Björn och Karin, en cuckolding-novell del 23
Författare: bjorn_karin Datum: 2021-09-06 09:08:30
Läst:
3 577 gånger
Betyg: 4.3 (7 röster) 2 medlemmar har denna novell som favorit
Kapitel 23
Karin tänkte tillbaka på hur hon hade känt där och då, när hon ännu en gång hade bett honom att lämna henne och Peter själva. Hur plötsligt övergiven han hade sett ut. Ja, hon hade också sett hur hans jeans buktade ut, sett den där desperata upphetsningen i hans blick. Men också den ledsna blicken, som hos en sårad hundvalp. Peter hade rätt, det visste hon. I längden gick det inte att hålla Björn utanför, inte minst för hans egen skull. Och hon anade också att han aldrig skulle våga ta det steget själv, inte utan hennes hjälp. Hon påminde sig om att hon ändå, på något sätt, gjorde det här för båda deras skull.
Hon hällde upp tevatten i sin mugg och sjönk ned i soffan bredvid Björn, gav honom en puss på kinden. Han tittade upp från sin iPad och log mot henne, nyfiken på varför hon kom och störde honom just nu.
”Jag tänkte att vi kanske kunde prata lite…?” sa hon och gav honom en lång blick samtidigt som hon smakade på sitt te. Alldeles för varmt. Hon la en arm runt hans axlar.
”Åh, ok. Om…?”
Hon skrattade till.
”Ja”
”Mmm” svarade han, nästan lite tveksamt. Men han la i alla fall undan sin surfplatta och gav henne sin uppmärksamhet. Hon höll frågande fram tekoppen men han skakade på huvudet i ett tyst nej tack. Karin drack försiktigt lite till och lyssnade på regnet som rann mot rutan där ute.
”Det har varit skönt med några veckor för oss själva” sa hon, och menade det verkligen. Peters resa hade gett dem en välbehövlig andningspaus. Han nickade och bekräftade henne. ”Och det får jag komma ihåg inför framtiden, att… att det kan vara bra med att ta det lite sävligare.”
”Mmm, ok. Ja, jag tycker det vore skönt också” sa Björn, och hon kunde inte riktigt bli klok på om han menade det eller inte, eller om han hade trott eller hoppats att det inte skulle bli mer nu. I så fall hade han fel. Väldigt fel.
”Hur känns det med… allt då?” frågade hon.
Björn verkade fundera lite på svaret, nickade lite för sig själv.
”Jag tror… jag tycker väl det känns ok” sa han lite försiktigt. ”Det är … det är som vi pratade om förut nån gång, att jag liksom inte gillar att jag ibland gillar det. Om that makes sense.”
”Jag antar det” sa hon och log ett varmt leende mot honom. ”Jag kan ju bara gissa vad du upplever. Gissa, och fråga”
”Mmm”
Karin lyssnade på regnet en stund. Hon hade ingen brådska med det här ögonblicket, tvärtom njöt hon av att bara sitta nära sin man och prata.
”Det har snart gått tio månader nu” sa hon till sist.
”Jag vet. Det känns helt sjukt” svarade han och log lite mot henne. ”Helt sjukt”
”Du har varit min cuckold i tio månader.”
”Mmm.”
”Och vet du vad?” sa hon och log mot honom och strök honom över håret, ”du är den bästa cuckold man kan tänka sig”
”Tack, antar jag…?”
Karin ställde ifrån sig tekoppen och kröp upp närmare honom i soffan. Hon drog in hans doft och njöt av värmen från hans stora kropp.
”Jag vill att du är med” sa hon, och hon överraskade sig själv med att nästan vara lite nervös över att säga det. ”Jag tycker det är dags, och jag tror…”
”Alltså, jag vet inte om…” avbröt han henne, men hon fortsatte.
”Jag tror att jag behöver hjälpa dig att klara det, men när vi kommit över den puckeln… Att det kommer vara väldigt bra för dig.”
”Varför?” Han lät uppriktig i sin fråga.
”För att vi delar allt. För att vi är… ja, men vi är ju i detta tillsammans. Livskamrater. Jag vill dela hela upplevelsen med dig.”
Hon väntade lite för att se om han ville säga något, men han satt tyst.
”Och” fortsatte hon, ”för att jag inte vill lämna dig utanför. Jag hatar att alltid behöva skicka iväg dig. Ibland, och jag antar jag bör säga föråt för det, så vill jag det. Skicka iväg dig alltså. Men oftast vill jag ha min … min man där.”
”Mmm. Du får det att låta som en kärlekshandling. Att jag ska… se det”
”Det är det också” sa hon och kysste honom milt. Hon drog sig undan och upprepade sina ord. ”Det är det också”
”Alltså, jag vet inte…” Han tystnade. Hon kunde höra på honom att det sista motståndet fortfarande fanns där, den manliga fåfängan och stoltheten som hindrade honom att uppleva allt fullt ut. Hon kände ingen frustration över det, inte längre. Bara kärlek och sympati.
”Låt mig hjälpa dig” sa hon. Han satt stelt där bredvid henne. Så nickade han sakta. Hon log när hon såg det kände en våg av tacksamhet välla upp inom sig. Hon kysste honom djupt.
”Hur…?” sa han, nästan försiktigt. Karin funderade ett ögonblick.
”När… när det händer, då ska jag guida dig igenom det. Och finnas där för dig, efteråt och innan. Det lovar jag.”
”Mmm”
”Men jag…” Karin harklade sig. ”Du måste också våga låta mig göra det. Leda dig. Inte bara där och då, utan… du måste lita på mig. Gör du det?”
”Ja.”
”Även om jag begär något svårt av dig? För att jag tror att det hjälper dig, oss, i längden?”
”Jag… ja.”
”Då vill jag att vi provar en sak, innan du ser på. Jag kommer använda piskan på dig. Förstår du?”
Hon kunde se hur Björn svalde tungt, men han nickade också, nästan omärkligt men ändå tillräckligt. Hon kysste honom, djupt.
”Jag tycker du ska gå och ta en dusch” sa hon, ”och sen vänta på mig inne i sovrummet?”
Han tittade konfunderat på henne men nickade sakta till svar igen och log mot henne. Hon gav honom en kyss innan hon sträckte ned handen i fickan och halade fram den lilla nyckeln. Hon la den i hans hand och kramade om honom, hårt. Karin kände hur hennes hjärta slog hårt, av både förväntan och nervositet. När hon hörde duschvattnet börja rinna reste hon sig och gick in i sovrummet. Hon klädde långsamt av sig och plockade fram det hon behövde, la allt till rätta och svepte in sig i sin morgonrock. Hon tänkte också ta en dusch. Han kunde gott få vänta, vänta och undra lite till.
En lång varm dusch senare stod hon utanför sovrummet. Hon hade handen på dörrvredet och väntade några sekunder till. Karin översvämmades plötsligt av insikten av vad de pratat om, bestämt. Vad som snart skulle hända, där inne i deras sovrum, kanske om bara några dagar. Efteråt skulle det aldrig vara riktigt på samma sätt mellan dem. Inte sämre, tvärtom. Hon var säker på att det hon gjorde var rätt. Men det skulle inte vara riktigt samma. Hon tog ett djupt andetag. Hon visste att nu, precis just nu, behövde hon spela alla sina kort rätt. Han hade just gått med på att se henne och Peter ihop, och för det behövde hon belöna honom. Tids nog. Först var det dags att ge honom det han behövde.
*
Björn tittade på den tunga metallringen och tänkte än en gång på hur fruktansvärt naiv han var ibland. Han hade verkligen inte haft en tanke på att den skulle kunna ha ett sånt här syfte. Nu kändes det helt absurt att han inte hade insett det, men där och då… Han hade svettats och svurit i säkert en timme med att fästa den i taket, ordna med att förstärka träet, försöka hantera en borr ståendes på en vinglig stege, tappat skruvar, börjat om… Gott om tid att reflektera över vad det var han gjorde och varför. Men nej, naiv som han var hade tanken aldrig slagit honom.
Han hörde Karin röra sig där bakom honom men höll blicken fäst på metallringen i taket. Nu förstod han, och en nervös oro spred sig genom hans kropp. Nästan instinktivt visste han att hon skulle göra honom illa. Ändå stod han kvar där och väntade. Repet han var bunden med höll förvisso hans händer i schakt, men han skulle förstås inte ha några problem med att tränga sig förbi henne om han försökte. Björn visste inte vad det sa om honom att han ändå stod kvar där och väntade.
Hon kom upp bredvid honom och drog i repet som han redan var bunden med. Hans armar följde med och han tog några klumpiga steg framåt och följde med i rörelsen. På några sekunder hade hon fäst repet i öglan och nu stod han där med händerna bundna ovanför huvudet och insåg att nu, nu var han verkligen fast. För sent att ändra sig.
Hon rörde händerna över hans kropp, strök hans bringa, armar, mage. Hon var så nära och ändå kunde inte Björn röra vid henne. Men hennes beröring räckte för att hans kuk skulle hårdna på ett ögonblick. Han njöt av känslan av att kunna bli riktigt hård, som varit berövad honom i flera veckor. Så tog hon några steg undan och försvann, ställde sig bakom honom. Björn svalde tungt.
Han tittade på sängbordet och piskan som låg där. Ridspöet, rättade han sig. Han fasade för hur det skulle kännas. Hon hade varit tydlig, nästan pedagogisk när hon berättade, förklarade precis hur det skulle gå till. Hennes mjuka röst och kärleksfulla famn hade stått i bjärt kontrast till vad hon hade sagt. Han hade protesterat, och hon hade med ett oändligt lugn fått honom att inse vad som skulle hända och, inte minst, att det skulle hända. Tanken att han gjorde detta för att få se på … Han visste inte ens om han ville se på, men nu var tärningen kastad.
”Jag är så glad att du vill se oss tillsammans” sa hon, som om hon läst hans tankar. ”Men jag kommer inte lindra det som händer nu bara därför.”
Han såg med fasa hur hon sträckte sig efter ridspöet och gjorde sig redo. Hon strök honom över ryggen, ställde sig alldeles bakom honom. Han kände hennes bröst pressas mot hans rygg. Hennes ena hand letade sig fram och greppade hans kuk, runkade honom mjukt. Nervositeten hade haft effekt på honom, men nu hårdnade han i hennes hand.
”Vi måste ju inte…” sa han. ”Jag kanske kan se på ändå?”
”Jo” sa hon och kysste hans nacke samtidigt som hon fortsatte runka honom förstrött. ”Det måste vi faktiskt, för jag vill. Och för att du behöver det.”
Björn svalde tungt. Han nickade stumt.
Karin släppte hans kuk och tog ett steg bakåt. Björn väntade sig att hon skulle säga något, förvarna honom, men plötsligt smällde piskan till över hans skinka. Det sved och gjorde ondare än han föreställt sig. Hon tog verkligen i. Han andades ut hårt och grinade illa, men hann knappt reagera innan hon snärtade till igen. Och igen. Strax kom rappen i en strid ström där han knappt kunde skilja det ena från det andra. Han räknade till tjugo, sedan trettio, och precis när hans stön började ersättas av små skrik av smärta slutade hon. Med en sista, lösare, snärt med piskan skickade hon upp en våg av smärta från hans pung. Han skrek till och sjönk hängande ihop. Nånstans i bakgrunden kunde han höra henne trösta honom, smeka hans hår.
Han hängde där, dimmig av smärta, och försökte föreställa sig att behöva uppleva detta om och om igen. Minst en gång i veckan hade hon sagt. Oftare, om det behövdes. Men inte mer sällan. Hon hade låtit så lugn när hon sa det. Tröstat och lugnat, men inte vikt undan en tum. Minst en gång i veckan.
*
Karin kände sig berusad av makt, och hade inte ett stygn av dåligt samvete.
Hon hade lämnat honom ensam en stund, ville att han skulle ta in det som hänt och uthärda smärtan. Samtidigt var hon ivrig att återvända in till honom och belöna och trösta honom, så istället gick hon rastlöst runt i huset och bidade sin tid. När det gått en stund gav hon upp och gick in till honom i sovrummet. Han stod fortfarande där med händerna bundna över huvudet. Hon smög fram och omfamnade honom bakifrån, strök honom över håret. Efter en liten stund knöt hon upp repet och han kunde ta några stapplande steg mot sängen.
Karin tittade på honom och fascinerades av vad hon såg. Fast hon just gett honom 30 rapp med piskan, så syntes det att han kände av den sexuella spänningen mellan dem. Kanske visste han att de tagit ett stort steg, att något var på gång, att en förändring låg i luften. Han såg nervös ut, men var också upphetsad. Beviset stod mellan hans ben. Hon log mot honom, och gick sakta fram till där han satt och lät morgonrocken falla på golvet. Hon njöt av hur hans blick instinktivt drog över hennes bröst och ned mellan hennes ben. Han fick säga vad han ville, men kukburen hade åtminstone gjort att han såg på henne som han inte gjort på många år dessförinnan.
Karin kysste sin man, hett och djupt och innerligt. Han besvarade hennes kyss med en iver och kärlek som fick henne att smälta i hans famn. Hon föll in i hans famn och de fortsatte kyssas samtidigt som hans händer rörde vid hennes bröst, vid hennes bröstvårtor, över hennes mage och höfter. Hon drog sig undan och log åt honom samtidigt som hon mjukt knuffade ned honom i sängen. Det var hans tur att få njuta nu.
Björn besvarade hennes leende, mötte hennes blick med sin innan hans ögon drogs mot hennes bröst. Hon älskade hur han såg på henne. Hon sträckte sig mot byrån och fick fram kondompaketet. Hon kunde se hur hans blick följde hennes rörelser, men han protesterade i alla fall inte. Hon drog fram en kondom och gav till honom, makade lite på sig så han kom åt att dra på den själv.
Karin la sig ned bredvid honom och kysste hans hals samtidigt som hennes hand fångade in hans hårda kuk. Hon började röra handen mjukt, mjukt över hans hårda kuk och möttes direkt av en nöjd suck.
”Vad längtar du mest efter?” frågade hon honom, och frågan verkade överraska honom först. Men han förstod snart vad hon menade, vilken typ av längtan hon frågade om. Hon fortsatte runka honom under tiden, uppmuntrade honom med sin hand.
”Att… att få komma i dig” sa han, nästan med en suck. Hon log mot honom, reste sig på armbågen och kysste honom.
”I min fitta… eller i min mun?”
”Åh” sa han med ett plötsligt leende som hon inte kunde motstå. ”Jag … åh, ja fortsätt, runka så där… Åh herregud ja, din mun, det hade…”
”Jag kan tyvärr inte låta dig göra det ikväll, men jag lovar att det ska få vara din belöning när du sett oss tillsammans. Skulle du vilja det?”
”Mmm, ja. Hemskt gärna”
Karin nickade mjukt mot honom och fortsatte röra sin hand över hans hårda kuk, men hon kunde märka att hon behövde dra ned på takten för att han inte skulle komma redan. Efter en stund var det som att hon mer höll i hans hårda stånd än att hon faktiskt rörde handen särskilt mycket.
”Kan du göra en sak för mig då?” undrade hon och pussade honom på axeln. Han nickade lite tvekande åt henne. ”Visste du att många män som du får äta upp det efteråt?”
Björn verkade först inte förstå vad hon menade och såg lite konfunderat på henne.
”Äta upp det..? Känns som att jag fått ta en hel del den senaste tiden..?” svarade han.
”Dummer! Jag menar inte så. Jag menar att.. Äta upp ... ja, men det. Den.”
”Den?”
”Satsen” fnissade hon. ”Den andre mannens sprut…” Björn kunde bara titta på henne med öppen mun. Hon började långsamt runka honom igen, driva på honom.
”Jag lovar... jag gör det sååå skönt för dig älskling.. om du kan hålla ut så länge. Jag ska ta dig i munnen i så fall. Skulle du vilja det? Min varma mun över din hårda kuk.” Hon kysste hans hals och hörde hur han kved av kåthet.
”Snälla...” viskade hon. ”För min skull...” Hon pressade brösten mot honom, och visste hur han kunde känna bröstvårtorna mot sin hud. Karin såg hur han knep ihop ögonen och försökte kämpa emot.
”Kom igen älskling... för min skull... snälla...”
Till sist kunde han inte hålla emot.
”Ja! Herregud, ok, ja! Bara du ... bara du låter mig komma!”
Karin la sig bredvid honom igen och fortsatte röra sin hand i långa rytmiska rörelser, roterade på sina höfter så att hennes hud ströks mot hans. Hon släppte taget om hans hårda kuk och med mjuka fingertoppar började hon stryka honom över höfterna, magen, låren, ljumskarna. Björn stönade högt och sköt sina höfter upp i luften för att hon skulle förstå att röra hans kuk igen. Som om hon inte förstod. Karin fnittrade mjukt och fortsatte smeka hela hans kropp samtidigt som hon planterade små kyssar på hans hals.
Hans frustrerade suckar blev bara högre och högre och till slut låg han nästan och knullade luften av ren desperation. Med en mjuk suck slöt hon handen om hans kuk igen, fjäderlätt. Hon gled sakta ned över hans kropp, pussade på hans ollon och såg honom i ögonen, redo att ta emot honom i munnen. Så kände hon hur han spände sig under henne och både mötte hennes mun och drog sig undan henne i samma rörelse. Hennes läppar hade precis nuddat hans ollon när han skrek till av frustration.
”Nej... ” stönade han. ”Inte redan... nej.. nej...”
Men det var oundvikligt; hon drog resolut ett enda drag med sin hand över hans kuk och han exploderade i en orgasm så kraftig att hon nästan föll av honom. För en sekund verkade han överväldigas av känslan. Sperman slungades ur hans kuk med vad som kändes som ett enormt sprut. Han drog häftigt efter andan och Karin kunde inte låta bli att tjuta till av glädje samtidigt som hans kuk fortsatte pumpa. Alltför snart var det över och han låg där och andades tungt.
Karin lät honom hämta andan några ögonblick och log stort mot sin man. Efter några sekunder öppnade han ögonen och log lyckligt mot henne. Hon log stort tillbaka mot honom samtidigt som hon reste sig och satte sig på knä bredvid honom. Med försiktiga drag började hon dra av den överfyllda kondomen. Hon klämde om roten på kondomen och hade plötsligt samlat hans enorma sprut i den. Så tittade hon upp på honom och flinade stort.
”Skämtade du bara förut, eller...?”
Björn gav henne en förvirrad blick och hon nickade ned mot den fyllda kondomen och svängde lite på den.
”Vad säger du? Vågar du förnedra dig så?”
”Jag vet inte Karin...” kved han och drog sig instinktivt bort från henne.
”Scch” var allt hon sa samtidigt som hon lutade sig över honom och gav honom en kyss. ”Öppna munnen nu.”
Fler noveller av samma författare
