Täcknamn Paragon, del 3
Författare: Schakalen Datum: 2004-06-14 11:10:22
Kategori: Heterosex
Läst:
8 820 gånger
Betyg: 2.6 (171 röster) 2 medlemmar har denna novell som favorit
Efter någon minut drog hon upp honom intill sig, hennes andhämtning var tung och varm och slog emot hans egen.
- Paragon, viskade hon och såg in i hans ögon, med händerna om hans huvud.
Älska med mig. Hårt och förtvivlat. Snälla, jag ber…
Nigel böjde sig ner och vägde de tunga brösten i händerna innan han satte tänderna i dem. Då han, likt ett spädbarn suger mjölk ur flaska, började suga på hennes bröstvårta kunde hon inte hålla tillbaka ett utdraget stön och hon lade händerna på hans huvud. Hans kuk trycktes mot hennes fitta och hon grep om den med sin lediga hand för att sedan sakta föra handen upp och ner i takt med hans egen behandling av hennes vänstra bröst. Efter en stund bytte han bröst och då glänste det fria av saliv och hon släppte greppet om hans lem för att massera det med sin andra hand.
Till slut blev han så vild av upphetsningen att han tog i vårtan med tänderna och knep till hårt, kanske lite för hårt, för ett stön av smärta kom ifrån hennes röda läppar. Men sedan, var det bara ännu skönare och hon hade aldrig haft sex med en man som Nigel Irvine och för henne blev detta till något otroligt erotiskt, som hon inte skulle släppa taget om frivilligt.
Efter ett tag, när upphetsningen började bli för stor, satte Nigel sig ner igen och nu handlade han inte med hjärnan, han handlade enbart med kroppen.
Han knäppte upp de åtsittande tightsen och ett par minimala stringtrosor gjordes synliga, och han började lapa dem upp och ner, ända nere ifrån springan och upp till venusbergets slut till Leslie Carters stora förtjusning, samtidigt som Nigel masserade hennes bara bak. Huden var så mjuk och len, och obeskrivligt skön att begrava händerna i. Själv tyckte hon om att bli slickad utanpå trosorna, det var otroligt skönt och det drev henne mot orgasm i ett lite långsammare tempo än när man knep till om klitoris, men samtidigt kom hon alltid i enorma orgasmer då hon blev slickad utanpå trosorna.
Trosorna var redan blöta, men nu när Nigels sträva tunga tillsattes blev det ännu mer blött och till slut så rann det, bokstavligen, ifrån dem, av safter och av hans eget saliv. Hon log saligt mot honom då han såg upp på henne och han kunde konstatera att hennes ögon var glansiga av upphetsning och hennes hår var i oordning.
- Rör vid mig med din tunga, bad hon snyftande och tryckte hans huvud mot sitt sköte. Du är karl nog, jag lovar, bara du rör vid mig, jag blir galen, snälla…
Nigel lekte med sin tunga över hennes lår, in i ljumskarna och lät de någon gång cirkulera över blygdläpparna för ett ögonblick, och fick därigenom Leslie att stelna till av upphetsning och förväntan, men lika snabbt slappnade hon av igen då tungan försvann. Till slut, lät Nigel i alla fall tungan nå hennes sköte och den gjorde det helt oväntat, den trycktes in i skåran samtidigt som en tumme placera-
des över klitoris och tryckte hårt på den. Ett förtvivlat skrik av smärta och vällust hördes från Leslie, samtidigt som hon tog ett hårt grepp om hans hår som för att försöka undkomma smärtan. Hon kastade med huvudet, visste inte om hon skulle skratta eller gråta, hennes klitoris hade alltid varit mycket känslig och när hans tumme nu trycktes hårt mot den kändes det som om någon höll en bit glödande järn mot hennes kropp och det gjorde obeskrivligt ont, men samtidigt var det ännu skönare och då trycket hårdnade ytterligare tvingades hon sluta ögonen och tårar pressades fram i ögonvrårna.
Då han kände hur hennes slidmuskler började krampa om hans tunga, slutade han och ställde sig upp, höll ansiktet intill henne och grep henne hårt om baken, så att hon nästan lyftes upp av honom. Hans kuk trycktes mot hennes drypande fitta och det kändes nästan som om han skulle kunna komma in i där de nu stod, rakt upp och ner.
Utan ett ord, bara trånande blickar från de båda, grep han om hennes lår och då hon tog tag om hans nacke lyfte han resolut upp henne i sin famn, hon saxade sina ben om hans rygg och han lät henne sjunka ner över hans lem. Då han kom till hennes botten och stönade de båda högt av tillfredsställelse och deras, av svett, drypande blöta kroppar blev till en enda, intensivt älskande kropp och då de förenades i erotikens värld, fick Nigel syn på den enda vägg i hans hus som inte hade fönster, eller var prydd med tavlor. I våldsam fart småsprang han fram till väggen, med Leslie fortfarande på honom, och då hennes kropp dunkade i väggen drog hon för ett ögonblick efter andan, för att sedan stöna igen. Han pumpade henne full av kuk, hon drog och slet i hans hår där hon, helt i hans armar, blev knullad mot en kall vägg som snabbt kylde ner hennes rygg, men se-
dan återkom svetten igen och hon blev åter varm.
Hon viskade upphetsande ord i hans öra, ömsom stönade ömsom skrek, rörde sig rytmiskt med honom och önskade att det aldrig skulle ta slut.
Hennes muskler krampade om hans kuk och då han stötte hårt i henne flera gånger, viskade hon de förlösande orden:
- Jag kommer!
Med benen i sax om honom, med händerna som slet i hans hår och med sin kropp fastkilad på hans medan den rörde sig upp och ner, kastade hon bakåt med huvud och uppgav ett skrik som Nigel endast hört då en sårad soldat låg nära dö-
den, ett skrik av förtvivlan, men här var det annorlunda, men ändå samma skrik. Det var gällt, ihållande och förfärande, men samtidigt var det ett uttryck för all kåthet som fanns inom Leslie Carter.
Samtidigt kom han själv, och han sprutade sin säd långt upp i henne och det hade aldrig tidigare varit så skönt för honom som nu.
Efteråt, fortfarande i samma ställning, med genomsvettiga kroppar och utmattade muskler, såg de på varandra. Hennes ögon var rödgråtna och nerför kinderna hade det runnit tårar, hans ögon var glansiga och varma.
Han bar henne, fortfarande med kuken inne i henne, till sovrummet och lade varligt ner henne på sängen där hennes hår slogs ut som en solfjäder och där den utsmetade makeupen gjorde sig synlig. De fasta brösten låg uppnosiga och vårt-
orna pekade mot taket, det drypande skötet gjorde honom torr i munnen och det attraherande ansiktet log mot honom. Blåtiran hade dolt sig lite, den var inte längre lika synlig, men syntes tydligt och han tyckte synd om henne.
Först nu drog han sig ur henne och den kladdiga, halvstyva kuken blev synlig.
De lade sig bredvid varandra, för trötta för att göra annat än att sova.
En timme senare, lämnade Leslie hans lägenhet medan han själv fortfarande låg och sov.
Det var första och sista gången han hade älskat med Leslie Carter.
Det var förresten sista gången han någonsin hade sex.
* * *
Hon satte sig i bilen, fällde ner solskyddet och såg sig själv i spegeln. Blåtiran syntes tydligt, hennes ögon var fortfarande svagt röda. Det hade varit ofattbart skönt och smärtan som blandats med vällusten blev till den vackraste av alla ingredienser. Det var inte ofta hon grät vid orgasmer, men den här gången hade hon varit tvungen, hon hade inte kunnat hålla tillbaka tårarna.
Hon tog fram en trasa ur bilens handsfack.
Sedan tvättade hon bort den oäkta blåtiran.
- Din dumme jävel, sa hon för sig själv.
När hon startade den blå Camaron och lade i ettans växel log hon.
* * *
Den kvällen, klockan fem minuter i halv tio, satt han med sin portfölj nere på puben. Portföljen innehöll hans vanliga vapen, den specialtillverkade pistolen, alltså. Det hade varit en varm dag, solen hade gjort luften tryckande varm och fuktig. Nu hade dock mörkret sänkt sig och solen försvunnit.
Han drack ett glas whisky, medan han talade med Stan.
- Så du ska göra det ikväll, alltså?
- Ja, sa Nigel. Men det är emot mina regler, det känns konstigt.
- Jag tycker att du ska avvakta, sa Stan tankfullt. Henne kan du inte lita på, hon hoppade förmodligen i säng med dig för att få över henne på sin sida.
- Ja, antagligen, sa Nigel. Men om hon nu inte menar något, då? Hon kanske bara vill bli av med sin man så fort som möjligt? Det är säkrare att göra det ikväll, om hon nu är grön alltså, än om tre dagar.
- Jo, sa Stan. Men om hon inte gör det…
- Då vet i fan hur det går, suckade Nigel.
Sedan försjönk han i tankar. Under den följande halvtimmen satt han och grubblade, innan han betalade för sig och viskade till Stan:
- Jag gör det nu. Vi ses i morgonkväll.
Stan nickade stumt och verkade likgiltig.
Nigel tog sin bil och körde iväg.
Huset som paret bodde i, ligger lite söder om Silicon Valley, i ett grönområde med en park och på avstånd kan man ibland höra hur ”California Zoo”’s djur ryter och låter. Huset de bodde i, är ett vitt hus med två våningar, i bakgrunden skymtar en swimmingpool och själva tomten är nästan som en hel park, med välräfsade grusgångar och lummiga träd som muntert sluter sina kronor till varandra. Hela huset omgärdas av en hög, grå, stenmur med stora svarta grindar på framsidan, vilka sitter fästa på två pelare som är högre än den övriga muren. Det var detta hus Nigel Irvine nu betraktade på avstånd.
Han tyckte inte om känslan som infunnit sig denna kväll. För första gången hade han blivit privat bekant med en uppdragsgivare, det kändes märkligt och han hoppades att aldrig få uppleva känslan igen. Det var en strikt regel, att alltid hålla sina uppdragsgivare på ett behörigt avstånd.
Men å andra sidan, tänkte han, hade hon aldrig fått veta hans namn, bara ”Paragon”, som var ett av hans kodnamn.
Han snurrade bläckpennan mellan fingrarna.
Den privata festen hölls tydligen på andra våningen, det lyste i de stora, triangel-
formade fönsterna. Alla hus, utom det, i kvarteret sov vid den här tiden och på avstånd tycktes han kunna höra röster, skratt och glada utrop.
Klockan blev halv elva.
* * *
Inne i huset, hade Leslie Carter börjat oroa sig. Hon bar denna kväll en vacker klänning, under vilken hon endast bar ett par trosor, ingen bh, och de tunga brösten var fria och fasta under det kalla, mjuka tyget vilket masserade hennes vårtor, som ibland ville styvna.
Hon undrade varför inte mannen som kallade sig Paragon hade kommit ännu? Eller han kanske inte skulle komma alls, utan vänta till affärsfesten? Hon hoppades inte det.
Mannen, ja. För knappt 12 timmar sedan hade hon upplevt sitt livs skönaste ögonblick med honom och det hade varit obeskrivligt skönt, hon hade tvingats börja gråta, det var så underbart att hon grät, både av vällust och smärta.
Men nu undrade hon varför han inte hade kommit?
Festen var urtråkig, det var ett antal par där och de höll alla på att smekas, kyss-
as och själv blev hon nästan tänd, då hon såg hur ett ungt par började bli alltmer intima, och hur mannen försiktigt förde handen under kvinnans klänning och hur kvinnan stelnade till då han hittade rätt mellan hennes nedre läppar.
Då hon slog sig ner i soffan, efter att ha lett falskt åt en av sin mans släktingar, kunde hon se hur en annan man försökte låta blicken slinka ner i den djupa klyftan mellan hennes bröst och hur han då och då böjde sig ner för att knyta skorna, och förhoppningsvis få en blick av hennes sköte, men utan resultat.
Men fem minuter i elva, kunde hon i alla fall höra hur Nigel gick uppför gången till deras hus, hans gång var tyst och diskret men soffan var placerad just vid fönstret som vette ut mot framsidan på andra våningen, och hon kunde inte und-
gå att höra honom.
Då ingen såg det, drog hon försiktigt ut en av byrålådorna i en sekretär och grep en revolver, som hon stoppade i sin svarta handväska. Sedan släppte hon in mör-
daren.
* * *
Tio minuter tidigare, bestämde sig Nigel för att utföra sitt dåd, trots att han inte hade planerat någonting alls. Han hade tagit ett antal fotografier av huset under eftermiddagen, studerat det, han hade lyckats få tag på ritningarna till huset och hade studerat dem ingående tills han kunde dem utantill. Men det var allt. Han visste inte särkilt mycket om festen, mer än att de personer som var där var unga och vänner till paret Carter, förmodligen skulle det bli en snuskfest.
Men det hann det aldrig bli.
När han gått fram till det vita husets stora ytterdörr, en dörr i vitt med vackra mönster och med handtag i guldfärg, stod han där högst fem minuter innan hon öppnade dörren för honom.
Leslie var vackrare än någonsin med det blonda håret uppsatt i en knut i nacken, makeupen lagd på ett sensuellt vis och med den relativt korta klänningen som räckte till lårens slut, ungefär. Han fick en snabb kyss av henne, innan hon gav honom de instruktioner han behövde. Han pekade på väskan och formade med läpparna ”Vapen”.
Han bad henne att se till att komma lite avsides med sin man, att få in honom i husets enorma bibliotek, väl där skulle han stå bakom dörren och när hon och hennes man kom in, skulle han gå till höger om henne, så att han inte behövde tveka.
Hon nickade och frågade om han visste vart biblioteket låg. Han nickade tillbaka och innan de skildes åt gav han henne en mjuk kyss.
Han undrade vad det var som kändes kallt mot hans kropp, men som fanns på hennes kropp, under klänningen.
Det var nog bara som han tyckte, trodde han.
Han smet förbi trappan upp till andra våningen, och gläntade på den dörr han visste tillhörde biblioteket. Väl där, skruvade han på den silverfärgade ljuddämparen på pistolen, den extra kolven var ingen idé att använda. Han öppnade bibliotekets ena fönster på glänt, det var därigenom han planerade att fly. Sedan stängde han in sig i biblioteket, men utan att låsa dörren, och ställde sig på höger sida om den.
För att vänta.
Det dröjde två minuter innan dörren öppnades, och mannen till höger var mycket riktigt den man han hade sett fotografier på. Han höjde vapnet, hade red-
an osäkrat det. Det var då det hände. Han tvekade, för första gången tvekade han och det dröjde inte länge innan mannen till höger vände sig om och stirrade rakt in i en sotsvart pistolmynning.
Ljuset i rummet var dunkelt, men trots det kunde han tydligt urskilja Leslies fan-
tastiska figur och mannens bredaxlade överkropp.
- Gör det! skrek Leslie efter att ha stängt igen dörren. Skjut honom!
Nigel darrade på handen. I hans huvud cirkulerade tankar han aldrig tidigare tänkt, han var nervös, rädd och osäker, värre kunde det inte bli.
- Gör det! upprepade hon.
Då hans pekfinger kramade avtryckaren till gränsen, men inte över den, för att sedan släppa taget, skrek Leslie till och hon drog plötsligt fram en revolver, även den var osäkrad. Nu förstod Nigel varför det hade känts kallt och hårt mot hans midja då han hade kysst Leslie. Det hade inte varit någon kroppsdel, det hade varit en revolver som suttit halvt nerstucken i trosorna.
De skrek åt varandra, alla tre, medan Nigel och Leslie övergick från att sikta på mannen till varandra, sedan tillbaka på mannen, sedan på varandra.
Klockan blev halv tolv, denna junikväll 1979.
* * *
Två dagar senare, körde en ung kvinna ut ur samma grönområde, i en blå Camaro. I baksätet av bilen, hade hon krånglat in en vit säck som var fylld till bredden med någonting.
Hon styrde ut bilen på Landsväg 66 och körde den sedan rakt söderut i drygt två mil, för att sedan svänga in till vägkanten. Då hon steg ur bilen och drog fram säcken fick man en tydlig bild av henne. De mörka solglasögonen var placerade på huvudet och höll till viss mån fast det blonda, fladdrande håret. Hon var klädd i ett par slitna jeansshorts som väl slöt om hennes vackert rundade bak, och det åtsittande, vita linnet avslöjade att hon inte bar någon bh och genom det tunna tyget avtecknades två bröstvårtor. De långa benen försvann ner i ett par cowboystövlar av kvinnlig karaktär och hon lyckades med stor möda krångla ner säcken i ett dike intill vägen.
Just detta område på Landsväg 66 i Kalifornien, är ett mycket ödsligt område. Där passerar högst fem bilar om dygnet, och denna tidiga morgon i juni 1979 var det ingen bil som passerade. Efter att, under drygt en halvtimme, ha grävt ut ett tillräckligt djupt hål för säcken med hjälp av en skyffel, placerade hon den i hålet.
Sedan återvände hon upp till bilen och hämtade två skjutvapen.
En, till synes, specialtillverkad pistol och en vanlig revolver.
Efter att täckt över säcken med den sand hon grävt ur, satte hon sig i bilen och startade den morrande V8:an.
- Ledsen, grabbar, sa hon.
Tillägnas Jasmine, utan vars kärleksfulla lekar den här novellen kunde ha skrivits på halva tiden.
Fler noveller av samma författare
