Björn och Karin, en cuckolding-novell del 5
Författare: bjorn_karin Datum: 2021-07-06 13:38:36
Läst:
22 018 gånger
Betyg: 4 (10 röster) 8 medlemmar har denna novell som favorit
Kapitel 5
Karin studerade sin make och försökte förstå honom och vad han egentligen tänkte på. Man tror att man känner någon efter så många år ihop, och sen … Fast egentligen var det inget nytt. Björn var en känslig person på många sätt, men det betydde verkligen inte att han var bra på att prata om känslor. På det sättet var han som vilken man som helst.
Hon hade suttit vid det stora matbordet och slött pillat på mobilen, för trött för att ta tag i något mer ordentligt och för rastlös för att lägga sig och vila. Hennes tankar virvlade hela tiden fram och tillbaka mellan upphetsade fantasier kring Peter och funderingar kring henne och Björn. Karin visste att hon borde ta tag i det, borde prata med honom, men hon orkade inte riktigt.
De hade hamnat i en oerhört märklig rutin, där det på ett sätt var givet vad hon gjorde när hon inte var hemma. Och samtidigt, där de knappt pratade om det. Hon märkte ju Björns upphetsning, lika väl som hon märkte hans oro. Nånstans ville hon att han skulle säga något själv, att hon inte skulle behöva dra fram det. Men hon började inse att det inte skulle ske. Han hade accepterat att hon träffade Peter, han hade accepterat att vara hennes cuckold. Men han var det på ett sätt som var så passivt att hon ibland fick påminna sig om att han visst visste, att de hade pratat om det, att…
Björn hade kommit och satt sig vid bordet med henne, och först hade hon blivit frustrerad och nästan lite arg på honom för att han inte frågade, inte undrade, inte deltog. Men så slog det henne att maktbalansen var ändrad.
Då, när allt kom fram och hon bröt ihop, då hade han varit den som tog hand om henne, som tröstade och ledde henne rätt. Och som hade makten över deras framtid. Hon tittade på honom nu och insåg att det hade ändrats, på bara en dryg månad. Han var fortfarande samma stora, trygga man, men nu var det hon som satt på makten. Karin kände en våg av kärlek slå upp inom sig när hon insåg det och plötsligt kunde förstå varför han inte vågade prata med henne. Det var hennes tur att ta ansvar nu.
”Hrm”. Hon harklade sig och insåg direkt hur spelat det verkade. Hon rodnade lite och såg att Björn log mot henne. ”Vi kanske borde åka och handla i eftermiddag?”
Han mötte hennes blick en sekund eller två, och det räckte egentligen. Så nickade han kort och hämtade sitt lilla anteckningsblock. Nästan lite trevande gick de igenom vad de behövde handla hem.
”Så” sa han utan att lyfta sin blick från blocket. ”Är det… är det någon kväll du inte är hemma?”
Hon såg hur han rodnade och instinktivt sträckte hon fram sin hand och la den i hans. Kramade hans fingrar.
”Får jag fråga… hur många kvällar i veckan skulle du stå ut med att jag inte var hemma?”
För en sekund tittade han upp på henne med panik i blicken. Han försökte dra åt sig sin hand men hon höll kvar hans hand i sin.
”Jag bara frågar. Det är kanske sånt jag behöver veta. Så att… så att det blir bra för alla inblandade…?”
Karins hjärta dunkade. Så här nära att faktiskt diskutera det som hände hade de ännu inte varit.
”Kanske… Kanske två, som förra veckan” svarade han plötsligt snabbt. ”Inte mer. Det … det blir så tråkigt”
Hon skrattade till.
”Blir det tråkigt?”
Han mumlade något och Karin bestämde sig för att pusha ett steg till. Hon satte sig upp och greppade hans hand bestämt.
”Björn… titta på mig”
Han tittade lite blygt och försiktigt upp. Hon tog en konstpaus.
”Vi pratar om… vi pratar om att jag har en älskare Björn. Och att du accepterar det. Att du är tvungen att acceptera det. Jag hade förstått om du sa att du var svartsjuk, arg, ledsen… då hade vi kunnat jobba med det.” Hon skrattade till igen. ”Men … du har tråkigt?”
Karin andades ut. Så, då var det äntligen sagt, högt och tydligt mellan dem.
”Jag…” Han reste sig upp och började rastlöst gå runt i det lilla köket. Hon tittade på honom och såg tydligt hans stånd bukta under byxorna.
”Tro mig” sa han och gned handflatorna över huvudet. ”Jag är allt det där. Jag… herregud, att vi pratar så här om det! Jag är så jävla… Karin, jag är så jävla svartsjuk. Och ledsen och arg, om du nu vill veta det. Jag…”
Han tittade bort. ’Våga säga det’ tänkte hon. ’Nu, våga säga att du är kåt också.’
”Men jag… jag vill inte vara för … krånglig” sa han istället. ”Och ja, det är faktiskt också rätt trist att gå runt här själv!”
Hon reste sig upp och omfamnade honom, även om hon märkte att han först försökte ta ett steg bort från henne. Men det accepterade hon inte. Inte nu. Hans stånd pressades mot henne och hon visste att han visste att hon kände det. Några sekunder höll hon bara om honom, tröstande. Sen la hon sin hand över hans hårda kuk. Han ryckte till av hennes beröring.
”Då har jag ett förslag” sa hon samtidigt som hon strök handen över hans stånd. ”Jag vill att du lyssnar på det ordentligt och sen svarar i lugn och ro. Ok?”
Han nickade stelt där i hennes famn.
”I längden så… Jag vill… Jag vill inte behöva vara hemifrån flera kvällar i veckan Björn. Jag vill… Jag vill kunna ta emot besök här också, om du förstår vad jag menar?”
Hans kuk ryckte till under hennes hand, och det var det enda svar hon fick.
”Det är ingen brådska och vi kan ta det när… när alla känner sig redo” fortsatte hon. ”Men jag skulle tycka om det. Det vore ett fint sätt för både honom och mig, att du visar att du … att du accepterar det.”
Hon visste att hon var tvungen att gå försiktigt fram nu. Ett steg i taget. Men han hade inte släppt taget om henne, och hans kuk var stenhård där under hennes hand. Det gick fem sekunder, tio.
”Jag…” Han svarade till sist, långsamt. ”Ja, jag kanske… det kanske vore ok”
Hon vred på sig lite och kysste honom, ömt och djupt.
”Tack” viskade hon. Han tittade förvirrat på henne och nickade lite igen.
”Ok. Hur…?”
”Kom” svarade hon och drog ned honom i närmsta stol. Hon kysste honom igen och började samtidigt dra i hans skärp. Först verkade han nästan försöka hindra henne.
”Du behöver inte skämmas inför mig” sa hon. ”Jag vill att du ska gilla det också!”
Hon gjorde ett nytt försök med hans skärp och den här gången hjälpte han till. Hon tog hans hårda kuk i sin hand och började runka honom samtidigt som hon satte sig i hans knä.
”Du behöver verkligen inte skämmas över den här” sa hon och strök händerna över hans hårda stånd. Hon runkade honom under tystnad någon minut.
”Hur?” Hon ställde hans egen fråga samtidigt som hon fortsatte runka hans kuk. ”Kanske i framtiden, när du är redo, så kan du se på. Skulle du gilla det?”
Hon väntade inte på hans svar, det var inte det som var poängen nu.
”Du kanske skulle kunna hjälpa till, göra det smidigt för oss. Laga mat, hämta något att dricka… kanske ta lite kort?”
Hon kände hur hans kuk ryckte till när hon sa det och hon ökade takten med sin hand. Björn andades tungt och stönade högt. Karin kände en känsla av overklighet omsluta henne; nyss hade de varit som vilket par som helst, och nu… det här. Hon kramade om hans pung med sin hand innan hon återgick till sitt taktfasta runkande.
”Som … som nån betjänt” sa han plötsligt; hans röst lät arg men hans kuk var stenhård i hennes hand.
”Ja” skrattade hon mjukt, ”som nån betjänt”
”Det låter förnedrande” svarade han lite defensivt. Karin gav honom en puss och började runka honom snabbare. Men hon tänkte inte erbjuda några tröstande ord.
”Ja, visst gör det” svarade hon istället. ”Det är det väl också.”
”Vill du… vill du att jag känner så?” Hans röst lät oändligt sårad. men hans kuk var så hård. Karin bestämde sig att lyssna på hans kuk. Hon nickade som svar på hans fråga.
”Mm. Jag vet inte riktigt varför, men det vill jag.”
Hon fortsatte runka honom under tystnad, lät orden sjunka in.
”Eller så väntar du i gäststugan … ligger där och väntar och tänker på vad som sker just då, vad jag gör inne i vårt sovrum. Skulle du gilla det?”
”Har… har ni gjort… gjort det än?” frågade han plötsligt. Karin fnittrade till.
”Ja vännen” sa hon och kunde inte låta bli att le mot honom. ”Det är klart att vi har.”
”Var… var det?”
”Mmm. Väldigt bra. Och jag vill göra det igen, när du väntar där ute i gäststugan”
Hon väntade sig inget svar från honom, och fick inget heller. Istället kysste hon hans nacke och ökade takten med sin hand. Han var nära nu, det märkte hon på honom. Så nära.
”Jag skulle gilla det” viskade hon. ”Tanken på dig där, när jag särar på benen inne i vårt sovrum, när jag…”
”Aaah!” Han ryckte till och Karin kände hans varma sprut över sin hand. Hans kuk ryckte och ryckte i hennes hand och sperman rann ur honom. Karin log nöjt för sig själv.
”Jag älskar dig” viskade hon och kysste honom
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Jäkligt bra novell. Step by step. Både sexig och trovärdig. Fortsätt skriva. Karin behöver sin storkukade älskare, helt klart.
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Riktigt bra novell. Keep going....