa Annika och log
De kysste varandra igen och de började lysa, kyssen varade i en evighet och de vill inte släppa varandras läppar. De satt där i tystnad och somnade.
De vaknade av att piloten meddelade dem om att de skulle landa för att tanka, de spände fast sig och planet landade. De reste sig och sträckte på sig. De gick av planet tillsammans med piloten. De gick in på flygplatsen och Annika fiskade upp sin telefon och ringde
- Hej det är Niklas
- Hej det är Annika vi är i LA
- Bra sa Niklas
- Tack far
- För vad?
- För allt
- Det var inget sa Niklas
- Jo ni räddade mitt liv och för det är jag för evigt tacksam
- Alltför familjen syrran
- Jag är kär, hälsa Simon det
- Haha det skall jag göra syrran, det är rätt mysigt va?
- Ja far det är det, jag misstänker att syrran lyssnar så hälsa henne att jag hittade hennes bror och att han är min
- Hon hälsar tillbaka och tackar från djupet av sitt hjärta, men varnar dig med att inte göra hennes bror illa för då blir det smisk. Så då kan du hälsa honom att jag hälsar honom detsamma
- Haha ja det skall jag göra och jag kommer aldrig göra honom illa, jag räddade hans liv tydligen, och jag fick döda far
- Ok hur känns det?
- Det är ok, Sean stöttar mig med sin närvaro
- Bra vi pratar när du kommer hem
- Ja far tack
- Ring när ni flyger från New York så möter vi er på flygplatsen
- Ja far sa hon hej
- Hej
Hon la på och tittade på Sean och log
- Din syster hälsar att om jag gör dig illa så skall hon smiska mig, min bror hälsar det samma till dig. Så det är bäst att vi sköter oss för det kan verkligen dela ut smisk. Det fick min farmor erfara
- Haha om de är bättre än du så får jag se till att inte göra dig illa
- Oja de är mycket bättre än mig
- Ok sa han tvivlande
- Tro mig sa Annika, vi är spädbarn jämfört med dem, förresten, var har du fått din träning, du kan hantera ditt svärd
- Min styvmor skickade mig till Japan i omgångar, jag studerade på en del skolor där
- Kuji – Kiri?
- Nej sa Sean
- Ok bra, för annars så kunde det blivit intressant när du skall iväg på din resa
- Va?
- Nej det får lillebror ta hand om sa Annika och log
- Jag trodde att jag var bra men sen såg jag dig och insåg att jag inte vara nära ens
- Just det, håll aldrig mer tillbaka när vi sparrar för då kommer jag att bli arg
- Nej hjärtat sa han och log
- Du fuskar sa hon
- Va?
- Du ler sa hon och skrattade
- Haha, snygg klocka förresten sa han
- Ja jag köpte den här sa hon, jag fick en ingivelse och köpte den
- Jag har en likadan
- Har du?
- Ja sa han och stoppade ner handen i fickan och tog fram sin klocka och tog på sig den
- Där ser man sa hon och log
De satte sig i en restaurang och åt. de satt kvar i en timme sen gick de tillbaka till planet. De gick ombord och satte sig. Piloten kom och de lyfte. De pratade om allt och inget och tiden flög iväg.
De lärde känna varandra och de delade allt. Det fanns inga hemligheter mellan dem. Hon berättade om sitt liv och han om sitt. De landade i New York och Annika ringde Niklas innan de skulle lyfta
- Hej nu åker vi
- Ok vi möter er
- Tack då ses vi snart
- Ja det gör vi sa Niklas
- Hej
- Hej
Hon la på luren och kysste Sean, planet lyfte och hon lutade sitt huvud mot hans axel. De somnade båda två. De sov tills planet landade i Sverige. De reste sig och gick mot dörren och ut på plattan och hon ledde honom genom dörren och ut.
Hon såg Niklas stå och vänta på dem, Rebecka stod bredvid honom och hon förundrades igen över hur vackra de är.



Kommentarer

sammet
20 Mars 2018, 14:55

Hej

Jag skickar in varje fredag. Varför de inte publiceras fortare vet jag faktiskt inte. Anledningen till att jag inte skickar in fler är jag fick arga pm om att jag kapade sidan

frida1979
20 Mars 2018, 00:44

Älskar din novell men du skrev att du hade klart flera så varför tar det så lång tid att publicera?
Det är nu 1½ vecka sedan du publicerade senaste avsnittet.

zipswe
19 Mars 2018, 21:18

Nu saknar jag fortsättningen...
Snälla... :-)

doors
17 Mars 2018, 18:17

Damn....när kommer det mer??!!!!

treo33
17 Mars 2018, 12:45

Varje gång jag kollar och du inte har publicerat några nya delar så läser jag ej några andra noveller.
Tala om att man har blivit bortskämd.
Mer, mer!

kenan
14 Mars 2018, 09:36

Sträckläser alla avsnitt som kommer, får gärna publicera oftare.

blygare
13 Mars 2018, 19:47

Ja jag längtar efter fortsättning.

sammet
13 Mars 2018, 08:26

Det kommer mer 😊

antonw
12 Mars 2018, 16:24

bara denna novellserie jag läser här numera 😝 Hoppas påen fortsättning ... 👍

kentelvis77
12 Mars 2018, 01:57

Dom skall ju hitta 50 st dagböcker, jag hoppas det blir minst lika många i denna serie!

hantverkaren58
9 Mars 2018, 22:07

Tack för att du gav oss fortsättningen, den var efterlängtad!
Dessutom höll du samma höga om inte högre kvalitet som på de tidigare avsnitten i serien.
Så jag hoppas att en ny laddning av avsnitt kommer vilken dag som helst.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright