Björn och Karin, en cuckolding-novell del 31
Författare: bjorn_karin Datum: 2021-09-06 09:09:56
Läst:
9 167 gånger
Betyg: 4 (15 röster) 7 medlemmar har denna novell som favorit
Kapitel 31
Björn försökte se upptagen ut där han stod framför spegeln och väntade på att toaletten skulle bli ledig. Någon trängde sig förbi bakom honom på väg mot pissoaren, och Björn försökte se så nonchalant ut som möjligt. Det fanns inte en chans att han skulle ställa sig där och hala fram kukburen. Istället fick han stå där och vänta på att det skulle bli ledigt. Självklart skulle ingen förstå varför han gjorde det, men han kände sig som en idiot likväl.
Efter alldeles för lång stund var han klar och gick ut i restaurangen igen. Karin satt kvar vid deras bord och höll på med sin telefon. Björn log mot henne redan på avstånd, och när han närmade sig deras bord såg hon upp på honom och log tillbaka.
”Efterrätt?” frågade hon. Björn skakade lite på huvudet.
”Nej, inte för mig. Men du får gärna…”
Karin ryckte på axlarna.
”Kanske jag gör”
”Jag kan tänka mig en öl till”
Han satte sig och väntade på att servitrisen skulle uppmärksamma dem.
”Gud vad god råbiffen var” sa Karin. ”Kan man ta den som efterrätt kanske…?”
”Haha, ja kanske det. Sjukt god i alla fall”
”Mmm”
Strax hade Björn lyckats beställa åt dem och satt med en kall öl framför sig. Han kände sig trött och nöjd, mätt och belåten. Han tog en klunk av sin öl och log mot Karin igen.
”I morgon, vad säger du om bio kanske?”
”Vore mysigt” svarade hon och log tillbaka mot honom. ”Men hinner vi?”
”Hinner?”
”Jag ska ju iväg till Jossan på dagen”
”Jo, men på kvällen? Jag kan hämta upp dig hos henne”
”Vännen” sa hon och klappade hans hand, ”jag har inte träffat Peter på snart en vecka”
”Åh.” Björn nickade tveksamt och tog en klunk öl. ”Men ni kanske kan…?”
”Jag går gärna på bio snart, men jag behöver verkligen, verkligen… träffa honom”
Karin flinade konspiratoriskt åt honom, som om det behövde understrykas vad ”träffa honom” handlade om. Björn frustade till av skratt och skakade på huvudet. Karin höjde ett nyfiket ögonbryn i en tyst fråga.
”Förlåt, men det är… det är en absurd diskussion detta”
”Haha, ja… Ja, det är väl det”
”Mmm”
Karins efterrätt landade framför henne och avbröt deras diskussion.
”Vi får se med bion” sa hon bara innan hon med ett leende gav sig på efterrätten. Björn tittade på henne ett ögonblick, försökte ta in vad de egentligen pratade om. Hur de planerade och fixade runt att hon skulle hinna träffa sin älskare. Tanken svindlade.
*
Karin drog sig undan från honom med ett leende. Hon hade kysst honom hett och djupt och hennes ögon glittrade. Han kunde känna hennes kropps tyngd mot sina höfter och kukburen, och hennes kroppsvärme strömmade ned i hans fjättrade kuk. Björn stönade av upphetsning.
Nästan en halvtimmes hångel och kyssar hade gjort att hans kuk försökte stå så ivrigt som den bara kunde, och hon fnittrade till när hon såg hans tillstånd.
”Stackars lilleman” sa hon med ett snett leende och klappade hans instängda kuk. ”Inget kul för dig idag”
Björn sträckte på sig i sängen och såg ned på sin fjättrade kuk. Han visste att det var lönlöst att tjata.
”Hade du hoppats på ett annat avslut på kvällen?”
”Mmm” svarade han, ”det hade jag nog”
Karin kysste honom igen och pressade sig mot honom, pressade ned honom i sängen. Hon grenslade honom igen och avbröt kyssen för att maka sig upp mot hans huvud. Björn tog emot henne, la sina händer om hennes skinkor när hon sjönk ned med benen över hans huvud.
Karin gnydde till ovanför honom när hans läppar mötte hennes fitta. Han använde tungan för att sära på hennes mjuka och våta läppar och öppnade munnen och kysste hennes fitta, lät tungan spela över hennes veck. Hon pressade sig ned och mötte hans mun. Med ett stadigt tag om hennes skinkor tog han emot henne och tog hennes klitoris mellan sina läppar. Han visste vad hon behövde och vad hon gillade.
”Åååh, ja…” stönade hon där ovanför honom. ”Gud så skönt!”
Han kunde bara svara henne med att med ännu större lust slicka henne, pressa sin mun mot hennes blöta fitta. Hon vred på sig lite ovanför honom och hans tunga följde henne och fortsatte jaga hennes klitoris.
”Åh, ja…” gnydde hon. ”Gud vad jag … åh!… gud vad jag behöver kuuuk!”
Björns egen kuk spjärnade mot sitt fängelse och hennes subtila förolämpning gick honom inte förbi. Hon behövde kuk, men inte hans kuk. Den brydde hon sig inte ens om att försöka tillfredsställa ikväll. Istället fick han ge henne det han kunde; han tog ett hårdare grepp om hennes höfter och fördubblade sina ansträngningar.
Med hjälp av sin tunga tog han henne fort mot orgasmen. På bara ett par minuter kände han hur hon närmade sig allt mer, hörde hur hennes andetag blev allt intensivare, kände hur hon började krampa mer och mer innan hon exploderade i en intensiv orgasm. Precis när hon kom höll hon nästan på att kväva honom, men det varade bara ett ögonblick.
På darriga ben klev hon av honom och sjönk ihop bredvid honom i sängen.
”Tack” viskade hon samtidigt som hon la sitt huvud på hans axel. ”Tack”
En stund senare hade hon återhämtat sig och reste sig för att gå och göra sig i ordning för natten. Björn såg längtansfullt på hennes nakna kropp där hon rörde sig runt i rummet, och hon såg hans blick och log mot honom.
”Snart vännen”
”När?”
”Jag vet inte, men snart.”
”Ok”
Björn drog förstrött i kukburen, försökte lindra sin plågade kuk så gott det gick.
”Är det så kul att ha mig sån här?”
Karin fnittrade till och såg på honom med ett roat leende.
”Ärligt talat, ja. Har du ont?”
Han skakade på huvudet och fortsatte dra i sitt fängelse.
”Nej, inte egentligen. Bara… frustrerad.”
”De flesta tjejer kan få gå veckor utan att komma, har du tänkt på det?”
”Öhm, nej…?”
”Jag kommer inte med din kuk, och det var ganska ofta det inte blev något för mig, eller hur? Då du bara somnade?”
”Mmm, men jag…”
”Och inte brukade du slicka upp mig i brygga varje vecka direkt, förr.”
”Nja, men…”
”Det är kanske inte mer än rätt att du får prova på det då?”
Björn suckade. Han kom ingenstans på det här sättet, bokstavligen talat. Han såg i ögonvrån hur hon flinade mot honom.
”Du får ha lite tålamod helt enkelt”
*
”Kommer de till användning något?” Peter nickade lätt mot piskan som låg på byrån.
”Inte den lilla” svarade Karin, ”men den där går varm här hemma”
Peter skrattade till och log åt henne.
”Jaså?”
”Mmm” svarade hon. Hon log tillbaka mot honom och sträckte lite på sig där hon låg i sängen. Hon borde verkligen resa sig och torka av sig, men hon gillade samtidigt känslan av hur hans sprut torkade in på hennes mage. Kanske borde hon kalla in Björn, låta honom…
”Hur ofta?”
”Tja…” Karin sköt undan tankarna på att kalla på Björn och tänkte efter. ”Kanske varannan vecka eller så”
”Tar han det bra?”
”Värst vad nyfiken du var då” svarade hon och log mot honom igen. Hon reste på sig och sträckte sig efter sitt linne, sen ändrade hon sig och fick tag i Björns t-shirt och använde den för att torka av sig.
”Det gör han väl” fortsatte hon efter en liten stund. Peter la sig i sängen bredvid henne igen och hon kröp upp och la sig på hans axel. Lite förstrött började hon pilla i håret på hans bröstkorg.
”Han ber inte direkt om det, men när jag säger till så … jo, han tar det ganska bra”
Hon kunde nästan ana hur Peter log för sig själv där bredvid henne.
”Jag hade ju inte haft något emot att göra det själv” sa han. Hon förstod den outtalade frågan där, och kunde inte låta bli att le för sig själv. Fast hon knappast tyckte att det kändes realistiskt, så fanns det något lockande i tanken.
”Du gillar att plåga honom lite va?”
Peter skrattade till.
”Plåga? Det var väl att ta i. Och är det inte någon här som kastar sten i glashus…?”
Karin strök en hand över hans bröstkorg och mage och log mot honom.
”Jag gör väl det” erkände hon.
”Kalla på honom”
Karin tvekade ett ögonblick, kände att hon inte riktigt hade kontroll på situationen - och det var en känsla hon verkligen inte gillade. Inte i normalfallet i alla fall. Men med Peter… Hon visste inte vad han planerade, men hon anade vart det lutade och hon kände en konstig lockelse att driva det vidare. Med Peter kunde hon släppa på kontrollen, även om det kanske innebar något litet obehag för Björn. Hon ryste till vid tanken. En vällustig rysning, av spänning och upphetsning.
”Björn!” ropade hon, inte alltför högt. Hon misstänkte att han höll sig i närheten, försökte lyssna på dem. Hon fick rätt när han snabbt, alldeles för snabbt för att det inte skulle vara något misstänksamt över det, öppnade dörren.
Hon log åt hans lite bortkomna sätt när han klev in i rummet. Inte för att hon inte förstod honom, men ändå. Att han kom in i deras sovrum påklädd och på tå, det förstärkte situationen än mer. Inte minst med tanke på att en annan man låg där i hans säng. På något sätt lyckades han både slå ned blicken och stirra intensivt på deras nakna kroppar samtidigt. Karin log åt honom och sträckte lite på sig för att försäkra sig om att han skulle se hennes nakna bröst.
”Kan du ta och hämta lite vatten åt oss?” sa Peter till honom och efter en sekunds tvekan nickade Björn nästan motvilligt. Hans blick dröjde sig kvar vid henne, från brösten och sedan möttes deras ögon, och hon nickade lite åt honom. Björn försvann ut genom dörren. Peter log åt henne och hon nickade lite bekräftande åt honom också, visade att det var ok att han tog kommandot just nu. Han la en hand runt hennes huvud och hon behövde inte några ytterligare direktiv.
I bakgrunden kunde hon höra Björn skölja vatten inne i köket och hon vred på sig och kröp ned i sängen och halade fram Peters kuk. Efter att ha betraktat den ett ögonblick, böjde hon sig ned och tog den varma kuken i munnen, blundade och njöt av smaken av honom och känslan av hur hans varma ollon fyllde hennes mun. Han smakade fortfarande av sitt sprut, av henne, men mest av allt man. Lite som en eftertanke kunde hon höra Björn komma in i rummet, men nu fokuserade hon bara på Peter. Hon lyssnade på Björns fotsteg och kunde tänka sig hur situationen såg ut för honom när han klev in genom dörren.
”Tack” hörde hon Peter säga innan han lät tystnaden fylla rummet. Hon kunde nästan känna Björns blick på sig. Peter la en hand över hennes nacke, fångade hennes hår mellan fingrarna. Han svällde i hennes mun. Karin stönade uppmuntrande och försökte röra huvudet så gott det gick under Peters näve, ge Björn något att titta på.
”Som du ser är jag lite upptagen” fortsatte Peter där ovan, ”men min bil behöver verkligen tvättas. Det ordnar du va?”
Karin log för sig själv och kunde föreställa sig snarare än se hur Björn nickade långsamt. Hon kunde föreställa sig hans lite bortkomna sätt, hur han nickade eftertänksamt. Hon hörde hur han långsamt lämnade rummet.
”Din jäkel” sa hon till Peter med ett leende. Hon fortsatte runka honom. Han flinade bara till svar.
”Varför känner jag på mig…” Hon tog en konstpaus och fångade för ett ögonblick in hans varma kuk i sin mun igen. ”Varför känner jag på mig att du inte kommer vara nöjd med tvätten, hur noga den än görs?”
”Du känner mig du” flinade Peter åt henne, innan han bestämt tryckte ned hennes huvud igen. Hon lydde och tog honom djupt i sin mun. Den här gången tänkte hon svälja allt han gav henne.
*
”Det här duger ju inte”
Peter gick runt bilen med en spelat skeptisk min. Karin log för sig själv där hon stod och betraktade det hela. Hon visste inte om Björn köpte skådespelet eller om han bara gick med på att spela sin roll, men hon kunde inte undertrycka leendet när hon såg honom svansa efter Peter med en oroad min.
Karin kände sig elak som deltog i det här spelet, men hon kunde inte låta bli. Det var som när hon var liten och några barn retades med varandra; först tyckte man synd om den som blev retad, sen kunde man inte låta bli att hänga på och hitta någon njutning i det. Efteråt ett stygn av dåligt samvete, men det fick hon leva med idag. Dessutom, vad Björn än sa, så protesterade han inte. Inte egentligen. Så pass väl kände hon ändå sin man.
”Det här duger verkligen inte” upprepade Peter och skakade på huvudet.
”Jag, eh, jag kan…” började Björn men Karin avbröt honom.
”Nej, eller hur. Peter bad dig vänligt om en tjänst och så blir det så här”
Björn tittade på henne med en blick som sa allt om att han kände sig lurad och sviken, men den tänkte hon inte bry sig om, inte nu. Lite förvirrat drog han handen genom håret och ryckte på axlarna.
”Självklart får du göra om det här Björn, men vi behöver också markera att det inte är ok att bete sig så här” fortsatte hon.
Karin var imponerad över att hon kunde låta så bestämd, för hon behövde hela tiden kväva ett bubblande skratt över hur spelad situationen kändes. Men Björn verkade ta henne på allvar. Han nickade försiktigt, som om han förstod att han gjort fel. Hur han nu kunde tro det - bilen var skinande ren.
”När Peter är här, så är det han som är herrn i huset, eller hur? Det har vi pratat om?”
”Mmm” svarade Björn med viss tvekan.
”Peter, då kanske det inte är mer än rätt att du sköter detta?”
”Håller med” svarade Peter.
”Sköter detta…?” sa Björn tveksamt.
”Kom” svarade hon honom, som inte riktigt verkade förstå vad som hände. Men han följde henne in i huset i alla fall, in i sovrummet. Två steg bakom henne.
”Av med kläderna” kommenderade hon. Han stod där lite handfallen och kunde inte låta bli att snegla mot sängen, föreställa sig vad som just hänt där.
”Karin, jag…”
Hon gav honom en bestämd blick och med en suck drog han av sig tröjan och jeansen. Hon var ganska säker på att han inte förstod vad som var på gång, och hon tänkte inte ge honom en chans att börja protestera nu. Hon öppnade byrålådan och drog fram repet. Björn var så långt med på noterna, och lite motvilligt sträckte han fram händerna och hon knöt ihop dem innan hon sträckte repet genom öglan i taket och drog till.
Allt hade gått så pass fort att Björn knappt hunnit komma med invändningar eller ställa en fråga, men nu verkade det gå upp för honom vad som var på gång. I samma sekund som han tog några stapplande steg framåt och insåg att han var fastbunden, så verkade han förstå vad som var på gång. Han vred på sig där han stod för att få ögonkontakt med henne.
”Karin, du behöver inte göra det, jag … jag ber om ursäkt, för bilen alltså”
Hon log mot honom och gav honom en kyss. Strök honom ömt över kinden. Drog av honom kalsongerna. Nu var han naken, utlämnad. Hon kysste honom igen, drog en hand över hans hår.
”Jag? Det här är mellan er” svarade hon honom. Hon såg hur det gick upp för honom, hur han förstod.
”Nej, snälla! Karin, jag vill verkligen inte!”
Hennes enda svar var en snabb puss på hans kind. Hon vände sig mot byrålådan igen och tog fram piskan och la den på sängen. Det knakade i golvet bakom henne och hon såg upp på Peter med ett leende. Han såg förväntansfull ut.
”Jag brukar ge honom tjugo rapp. Bara så du vet”
”Karin, snälla!” fick Björn fram där bakom henne, och hon hörde oron och hon ömmade för honom, men hon tänkte inte låta honom komma undan.
”Då lämnar jag er” sa hon istället till Peter, och såg i ögonvrån hur han sträckte sig efter piskan. Stackars Björn.
*
”Åååååh, gud! Ja! Ja! Jaaa!!”
Karin grep tag i fåtöljens armstöd, oförmögen att helt hålla sig på benen när orgasmen slog över henne. Peter hade ett fast grepp om hennes hår och hon lät sig falla framåt, falla in i orgasmen som slet genom hennes kropp. Hennes ben skakade till och världen föll för ett ögonblick samman.
Hon kände hur Peter också började närma sig, hur han tog henne hårdare och hårdare. Hon hade reducerats till en gnyende hög, kunde ha varit på väg mot ytterligare en orgasm men nu var det hans tur att få komma, få njuta. Peter tryckte sig mot henne, skrek till, och fyllde henne med sitt sprut. Hon försökte vända sig om, se honom, få ögonkontakt med honom, men han var för stark. Med ett sista vrål höll han sig kvar i henne, så släppte han taget, lämnade henne, hon sjönk ihop i fåtöljen, flämtande och andfådd.
Nånstans i bakgrunden tänkte hon på Björn, visste var han var, vad han gjorde, att han väntade. Hon log för sig själv, föreställde sig nästan hur horn börjat växa ut i pannan på henne, så djävulsk var hon. Hon vände sig mot Peter och log.
Han hade ställt sig upp, pustade ut, flinade mot henne.
”Jävlar vilken rusch” sa han, och hon nickade bekräftande. Förlåt Björn, men ja, det var det.
Peter nöjde sig så, drog åt sig tröjan och gick ut i köket. Karin kunde bara ligga kvar, njuta av känslan. Hur länge hon låg där visste hon inte, men efter en stund kom Peter tillbaka, påklädd, vanlig, på väg ut i den verkliga världen igen.
”Så… Jag tänker att jag nog lämnar er själva ikväll”
Det var underförstått att han gjorde det för Björns skull, och hon nickade åt honom, bekräftade att han tänkte rätt. Han böjde sig fram och kysste henne en sista gång, så var han försvunnen. När hon hörde bilen - den nytvättade bilen, tänkte hon med ett leende - försvinna så bestämde hon sig. Dags att resa på sig.
På fortfarande darriga ben gick hon in i sovrummet. Hon såg direkt att Peter inte hade hållit tillbaka. Hans skinkor och lår var illröda där piskan bitit in i huden. När hon klev in i rummet ryckte han till, liksom sträckte på sig. Hon fasade för hur han skulle reagera, men han såg bara på henne med tacksamhet. Även om hon kunde se i hans ögon hur ont han hade haft.
Hon log mot honom och gick fram och höll om honom, strök honom över håret. Efter ett ögonblick lossade hon på repet och han nästan rasade ned på sängen, fortfarande med händerna ihopbundna.
”Stackare” sa hon och strök oerhört försiktigt handen över hans skinka. ”Har du mycket ont?”
Han nickade först som svar på hennes fråga.
”Jag är ok” fick han till sist fram.
”Säkert?”
”Mmm. Men ja, det gör ont”
”Du får nog sova på sidan ikväll” svarade hon, och kunde inte undertrycka ett litet skratt. Björn log försiktigt tillbaka mot henne. Han makade på sig, försökte hitta en bekväm ställning. Karin sjönk ned bredvid honom, strök honom över bröstkorgen och magen. Hon sträckte sig efter jeansen och fick fram nyckeln till hans bur.
”Jag tycker du förtjänar att komma ut nu” sa hon, och låste upp det lilla hänglåset. Hon drog av honom kukburen, och trots smärtan han måste uppleva noterade hon med gillande att han var i alla fall delvis hård.
”Kan du ligga på rygg en stund?” frågade hon honom, och han nickade osäkert.
”Säkert? Du har inte för ont?”
”Det går” svarade han, och för att visa att han hade rätt la han sig till rätta. Karin log åt honom, reste sig för ett ögonblick och satte sig sakta grensle över hans ansikte.
För ett ögonblick vred han sig undan lite, hindrade henne. Hon hann precis känna besvikelsen välla upp inom sig, men så såg hon på honom att det var något annat, det var inte ovilja att kyssa henne där Peter nyss varit.
”Vad?” sa hon.
”Var var du?”
”Var jag var?”
”Ja. När…”
”Åh” Karin tänkte efter ett ögonblick, så ryckte hon på axlarna, nästan åt sig själv. ”Jag var där ute. Lyssnade. Rörde vid mig själv, om du måste veta.”
”Tyckte du om det?”
”Mmm” svarade hon. ”Det gjorde jag. Men jag lyssnade inte bara därför”
”Du höll koll, eller hur?”
”Ja”
Han log åt henne.
”Tack”
Hon log tillbaka, ett leende av stark och genuin kärlek. Björn lutade huvudet tillbaka och log mot henne igen, och hon visste att han var redo. Hon sjönk ned över hans ansikte.
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Neeeeej, jag vill inte att det är slut här! Mera! Nåt av det bästa jag läst!
en riktig berg och dalbana du bjuder på med denna novell
man kan inte låta bli att tycka synd om Björn
men ändå älskar man bara allt som händer
nu väntar man på en epilog, så man vet hur det går för vårt par
Du skriver så bra och upphetsande om Karin o Björn. Mer...mer!!!!!
Det bästa på svenska jag läst inom Cuckold. Vilken dynamik,hoppas på fortsättning.
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Detta var den bästa jag läst på detta tema !!!
Älskar allt med denna novell !!
Lite mer SPH var det enda jag saknade, älskar själv att bli "retad" för min storlek :)