Den där dagen....Bok 6 Familjen Kapitel 7

Författare: sammet Datum: 2018-03-09 16:05:10

Kategori: Heterosex

Läst: 10 248 gånger

Betyg: 5 (8 röster) 5 medlemmar har denna novell som favorit



Saker och ting återgick till det normala och de närmsta veckorna och månaderna. Annika gick fortfarande hemma och visste inte vad hon skulle göra. Hon funderade på att börja läsa igen men kunde inte bestämma sig.
När vi varit hemma en månad så åkte hon till England för att bo i slottet ett par dagar som blev en vecka till slut. Hon kom hem och meddelade att hon skulle börja läsa till hösten.
Hon bodde lika mycket i huset hos oss som hon bodde i sin lägenhet. Jesper ritade färdigt ombyggnationen av trädgården och vi satte igång och byggde om.
Arbete tog två månader innan det var färdigt. Det blev större än vad som varit planerat från början, det blev hela framsidan. Vi gjorde en tvårumslägenhet till Ilse och Alex där Jesper hade ritat in takfönster i marken så att det kom in dagsljus i deras rum.
Det var en surrealistisk lägenhet men de älskade den, vi fick större träningsrum och ett ”förhörsrum” Det gamla träningsrummet gjordes om till biosalong med plats för trettiopersoner.
Vi åkte ut med båten med jämna mellanrum och gjorde dagsutflykter eller weekend resor. Vi fick bättre kontakt med de andra igen och gick till vår restaurang med jämna mellanrum.
Ilse och Alex var kärare än någonsin och de älskade så fort de kom åt. Berit kom hem från England och hon hade Bowels med sig, de besökte oss ofta och deras kärlek spirade också.
Han åkte hem och hon stannade kvar, deras särbo förhållande fungerade bra för dem. Jesper och Esmeralda förlovade sig och vi hade en liten bjudning för dem. Våra mödrar skötte om oss allihop och de såg till att det dagliga rullade på.
Vi fick åka till England för att ta Tudors i örat vid ett tillfälle det var inget allvarligt men vi fick visa flaggan så att säga. Vi passade på att hälsa på drottningen och pratade med henne.
Gunther höll oss uppdaterade med vad mannen vi misstänkte var vår farfar hade för sig. Barnens ett års dag närmade sig med stormsteg, vi skulle bjuda in alla som var gud föräldrar och alla de andra med.
Vi fyllde nästan hotellet med folk och vi hade ett hejdundrande kalas. De hade börjat prata och alla var imponerade av deras framfart. Simon tränade och gick i skolan, vi var lite oroliga för att han aldrig tog med sig kompisar hem.
Vi pratade med skolan om det och de meddelade oss att han hade kompisar i klassen, och att han inte var utanför, det stillade vår oro. Ilse hade börjat skolan igen och återupptagit sina studier. Det var ingen som kommenterade hennes val av pojkvän, de såg att han gjorde henne lycklig och det räckte för dem. Alex gick i skolan och han var väl rätt lik mig där, han satsade på det han tyckte var kul och intressant det andra bara gjorde för att han var tvungen.
Han tillbringade mindre tid vid datorn nu när han var tillsammans med Ilse. Han hade andra saker för sig. De gav sig ut och smög emellanåt och de hittade på den ena tokiga idén efter den andra och skrämde slag på folk.
Maj närmade sig och Gunther meddelade att det snart var dags att slå till. Hotellet skulle snart vara klart och våren kom.
Alex kom hem från skolan och sa …………

- Hej
- Hej sa jag, jag stod vid garaget och tömde uppsamlaren på gräsklipparen, hur är läget
- Jodå sa han det är helt ok, men det är så att historien upprepar sig
- Ok vadå?
- Tja om ens storebror är homosexuell så måste ju lillebror också vara det, eller att jag är förmer än andra b.la. b.la.
- Jisses sa jag, hur känner du?
- Tja du jag har Ilse, så homosexuell nej det är jag inte, om jag är förmer än andra, nej inte direkt va? Och vad gäller b.la. b.la. så för de gärna prata jag bryr mig inte
- Om vad sa Ilse som kom fram till oss
- Hej mitt hjärta sa Alex
Sen berättade han om vad de sagt i skolan och hon mulnade om jag uttrycker mig milt
- Har de hållit på länge?
- Jag hörde det idag, har de pratat om det innan vet jag inte, en av mina klasskamrater pratade med mig om det efter skolan. Han ville bara säga att han inte har något med det att göra, men han håller sig neutral för han vill inte hamna på deras lista
- Ok sa Ilse, då skall vi se till att stänga truten på dem sa hon
- Ja hjärtat sa Alex
- När börjar du i morgon?
- Kl 8.10
- Ok var hänger coola gänget?
- Vid skåpen i rasthallen
- Ok sa Ilse bra då skall vi ge dem show i morgon
- Ok hjärtat sa Alex och log
- Och du säger inget sa hon till mig
- Skulle jag sa jag och log
- Jag kan höra hur du tänker sa hon argt
- Jag håller med dig, bara på dem
- Ok bra sa hon
- Kan jag få en puss frågade Alex
- Va? Javisst sa hon och log
De pussades en stund, Alex frågade om jag behövde hjälp. Jag tackade för erbjudandet men jag var klar. Rebecka kom fram till oss och gav mig en puss
- Så jäkla fin trädgården är sa hon
- Ja hjärtat, det blev bra med ombyggnaden av den
- Mm sa hon och log
- Hej Rebecka sa Alex
- Hej hur är det?
Han berättade för henne och om Ilse blivit arg så var det inget mot vad hon blev. Hon skulle kontakta rektorn, ringa polisen och hyra bulldozers och jämna deras hus med marken, göra nattliga raider hos dem och en massa annat
- De skall ta mig fan få sa Rebecka
- Jag håller med hjärtat, men skall vi först låta Ilse göra sin grej innan vi börjar strimla folk, river deras hus och hotar rektorn som faktiskt är rätt snäll?
- Ok jag kanske gick lite långt? Sa hon
- Nja kanske i ett första läge, hjälper inte Ilses plan så får vi ta till lite andra metoder sa jag
- Ok sa hon, du säger till mig direkt om det inte funkar sa Rebecka till Alex
- Ja mor sa han
- Bra sa hon, jävla tomtar
- Mm sa jag
Jag höll med henne, men jag tror att Alex var som jag han brydde sig inte, Ilse blev förbannad för att de var taskiga, i Rebeckas fall så handlade nog mer om att hon varit där med mig.
Och att hon hört alla dessa elakheter mer än vad jag egentligen gjort. Sen så tog hon sitt ansvar som laglig förmyndare för honom på största allvar. Vilket jag också gjorde men hon tog det ett steg längre.
Hon var som en lejonhona när det kom till Simon och Alex. Hon mumlade om omogna tomtar och annat. Min mobil ringde
- Hej
- Hej det är Gunther, nu är de verkligen bankrutt, de försöker låna av oss igen men jag sa nej, och de tryckte på som fasen, jag sa vad du sagt och han går med på att träffa er
- Ok vart?
- Han vägrade att komma till Sverige vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att han skall vara död
- Då vägrar du att låna ut mer sa jag
- Jadå det gör jag oavsett, de är slut ingen vill låna ut till dem, ett par välriktade lögner har till och med stängt dörrarna hos kineserna. De är verkligen desperata
- Bra sa jag, och?
- Tja det tog tio minuter efter att jag meddelat att då är det slut med utlåning om han inte går med på att komma till er, de skulle försöka en gång till sa de
- Hur mycket vill de låna?
- En miljard
- Herregud
- Ja de har utgifter som är större än så
- Jisses
- Mm det kan man säga, det läcker pengar hos dem så att det är galet
- Perfekt, vilka säkerheter lämnar de?
- Inte mycket och inget av något egentligt värde
- Ok tror de att vi är dumma?
- Nja de är bara så vana vid att få som dom vill, och de vet inte hur de skall hantera att folk säger nej till dem
- Det kan jag tänka mig, kom de tillbaka
- Jadå sa Gunther, han går med på att träffa er
- Perfekt här i Sverige?
- Ja sa Gunther
- Bra bjud in honom till lördag, här i vårt hus
- Ok sa Gunther
- Vi skall ta emot honom och ta hand om honom på bästa sätt
- De kräver att ni garanterar hans säkerhet
- Oja han kommer vara säker sa jag och log, säkrare än någonsin, han kommer att tillbringa sina sista dagar på den säkraste platsen på jorden i vår bunker
- De kan slå tillbaka
- Med vad?
- Har inte en aning
- De kommer inte veta att han försvunnit, jag lovar dig
- Bra sa Gunther, men de är ändå slut, ni har lyckats krossa Samfundet
- Inte utan dig Gunther, det är lika mycket din seger
- Tack sa han
- Och vad blev vinsten?
- Runt 35% på det vi lånat ut
- Oj
- Mm de har lämnat företag som säkerhet och när de inte kunnat betala så har de blivit era, och där var ett par riktigt bra företag
- Perfekt, inom vilka branscher?
- Alla möjliga, men ett av dem är ett av de stora fem
- Ok och det innebär?
- Det finns fem företag som har fingrarna i alla kakburkar och styr det mesta av företagsvärlden, ni äger nu ett av dem
- Ok storkapitalister med andra ord sa jag och skrattade till
- Det var ni innan nu är ni mega storkapitalister
- Haha så pass och nu har vi så mycket pengar att vi skulle kunna köpa vad vi vill?
- Ja sa han och ha en slant över
- Perfekt jag skall hälsa Rebecka det
- Herregud sa Gunther
- Haha men säg till dem lördag här
- Javisst, livvakter?
- Javisst sa jag så många de vill
- Ok den var ny?
- Nja när de får klart för sig att gubben inte kan betala så lär de inte bry sig, eller få svårt att anställa någon, fast det är klart om vi skall vara riktigt elaka så tipsa dem om Broderskapet och säg till dem att ta jobbet
- Haha perfekt
- Meddela när allt är klart
- Javisst sa han, vi hörs
- Det gör vi hej
- Hej
Jag la på luren och tittade på Rebecka hon log
- Jaha hjärtat hur känns det att vara megastorkapitalist?
- Jodå hjärtat det känns väl ungefär samma som igår, själv?
- Jodå jag känner väl likadant sa jag och log, men jag måste erkänna att jag blir lite generad
- Mm vi får skänka mer till välgörenhet
- Mm sa jag allvarligt det får vi verkligen
- Jaha sa Alex vad är familjeförmögenheten uppe i nu
- Vi vet inte men det är mycket tydligen, jaja vi är inte annorlunda från innan det samtalet sa jag, förresten farfar kommer på besök på lördag
- Va? Är du allvarlig
- Ja sa jag
- Ok bra sa han och log ett elakt leende
- Mm sa jag, där Ilse har du en som du kan ta ut din ilska på
- Ok sa hon och log
- Han är ett svin och han skall behandlas som ett sådant
- Mm sa jag det skall han, vi berättar den glada nyheten för de andra med sa jag, kom så går ut i trädgården
Vi gick runt huset och kom till baksidan. De andra satt i vårsolen och de fikade
- Hej sa Alex
- Hej sa de andra
- Vår farfar kommer på besök på lördag sa jag
- Äntligen sa Jesper
- Bra sa Simon och log ett riktigt elakt leende
- Hur skall ni göra?
- Vi skall bjuda honom på fika och förklara för honom att tyvärr så är pengarna slut och om han inte fått en hjärtattack av inse att det är vi som krossat dem så får han förhoppningsvis det när han inser att han kommer att få resa till bunkern och om det inte ger honom en sådan så kommer väl förhöret av honom bli intressant sa jag
- Han skall få för barnstjärt sa Simon
Jag tittade på min mor och hon tittade på mig och sen på Simon
- Vad vill du göra med honom sa Isabella
- Jag vill mosa honom, sen hela honom och mosa honom igen och fortsätta så tills jag tröttnar på det
- Kommer det göra så att du mår bättre?
- Va?
- Hur kommer det att göra så att du mår bättre?
- Han får betala för vad han gjort mot mig
- Och hur får det dig att må bättre genom att sänka dig till hans nivå?
- Han får lika ont som jag fick, jag förnedrar honom lika mycket som han gjorde med mig
- Och hur får det dig att må bättre? Är du då bättre än vad han var?
- Men?
- Det kanske du skall tänka på sa hon, vill du vara som han?
- Nej sa Simon
- Bra sa Isabella och log, det bästa du kan göra är att ignorera honom och inte visa honom något, det allra bästa hade varit om du kunnat förlåta honom, det hade gjort riktigt ont för då hade du visat att han inte vunnit
- Ok sa han jag skall tänka på det
- Men är han otrevlig så får du slå honom i huvudet med en av de där pinnarna ni har sa hon och log annars så gör jag det
- Ok sa han och log
- Tack viskade jag
- Ingen fara men lite ont skall han väl få
- Jag kan inte styra de andra, jag har fått min hämnd, han kommer att krypa för mig, det räcker för mig
- Bra sa hon
- Han är inget motstånd för mig så varför slå en som är försvarslös
- Kom ihåg bonden
- Oja jag släpper inte på garden mor sa jag
- Bra sa hon och log
- Skall vi köra ett träningspass Ilse?
- Javisst sa hon
Alex och hon gick ner i källaren, vi andra satt i trädgården och njöt av vårsolen, drack kaffe och pratade. Min telefon ringde
- Hej det är Niklas
- Hej det är Agnetha, jag kommer med ett tråkigt besked
- Ok sa jag
- Lisa har gått bort
- Ok sa jag, helvete, när hände det?
- Innan idag
- Ok meddelar du när det är begravning?
- Ja då, sa hon självklart
- Tack sa jag, vet de andra om det?
- Ja jag har pratat med Ante och Jörgen
- Ok sa jag, vet du om min moster och kusin är informerade
- Ja det är de, de var där när hon gick bort
- Ok sa jag, men som sagt meddela när det är begravning
- Ja, vi hörs
- Det gör vi sa jag
Jag la på luren och tittade på de andra
- Lisa har gått bort
- Oj sa Elisabeth
- Mm sa jag, min moster och kusin hade varit där när det hände
- Ok hoppas att han kan hålla sig i skinnet nu sa Elisabeth
- Ja det får vi hoppas sa jag
- Är du ok Niklas frågade Rebecka
- Ja jag tror det, hon har fått frid och lider inte mer, hon var rejält dålig rätt länge
- Ja sa Rebecka
- Det är aldrig kul när det drabbar en så ung sa Isabella
- Visst hade vi våra duster sa Rebecka men som sagt det är jobbigt när en som står en nära går bort
- Ja verkligen, som sagt jag undrar hur vår kusin tar det
- Du får hålla koll med din moster
- Ja sa jag
Vi pratade om Lisa och jag berättade en hel del historier om hennes dråpligheter som hon gjort. Ilse och Alex kom upp och jag berättade för dem. Jag ringde min moster och hon var rejält tagen av det som hänt.
Kusinen hade tagit det förhållandevis bra. Jag ringde till Ante och Jörgen och de var rejält nedstämda, vi pratade en god stund och kom överens om att träffas på restaurangen i morgon.
- Kan ni passa barnen frågade jag
- Javisst sa Isabella
- Tack vi stannar nog inte så länge, men vi får träffas och prata minnen
- Skall vi laga middag?
- Javisst sa jag
Vi gick in i köket och började med maten, vi sa inte så mycket utan vi stod mest i egna tankar. Vi dukade fram maten och vi satte oss och åt. Samtalet vid bordet var lågmält och vi dukade undan och diskade.
Vi satte på kaffe och dukade fram, vi drack vårt kaffe och sen började folk troppa av och vi gick och la oss. Jag klädde av mig och tittade ut genom fönstret jag tänkte på livets skörhet och hur orättvist det kunde vara. John dök upp mina tankar, det var ytterligare en som dog för tidigt
- Vad tänker du på hjärtat?
- Livets skörhet sa jag, hur orättvist det kan vara ibland
- Ja sa Rebecka jag håller med sa hon
- Skall vi lägga oss?
- Ja sa hon
- Är det ok om vi hoppar över sex ikväll
- Javisst hjärtat självklart jag är inte speciellt sugen jag i heller sa hon
Vi la oss i sängen och hon la sig på sin vanliga plats och vi somnade


Vi vaknade och klädde på oss våra träningskläder, snörade på oss våra skor och gav oss ut och sprang. Vi sprang en lång runda och kom hem efter en timme. Vi gick ner i källaren och in i träningsrummet.
Vi hade organiserat om det så att var och en hade sitt ställ med sina vapen. Jag gick fram till mitt och plockade ner min Bokken. Jag gick ut till mitten av golvet och vi log mot varandra och bugade.
Vi sparrades i en timme och när vi var klara så hängde vi tillbaka våra vapen. Vi gick upp och började med frukosten. Vi dukade fram maten och satte oss och började äta.
Simon kom ner från ovanvåningen och satte sig vid bordet
- God morgon sa vi
- God morgon
- Allt väl idag?
- Jadå sa han det är fredag sa han
- Ja det är det sa jag och log
- Händer det något speciellt i skolan idag?
- Nej det är vanliga lektioner sa han
- Ok sa jag, när slutar du?
- Vid 14 sa han
- Ok sa jag då vet vi det
Ilse och Alex kom upp från källaren och satte sig vid bordet
- God morgon sa vi
- God morgon sa de
- Nå är ni redo för att krossa rykten?
- Ja sa Ilse de skall få se
- Bra sa Rebecka och hjälper inte det som Ilse planerat så säger du till mig
- Javisst sa Alex
- Bra sa hon, de skall lära sig
Våra mammor kom in med barnen de sprang fram till oss och satte sig i våra knä, vi gav dem frukost och de åt med god aptit. Jesper och Esmeralda kom in de hade också sprungit.
- Vi går ut samma dag sa Jesper
- Ja men det går att lösa
- Är du säker?
- Ja sa hon lita på mig
- Ok sa han
- Vad händer?
- Vi går ut på samma dag, jag springer ut kl 16.20 och han springer ut en timme senare och han vill inte, så han vill bara vara på min, men jag säger att vi hinner båda, och han tror inte det
- Det borde gå sa Rebecka
- Se vad sa jag sa Esmeralda
- En vanlig dag när det inte är en 4000 människor i rörelse så ja då är jag också övertygad om att det går men jag är mer tveksam till att det går den dagen
- Vi löser det sa jag
- Ok sa Jesper är du säker?
- Ja sa jag om vi så skall hyra en helikopter så ja
- Ok sa han då litar jag på er, men jag bryr mig inte om jag missar min sa han
- Nej nu skall jag gå sa Simon vi ses sen
- Glömde du inte något
Han gick runt bordet och pussade henne på kinden
- Tack sa hon men jag menade disken
- Aha ja just det sa han
Han dukade av gick bort till dörren och plockade till sig sin väska han sa hej och gick
- Vi får också ge oss iväg sa Alex
- Vi kör idag sa Ilse
- Ok sa han och satte sig igen
- Får jag låna Corvetten?
- Javisst sa jag
- Bra sa hon och tack
- Jesper reste sig, skall vi Esmeralda?
- Ja hjärtat sa hon
Jesper gick runt bordet och pussade Rebecka på kinden
- Vi ses sen mor sa han och log
Esmeralda gjorde likadant med mig
- Vi ses sen far sa hon och log
- Det gör vi sa jag och log
Alex gjorde som sin bror och Ilse som sin syster
- Simon har startat en ny trend sa Rebecka och log
- Ja sa jag och log
Vi hörde hur bilarna körde iväg, och vi dukade ut frukosten, vi gick och duschade. Vi klädde på oss och gick ut till barnen och våra mammor.
- Vi tänkte köra och handla mat sa Rebecka
- Ok vi tänkte gå en runda med barnen sa Elisabeth
- Ok sa jag, då handlar vi medan ni är iväg
- Ok sa de
Vi gick ut och tog en av bilarna och körde iväg. Vi kom fram till affären och började handla
Ilse körde igenom stan i Corvetten
- När vi kommer fram så går vi in hand i hand
- Ja sa Alex
- Sen går vi rakt ut i rasthallen och ställer oss i mitten och där hånglar du upp mig
- Gärna sa han
- Bra sa Ilse, vi gör det länge så att alla hinner se oss
- Javisst sa Alex och log, du är vacker hjärtat
- Tack hjärtat sa hon och log
- Vill du förlova dig med mig?
- Menar du allvar?
- Ja sa han och log
- Jätte gärna hjärtat sa hon och hon strålade
- Vi måste tydligen be Rebecka och Niklas om tillåtelse
- Jo jag vet sa hon och log, tror du att de säger nej
- Nej sa Alex och log
- Inte jag i heller
De kom fram till skolan och de gick ur bilen. Ilse gick runt bilen och fram till honom och tog honom i handen. De gick in på skolan och genom den till rasthallen.
- Ser du dem?
- Jadå de står där borta sa Alex och tittade mot ett tiotal elever
- Bra sa Ilse då ställer vi oss där sa hon nickade
- Ja hjärtat sa han
De gick dit Ilse hade pekat och ställde sig
- Jag älskar dig sa Alex
- Och jag dig sa Ilse
Han lutade sig mot henne och började kyssa henne, kyssen varade länge och han klämde på hennes rumpa och hon log.
- Hrm hörde de
De slutade kyssas och svenskläraren stod där
- Du går i din brors fotspår sa hon och log, hej Ilse
- Ja sa Alex både med det ena och det andra
- Hej sa Ilse till henne och log
- Vad menar du sa hon
- Tja de där sa han och nickade mot innegänget, har samma vanföreställningar som innegänget hade när min bror gick här, Ilse bestämde sig för att döda det ena ryktet i alla fall
- Då antar jag att det var gay ryktet?
- Ja sa Alex, jag tror att vi övertygade dem i alla fall
- Tja med de där så vet man aldrig sa hon
- Så pass sa Ilse
- Ja sa hon, vad gör du nu för tiden?
- Jag pluggar till lärare sa hon
- Ah en blivande kollega, sa hon va roligt, vilka ämnen?
- Idrott och religion
- Ah ok spännande kombination
- Men de där sa Ilse, varför skulle de inte tro på Alex
- De är som de är, om jag känner de rätt så kommer de att tro att du är hans släkting, eller ännu värre sa hon en inhyrd tjej
- Ok sa Ilse får jag låna din telefon jag glömde min
- Javisst sa Alex
- Vem skall du ringa?
- Mamma och pappa gissar jag
- Va?
- Ja Niklas och Rebecka är mina lagliga förmyndare, alltså mina styvföräldrar, det är lite rörigt sa Alex
- Ok sa hon och log
- Och mamma Rebecka är som en lejonhona när det kommer till oss, hon kommer käka upp dem och spotta ut dem, vi kanske skall höra vad de säger innan vi ringer
- Ok sa Ilse men en enda spydig kommentar
- Ja hjärtat sa Alex
- Bra sa hon och log
- Detta kan bli intressant sa läraren
De började gå mot innegänget. De tittade på dem när de gick förbi
- Vad kostar hon, jag är intresserad sa en av dem
- Du skall nog hämta fler lärare sa Alex till svenskläraren detta kan bli intressant
- Ok sa hon, hur intressant?
- Väldigt sa Alex
Ilse stannade och tittade på klicken
- Vem fällde den kommentaren frågade hon?
- Är du intresserad sa en av killarna
- Av dig? Haha jisses junior, nä men grisarna i stallen är nog
- Vad fan säger du sa killen
- Jag sa att grisarna i stallen nog är intresserade, fast det är synd om grisarna
- Ditt satans luder
- Det var ett sa Alex
- Va?
- Låt det inte bli tre
- Du skall nog ringa nu om han är som sin bror
- Ja sa Ilse du skall nog hämta hjälp
- Ja sa hon
- Ville du något bög jävel
- Det är inte så att du råkar ha en bror som heter Jonas?
- Nej
- Ok det var vissa likheter bara sa Ilse
- Skulle jag vara rädd för dig sa killen
- Nej sa Alex men för henne
- Låter du ditt luder ta dina fighter sa killen
- Det var två sa Alex nu har du bara en kvar, om du inte vill hamna på sjukhus så föreslår jag att du i alla fall går härifrån, fast jag vill att du ber om ursäkt först
Killen var framme nu han ställde sig framför Alex och bröstade upp sig
- Spelar du tuff?
- Nej sa Alex jag är inte som du, jag behöver inte spela
- Va?
- Jag sa att jag inte behöver spela tuff som du, jag tror att du är en liten rädd mes egentligen som bröstar upp sig när han har kompisarna bakom sig, är pappa rik så att du kan köpa dem? Så som du köper haschet som ni rökar bakom skolan, är det, det som din veckopeng går till? Och när du hamnar i trubbel så löser pappa det med pengar? Du har egentligen inga vänner så du är ensam liten pojke som kissar i sängen på nätterna och kallar på mamma
- Vad fan
Han slog och Alex gled undan, han slog igen och missade, han blev ursinnig och viftade vilt med händerna och Alex dansade undan hela tiden. Det var knäpptyst i rasthallen. Han slutade slå och andades häftig, han drog kniv och riktade den mot Alex
- Stoppa undan den sa Alex lugnt
- Jag skall döda dig skrek killen
- Nej sa Alex lugnt, följande kommer hända, du hugger mot mig, jag parerar hugget, jag bryter armen på dig och du tappar kniven. Sen kommer du att skrika och försöka ta kniven med andra handen, då bryter jag den med, då kommer du att skrika ännu mer, sen kommer du att svära ännu mer och säga något dumt så att den tredje varningen kommer, då måste jag markera, och då kommer jag bryta båda dina nyckelben, alla dina revben och sen får du åka ambulans till sjukhuset, jag gör en polisanmälan för att du slagit mot mig sedan dragit kniv så att jag kan säga att jag agerade i självförsvar. Så hur skall du ha det? En sommar på sjukhus eller be om ursäkt, valet är ditt
Han stirrade på Alex som tittade lugnt tillbaka
- Alex sa Niklas, backa
- Ok sa han
Alex tog ett steg tillbaka och tittade på killen, Niklas kom fram och Rebecka följde efter
- Du skall nog lyssna på min bror, han har en bättre advokat än du, hans syster är polis och han har varnat dig, han kan göra allt det han sagt innan du ens hinner blinka och han kommer göra det, så stoppa undan kniven och be om ursäkt och gå härifrån, annars så kommer de här två att vika dig dubbel och du kommer få ont
- Vem fan är du?
Jag höll på att säga demonen från norr men jag höll mig
- Jag är hans bror, vi är de snälla, om du inte ber om ursäkt för vad du sagt så släpper vi de två på dig och du kommer önska att det var vi som tagit hand om dig
Min röst var som is. Han stirrade på mig sen på Rebecka och Ilse, det var något i deras blick som gjorde att han tvekade
- Vad händer här sa rektorn, oh hej Niklas, Rebecka vad trevligt att se er
- Tack sa Rebecka och log
- Han sa Alex, förolämpade min flickvän, jag gillade inte det, så jag varnade honom för att inte göra det igen och han gjorde det, sen växlade vi ord, sen började han slåss och jag flyttade mig, han är rätt dåligt tränad så han började flåsa och frusta. Det måste vara haschet han röker, men i alla fall när han inte träffade mig så drog han kniv. Då förklarade jag lugnt att det inte var en bra ide att göra och jag förklarade vad jag skulle göra då. Han har fått en chans att be Ilse om ursäkt, stoppa undan kniven och gå härifrån han tänker just nu, men eftersom han inte tillhör intelligensreserven så får vi nog stå här länge
- Aha på så vis sa rektorn, så du säger att han slog dig?
- Nej han försökte, det gick inte så bra
- Ok hur många gånger?
- Femton sa Ilse
- Oj det var många och han prickade inte?
- Nej sa Alex
- Illa sa rektorn, du kanske skall stoppa undan den nu sa han till killen, och be om ursäkt till den förtjusande Ilse, en gammal elev härpå skolan, annars så kommer hon eller Rebecka, en annan förtjusande gammal elev att lägga dig över sina knä, dra ner dina byxor och smiska dig
- Det jävla ludret skrek
- Tre sa Ilse
Hon gled fram och slog undan kniven, sparkade undan hans ben så att han trillade på golvet, Rebecka skickade fram en stol, Ilse slet upp honom från golvet och la honom över knäna, hans byxor drogs ner och hon började smiska honom, hans kamrater bara stirrade och rörde sig mot oss. Vi ställde oss framför dem och jag skakade på huvudet
- Om ni inte vill vara den nästa som ligger där så stannar ni där, det är ert val
De stirrade på oss och stannade. Ilse smiskade på så att smällde i rasthallen
- Skall du be om ursäkt?
- Förlåt skrek han
- Förlåt vad då sa hon och smällde till igen så att det small i rasthallen
- Förlåt frun förlåt
- Bra du kommer aldrig mer att retas, slåss, spela Allan eller kalla Alex för bög?
- Nej, nej snälla sluta grät han
- Lovar du sa hon
- Ja jag lovar
- Bra sa hon och släppte honom
Han stirrade på oss och sprang, hans kompisar stirrade och sprang efter honom
- Jag tar hand om denna sa rektorn och tog kniven
- Någon annan som tror att Alex är bög sa Ilse högt
Alla i rasthallen stirrade på oss och ingen sa något
- Bra sa Ilse jag vill inte höra det fler gånger
- Tack min tös sa rektorn, det behövde han, jag brukar inte uppmuntra till aga men han behövde det, en bortskämd rikemans son, jag kommer ha honom på luren snart
- Be honom ringa mig sa Niklas, det var ändå Ilse som smiskade honom och inte du
- Jag kan alltid försöka
- Vad heter han frågade Rebecka
- Pappan? Nils, han är stor inom elektronikbranschen
- Ok sa hon, vad heter företaget?
- Nilssons el
- Ok
- Så? är vi klara här frågade Rebecka
- Ja sa Ilse, eller inte riktigt
Hon kysste Alex länge
- Vi ses sen hjärtat sa hon
- Ja log han, nu skall jag gå på lektion, jag är sen
- Jag följer med dig unge man sa rektorn och förklarar för din lärare sa han
- Hej då
- Hej
- Det händer alltid något när ni är här sa svensk läraren
- Hej, ja kanske det sa jag och log
- Fast det hände inte så mycket de första tre åren jag gick här sa jag, det var mest sista veckan som saker och ting exploderade
- Mm när du träffade mig sa Rebecka och log
- Mm nu när du säger det sa jag och log
- Hur går det för honom frågade Rebecka
- Alex? Jodå han är skärpt, han påminner mig om en annan ung man som gick här sa hon och tittade på mig, försöker flyga under radarn och gör inget väsen av sig, är i tid och gör vad han skall, vissa ämnen är han väldigt duktig i andra så tar han reda på vad han behöver
- Oj sa jag vem kan det vara?
- Precis vem kan det vara sa hon och skrattade
Vi kom fram till utgången och hon sa hej och vi gick ut
- Höll ni koll på oss?
- Nej sa Rebecka jag fick en känsla när vi handlade så vi körde hit
- Ok sa Ilse, vi skulle precis ringa sa hon
- Ok sa Rebecka klokt
- Ja vi ville inte slå ner alla, då vi hade nog avslöjat oss sa hon
- Mm sa jag, men ni hanterade det riktigt bra sa jag och log
- Tack sa hon och böjde på huvudet, förresten jag och Alex vill prata med er sen
- Javisst sa Rebecka och log
- Eller vill vi måste rättare sagt
- Ok sa jag, jag anar lite bitterhet
- Nej det är bara det att jag inte gillar
- Att bli tvingad till något log jag, tro mig vi vet precis hur det är och det är inget vi gillar, men vi kringgår reglerna så mycket vi kan och brukar för det mesta godkänna allt som ni ber om
- Haha jo men
- Ja sa jag vi vet
- Det känns så
- 1400 tal?
- Ja precis
- Mm vi vet, men man kan se det såhär, vi hade ingen att fråga vi blev tvingade och hade inget val, inte för att jag klagar. Men vi hade inget val, det har ni andra
- Jo så har jag faktiskt inte tänkt på det sa Ilse, jag hade blivit knäpp
- Mm sa Rebecka det var ett par gånger det kröp i skinnet på oss
- Jag skall sluta gnälla sa Ilse
- Du gnäller inte och som sagt vi förstår och vi brukar godkänna era önskemål, vi rekommenderar Da Vinci familjens juvelerare, vi har konto där
- Tack sa hon och log
- Lugnt sa jag
- Nej nu skall jag till skolan sa hon, vi ses sen
- Det gör vi sa jag
Hon gick iväg och jag och tittade på varandra och vi tittade på skolan, den betydde en hel del för oss. Det var här vi hade träffats, vi stod där hand i hand och tänkte tillbaka
- Det var väl här vi gick ut den där första kvällen sa Rebecka
- Ja sen gick vi hem till dig sa jag
- Och knullade skallen i bitar
- Ungefär så ja sa jag och log
- Nej inte ungefär hjärtat
- Nej sa jag och log, vet du det var den lyckligaste dagen i mitt liv, sen har alla dagar varit den lyckligaste dagen i mitt liv
- Mm sa Rebecka samma här
- Tror du att den tomten lägger ner?
- Jag vet inte, jag skall prata med hans far sen får vi se
- Ångrar du något?
- Av tiden här? Bara två saker sa jag, den ena vet du vad det är, den andra som jag ångrar varenda dag är att jag inte träffade dig tidigare, jag fattar inte hur jag kunde vara så blind
- Sötnos sa hon och log, ja jag var rätt frustrerad, jag har också mina ånger från detta ställe sa hon
- Mm sa jag
- Bland annat att jag inte gick in duschen den där dagen så mycket hade kanske varit annorlunda idag, Jonas hade kanske inte suttit inne, vi hade haft mer tid på oss att göra det vi gör
- Mm men jag tror att vi träffades precis när det var menat, ibland känns det som slumpen mycket av det som händer oss, men jag tror att det mesta är förutbestämt, som att vi skulle träffas den där kvällen och sen det mesta som hänt efter det, vi hade inget val helt enkelt, jag ville inte gå på den där middagen egentligen, det var så lite jag på den tiden, men varje gång jag tänkte, nu skiter jag i det här. Så var det något som sa nu är du tramsig. Så frågan är om allt hade blivit annorlunda om du gått in i duschen den dagen. Det hade kanske blivit ett helt annat val där i Florens. Jag tror att det var ett prov för dig och du klarade det
- Jag tror att du har rätt sa Rebecka eftertänksamt, den extasen jag kände när jag motvilligt gick därifrån påminner en hel del om det vi känt senare, så du tror att det var meningen med Jonas för att han senare skulle hamna där han hamnade?
- Ja precis som det var meningen att jag skulle göra det jag gjorde med henne, för att hon skulle hamna på de där affischerna, så vi hade egentligen inget val, varför skulle jag som känner som jag gör för blondiner välja henne? Jag skulle väl lära mig någonting, att förhärda mitt hjärta? Lära mig att göra människor illa eller någonting sådant, jag vet inte men så tror jag att det var. Vi lärde oss hantera listan innan vi visste att den fanns
- Herregud hjärtat så du menar att vi inte hade något val?
- Om vi skulle fråga Gunther så tror jag att han svarar ja på den frågan, han bockade nog av det på listan när det skedde
- Du har rätt sa hon, för jag skulle aldrig välja Jonas annars
- Nej det är samma som för mig, det är helt ologiskt men när man tänker på det såhär. Så är det, det enda logiska svaret
- På tal om att följa listan
- Mm precis sa jag och log, så du kan släppa din rädsla att jag går runt och ångrar mitt val hjärtat. Du är mitt val nu och för alltid
- Men herregud
Hon tittade mig i ögonen och det rann tårar där, hon log och kastade sig i min famn och kysste mig, jag kysste henne tillbaka
- Och du kan släppa din skuldkänsla över Jonas, vi hade inget val hjärtat, som jag sa till Ilse vi får inte välja, det är vårt öde så att säga, de har ett val, det har inte vi
- Nej sa hon det har vi inte, inte när det gäller vissa saker. Jisses finns det fler sådana val?
- Oja säkert men det händer så mycket hela tiden så jag kan inte säga att det och det, men det har säkert varit fler saker på de senaste fyra åren där det varit så, min idrott kanske när jag fick lägga den på hyllan. Kan också vara ett sådant test. Jag tror att vi blir testade med jämna mellanrum
- Mm nu när du säger det sa hon log
- Detta kanske också är ett test, att vi skall komma fram till sanning och kunna lägga det förflutna bakom oss
- Ja precis, där allt började
- Ja det är för mycket som är likt med Alex och Ilses historia, med vår
- Så du menar att de har en större roll att spela?
- Nja inte större, men de skulle påminna oss om vårt förflutna, alla säger hur lika vi är, både i sätt och hur vi hanterar saker, Jesper och Annika är väl egentligen mer lika varandra än vad jag och Jesper är trots att vi är tvillingar, precis om du och Ilse är mer lika än vad du och Esmeralda är
- Jo nu när du säger det
- Jag tror att det är för att kompensera att vi inte är helsyskon, att hålla ihop vår lilla klick, jag vet att Jesper alltid har min rygg oavsett vad, vi är tvillingar, samma med Esmeralda, men för att hålla samman oss så har något eller någon gjort våra halvsyskon mer lika oss för att hålla ihop allt
- Och Simon?
- Han är lik Jesper, de har samma ”uppdrag” beskydda
- Och Annika
- Jag tror att hennes roll är att hitta er halvbror
- Vår vad?
- Symmetrin hjärtat, allt vi gör är i symmetri eller hur två av varje
- Mm vi är 4 pojkar och en flicka?
- Ja ni är ojämnt ingen pojke
- Precis sa hon, hur fan har jag kunnat missa det? Varför har du inte sagt något innan
- Därför att det kom till mig nu sa jag
- Men vi är bara tre systrar
- Gwen sa jag, hon är bunden till oss på något vis som jag inte kommit på än, men din far reste en hel del, han kanske våldtog Delila eller något och Ho Minh gjorde sin sak
- Så du menar?
- Ja sa jag tänk på hur det gick till när vi träffade henne första gången
Rebecka tittade på mig och hon gjorde stora ögon när hon tänkte tillbaka
- Symmetrin hjärtat, Jesper och Esmeralda, Simon och Gwen
- För helvete du har rätt, hur kan vi bekräfta det?
- Gunther sa jag, fy vilken börda han har på sina axlar, jag är inte avundsjuk på honom, men jag tror att om jag lyfter på luren och ringer honom så kommer han att bekräfta det
- Hur länge har du vetat
- Som jag sa innan jag kom på det nu, det har varit ett pussel som legat där utkastat över hela rummet och bitarna började inte passa förrän vi stannade här och pratade om det förflutna
- Herregud sa hon, så vi har en bror därute någonstans?
- Ja sa jag och log
- Jisses
- Symmetri, min far våldtog Annikas mamma och terroriserade henne, din pappa var av samma skrot och korn eller hur
- Ja
- Så för symmetrin skull så måste han ju nästan ha gjort samma sak
- Jisses
- Mm de åtta med oss på topp
- Boken?
- Ja jag har inte fått ihop det helt innan, vår förklaring var logisk enda fram till nu
- Ring sa Rebecka
- Ja hjärtat sa jag och log
Jag plockade fram telefonen och ringde Gunther
- Hej det är Niklas
- Hej sa han, jag skulle precis ringa dig
- Ok sa jag
- Han kommer kl 12 i morgon, Broderskapet skyddar honom
- Ok perfekt sa jag, när kommer de papper vi behöver?
- Någon gång under dagen
- Bra
- Men jag har en känsla av att du inte ringde för att fråga om det
- Nej vi har haft en sådan där aha upplevelse
- Ok sa han, skall jag sitta
- Nej det vet jag inte, men först vill jag säga att vi inte är avundsjuka på ditt uppdrag Gunther och vi hyser inget agg
- Ok tack sa han, vad har ni kommit på?
Jag berättade vad vi kommit fram till, jag berättade allt och när jag var klar så sa jag
- Så Rebecka och de andra har fått en syster idag och de har en bror därute någonstans som Annika skall hitta
- Ni två sa han, ni anar inte hur stolt jag är över er. Ja de har fått en syster idag och ja det finns en bror därute sa han, mer kan jag inte säga
- Det är lugnt sa jag vi har våra uppdrag och du har ditt
- Tack sa han enkelt
- Då skall Annika bara hitta honom
- Ja sa Gunther
- Ok då vet vi det sa jag, och det är vår uppgift att övertyga Delila?
- Ja sa han enkelt
- Kan vi få någon information?
- Prata med hennes mor
- Ok då gör vi så
- Hur kom ni på det?
- Vi står vi vår gamla skola där allt började, eller det började för 600år sedan men för oss så att säga så började det här, jag följde ett logiskt resonemang och hamnade i dessa slutsatser, det var symmetrin som blev nyckeln, det med syskonen stämmer också misstänker jag?
- Ja sa han
- Ok bra, vi gillar att få saker bekräftade
- Så du följde ett logiskt resonemang?
- Ja galet va?
- Haha ja verkligen
- Du kanske skall lägga till det som en avvikelse
- Haha ja kanske det sa han
- Men det var det jag skulle lära mig
- Ja sa han, du har nästan alltid förkastat logiken, du var tvungen att lära dig lita på den med, Da Vinci var matematiker med du vet
- Ja sa jag, så jag har vuxit så att säga
- Ja sa han
- Vilket innebär att när Rebecka lärde sig lita på sin intuition så växte hon?
- Ja
- Ok sa jag och log, förresten denna elfirma
- Ja?
- Köp den och meddela mig när det är klart
- Javisst
- Tack vi hörs
- Det gör vi hej
- Hej
- Jaha sa jag du hörde?
- Ja hjärtat, jisses jag fått en syster till
- Mm nu skall vi bara övertyga Delila
- Mm med hennes mammas hjälp
- Mm vi får resa till England verkar det som sa jag, vi reser på söndag, och reder ut det
- Ja det blir väl bäst
- Mm sa jag och lyfte på luren
Jag ringde Delila och bestämde att vi skulle komma på söndag och att hennes mamma också skulle vara där
- Då var det klart sa jag, skall vi köra och handla igen
- Javisst hjärtat sa hon och log
Vi gick hand i hand till bilen, vi handlade färdigt och körde hem. Vi bar in maten och packade upp kassarna. Våra mammor kom hem och vi berättade om vad som hänt och de tittade på oss och log
- Då är ni nästan fulltaliga
- Ja sa jag, men bara nästan
- Jaja det löser sig sa min mor, jag har full tillit till Annika
- Mm jag med sa jag och log
Vi lagade en snabb lunch och åt tillsammans, när vi var klara så dukade vi av och lagade kaffe. Vi satte oss i trädgården och drack det. Barnen sprang runt och lekte i trädgården och höll oss sysselsatta.
De började lysa med jämna mellanrum och jag tackade vår lyckliga stjärna att de inte gick på dagis. Det hade varit svårt att förklara att de började lysa som en glödlampa helt plötsligt.
Vi hörde dörren öppnas och Simon kom ut till oss och han var blodig och hade en massa småsår i ansiktet och på armbågar och knän, han grät inte utan såg mest rasande ut. Rebecka hoppade upp och sprang fram till honom och tog honom om axlarna
- Simon vad har hänt?
- Jag fick spö i skolan
- Va? Sa Rebecka varför det?
- För att jag stod upp för min klasskompis, och det gillade inte coola gänget
- Så det gjorde de inte
- Nej
- Hur många var de?
- Tio, och eftersom jag inte får använda det jag kan så fick jag bara ta emot
- Nu skall vi se sa Elisabeth hon hade en förbandslåda i handen
Hon tog fram sårtvätt och började tvätta av honom, och plåstrade om honom. Rebecka lös och tittade på mig, jag kände samma som hon gjorde och när Elisabeth var klar sa hon
- Nu skall vi åka tillbaka till skolan sa hon så skall vi ha ett litet samtal med de där pojkarna
- Inget våld sa Elisabeth
- Nej vad trodde du, de är bara barn men de har gjort mitt barn illa och det skall de få sota för, vi gillar inte översittare sa hon
- Nej sa Elisabeth, men inget våld
- Nej mor
Vi gick ut till bilen och hoppade in, jag körde och vi kom fram till skolan och Simon visade oss till hans klassrum. Jag knackade på och vi gick in. Lärarinnan tittade på oss och sen på Simon när vi kom in
- Herregud Simon vad har hänt
- De där sa han och pekade på pojkarna som såg rädda ut, tyckte att det var kul att använda mig som boxboll för att jag inte accepterade att de mobbade Johan, de är alltid på honom och jag tröttnade på det och bad dem snällt att sluta, då kallade de mig en massa fula ord. Sen så tyckte de att de skulle slå mig lite, men slagen var inte det värsta, de slår inte speciellt hårt, min far slog mig hårdare sa han, de är rätt klena. Men när de inte fick mig att gråta så tyckte de att det var en bra ide att pissa på mig
Rebecka hoppade till och började nästan lysa av ilska
- Andas hjärtat
- Sen tyckte de att det var roligt och kalla mig horunge och en massa annat, det kan jag ta det med sa han, min mamma tvingades att vara hora sa han
Det var knäpptyst i rummet alla stirrade på honom, även lärarinnan
- När de fortfarande inte fick mig att gråta så retade de mig för att min mamma är död och att hon knullades till döds. Det fick mig inte att gråta det i heller för det stämmer det med, man våldtog min mamma till döds, jag grät fortfarande inte och jag tror att de på allvar nu funderade på att döda mig för det började sparka mig när jag låg på marken
- Herregud sa Lärarinnan
- Det som till sist fick mig att nästan, men bara nästan att börja gråta var när de sa att jag gillar att få kuk i röven, jag kan säga er att det är inte skönt alls, jag vet för min pappa våldtog mig och min bror. Sen sa de att Rebecka knullade mig, det var det som till sist fick en tår att komma. Min mor Rebecka skulle aldrig göra så
- Men varför kom du inte hämtade mig sa lärarinnan
- För att du är för snäll sa han, och jag ville ha min mor här när jag berättade sa han. Du tillåter mobbingen för att du inte markerar, du tillåter dem att styra klassen, de styr hela skolgården och skolan för att de alltid klarar sig sa han lugnt
- Men Simon så är det inte alls
- Jaså? Alla de gånger Johan gått till dig och berättat eller alla andra elever som de terroriserar? Och ni säger till dem och sen är det likadant nästa rast, de skrämmer de som vågar prata, de är sociopater hela högen sa han. De terroriserar lärare och det får bara fortgå, och för er som inte vet vad sociopater är så är det blivande massmördare. Jag har hållit mig på min kant för att jag inte velat skada dem, eller hamna i bråk, för mina föräldrar alltid säger att våld inte löser något, men från och med idag så är det slut på det. Fundera bara på att röra någon av oss igen så får ni ta konsekvenserna. Min syster är polis sa han, hon har lärt mig om nödvärn, och ni kommer att få känna på mitt nödvärn om ni så mycket som försöker något igen, jag kommer att ta hand om er när ni minst väntar er det
- Nej du får inte hota sa lärarinnan
- Det är inget hot fröken det är ett löfte
- Skulle jag kunna få deras föräldrars namn? Frågade jag lugnt
- Va? Varför
- Jag vill prata med dem om vad deras barn gör eftersom ni inte verkar göra det, hade mitt barn agerat som dessa gör så hade jag velat veta det. Alla kanske inte tror på det men någon av dem gör det kanske, sen skall jag be vår advokat kontakta polisen för en anmälan mot skolan eftersom ni inte agerar, vi fick förre rektorn utbytt på tre timmar, efter denna historien så kommer det att gå ännu snabbare, du skall nog börja leta nytt jobb. Och till er som gjorde detta, ni har gjort Simon arg, det var inte bra för er. Ni har sårat hela vår familj, det var inte heller bra. Vem är Johan?
En liten kille räckte upp handen
- Kan jag få din mammas eller pappas nummer?
- Min pappa är död så ni får ringa min mamma
- Jag beklagar sa jag, men vi ringer gärna din mamma
- Det var det de retade mig för idag, för att min pappa är död
- Ok sa jag, är där fler som blivit mobbade av dem?
Ett tiotal händer kom upp
- Bra får jag era nummer med så skall jag ringa era föräldrar med och erbjuda våra tjänster
Barnen började skriva ner sina nummer och jag fick dem
- Tack sa jag, tar du över Rebecka så börjar jag ringa
- Javisst hjärtat sa hon med ett leende
- Jag hämtar rektorn sa jag
- Mm sa Rebecka och log
Jag gick ut från klassrummet och tog ett djupt andetag sen ringde jag vår advokat. Jag drog hela historien och han blev minst sagt fly förbannad. Jag sa att jag skulle hänvisa de andra föräldrarna till honom, jag sa att vi betalade för alla.
Jag la på sen började jag ringa föräldrarna och informera dem, jag hann med tre stycken innan jag var framme på rektorns rum. Jag gick in utan att knacka
- Hej sa jag mitt namn är Niklas och jag är Simons storebror och lagliga förmyndare, inom en halvtimme kommer här att dyka upp en mobb av arga föräldrar. Detta är min advokats nummer, du skall nog ringa honom, sen skall du nog kontakta din chef. Sen så kommer vi att skicka in en gemensam polis anmälan mot skolan. Ha en bra dag sa jag och gick igen
Jag tog fram telefonen igen och ringde vidare till de föräldrar som jag fått numret till och berättade. Efter en halvtimme så var jag tillbaka i klassrummet
- Så då var det klart
Det knackade på dörren och ett par föräldrar kom in och ställde sig i salen
- Hej sa jag det är jag som är Niklas, detta är Rebecka min fru, jag tänkte såhär när alla kommit så åker vi hem till oss också pratar vi igenom anmälan är det ok?
De nickade och tittade på lärarinnan, efter en tjugo minuter så var alla föräldrarna och deras barn på väg hem till oss. Jag hade ringt och förberett våra mödrar på att vi var på väg.
Vi kom hem till oss vi fyllde gårdsplanen med bilar och vi gick ut i trädgården, de flesta föräldrar gjorde stora ögon när de såg huset, när vi kom ut trädgården så hade de dukat fram kaffe och dricka till alla, de presenterade sig och satte sig
- Ta för er sa jag och sätt er så skall jag sammanfatta vad som hänt och vad som kommer hända.
Jag berättade vad jag gjort och hur vi skulle gå vidare, vi berättade vad som hänt och bad barnen berätta vilket de gjorde. När de var klara så var de flesta föräldrar ganska röda i ansiktet.
Jag erbjöd dem vår advokats telefonnummer och sa att vi betalade hela notan. De stirrade på oss
- Men det lär bli dyrt sa en pappa
- Det tar vi hand om sa jag, vi gillar inte översittare
- Men sa en mamma
- Nej snälla inga men, vi gillar inte översittare och vi gillar verkligen inte när barn far illa, vi startade en stiftelse för ett par år sedan, för barn som far illa, är det något av barnen här som känner att de mår dåligt av det här så kommer den stiftelsen att erbjuda gratis rådgivning
- Tack sa en mamma
- Inget att tacka för sa jag och log
- Som sagt sa Rebecka vi gillar inte översittare och mobbare, vi har själv blivit mobbade så vi vet hur hemskt det är sa hon milt, vi har också blivit retade för allt möjligt så vi vet hur det känns och hur rädd man kan vara, vi har även pratat med Simon om hur viktigt det är att stå upp mot mobbare, ni är inte ensamma sa hon
En flicka räckte upp handen
- Ja sa jag milt
- Är allt det sant som Simon sa i klassrummet?
- Ja sa jag milt det är det
- Även det som er pappa gjorde?
- Ja sa jag
- Stackars er sa hon
- Tack sa jag log mot henne
- Får man fråga vad det var som var sant undrade en pappa?
- Simon är det ok att berätta frågade jag
- Ja sa han jag skäms inte för det, det var inte vårt fel
- Nej precis sa jag och log, som svar på din fråga så systematiskt under en massa år så misshandlade och våldtog vår far oss, vi blev slagna minst en gång om dagen någon av oss, jag och Simon blev även utsatta för sexuella övergrepp av vår far
- Oh herregud sa en mamma
- De sa samma om mig sa en flicka, men min pappa skulle aldrig göra något sådant
- Vad sa de sa pappan?
- Att du stoppade din snopp i mig
- Det sa de till mig med sa en pojke, och att du slog mig
Det fortsatte komma fram vad som hänt och när barnen var klara så hade alla föräldrar skrivit ner advokatens och stiftelsens nummer
- Får man fråga sa en pappa hur man har råd med ett sådant här hus?
- Du menar när vi inte är äldre sa jag och log
- Ja sa han förläget
- Man sköter sig i skolan och har en massa tur sa jag och skrattade
- Har ni vunnit på Lotto?
- Haha nej faktiskt inte, vi placerade pengar smart och det gav en galen avkastning, sen äger vi en del företag, restauranger, elfirmor och en massa annat
- Vilka företag?
Jag räknade upp de lokala företagen
- Ok sa han då är ni mina chefer sa han
- Jaså sa jag och såg förvånad ut
- Jag arbetar på ett av era företag, jag vill bara tacka för den förmånen sa han, sen ni tog över så är det roligt att gå till jobb
- Tack sa Rebecka och log
- Får man se sig omkring frågade en mamma, jag arbetar med inredning
- Javisst sa Rebecka och log
- Tack
- Inte lilla huset, eller ni får fråga deras ägare först
- Det går bra sa Isabella och log
- Jadå sa Elisabeth och log hon med
- Lägenheten i källaren likaså, den är Alex och Ilses sa jag
- Lägenhet i källaren sa kvinnan blir inte det mörkt?
- Kom skall jag visa sa jag
Vi gick runt till gårdsplanen, det följde med en del föräldrar jag visade henne tak fönsterna, Jesper och Esmeralda kom hem
- Vi fick parkera på gatan sa Jesper, har du gått bananas?
- Haha nej sa jag, detta är min bror och min svägerska sa jag
Jag berättade kort vad som hänt, han blev arg om jag uttrycker mig milt, Esmeralda lika så
- Ok sa han ni har koll?
- Ja sa jag vi har koll
- Bra sa han
Jag hörde Corvetten komma hem, Ilse tvärnitade precis vid grinden
- Har du gått bananas frågade hon
- Haha nej ni får ställa bilen på gatan så länge så förklarar jag sen
- Ok sa hon
Hon körde ut igen och parkerade på gatan hon med och de kom in. De hälsade på föräldrarna och jag uppdaterade dem med, de blev också förbannade men jag förklarade att vi hade koll på läget
- Jag visade dem era takfönster sa jag
- De kan få titta därnere med sa Ilse kom med
- Har du många bilar frågade en pappa?
- Jag har ett par stycken sa jag, det är en hobby, därav de kvicka kommentarerna
- Får man titta det är en hobby jag har med
- Javisst sa jag och gick bort till garaget och öppnade dörrarna
- Herregud sa han, är det originalen
- Ja sa jag
- Skojar du?
- Nej sa jag och log
- Herregud sa en annan pappa hur får man tag på sådana här?
- Jag känner en bilhandlare, ni kan få hans nummer om ni vill
- Gärna sa den ene pappan
- Varsågod sa jag och lämnade över numret
- Tack
- Jag får inte köpa fler nu om jag inte säljer av någon men de är svåra att skiljas från
- Det kan jag förstå sa den ene pappan, vilken är roligast att köra
- Corvetten men det är för att det är en personlig favorit, jag har förvisso aldrig kört Shelbyn, den är aldrig körd. Men de är roliga allihop, jag körde Porschen från min uppkörning
- Skojar du?
- Nej sa jag och log, min bror körde Aston Martin och svägerskan körde Porschen
- Haha galet
- Ja lite sa jag
- Vem har ritat dessa husen?
- De två stora vet jag inte, men garagehuset här och källaren är min bror Jesper sa jag, han har även ritat det nya hotellet i stan och vårt hus på Kos
- Jisses sa han, jag är arkitekt och jag har aldrig sett något liknande, jag har sett hotellet, det är innovativt
- Då skulle du se huset på Kos i mina ögon så är det kronjuvelen
- Han har talang
- Ja sa jag och log
- Jag måste titta på källaren
- Javisst sa jag
Vi gick in i huset och ner i källaren, det gick runt folk därnere och de hajade till när de såg träningsrummet
- Har du en Dai Katana?
- Ja sa jag och tittade på honom, hur visste du det?
- Jag har fuskat lite med Kendo sa han
- Oh herregud sa han när han gick närmre svärden, ni har fler ser jag, vilka arbeten sa han och tittade på lådorna
- Hur mycket kan du om Japansk historia?
- En del
- Vet vem du Miyamoto Musashi var?
- Ja givetvis, jag har läst en bok om fem ringar
- Ok spännande, vad tyckte du?
- Spännande bok sa han
- Det där Bokken svärdet var hans
- Va?! Skojar du
- Nej sa jag
- Får jag känna frågade han
- Javisst sa jag
Han gick fram mot det och tog det i sin hand, han svingade med det och la tillbaka det och bugade emot det
- Man kunde nästan känna hans Kami sa mannen
- Kami frågade den andre?
- Hans ande sa jag och log, japanerna är lite vidskepliga, de anser att alla svärd har en egen ande och ibland så blandas, vapnets ande med utövarens
- Jisses sa föräldern, tror du på det
- Japanerna gör sa jag, jag har sett en hel del som inte går att förklara
- Som?
- Oj inget hokus pokus så att säga men en riktigt mästare kan göra saker med de där träsvärden som andra inte kan
- Nu förstår jag inte sa han
- Hm kan du hantera ett Bokken frågade jag den andra föräldern
- Ja sa hjälpligt i alla fall
- Jag har tyvärr inget Kendo svärd men du har läst boken om fem ringar då kommer du kanske ihåg de tre första positionerna?
- Ja sa han tveksamt
Rebecka och kvinnan som jobbade med inredning kom in
- Perfekt sa jag, Hjärtat vi skall visa lite magi sa jag och log
- Javisst sa hon och log
Hon gick bort till sitt ställ och tog sina svärd och gick ut på golvet. Jag tog mitt svärd och gick efter henne, vi bugade mot varandra och sen brakade vi ihop
- Kan du förklara hur Rebecka kunde stå emot den attacken om man ser till våra olika fysiska förutsättningar?
Föräldern stirrade, fler kom ner i källaren, Ilse och Alex kom också in
- Ta era svärd sa jag till dem, ni tre mot mig
- Ok sa de och log
- De tre är tränade i att hantera de svärden de är utan att skryta kanske topp fem i världen
- Oj tack sa Ilse och bugade sig och log
De ställde sig runt mig och attackerade, jag blockerade och attackerade och slog undan svärd och dansade runt dem och slog bort deras svärd ur deras händer och sen var det bara jag och Rebecka kvar och vi fastnade i en låsning.

Jesper, Esmeralda och Simon kom också ner
- Ta era svärd
- Ja sa de och log
Simon gick till sitt ställ och tog sitt, en del föräldrar tittade på honom
- Nå lillebror sa jag visa vad du kan
- Ja sa han och log
Han attackerade och jag blockerade och vi sparrade och sen så slog jag undan hans svärd. Föräldrarna stirrade på honom, hans klasskamrater stirrade.
- Kan du förklara det han gjorde frågade jag föräldern? Jo visst träning men våra fysiska förutsättningar är helt olika ändå så stod han emot. Det är det jag menar med att jag sett saker som inte kan förklara
När jag stod där och pratade, så vände jag mig om blixtsnabbt och blockerade en attack från Jesper och nästa från Esmeralda, sen kastade sig Ilse in i striden och Alex. Simon tittade på och log. Jag stred mot dem och avväpnade dem alla och fullföljde min rörelse och tittade på Simon. Hela han strålade.
- Kan du förklara det?
- Nej sa pappan
- Inte jag i heller sa jag och log
- Hur länge har du varit sensei sa pappan som tränat Kendo
- Oj snart tolv år är det väl eller nåt sånt
- Jisses brådmogen?
- Ja sa jag och log, om jag känner Musashi kami när jag slåss? Det vet jag inte men japanerna skulle säga att han var med mig här och nu
- Men hade inte Simon kunnat skydda sig idag
- Jo sa jag, men till vilket pris?
- Va?
- Vi säger att han slagit ner allihop, vilket pris hade han fått betala? I och med att han inte gjorde det så har ni fått reda på vad som era barn utsatts för, hade han slagit ner dem så hade konsekvensen blivit att de kunnat fortsätta mobba
- Kan ni lära våra barn detta?
- I vilket syfte sa jag, för att hämnas? Aldrig sa jag bestämt
- Bushido sa kendo föräldern
- Ja sa jag kodexen, vi lever strikt efter den
- Kan han slåss? Frågade Jesper och log
- Haha inte som er men jag har fuskat lite med Kendo
- Jaså sa Jesper, jag tror att du mer än fuskat sa han och log eller hur sa han på japanska
Jag tittade skarpt på Jesper, han hade sett något
- Eller hur? Fortsatte han på japanska, vilken skola? Oss arkitekter emellan, var inte så blyg för då kanske vi ringer mamma och frågar
När han hörde mamma så rykte han till
- Jaså Tenshin sa Jesper, då har du kanske hört talas om demonen från norr?
Mannen rykte till igen
- Ja jag känner mor, jag studerade för henne i två år
- Jaså sa jag så du känner Yoshina sa jag och log, hur bra är du?
- Inte som er men jag klarar mig sa han
- Låt oss dansa sa Jesper
- Ok sa han och log
De gick ut på golvet och Jesper bugade sig och de brakade ihop, striden varade i tio minuter.
Där Jesper testade honom och han avslöjade mannen och vilka kunskaper han hade, sen övergick Jesper till vår stridsteknik och avslutade striden
- Har du rymt eller fick du sluta? Frågade jag
- Jag fick sluta, ett uppdrag gick inte som förväntat och det var bara jag som överlevde sa han
- Ok sa jag då slipper jag ringa mor då?
- Ja sa han, det var kul att hålla i ett svärd igen men såren är för djupa jag har lämnat det livet bakom mig
- Förlåt om jag pressade dig sa Jesper men vi måste hålla utkik efter avhoppare
- Ingen fara jag förstår
- Om vi inreder en Dojo skulle du vilja ta hand om barnen då? Som botgöring?
Han stirrade på mig och bugade sig
- Det skulle vara en ära sa han
- Bra sa jag då löser vi det, kan du börja i nästa vecka?
- Javisst sa han
- Bra sa jag
- Vi kommer inte träna era barn det kommer? Vad heter du förresten?
- Sten
- Det kommer Sten göra från och med på tisdag sa jag, ni får adressen av honom senare, givetvis så är det frivilligt
Föräldrarna stirrade på oss och nickade
- Är såren så djupa sa Rebecka milt
- Ja sa Sten, mor tog hand om mig
- Ok sa hon och log
Vi visade källaren för honom och sen gick vi upp. Föräldrarna tackade för sig och körde iväg, Jesper och Ilse satte in sina bilar i garaget och vi gick in.
Vi började med maten och när den var klar så satte vi oss och åt. när vi ätit så drack vi kaffe och satt kvar en stund och pratade.
- Kan vi få prata med er sa Alex
- Javisst sa jag och log, förresten när vi kommer upp så måste vi prata med er allihop, Jesper skulle du vilja ringa Annika och be henne komma hit
- Javisst sa han
- Tack sa jag
Vi gick ner i sanktumet och satte oss. Alex tittade på oss och sen på Ilse
- Ja alltså vi vill förlova oss och vi ber om er tillåtelse sa han
- Ja sa vi
- Så det är så ni går runt reglerna? Sa Ilse ni bara säger ja
- I princip så ja, alla dessa beslut som ni fattar säger vi ja till, vill ni gifta er så måste ni fråga men svaret är ja, vill ni skaffa barn så är svaret ja osv, när vi kommer till det så tar vi det när det kommer. Men vårt sätt att komma runt reglerna är att säga ja, skulle vi säga nej så måste vi motivera en massa och det orkar vi inte sa jag och log
- Vad menar du med att vi tar det när det kommer till att skaffa barn
- Ni får bara skaffa två
- Ok varför?
- Symmetri sa Rebecka sorgset
- Oj det var inte meningen att göra dig ledsen sa Ilse
- Ingen fara sa Rebecka, ibland så hatar jag symmetrin bara sa hon
- Så vi får skaffa barn om vi vill?
- Ja sa jag, men ni har inget val
- Vad menar du?
- Ni kommer att få två barn oavsett om ni vill eller inte ni har inget val
- Ok sa Ilse då är det ju tur att jag gillar barn
- Ja sa Alex
- Som sagt det är inte vi som kommit på det här, vi är bara budbärarna
- Är det såhär det är för er hela tiden frågade Ilse
- Ja sa jag, vi har dock ingen att skälla på
- Vad menar du? Undrade Alex
- Ni skulle kunna skrika och domdera på oss, om hur orättvist det är att ni skall be oss om lov och vadå bara två? Osv. osv.
- Vi har ingen att göra det mot
- Aha du menar så sa han, jag har inget behov att skälla har du Ilse?
- Nej sa hon och log, inget som helst
- Tack sa jag och log
- Fick du vara ifred i skolan frågade Rebecka
- Haha jadå sa Alex min fantastiska flickvän skrämde dem rejält
- Bra sa Rebecka och log
- Ja det var perfekt sa Alex, folk som jag inte ens vet vem det är hälsade på mig. De gratulerade mig till en sådan tjej och att jag skulle tacka Ilse för hennes smiskande av han ledaren i den klicken
- Perfekt sa Rebecka, då skall vi få ordning på Simons skola med
- Ja herregud vilka barn det finns
- Ja sa Rebecka frågan är var de lärt sig det
- En annan fråga är också hur kunde veta om det som hänt er mor Alex den frågan är jag väldigt intresserad av att få ett svar på
- Ja just det sa Alex hur fan visste de eller den kanske om det
- Mm sa jag det undrar jag med, jag skall sätta Iluminati på det kan jag säga
- De har inte lärt sig denna härskar mentalitet själv, det är en förälder max två som ligger bakom detta med deras barn, vi frågar Simon vem som är ledaren och sen letar vi därifrån, jag tror inte att det är ledaren som är drivande utan en av de som man inte skulle kunna tro som styr genom sin förälder. Sen är ledaren för klicken ett användbart verktyg
- Mm sa Rebecka, vi snokar och ser vad som kommer upp till ytan
- Är vi klara? Inga fler önskemål?
- Nej sa Ilse och log, tack förresten
- Lugnt sa jag och log, grattis
- Tack sa de och log
Vi gick upptill de andra, Annika hade kommit och hon stod bakom Simon och kramade honom
- Hej de har berättat, fy fan sa hon
- Mm sa jag, förresten hur många visste vad som hänt mor?
- Oj jag vet inte
- Alla detaljer så att säga, på polisen
- Tre stycken, jag, Krister och Per
- Ok skulle Krister snacka bredvid mun hemma?
- Nej aldrig sa hon tvärsäkert
- Per?
- Hm han var med i den härva som ni nystade upp förra året
- När började de mobbas?
- De har alltid mobbats mer eller mindre sa Simon men det blev riktigt illa i början av terminen förra året
- Ok sa jag, sitter han inne Per
- Nej sa Annika, han fick villkorligt, han blev avskedad dock
- Ok sa jag, Ilse och Alex vad skulle ni säga om att smyga lite i natt
- Det skulle vi gilla väldigt mycket sa de och log
- Bra ni skall smyga på honom, kan du får fram hans adress Annika?
- Jadå sa hon
- Perfekt, ge dem till dem. Men bara smyga inget annat sa jag
- Javisst sa de och log
- Bra, nå ni kanske undrar varför vi vill ha alla er här idag
- Ni skall berätta något sa Ilse
- Ja faktiskt, idag när vi gick från skolan så blev vi lite nostalgiska eller vad man skall säga och vi stod på den plats där allt faktiskt började för oss den där kvällen för snart 4 år sedan, det är bara ett par dagar dit faktiskt, men i alla fall så fick jag en uppenbarelse, eller något liknande, jag fick lära mig något sa jag. Att logik faktiskt funkar
- Otroligt va sa Elisabeth
- Jaja sa jag och log
- Men i alla fall vi började prata och när vi gjorde det. Så var det som om ett pussel jag försökt lägga länge bara föll på plats
Jag berättade och efter en bra stund så blev jag klar,
- Så det vi kom fram till och har fått bekräftat är att Gwen är er syster, Annika skall hitta er bror och sen är vi fulltaliga. De stirrade på mig och Jesper sa
- Det var som fan, och hur lång tid tog det för dig att sätta ihop det pusslet
- När det väl började falla på plats så bara rann det ur mig så en tio minuter kanske
- Och ni har fått detta bekräftat?
- Ja sa jag det har vi
Ilse och Esmeralda tittade på Rebecka och log
- Så vi har fått en lillasyster att skämma bort
- Mm sa Rebecka
- Och en bror
- Ja sa jag
- Äldre eller yngre?
- Vi har inte en aning
- Och det är jag som skall hitta honom? Frågade Annika
- Ja sa jag
- Ok tack för den
- Varsågod sa jag och log
- Var skall jag börja?
- Har inte en aning sa jag. Jag tror inte att du skall leta aktivt, utan mer att du skall vara uppmärksam på vissa signaler. Du skall lita på dina sinnen mer än dina ben så att säga, jag tror inte att du kommer hitta honom. Utan han hittar dig, men du måste lista ut att det är han
- Ok jaja då slipper jag i alla fall att åka jorden runt för att hitta honom
- Typ så men du kanske hittar honom på andra sidan jorden om du förstår vad jag menar
- Mm sa hon så jag skall vara uppmärksam?
- Mm sa jag och log
- Ok sa hon
- Vet Delila?
- Nej vi skall resa dit på söndag
- Ok sa Jesper, när åker vi?
- Söndag morgon och sen åker vi hem på kvällen
- Ok sa han då vet vi det
- Det skall bli kul att träffa vår syster sa Esmeralda, det har alltid varit något som känts rätt med henne
- Ja sa Rebecka vi kom fram till det jag och Niklas med
- Vilken titel har vi egentligen undrade Annika
- Va? Sa jag
- Ja de två är beskyddare, Simon och Gwen kommer att skydda de två sa hon som är arvtagarna, det är väl deras titel, de två sa hon och pekade på våra mödrar, är mödrarna eller vad man skall säga, ni två är de ni är
- Du utvalda sa jag och log, det är en enkel titel på ett betydligt komplexare arbete
- Precis sa hon men vilken är deras titel?
Hon nickade mot Alex och Ilse
- Dråparna sa Rebecka lågt
- Ok sa Alex
- Ja eller smygarna sa jag, det beror på hur man översätter den meningen, men det ena ger det andra
- Dråpare sa Ilse, jaha där ser man
- Det betyder inte att ni skall springa runt och döda folk hela tiden sa Rebecka, som Niklas säger så beror det på hur man väljer att översätta det som står om er i Boken
- Ok sa Ilse och vad står det?
- Hm typ, och se de utvalda behöver smygandets konst i värvets dräpande, för utan smygandet kan inte kriget vinnas, och utan kriget kan inte smygandet dräpa
- Ok sa Ilse det var ju informativt
- Återigen välkommen till vår värld
- Är allt i den boken skrivet likadant?
- Ja sa jag trött, och allt är öppet för tolkning, vilket jag tror beror på hur vi väljer så att säga, om vi går till höger eller vänster, hur ni ställer frågor, hur vi svarar, hur vi agerar och ja allt annat
- Och min titel då?
- Vad tror du? Sa Rebecka
- Tja jag har inte en aning faktiskt
- Vad är det du gör bäst?
- Va? Gnäller?
- Nej allvar nu vad är det du gör bäst?
- Jag vet inte
- Tänk efter, sa Rebecka
Hon tittade på Rebecka och tänkte efter
- Nej jag har inte en aning faktiskt sa hon
- Vad skall du göra nu?
- Leta
- Ja ett annat ord för det är?
- Söka?
- Precis, du omnämns som sökaren
- Ok och hur låter mitt gallimatias?
- Samma som deras bara byt ut deras titel
- Ok sa hon, jaha så jag är en sökare, spännande
- Ja sa jag det kan det vara, era titlar som Annika kallar dem, vi har vår, men vi har alla era också, ni hjälper oss att bära bördan så att säga, vi beskyddar, vi smyger/dräper och vi söker, ni är våra hur skall man säga förlängningar? Ni hjälper oss. Enligt boken så är vi era hur skall man säga föräldrar? Det är där våra mödrar hjälper oss, ni avlastar oss helt enkelt och utan er så hade vi gått under för vi hade inte hunnit med allt som behövs göra. Vi är väldigt glada för er hjälp skall ni veta, vi hade inte kunnat göra det vi gör utan er så tack sa jag
- Ja verkligen tack sa Rebecka
- Det är vi som skall tacka sa Alex
- Ja sa de andra, utan er så hade vi inte varit de vi är, våra liv hade sett helt annorlunda ut
- Jaha sa Simon så Annika skall hitta sin man
- VA?! Nästan skrek Annika
- Ja det är ju logiskt
- Simon sa Rebecka, du har kanske rätt men man kan inte bara säga så
- Vad menar du?
- Ja men det är ju bara att använda din logik
- Simon sa Rebecka milt, låt henne komma på det själv, nu har du skrämt henne
- Va? Oj förlåt syrran det var inte mening, jag bara tänkte högt
- Haha lite sent påtänkt sa jag
- Visste ni?
- Nej men det kan vara så, och som Simon säger det finns en viss logik i det han säger
- Viss sa han förnärmat, jag tycker att mina logiska argument är baserade på evidens
- Hur kan en tolvårings använda ord som argument och evidens sa Alex
- Då skulle du hört när han kallade sina klasskamrater för sociopater
- Haha fågelholkar?
- Ja sa jag
- Hur baserar du din teori sa Elisabeth, som var uppenbart nyfiken
- Det trodde jag du redan gjort, du som är den ende förutom jag som tänker i denna samling sa han
- Hur unge sa Rebecka, skall vi tävla i logiska resonemang? Så kan jag logiskt väldigt snabbt komma fram till varför det är bra för dig att gå och lägga dig just precis nu
- Men du är utom tävlan, ja Niklas med när han är på det humöret
- Hut sa jag med och log
- Men i alla fall min tes är symmetri sa han
- Bra sa Elisabeth
- Va? Sa Annika
- Symmetri och talet två och antal som går att dela på två sa Simon
- Mycket bra sa hon och log
- Hur många blir vi i hushållet när du hittat deras bror?
- Tja tolv
- Precis det går att dela på två, hur många syskon blir det då?
- Tio sa hon
- Precis, hur många är vi nu?
- Med Gwen nio
- Precis går det att dela på två?
- Nej
- Ja inte utan att vi delar någon på mitten men det blir så blodigt sa han, och vi vet vad Isabella tycker om blodfläckar på golvet. Och alla vi syskon hur många pappor har vi?
- Två
- Precis sa han, när det kommer till mammor så blir det sex till slut tror jag i alla fall, jo sex och det går också att dela med två
- Hur många av oss syskon har en motsvarande partner? Jo allihop utom du min kära syster, så med mitt logiska resonemang så har jag kommit fram till att det inte bara är en bror till du skall söka upp utan din blivande man, spännande va, det kan ju vara en morot för dig i ditt sökande
- Herregud sa Annika
- Logiken är det inget fel på sa Elisabeth
- Nej verkligen inte sa Rebecka
- Men det vi gör är inte alltid logiskt sa jag om det kan trösta dig Annika
- Visste ni om detta?
- Nej sa jag, om saker och ting är luddiga i den där boken så just den där delen om dig väldigt luddig, det kan vara så som Simon säger, men det kan också inte vara så, vi vet helt enkelt inte sa jag
- Och det min kära Annika retar din bror, han gillar inte att inte veta så du kan tro att han tolkar den där texten så där en tiotusen gånger per dag
- Ok vetgirig?
- Du anar inte, det bästa är att han är så envis att han inte ger sig förrän han har en lösning
- Ok sa Annika, så det kan vara så att det inte är min framtida man jag skall träffa, hitta, finna, söka
- Som sagt vi vet inte
- Ok sa hon
- Skulle det vara så hemskt sa Elisabeth?
- Va? Nej kanske inte, men
- Men vadå?
- Jag vet inte jag har väl aldrig sett framför mig villa, Volvo och vovve
- Skaffa inte det då sa Esmeralda
- En karl?
- Nej villa, Volvo och vovve
- Trodde du att jag skulle träffa en man sa Ilse och tittade på henne? Vad var sannolikheten för det liksom, när du väl blir kär så bryr du dig inte om de där sakerna tro mig
- Kär?
- Mm kär sa Ilse och log och tittade på Alex
- Kär jag har nog aldrig varit kär sa hon
- Det hade inte vi andra i heller sa jag
- Ok sa hon
- Symmetri sa Simon
- Ok lillebror, men du då är du kär i Gwen?
- Nej men det kommer nog så småningom när vi är tillräckligt gamla. Jag trivs i hennes sällskap vilket jag kan säga är ovanligt, jag trivs i ert sällskap väldigt mycket men inte i mina klasskamraters tillexempel. Det är inte så att jag avskyr dem men jag trivs inte i deras sällskap. Vår lilla hönsmamma här var lite orolig för det ett tag och pratade med skolan om det, men jag är inte utanför, jag är med och leker ibland men jag trivs inte med dem, jag trivs med Gwen så om det är någon form av kärlek så kanske jag är kär, men jag tror att det är så mycket större än så sa han. Jag vet att jag inte är som alla andra tolvåringar, snart tretton men jag finner ingen tillfredställelse med dem, vi har inget intellektuellt utbyte. Jag trivs i ert sällskap för att ni är intelligenta människor, det är inte de, inte än i alla fall, jag säger inte att jag är smartare än andra men att ha en konversation med dem är ungefär lika stimulerande som att se målarfärg torka.
- Symmetri sa jag, det har varit lika för oss alla
- Ja sa Jesper det var samma för mig, sen lärde jag mig hantera det
- Ja sa Alex samma här
- Ja sa Annika samma här
- Och vi kan bekräfta det sa Rebecka
Hennes systrar nickade
- Och vi älskar dig med Simon sa jag
- Och jag er sa han, men om jag är kär Annika? Jag vet inte, jag har inga referensramar, ni tycker inte att jag pratar konstigt men du kan ju tänka dig mina klasskamrater om jag använt ordet referensramar till dem tillexempel
- Är du inte ensam?
- Jag? nej då jag har er, jag pratar med lärarna och en och annan på skolan som uppvisar en viss form för intelligens
- Skolan är något jag skall ta mig igenom, och komma ut på andra sidan utan en massa komplikationer
- Haha jag känner igen det resonemanget sa Rebecka och tittar på mig
- Mm sa jag och log
- Så syrran ut och leta med dig, träffa din man bli kär och fånig och våga bli det sa Simon
- Ok lillebror sa hon och log
- Bra sa han nej nu skall jag gå upp på rummet ha så trevligt ikväll och hälsa alla sa han, jag säger god natt nu för ni går kanske innan jag kommer ner igen
- God natt sa jag sov gott
- Detsamma sa han
Han gick upp på andra våningen, Annika tittade efter honom
- Det där är en intelligent kille
- Ja sa jag och han får utrymme att visa den, så kunde vi varit allihop
- Aja du gick i specialklass sa Rebecka
- Ja just det sa mina bröder, vad var det far sa snillen spekulerar
- Jo något sådant var det sa jag
- Men jag vågade inte visa det hemma, han får utrymme att göra det
- Ja sa Alex och log, han får en sundare uppväxt än vad vi fick
- Jag är väldigt imponerad över att han inte slog tillbaka idag
- Vi är bra på att ta stryk sa jag tyvärr, men jag är också imponerad
- Nej skall vi bege oss
- Vart skall ni? Frågade Annika
- Till restaurangen och ta avsked av Lisa
- Va? Är hon död
- Ja hon dog igår, jag talade in ett meddelande på din telefon
- Det har jag inte fått sa hon, oj fan får jag hänga med?
- Självklart sa jag
- Vi hänger med en stund innan vi skall smyga
- Ja just det här är adressen sa Annika
- Tack sa Ilse och tittade på lappen och sen la hon den till sidan
Vi reste oss och sa hej då till våra mammor. Vi kramade barnen och gick ut till bilarna, vi körde varsin bil. Vi körde iväg och kom fram till parkeringshuset och parkerade våra bilar.
Vi gick genom stan fram till restaurangen vi nickade till vakten och gick in. De andra satt vid vårt vanliga bord och vi hälsade och satte oss.
- Hej sa Jörgen
- Hej sa jag hur är läget?
- Det är rätt tungt just nu sa han
- Ja det är trist sa jag, hur tar hennes föräldrar det?
- De är fortfarande i chock tror jag
- Ok
- Din kusin?
- Samma för honom
- Det kan jag förstå
- Resten av familjen
- Det är tungt för alla, vad har ni gjort idag?
- Idag har vi agerat mot mobbing sa jag
Jag berättade om dagen
- Ok sa Jörgen det var ju inte bra, hur känns det att agera förälder?
- Det känns fantastiskt bra sa jag och log, det händer något hela tiden
- Jo det kan jag tänka mig sa han
- Förresten vad skulle säga om att slå ihop vår elfirma med denna elfirman
Jag sa namnet
- Hm ja varför inte
- Ok för jag kommer att köpa den. Så känner du dig redo så slår vi ihop dem
- Ja vi kör sa Jörgen
- Bra sa jag
- Tjena sa Ante
- Hallå hur är läget?
- Jodå det är tungt man annars så är det bra själv?
- Jodå samma här
Kvällen fortsatte med att vi pratade en hel del om Lisa. Efter ett par timmar så gick Ilse och Alex, de hade sitt att sköta. Jonathan kom och satte sig vid bordet
- Hej
- Tjena allt väl
- Ja efter omständigheterna är det bra sa han
- Hur går affärerna
- Strålande sa han och log
- Bra sa jag och kärleken
- Den är också strålande sa han, jag blir lika förundrad varje morgon när jag vaknar och hon ligger där säger han och ler
- Ja det är en mäktig känsla, jag känner likadant
- Hur tar du det med Lisa?
- Det är tungt. Men någonstans, vi såg henne när det uppdagades och jag tror att hon kommit till ett bättre ställe, hon slipper lida vilket hon gjort. Omgivningen kan få ett avslut och gå vidare
- Ja sa han jag håller med. Cancer är ett jäkla skit, min pappa gick bort han med i cancer
- Mm det är ett riktigt jäkla gissel, vi donerar rätt rejäla summor till cancerforskning
- Ja sa Jonathan personalen donerar sin dricks en gång i månaden
- Bra sa jag, det är stort av dem
- Ja sa han
- Förresten vi tar notan ikväll
- Ok jag säger till Kjelle
- Perfekt sa jag
- Förresten sa Jonathan, vi letar hus har du något bra tips?
- Oj nej sa jag, det området vi bor i är fint
- Det är väl rätt dyrt där sa han
- Ja sa jag, men om det är pengar som oroar så säg bara till
- Jag vill inte ha allmosor
- Nej för fasiken det vet jag men du kan låna av oss till bättre ränta än bankerna, och mer fördelaktigt
- Ok jag skall prata med min lilla tös om det
- Bra sa jag, säg bara till
- Jadå sa han, det är rätt konstigt hur det kan bli för ett par år sedan så hade jag varit på väg hem i en taxi nu efter att ha druckit alldeles för mycket. Jag hade haft en stor anledning bli bra full. Idag sitter jag här och har inte druckit på ett par år, mår bra, har en fantastisk partner, ett jobb jag älskar och kan minnas Lisa med er
- Ja sa jag ödet är ibland märkligt
- Ja sa Jörgen det är det, vem hade trott det för fem – sex år sedan att vi skulle sitta som vi gör
- Precis det hade slutat i kaos en sådan här kväll sa Ante
- Ja sa jag jisses. Men en sak är säker jag saknar det inte, fy fan vad jag inte saknar det
- Nej sa Jörgen dessa eviga bakfyllor, bråk och skit
- Mm sa Jonathan, nej jag är glad att det blivit som det blivit
- Jo förresten Niklas sa Jonathan
- Ja?
- Kan jag och tösen bo på slottet en vecka eller nåt?
- Självklart sa jag bara förvarna så att jag kan meddela Bowels
- Tack vi skall hälsa på hennes familj och det blir så jäkla trångt hemma hos dem, de är trevliga osv men när det är ett tiotal personer i ett litet hus
- Så kryper det i skinnet på dig
- Ja och jag är väl inte det bästa sällskapet då, och jag vill vara ett bra sällskap
- Det var en förändring sa Ante
- Ja jag skulle väl växa upp jag med sa han
- Det skulle väl vi alla sa Ante, se på Niklas
- Ja sa Jonathan men jag sa det redan innan det hände, han är den som skulle stadga sig först
- Ja du sa det för ett par år sedan sa jag
- Ja och jag fick rätt eller hur?
- Ja sa jag, idag så spenderar jag min tid med att ta hand om mobbing och sådana saker
- Mobbing?
- Ja Alex har fått en del skit i skolan och Simon har fått en massa skit i skolan, vi fick ta hand om det idag, vi hade föräldrar sammankomst hemma hos oss idag
- Jisses mobbar de Simon?
- Inte bara honom. Men det eskalerade idag, han fick rätt rejält med stryk och förnedrades
- Skojar du sa han
- Nej. Men vi tog hand om det, vår advokat är inkopplad det kommer att bli en rejäl soppa av det här sa jag. Ett av barnens pappa är en av de poliser som Annika satte dit så vi tror att det är en hämnd från hans sida, bitterhet och skit. Så vi skall ha ett samtal med honom sa jag
- Aj sa Ante, hur tog ni det?
- Vi prövar den diplomatiska vägen först, funkar inte det så får vi ta till andra metoder
- Kunde Rebecka hålla sig?
- Jadå det är barn vi pratar om och de kommer inte på sådant här själv
- Nej så är det ju sa Ante, jag trodde dock att hon skulle riva skolan
- Det kanske blir den mindre diplomatiska vägen sa jag och log
- Men Simon sa Jonathan, han gör ju inte en fluga förnär, jag kan tänka mig att han upplevs som annorlunda men han är ju normal
- Ja vi pratade om det innan. Det är en skärpt kille, han till skillnad från mig och mina andra syskon får vara det, det fick inte vi då blev det stryk, så vi lärde oss att anpassa oss, det behöver inte han
- Är ni lika smarta allihop frågade Jörgen?
- Hm vi är nog smartare än de flesta. Det är bara det att jag fått lite mer än de andra, men de är intelligenta allihop. Annika var den yngsta inom sin bransch, hon var en riktigt jäkla duktig polis. Jesper är bättre än de flesta arkitekter utan utbildning, Alex är som jag, han är mycket smartare än vad folk tror, det han kan göra med en dator är lite skrämmande ibland sa jag
- Ja på tal om det jag inte velat säga något innan, men Ilse och Alex vem såg den komma sa Jonathan
- Ja du sa jag ibland spelar ödet oss ett spratt, som du själv sa innan vem hade trott att vi skulle sitta här en fredag, dricka mineralvatten och kontemplera över livet nyktra?
- Jo det är sant sa han
- Och att det du skulle vara en stadgad man?
- Ja bara en sådan sak, men med tanke på hennes läggning
- Mm men det fanns anledningar till att det blev som det blev så att säga
- Ok
- Tunga saker under hennes uppväxt sa jag, men det är inte min historia att berätta
- Ok sa Jonathan
- Men Simon sa jag han är en speciell kille, hans logiska tänkande är något av det vassaste jag upplevt, han hade en föreläsning innan idag som imponerade sa jag, han förklarade en sak för Annika, med ett resonemang som gjorde henne mållös
- Han är snart tretton och fick tyst på henne med logik, eller hur Annika
- Va?
- Jag berättade om vår lillebrors logiska tänkande
- Herregud ja där fick jag mig en lektion i logik
- Han är lite som jag. Han är smartare än sina jämnåriga och söker sin stimulans hos äldre, som jag hos er. Vi var oroliga ett tag för att han var ensam, han tar aldrig hem kompisar osv, så vi kontaktade skolan och förhörde oss om han var utanför. Men de ansåg inte att han var det, idag förklarade han att han låtsas ha kompisar för att lura vuxen världen, han vill inte ha kompisar i skolan för de ger honom ingenting. Som han själv sa intellektuellt
- Jisses sa Jörgen
- Vad du är gör ge dig inte in i diskussioner om logik med honom, han käkar upp dig och spottar ut dig, jag vet bara en person som är vassare i sitt logiska resonemang än han och det är Rebecka
- Du då?
- Tja jag kan resonera med honom, men logik är inte mitt favoritämne
- Varför?
- Därför att jag är en drömmare sa jag log
- Va?
- Med logik så måste du hela tiden bevisa det du säger, jag tycker att det är tråkigt, jag kan föra logiska resonemang, jag gjorde det senast idag så att jag till och med imponerade på Rebecka och övriga familjen. Men det är så tråkigt att hela tiden leta evidens för det man säger. Men när Simon säger att en boll är rund så kan du lita på att den är rund. Han har då med evidens uppbyggt av teser tagit reda på att en boll är rund. Där jag säger att är du säker på det, bollen kanske är oval för det retar fantasin, man kan säga att jag driver med det logiska tänkandet för att jag kan. Logik för mig är träigt
- Passa dig sa Rebecka och log
- Ja hjärtat sa jag och log tillbaka, som tillexempel, det vår far gjort med oss förklara det logiska i det? Visst skulle man kunna göra det och jag har gjort det men jag drev det längre än logiken och då är det bara Rebecka som kan följa med i mina resonemang
- Jisses är det såhär ni diskuterar vid middagsbordet? Frågade Jonathan
- Ja sa jag, vi tränar hjärnan lika mycket som kroppen. Det är roligt när Rebecka, Elisabeth och Simon driver sina logiska diskussioner, och vi på andra sidan framförallt Jag, Jesper och Esmeralda driver vi kan kalla det drömmande diskussioner. Vi köper det inte bara att svaren är logiska
- Va?
- Om du väljer gå till höger eller i stället för vänster
- Ja
- Och sen får reda på att om du gått till vänster så hade du fått ett piano i huvudet
- Ja
- Varför gick du inte till vänster?
- Erh jag vet inte?
- Nej sa jag precis. Vi tror att det finns något som trotsar logiken och det är då det blir roligt
- Jisses sa Jonathan
- Vårt sätt att diskutera förvränger det logiska tänkandet, och då går Simon igång, sen försöker han på alla sätt att bevisa att det finns en logisk förklaring till att du gick till höger i stället för vänster, och vi får hitta argument för vårt tänkande och det utvecklar båda sidor så att säga
- Ok jag blir snurrig av att bara lyssna på dig, men varför gick jag till höger?
- Intuition, något eller någon däruppe? Ödet, karma, ett sjätte sinne. Och de förklaringarna kan du inte besvara med logik för du kan inte bevisa att de finns men de kan inte motbevisa det i heller
- Men då vinner ingen?
- Nej sa jag och log, men det tränar hjärnan
- De andra i familjen då?
- Tja de väljer sida allt eftersom och debatterar när det passar dem, de är roligast för de byter sida hela tiden
- Mm sa Annika vi retar gallfeber på dem för att vi inte är allierad med någon, men den som är värst är Isabella, hon sitter tyst och sen bara så sticker hon hål på bådas sidor i argumentationen och vi får börja om, sen bara ler hon. Hon är förutom de där två, den intelligentaste människan jag mött
- Ja sa jag hon lurade oss ett bra tag sa jag
- Mm sa Rebecka och då skall du vara skicklig
- Lurade hon er? Sa Ante
- Ja sa jag, spela aldrig poker med henne
- Tack för tipset sa han
- Hon gömmer det väl sa jag, att hon var smart fattade vi ganska snabbt, men att hon var så smart lyckades hon dölja väldigt väl, att hon är min mor dolde hon ännu bättre, det tog tid innan vi pusslade ihop det
- Ok sa Jonathan
- Elisabeth är också intelligent, fast att hon bygger sina resonemang på logik sa jag och skrattade
- Hut sa Rebecka och log, men det är roligt att retas med henne ibland och föra drömmande samtal med henne, det skruvar till hela hennes värld
- Jo vi har haft ett och annat sådant samtal med henne, Jesper tystade henne på tio sekunder för ett par år sedan, det var rätt kul
- Som sagt jag hade inte velat sitta vid ert middagsbord
- Och missa deras mat? Frågade Ante
- Förvisso sa Jonathan och log det skulle vara för det då
- Nej sa jag skall vi åka hem?
- Ja sa Rebecka det får vi göra, det blir en lång dag i morgon
- Ja sa jag, stannar du Annika?
- Nej jag åker också nu
- Vi med sa Jesper och Esmeralda
Vi reste oss sa hej och gick ut i vårkvällen, vi gick bort till våra bilar och körde hem. Vi parkerade och gick in, Ilse och Alex hade inte kommit hem än, våra mödrar hade gått och lagt sig.
Vi sa god natt till de andra. Vi gick in i sovrummet och klädde av oss, vi la oss i sängen och pratad lite om dagen. Vi låg på sidan och tittade på varandra och jag kysste henne, hon kysste mig tillbaka.
Jag började smeka hennes kropp och hon smekte min, jag förde ner min hand till hennes sköte och började smeka henne, hon tog tag om mitt kön och började runka mig.
Jag lekte med hennes klitoris och smekte den, vi började lysa båda två och vårt smekande blev intensivare. Vi fortsatte vårt smekande och kände hur vi blev allt kåtare båda två.
Rebecka rullade över på rygg och jag förde in mitt finger i henne och börja pulla henne. Mitt finger åkte in och ut i en rasande fart. Jag kände hur hon närmade sig och jag förde henne till orgasm och hon stönade högt i mitt inre.
Hennes hand runkade min kuk i ett intensivt tempo, jag kände hur det ilade till, jag la mig på henne och förde in mitt kön i henne och tog henne bestämt. Jag la upp hennes ena ben på min axel och tog henne.
Vi stönade tillsammans och jag pumpade henne. Jag kände att hon kom igen och hon skrek ut sin orgasm i mitt huvud, jag knullade henne hårt och snabbt genom orgasmen och hon kom igen och igen.
Hon förde ner sin hand till sin klitoris och smekte sig själv intensivt. Jag tittade på hennes hand som lekte, jag älskar att se henne leka med sig själv. Den synen drev mig nära snabbt och jag kom och sprutade henne full med min sperma.
Jag kom hårt och intensivt och det kändes som om orgasmen aldrig skulle ta slut, jag tvingade mig själv att sänka tempot och andas i takt med Rebecka. Jag stannade upp och tittade på henne och förlorade mig i hennes ögon och leende.
Jag la mig försiktigt ner på henne och kysste henne. Vi låg sådär och tittade på varandra, ord var inte nödvändiga. Hur länge vi låg där vet jag inte men vi reste oss och gick in på toaletten och duschade av oss.
När vi var klara så torkade vi oss och gick in i sängen och la oss. Vi somnade och drömde tillsammans



Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright