Det såg mycket illa ut. Trenter skulle i efterhand kunna konstatera att detta var det värsta han hade sett under sin tid som polis och det hade han varit i snart trettio år. Men framför allt var det lukten.Den starka lukten av något som inte gick att beskriva,men som ändå var fasansfullt.
Allt var rött. Författaren väljer att inte närmare beskriva hur offret såg ut,med tanke på att vissa läsare är känsliga för magstarka beskrivningar.
Svensson och Svedberg stod böjda över kroppen,som alldeles riktigt hade legat till höger innanför dörren. Det dröjde inte lång stund innan de kunde fastställa att det var även här han hade blivit mördad.
-Varför kan vi vara säkra på detta?undrade Trenter,som vanligt fingrade över mustaschen.
-Därför att vi har inte funnit några som helst blodspår på andra platser i rummet,svarade Svedberg.Och när ett sådant här brutalt mord begås så måste det helt enkelt...ja,pissa blod om du ursäktar mitt uttryck.
-Naturligtivs,sa Trenter.Har ni undersökt bordet?tillade han och pekade på ett bord som stod placerat bredvid kroppen.
-Nej,inte ännu,svarade Svensson och kom fram till dem.Men jag råder er att inte röra vid bordet,inte ens stöta emot det.Där kan finnas fibrer på bordet som är användbara.
Trenter nickade.
Sedan fick han vända sig om för att inte kräkas.
* * *
Kriminalinspektör Lars Claesson sov.Djupt. Så djupt att inte ens ett skrik ifrån hans kåta hustru skulle ha väckt honom. Han var helt utmattad efter kvällens sexakt.
Helena,hans hustru,hade ridit honom i en sådan våldsam hastighet att Lars knappt kunde röra sig efter orgasmen.Han var för utmattad. Helenas fingrar som oavbrutet smekte klitoris och ibland råkade vidröra kuken när den fördes ut och in i hennes savande fitta,hennes skrik som uppenbarades av den smärta och vällust hon kände och naturligtvis hennes kropp. Den hade varit glänsande av svett och när Lars hade kysst henne över ryggen och ner mot hennes runda bakdel så hade han fått en smak av salt i munnen.
Utan att Lars visste om det hade Helena en vibrator liggandes under sängen.Den var beige,nästan en halvmeter lång och ådrig. Och utan att Lars visste om det så fumlade Helena denna,för Lars,gudomliga morgon fram vibratorn.
Hon förde ner den över täcket,tog två fingrar och särade på de yttre blygdläpparna och smekte sig själv några sekunder för att bli våt. När hon så småningom började att känna sekreten så smörjde hon in vibratorn med den och förde den sedan till sin nu ganska våta fitta.
När hon försiktigt tryckte in den,centimeter för centimeter,så tvingade hon sig att kvida till lite lågt.Det gjorde ont,ty kuken var mycket grov. När hon till slut kände hur den nådde botten så hade hon inte fått in halva kuken ens,men satte resolut på vibratorn och ett svagt surrande lät uppenbara sig.
Plötsligt låste sig hennes kropp.Det hände efter nästan en minut. Hennes tänder trängde in i tungan och hon bet sig hårt i den för att försöka vara så tyst som möjligt. Hennes kropp ändrade ställning och hon juckade med underlivet mot kuken.Hennes ansikte grimaserades och hon skulle helst av allt viljat skrika ut all sin vällust i ett fruktansvärt skrik.
Men hon gjorde det inte.Istället kände hon hur tårar tvingade sig fram i ögonvrån och sakta rann de nerför hennes rosiga kinder. Sedan var allt över.Det hade svartnat för Helenas ögon och hon kände fortfarande att hon var en aning snurrig efter den otroliga orgasmen. Hennes fitta droppade nu av kvinnliga safter och vibrator fanns fortfarande kvar,någonstans där,djupt inne i henne och fortfarande hördes det där svaga surrandet.
* * *
-Sammanfattning,bad Trenter.
-Han har varit död i runt en timme vid det här laget,svarade Svensson.Han har,om ni ursäktar mitt grova språk,blivit styckad med någon form av kökskniv.Den har vi inte hittat.Men nu till det intressanta.På Svanbergs läppar har vi hittat svaga spår av läppstift.
-Du skojar?sa Svedberg.
-Ser det ut så?undrade Svensson.
-Läppstift,sa Trenter fundersamt.Kan vi då börja fundera i såna banor som den att mördaren kanske är en kvinna?
-Fullt möjligt,sa Svensson.Men kan en kvinna stycka någon med en grov kniv?
-Ja,sa Trenter.Om någon har ett tillräckligt stort hat till offret.
-Eller om mördaren är helt galen,inföll Annelie Eriksson som just anlände till platsen.
Det värkte fortfarande lite mellan hennes ben efter den tortyrlika behandlingen.
-Har du hört allt?undrade Trenter.
-Ja,svarade hon.
-Bra,då behöver jag inte gå igenom det igen.Fortsätt Svensson.
-I Svanbergs kläder har vi även funnit fibrer,såna som blir till då en person råkar stryka sin tröja mot en annan persons jacka,till exempel. Har vi tur kan vi få fram om fibrern är ifrån en kvinna,sa Svensson.
-Vad koncentrerar vi oss på nu?undrade Svedberg.
-Vi måste tala med de anhöriga till Svanberg,sa Trenter.Förhoppningsvis hittar vi något och kan gå på det.Om inte,så står vi stilla.
-Vi tar med andra ord saken som den kommer?undrade Annelie Eriksson.
Trenter nickade bara.
-Ta hit Claesson,sa han sedan.Vi behöver honom nu.
* * *
Ola Swahn smekte den okända kvinnan varligt över ryggen. Det var egentligen en ren tillfällighet att han hade träffat henne.
Han hade stött på henne i receptionen till sitt hotell,Svea hotell. Hon hade stått och hållit på med något som liknade sminkning,och han hade råkat knuffa till henne lite lätt då han skulle ta sin rumsnyckel. Kvinnan hade bara lett åt honom och blinkat lite med ena ögat. Senare på dagen hade hon kommit upp till honom.
Då såg hon mycket mer attraherande ut än då han först stött på henne. Det mörka håret var nonchalant slängt över ena axeln,den vinröda klänningen hade sitt ena band nere vid överarmen,ty det hade åkt ner.
Hon hade först gått fram till honom och smekt honom lite lätt över kinden.Då han frågade vad hon ville,sa hon:
-Det vet du väl.
Ola Swahn brydde sig inte om att kvinnan var okänd. Han hade inte haft samlag med någon på över tre månader,och just nu så kände han sig nästan färdig att spruta,trots att han fortfarande hade underkläder på sig.
Ibland så förstorades bulan på kalsongerna något,det var då han kände hur orgasmen snart skulle stora igenom honom,men lika snabbt lade den sig tillbaka i utgångsläge igen.
Kvinnan låg på rygg i sängen och hade sina ben särade.Hennes fitta droppade av den kvinnliga sekreten och Ola Swahns tunga stimulerade just nu hennes klitoris. Den hårda,uppsvullna bollen var nu större än någonsin och dessutom fruktansvärt känslig.
Plötsligt gav han klitoris den förlösande "pushen" med tungan och kvinnan utropade något som liknade "Aaaaaah" och sedan "du är så jävla skön".
Efter orgasmen vilda påfrestning på kroppen så såg det närmast ut som att kvinnan inte kunde röra sig. Ola Swahn hade vid den tidpunkten vänt sig om för att gå och ta ett glas vatten.
En obeskrivlig smärta trängde plötsligt igenom honom och det sista han såg var hur något rött och spetsigt kom fram ur magen på honom.
Ett långt,uthållet skrik.Sedan var det över.
Återigen,log kvinnan.
* * *
-Jag tror att vi har hittat något,sa Svensson och kom inrusande på Trenters kontor.
-Okej,sa Trenter.Prata på.
-Vid Stora torgs södra del har en stor kniv påträffats.Eggen var vass som...ja,helvete.Det räckte att man förde kniven lätt genom ett papper så revs pappret i två bitar.
-Mordvapen?
-Högst troligt.Man har även funnit spår av blod ytterst på kniven.Med lite tur kan vi få fram om det är ifrån Göran Svanberg.
-Bra,sa Trenter fundersamt.Kan det då vara så att vi faktiskt har vår mördare?
-Är jorden rund?frågade Svensson.
-Okej,sa Trenter.Då har jag en fråga till.Hur ska vi...
Han blev avbruten utav att Annelie Eriksson kom inrusande på Trenters kontor.
-Ja?sa Trenter.
-De har hittat ett lik på Svea hotell,sa hon.Det tillhör Ola Swahn,en känd VD för företaget Lexia.
-Skit!röt Svensson.Vi sticker dit.
Med en fart som ingen tidigare hade skådat sprang Trenter och Svensson igenom polishusets korridorer för att till slut komma ut på parkeringen.
-Vi tar din bil,sa Trenter och sprang fram till den.
På vägen till Svea hotell diskuterade de båda kriminalarna om vad mördarens nästa drag skulle bli,om det över huvudtaget var samma mördare, om det skulle bli fler mord eller inte och annat. När de med snabba steg gick in till receptionen till Svea hotell och frågade om rumsnumret till Ola Swahns svit,sa Trenter:
-Vad gör vi om mördaren sticker utomlands?
-Sticker efter,svarade Svensson.
När de kom upp till rum nummer trehundrafyrtiosex,som var numret på den svit som Ola Swahn bodde i,öppnade dörren och såg in i rummet så fick Svensson vända sig om för att inte kräka. Trenter stod kvar och stirrade på den sönderstympade kroppen.
Han hade aldrig sett något så fasansfullt. Detta var döden.Utan tvekan.Om det var så här den såg ut,ville Trenter ha evigt liv.
Fortsättning följer..