När stjärnorna dansar
Författare: Schakalen Datum: 2004-06-08 10:46:06
Kategori: Heterosex
Läst:
8 887 gånger
Betyg: 2.3 (176 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Under den afrikanska natthimlen ligger det ett par och älskar. Deras högljudda lek blandas med
nattens alla ljud.
Det är två svarta människor, en vacker ung kvinna och en pojke, eller ung man. I själva verket
ligger de inte under den afrikanska himlen, men pojken, Denlio, hade förklarat för Joana, kvinnan, att den afrikanska natthimlen följde med honom vart han än gick.
* * *
De befann sig i Brasilien och var där hemlösa. Tillsammans med sina föräldrar hade de fått åka
med en stor, vit båt för ett par år sedan. När de kom i land så hade deras föräldrar blivit dödade av soldater med långa gevärspipor som dundrade och kläder i skogens färger.
Själva hade de flytt från soldaterna och var nu hemlösa.
Joana och Denlio var inte släktingar, men de hade bott i samma by i Afrika och hälsat på varandra, men det var inte förrän nu som hon förstod vad Denlio var för en pojke.
Joana hade från början tyckt att Denlio var en märklig pojke. Han verkade förstå sådant som
ingen annan förstod och hade alltid ett svar på hennes frågor, ibland gåtfulla svar och ibland enkla och raka svar.
Som en gång, när Joana hade frågat om han varit rädd att dö när soldaterna kom.
- Döden ingår i cirkeln, svarade Denlio. Förr eller senare ska vi alla gå dit och när jag kommer
dit, det bryr jag mig inte om.
Efter ett par dagar, då de hade levt på insekter och bark från träden, så hade Joana börjat tycka
om Denlio. Hans mörka ögon var kloka och vakna, hans mun log nästan jämt åt henne och hans tunna kroppsbyggnad gav ansiktet huvudperspektivet i hela hans person.
De sov ständigt under natthimlen, och varje natt berättade Denlio om stjärnorna.
- Stjärnorna är är en människas bästa vänner. De finns alltid där.
- Men på dagen då, och när det är molnigt? invände Joana.
- De finns där, sa Denlio. Man kan känna det.
- Men de är ju bara stjärnor, invände Joana.
- Min farfar sa alltid att alla mina förfäder har varit skickliga krigare och överlevare, sa Denlio
tankfullt. Han var en mycket vis man, min farfar. Han förklarade för mig att mina förfäder är
stjärnorna som skimrar där uppe. En gång ska jag dit, och då ska någon ta över efter mig.
- Vem?
- Inte vet jag, sa Denlio. Ser du hur de dansar där uppe?
- Dansar? De står ju stilla?!
- Nej då, sa Denlio. Titta noga.
Joana tittade så noga hon kunde och till slut så kunde hon faktiskt urskilja hur de dansade över
det mörka, klara himlavalvet. Dessa starkt skimrande stjärnor.
Joana fick plötsligt en galen idé.
Hon hade hört sin mamma och hennes väninnor berätta om hur underbart det var att ha xogoxogo(samlag, älskog.) med sina män och Joana undrade ständigt hur skönt det var.
- Vill du ha xogo-xogo? frågade hon försiktigt.
Denlio låg helt stilla.
- Ja, sa han sedan och vände sitt ansikte mot henne.
- Vet du hur man gör? frågade hon.
- Ja, sa Denlio. Mamma berättade för mig en kväll, varför hon gjorde det vet jag inte.
- Jag tror jag vet hur man gör, sa Joana tveksamt.
Hon lade sig ovanpå honom och gav honom först försiktiga pussar på munnen som han sedan
besvarade, och det slutade med något som liknade kyssar.
Plötsligt kände hon två händer på hennes rygg som långsamt trevade ner mot hennes bak. Denlios lugna och beslutsamma rörelser gjorde att hennes bröstvårtor stelnade till och Joana hade aldrig varit med om något så skönt. Det rann till i hennes sköte samtidigt som hon kände hur Denlios underliv började trycka mot henne.
Denlio hade sett sina föräldrar ha xogo-xogo en gång och de hade stönat, skrikit och rivit varandra så han hade trott att de slogs, men sedan så hade hans mamma yttrat "du är underbar" och
då hade han förstått vad det rörde sig om.
Han försökte nu göra så gott han kunde och bad Joana att flytta sig lite, så han kunde klä av sig.
Under gemensamma fnitter så klädde de båda av sig och blottade sig för natthimlen, för att sedan omfamna varandra i djupa kyssar.
Joana kände hur Denlios underliv tryckte och bultade mot hennes mage och kände hur hennes
hårda bröstvårtor nästan skavde mot hans klena kropp.
Efter någon sekund, så började Denlio att ge henne kyssar längs halsen och sedan ner mot de
små, men söta, brösten. När Denlio satte munnen till hennes vänstra vårta så rös hon till i hela
kroppen och njöt av det. Hon tvingades lägga händerna på Denlios huvud för, hon var tvungen att
göra någonting med händerna, så skönt var det. Denlio hade tagit ett försiktigt grepp om hennes försiktigt markerade bak och masserade diskret de små, mörka stjärthalvorna.
Deras allvarsamma lek blev snart till upphetsning och skönhet, då Denlio fortsatte sin vandring
nerför hennes kropp, för att sluta vid hennes sköte. Mellan hennes lår hade Joana en tunn hinna
av kvinnohår och Denlio fingrade försiktigt på det med fingertopparna och fick Joana att flämta.
Plötsligt bröt sig Joana loss ifrån honom och Denlio såg frågande på henne, men Joana lade sig
bara ner på gräset och bad Denlio att göra likadant.
Väl nere på marken, mellan Joanas smala lår, placerade sig Denlio och började ge hennes lår
försiktiga kyssar, sedan tog han tungan och slickade henne ända in till blygdläpparna.
Hennes sköte var nu helt öppet och nästan forsade av kvinnans ljuva safter. Ifrån hennes läppar
kom försiktiga, viskande och samtidigt rosslande ljud. Denlio undrade för en sekund om Joana
hade ont någonstans, men då han såg henne le saligt mot honom så insåg han att Joana njöt så
mycket att hon inte kunde vara tyst.
Denlio hade fått en del kunskap om kvinnan under de två år han hade gått i skolan i den lilla byn
och han visste att den där knoppen i Joanas sköte var en känslig plats som gav kvinnan sexuell
upphetsning.
När han nu förde tungan till hennes sköte och började försiktigt och osäkert att leka med den
kring denna känsliga, blodfyllda knopp så hörde han hur Joana stönade till.
Han ringlade sina händer under hennes lår och placerade dem på hennes midja, samtidigt som
han fortsatte att slicka henne. Plötsligt kunde Denlio inte hålla sig längre. Han kände hur hans
underliv bultade och hur någonting där inne var på väg att samlas. Joanas våta sköte, höga stön
och läten, hennes varma kropp och hennes blanka, tårfyllda ögon gjorde att han ville höra hur
hon nådde extas. Nu.
Under bråkdelen av en sekund hade hans läppar placerats ovanpå hennes klitoris och han sög
nu ivrigt i den, samtidigt som han tryckte ner Joanas kropp som oavbrutet rörde sig mot honom.
Hur hennes mun kom skrik och upphetsande ord, ur hennes ögon rann det tårar som föll i kåtångest och framförallt, ur hennes sköte forsade det sekret.
Under Joanas våldsamma extas kändes det som om Denlios nu fulla stånd växte en storlek större och han njöt så otroligt mycket av att se hur Joanas extas visades upp. Hon skrek delvis av
smärta, men framförallt av vällust. Gränsen mellan dessa två ingredienser är hårfin, och då de blandas så försvinner kvinnan i ett närmast narkotiskt kåtrus. Detta gjorde Joana nu och under hela extasen så sög han hennes klitoris så hårt han vågade.
Hon föll utmattad ihop på gräset och Denlio, fortfarande med fullt stånd smög nu upp bredvid
henne och såg på henne.
Kinderna var blöta av tårar, ögonen blanka. Leendet på hennes läppar avslöjade att tårarna fallit i upphetsning och vällust, inte i smärta och förnedring. Hennes bröstvårtor var fortfarande styva och i gräset nedanför hennes sköte hade stråna blivit nyduschade.
Denlio kände på smaken i sin mun och fann den inte alls illaluktande, utan frisk och fräsch.
- Otroligt, suckade hon. Gud så skönt!
- Du gråter ju...? sa Denlio smått förvirrad.
- Inte av smärta, dummer, sa Joana. Det var underbart skönt!
- Öhm...jaha, sa Denlio som nu hade förstått.
Med försiktiga händer särade han nu på Joanas smala ben och riktade sitt stånd mot hennes fortfarande dyblöta sköte.
-Var försiktig, bad hon honom. Denlio nickade och nosade försiktigt i öppningen till Joanas djupa grotta. Då han tryckte in ollonet i henne så flämtade hon till och satte sina ben i sax om honom. Denlio pressade lite till och såg hur smärtan förvred Joanas ansikte, men hon sa inget så
Denlio pressade lite till, tills han till slut kommit förbi hennes mödom.
Joana pustade ut och Denlio förde ut kuken igen, sedan in och sedan ut.
När Denlio började öka tempot, så ökade också hans andning som snart övergick i flämtningar.
Joana tyckte det var underbart, att känna hur Denlio kom in i henne och hur hans händer höll
om hennes midja, hur hennes ben var i sax om honom, att överhuvudtaget känna Denlio inpå
sig var underbart.
Hon ville aldrig skiljas ifrån honom.
* * *
Tillsammans exploderar de nu i sexualitetens vilda medryckande. Pojken halvligger över henne
och hon har sina ben i sax om honom, de skriker och stönar högljutt, till slut exploderar pojken
långt inne i kvinnan, som samtidigt sluter sina kvinnliga muskler en sista gång och placerar pojken i ett skruvstäd. Hennes ben trycker hans kropp mot henne, hennes ögon är blanka av kåthet
och tillsammans skriker de ut den förlösande orgasmen.
Den afrikanska natthimlen var fortfarande med dem då pojken såg upp på himlen, och stjärnorna fortsatte dansa.
Efterord.
En sådan här berättelse är både sorglig och vacker, vacker på det sättet att ett ungt par upptäcker sexualiteten och sorglig därför att döden är inblandad.
En ung kvinna som kom till mig för tre år sedan, Joanasa, berättade hur hon upplevt denna händelse och hur hon av den här pojken som beskrivs i novellen lärde sig vad livet egentligen innebär. Själv lärde hon mig vad livet innebär. Dessutom lärde hon mig mer om döden, något som
vi alla förr eller senare fruktar.
Här är både hennes och min berättelse, som den amatör jag är så försöker jag så gott jag kan
och en amatör behöver kritik för att bli bättre, så varsågoda och kritisera.
"Joana" är en förkortning av Joanasa, det tror jag att alla har förstått vid det här laget.En sak
bara, den här pojken, Denlio, heter inte Denlio i verkligheten. Men det finns en pojke som faktiskt besitter en visdom som en gammal man.
Tror du mig inte, så får du väl fråga Joanasa.
Fler noveller av samma författare
"Han förklarade för mig att mina förfäder är
stjärnorna som skimrar där uppe. En gång ska jag dit, och då ska någon ta över efter mig."
Haha varför är det inte lika bra att huvudpersonerna heter Simba och Nala också.