Sofias äventyr del 3
Författare: Ylva Datum: 2004-07-25 21:29:55
Kategori: Heterosex
Läst:
9 221 gånger
Betyg: 2.7 (249 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Berättad av Ollie, nedtecknad av Ylva.
Solens första strålar sökte sig ner i nipan och fick Sofia att blinka och sakta vakna. Hon frös. Sakta slog hon upp ögonen. Hon låg i gräset i bara jeansen och sin T-tröja, fuktig av daggen.
-"Vad i helvete," mumlade hon, "Har dom dragit ut mig ur hyddan? Inte fasen snarkade jag väl så mycket?"
Hon reste sig upp och såg sig omkring. Av byn syntes inte ett spår! Gräset växte högt och orört och inte långt därifrån brusade älven, som om ingenting hade hänt.
-"Nä nu jävlar har jag blivit tidsförflyttad igen! Hoppas det är åt rätt håll åtminstone."
Hon sträckte på sig och började gå utefter älvstranden, uppströms för att komma till sin gamla tältplats. En blick bortåt vattenfallet bekräftade att det inte var nutid. Inget kraftverk. Hon kastade en blick uppåt nipan och fick syn på taket till ett hus!
-"Finns det hus, finns det folk!" resonerade hon och började klättra uppför den branta älvbrinken. Det var brant och hon blev snart varm, samtidigt som hon kände att hon var hungrig. Det ömmade lite i underlivet och hon drog i de trånga jeansen. När hon kommit upp på plan mark igen, såg hon att det låg flera hus ovanför nipan. Alla var timrade och hade spåntak. Några höns gick och pickade men annars var det tomt och tyst.
-'Undrar vad klockan är?' tänkte hon och fiskade upp mobilen och slog på den. 'Halv fyra. Då sover väl alla i byn. Jag får väl slå mig ner och vänta tills dom vaknar.'
Hon satte sig på en sten intill en husvägg och slöt ögonen. Solen värmde och snart hade hon slumrat till igen.
Med ett ryck vaknade hon någon timme senare. Hon kände på sig att någon tittade på henne! Ingen syntes till men känslan fanns kvar. Hon såg sig omkring och snart upptäckte hon en rufsig brun kalufs, som stack upp bakom en stor sten. Någon gömde sig bakom stenen och hade säkert tittat på henne en lång stund, innan hon vaknade.
-"Hallå där, kom fram! Jag ser dig nog!" ropade hon mot stenen. Ett litet ansikte stack upp och flinade mot henne. Det tillhörde en unge, kanske i 7 - 8-årsåldern.
-"Kom hit så får jag prata med dig," ropade hon.
Ungen klev fram från sitt gömställe och närmade sig sakta Sofia.
-"Hej du, jag är inte farlig, vad heter du?"
Den lilla flickan, Sofia antog att det var en tjej, för hon hade en kort kolt av något slags tyg som såg ut som säckväv, kom sakta fram och stannade på ett par stegs avstånd. Nu såg hon allvarlig ut och tittade Sofia stint i ögonen. Efter ett tag öppnade hon munnen och sade någonting som inte Sofia förstod. Det lät nästan som danska!
-"Helvete!" muttrade Sofia. "Ännu en tid när dom inte har lärt sig svenska!
De hörde en dörr öppnas och vips var jäntan försvunnen! Sofia hukade sig bakom en vedtrave. Det var en man, kanske i 20-årsåldern, som kom ut. Håret stod på ända och han såg nyvaken ut. Han hade en lång skjorta på sig och när han kommit helt nära vedstapeln, hissade han upp den framtill och blottade ett praktfullt morgonstånd. Han fattade den styva staken och började pissa! En lång gul stråle träffade vedhögen och några droppar skvätte till och med på Sofia.
-"Nä nu jävlar!" utbrast hon, innan hon kom på sig och tvärt tystnade.
Försent, hon var upptäckt!
-"Vad i hela fridens namn!" kraxade mannen, harklade sig och sade med klarare röst. "Vem är du och vad gör du bakom vedhögen?"
-"Hej, jag heter Sofia och har kommit vilse i tiden. Vilket år är det?" Samtidigt reste hon sig upp och kunde inte låta bli att snegla på den kraftiga kuken, som mannen fortfarande höll i näven. Lite slakare men fortfarande ett vackert exemplar! Mannen följde hennes blick, skakade av den och släppte ner skjortfållen, samtidigt som han flinade.
-"Du var en lustig människa. Vilka konstiga kläder du har. Var kommer du ifrån?" Sofia sträckte först på sig. Så blev hon medveten om att hennes kåtstyva bröstvårtor avtecknade sig genom T-shirten och rodnade.
-"Jag sa ju att jag gått vilse i tiden," upprepade hon. "Vilket år är det och kan man förresten få frukost någonstans härikring?"
-"Året är 1675 efter frälsarens födelse och "frust" vet jag icke vad det är. Jag kan tro att du menar morgonmål? Kom med mig så skall du få "frust".
Sofia följde efter mannen mot dörren. Hon kunde inte låta bli att beundra hans håriga muskulösa ben och fantisera om vad som fanns ovanför skjortlinningen!
-"Vad heter du förresten?" frågade hon när han hukade sig och klev in genom dörren.
-"Tord," muttrade han över axeln, "och du heter Fia?"
-"Sofia egentligen, men det gör detsamma."
Inne i stugan var det mörkt och luktade instängt. Tord gick fram till eldstaden, lade på några pinnar och blåste liv i elden. På en krok hängde en gryta, som han slängde några nävar av någon slags grovt mjöl i och skopade lite vatten över. Så svängde han in grytan över elden och gick bort till ett skåp och tog fram ett par skålar och skedar.
-"Vill du nu ha godheten att tala om var du kommer ifrån?" sade han i det att han vände sig mot Sofia.
-"Jag sa ju att jag kommit vilse i tiden. Det är sant, faktiskt. Jag hamnade i ett tält på festivalen med en kvinna som trollade bort mej till stenåldern. När jag vaknade i morse var jag här och jag kan ju bara hoppas att jag är på väg tillbaka till min egen tid." Sofia satte sig på en bänk och kände hur tårarna steg i ögonen, när hon kom att tänka på att hon kanske skulle fastna här. Att hon kanske kommit så långt det gick på sin tidsresa.
Tord gick fram till henne och torkade hennes tårar med sin skjortlinning, utan att tänka på att han åter visade sin mandom för Sofia, som hickade till och nästan började fnittra istället.
-"Du säger mycket som jag inte förstår och du har konstiga kläder. Vilket år kommer du i så fall ifrån?"
-"Tjugohundraett," suckade hon och kastade ännu en blick på Tords kuk, som nu hängde slak, men fördenskull fortfarande frestande, under skjortan. Hon kunde knappt låta bli att sträcka fram en hand och smeka den.
-"Du menar tvåtusen ett," rättade henne Tord och släppte ner skjortan igen. "Och kan du förklara vad "festival" och "stenåldern" betyder?"
-"Festival är när man kommer tillsammans en massa människor och lyssnar på musik och stenåldern var för flera tusen år sedan. Men nu kokar gröten!"
Tord begrundade vad hon sagt och svängde grytan av elden. Med en stor träslev klickade han upp gröt i skålarna och hämtade en kanna med mjölk och en kruka honung. Sofia lät sig väl smaka. Gröt hade hon alltid hatat, men med honungen och den feta mjölken smakade det gudomligt!
-"Vad arbetar du med och har du någon fru här i huset och en massa ungar kanske?"
-"Jag är byns smed och jag har haft en fru, men hon är död nu," han vände bort huvudet och Sofia tyckte hon såg en tår i hans ögonvrå.
-"Vad hände henne?"
-"Hon hade lärt sig mycket om helande örter och kunde läka sår. Så kom en kyrkans man till byn och han anklagade henne för trolldom. Några golgossar påstod att de sett henne fara iväg på kvasten en natt och så blev hon halshuggen och bränd på bål, tillsammans med flera andra!" Tord skakade på huvudet och nu stod tårarna högt i hans ögon. Han satte sig på långbänken vid bordet. Sofia suckade och nu var det hennes tur att torka hans tårar. Hon drog upp T-skirten ur jeansen och torkade hans tårar. Hon var naturligtvis väl medveten om att hon visade brösten, där vårtorna återigen styvnat.
-"Jag har faktiskt läst om det där i historien," mumlade hon mest för sig själv. "I Torsåker brände man 71 personer på en gång. Var inte det 1675? Jag undrar just om det redan har hänt eller…" Tanken var hisnande. Tänk om det inte hänt ännu! Kan man ändra historien? Fast vad kunde hon göra? Hon skulle säkert brinna med dom andra.
-"Kan du läsa?" Tord fattade tag om henne med båda händerna, under T-shirten, och höll henne på armlängds avstånd, samtidigt som han tittade beundrande upp på henne.
-"Kan väl alla människor!" svarade Sofia och ryckte på axlarna så att brösten guppade. En ilning av välbehag av hans beröring strömmade genom hennes kropp!
-"Nej det kan bara prästerna och några till fina herrar. Sånt får inte vi vanligt folk lära oss." Samtidigt som han sa detta lät han händerna sakta söka sig uppåt mot hennes bröst! Sofia höll ofrivilligt ut armarna en aning för att bereda plats för hans stora, men mjuka händer. Snart kupade han dem om hennes små fasta bröst och smekte de hårda vårtorna med sina valkiga tummar.
Sofia drog handen genom hans rufsiga, men förvånansvärt mjuka hår och suckade djupt. Hon kände att det rann till i skrevet och började bli rejält kåt!
-"Berätta om framtiden. Jag vill veta allt om hur det blir om hundra år och ännu längre fram!"
-"Strax, men först skall vi ha ett riktigt härligt morgonknull!" Sofia knäppte upp knappen i jeansen och drog ner blixtlåset. Hon vickade lite på höfterna och snart kunde hon kliva ur sina byxor och sparkade bort dem efter golvet. Tord drog tröjan över hennes huvud och nu stod hon helt naken framför honom, där han satt på bänken. Skjortan förmådde inte längre dölja hans erigerade kuk som stolt tittade fram under linningen. Sofia klev upp i hans knä och styrde kuken mot sitt blöta sköte.
Hon drog ner förhuden och hans lila ollon var blött av försats. Sakta förde hon det fram och tillbaka över sin svullna klitta, för att till slut pressa in det mellan blygdläpparna. Med båda händerna fattade hon runt Tords nacke och sköt fram underlivet så att den grova kuken trängde in i hennes inre. Tord var stor och det tog emot rejält. Det var ju faktiskt igår hon förlorade oskulden och stenålderspojken hade inte varit tillnärmelsevis så välutrustad som medeltidssmeden! Med några kraftiga stötar och hjälpt av Tords händer på skinkorna, var han snart inne helt och bottnade med en suck. Så satt Sofia stilla ett tag och njöt av att vara så helt uppfylld.
Nu började Tord bli otålig och Sofia startade sin ritt. Den första lilla smärtan av den grova kuken gick snart över och ersattes med den ljuvliga varma friktionen mot fittväggarna. Snart kände hon den första orgasmen komma, som ett eldspjut från fittan ut i hela kroppen. Med ett vrål kastade hon sig mot Tord, som kramade om henne hårt medan orgasmen ebbade ut. Utan att dra sig ur, reste han sig upp och lade ner Sofia på bordet. Hon slog benen om hans bak för att inte halka ur, medan han drog av sig skjortan. Så var det hans tur att pumpa. Först sakta med djupa tag, som bottnade varje gång han körde in kuken. Så allt snabbare, men inte mindre hårt och djupt. Sofia gnydde och himlade med ögonen. Det här var något annat än stenåldersmannens tafatta barnalstring!
Inom kort skakades hon av ytterligare en orgasm och nu kände hon att även smeden var på gång. Med en grymtning kastade han sig in i henne och sprutade kaskader av livgivande sperma djupt in i hennes inre! Det var så varmt och ljuvligt att Sofia nästan tuppade av. Den här orgasmen var den längsta och intensivaste hon någonsin upplevt. Tord, som fallit ihop över henne, låg kvar en stund. Så reste han sig upp och fattade tag runt hennes midja, tryckte henne intill sig och fortfarande med den halvstyva kuken djup begravd i hennes fitta, bar han in henne i ett angränsande rum. Här fanns en säng, bäddad med fårskinnsfällar, där han försiktigt lade ner henne. Utan att glida ur en centimeter följde han efter. Så låg de stilla en lång stund. Tord stödde sig på armbågar och knän och Sofia låg skrevande alldeles utan att röra sig.
Nä, inte alldeles stilla ändå! Hon låg faktiskt och försökte krama hans kuk med fittan! Efter en stund kom hon på hur hon skulle göra och ju mer hon kramade desto hårdare blev kuken. När Tord kände sin stolthet anta brukbara proportioner började han röra sig och snart pumpade han in och ut med ännu större kraft än i köket. Sofia skrek och vred sig i den ena orgasmen efter den andra och efter ett bra tag kom så smeden i en andra, total uttömning. Nu fanns det inte plats för mer utan för varje tag så sprutade sperma och fittsafter mot hans mage och pung! Nu var Sofia totalt borta och innan hon somnade for en tanke genom hennes huvud:
-'Helvete jag fick ju inte med mig p-pillrena tillbaka i tiden!'
Sofia klev sakta ur sängen. Tord var försvunnen. Sina kläder kunde hon inte hitta men Tords stora skjorta hängde över en stol så den drog hon på sig. Det grovt vävda tyget kändes förvånansvärt mjukt mot hennes nakna hud. Det måste vara linne konstaterade hon. Väl ute i köket hörde hon ett taktfast ljud, som av en kyrkklocka. Det kom från en dörr bakom spisen som hon inte sett förut. Hon tassade dit och öppnade försiktigt. Det var smedjan, Tords arbetsplats. Hon såg honom genast, där han stod mitt på golvet och slog med en hammare på ett stycke glödande järn. Han hade bar överkropp och ett par skinnbyxor och träskor. Han hade också på sig ett stort skinnförkläde.
Tord var inte ensam i lokalen. I ett hörn stod en gubbe på knä och lagade ett vagnshjul och borta vid ässjan en liten pojke som trampade blåsbälgen. Det såg precis ut som på en teckning Sofia sett i någon bok, som handlade om medeltiden. Tord fick syn på henne och tecknade snabbt att hon skulle försvinna in i köket igen. Kvick stängde hon dörren igen. Efter en kort stund kom Tord in i köket. Han hade tagit av sig förklädet och musklerna spelade på hans överkropp. Sofia kände bröstvårtorna stelna och det pirrade i fittan! 'Gud vad han var sexig!'
-"Det är nog inte så bra att du visar dig ute ännu," sa Tord. "Med ditt tal skulle du nog kunna råka illa ut. Om du nödvändigt måste ut så kan vi ta en fisketur på älven sent ikväll, när de flesta gått till sängs."
Sofia nickade samtycke, men var nu så kåt att hon knappt kunde stå still.
-"Kan vi inte älska lite innan du går tillbaka?" undrade hon och lät ett finger smeka hans muskulösa överarm.
-"Du är tokig! Jag tror aldrig jag träffat någon så villig som du," skrattade han och började snöra upp sina byxor. Sofia krängde snabbt av sig skjortan och lade sig framstupa över köksbordet.
-"Ta mig bakifrån! Det har jag aldrig varit med om förut!" Med händerna särade hon på sina skinkor och frestade honom med en redan blöt fitta. Tord drog ett par tag i sin stora snopp och var strax redo. Han ställde sig mellan Sofias ben och placerade ollonet i skåran mellan hennes svullna blygdläppar. Försiktigt lirkade han in kuken en bit. Så höll han upp ett ögonblick.
-"Gud så skönt!" skrek Sofia. "Kör in hela! Jag vill ha allt i mig!" Hon putade ännu mer med baken mot Tord, som inte var sen att trycka in hela sin, nu stenhårda, kuk i hennes varma grotta. Några pumptag och så kom Sofia i en ljudlig orgasm. Tord var långt ifrån redo och knullade på i allt höre tempo. Sofia kände nästa orgasm vara på väg och skrek:
-"Jaaaa, meeera!"
Tord smekte hennes runda stjärthalvor och satte plötsligt tummen mot hennes anus. Det blev bara för mycket för Sofia som skrek rakt ut. Nu var hon helt slut och Tord hade likaväl kunnat runka i en trasa! Han tryckte på med tummen och plötsligt slank den in i Sofias rövhål. Detta blev som en nytändning för Sofia! Hennes slidmuskler drog ihop sig och kramade den grova staken med en frenesi som han aldrig varit med om och det tog inte många minuter förrän även han kom. Sperman sprutade i långa satser rakt in i Sofia, samtidigt som hon vrålade ut sin tredje utlösning. När den ebbat ut var hon totalt väck och Tord fick bära in henne i sängen igen.
-"Mamma mia, det var det värsta jag varit med om!" gnydde hon. "Hade jag vetat om det här, så hade jag börjat mycket tidigare!" I det samma sov hon igen.
När hon vaknade nästa gång var det för att hon var hungrig. Från köket doftade det ljuvligt. Tord stod och rörde i den stora grytan, varifrån de ljuvliga dofterna kom.
-"Kan du laga mat också?" frågade hon och Tord nickade. "Katten vet om jag inte börjar hoppas på att få stanna i den här tiden. Jag kanske kunde göra nytta, med allt jag vet, om vad som skall hända. Dessutom hos en karl som både kan knulla och laga mat!" Tord gav henne bara en lång blick, som kunde betyda vad som helst.
-"När vi ätit måste vi ro ut och fiska, annars blir det ingen mat i morgon."
-"Va, har du ingenting i frysen?"
-"Frysen ??? Vad är det?"
-"Nävisst ja, det finns ju ingen ström ännu."
-"Ström ???"
-"Ja ja, du har mycket att lära, men knulla det kan du minsann."
-"Jag hade en god lärarinna när jag var ung. Hon var kunnig i mycket men slutade på bålet…"
-"Herregud!" Sofia stirrade upp i taket. "Hur jävla korkade kan dom vara egentligen?"
-"Korkade ???"
Medan de satt och åt började det regna och det blev snabbt mörkare ute.
-"Nu kan vi inte fiska," jublade Sofia som inte gillade fisk något vidare. "Nu får vi stanna inne och knulla i stället!"
-"Det nappar bättre när det regnar och lite vatten skadar inte. Jag tror dessutom att du behöver kylas ner lite!"
De sköljde snabbt av sina bestick och skålar i en träbalja och började klä på sig. Sofia gillade Tords mjuka skjorta så hon behöll den på. En läderrem runt midjan och uppkavlade ärmar och den kändes som en klänning. Några regnkläder hade han inte men det var visst uppehåll nu. Tord tog en lina och några små fina krokar med blänken på. Innan de gick ut , stannade Tord upp och vände sig mot Sofia.
-"Om något händer inatt så vill jag att du skall ha den här, som ett minne av mig." Han trevade i en liten läderpåse, som han hade i bältet och fiskade upp en liten blank sak i en tunn läderrem. Han hängde den runt Sofias hals. "Vem vet, den kanske ger fiskelycka också."
Sofia lyfte upp det lilla smycket i ljuset. Det var en mycket liten erigerad kuk i silver! Med pung och allt! Det var ett utsökt litet arbete och Sofia blev nästan stum.
-"Den liknar din, faktiskt. Lite böjd åt höger! Tack skall du ha. Den är jättesöt, men vad skulle kunna hända inatt?"
-"Det vet man aldrig. Du kanske återvänder till din egen tid. Det är mycket som kan hända på natten. Speciellt som det är åska i luften.
Tord tog henne i handen och de gick genom byn, som var märkligt tom på folk, ner mot älven ovanför vattenfallet. Efter en ganska lång promenad kom de ner till stranden och Tords lilla båt. Himlen hade mörknat ännu mer och på avstånd hördes åskan mullra. Tord rodde ut en bit och så kastade han i sin lina. Efter några kraftiga ryck, så nappade det! Det blev lite fajt, för det var en stor fisk. När den närmade sig relingen såg Sofia att det var en jättelax.
-"Ta den stora kroken därborta och hjälp mig ombord med fisken!" Sofia hittade en kort trästång med en vass krok i änden. Hon räckte den till Tord i samma ögonblick som en blixt skar genom kvällen och slog ner i en hög tall vid stranden!
-"Himmel! Det var nära. Vi kanske ska ro iland igen. Man skall inte vara på sjön när det åskar och nu är ju middan räddad." Sofia var riktigt skraj nu. Tord skrattade och menade att de gott kunde dra upp ett par till.
Nu hade strömmen fört dem helt nära vattenfallet och Tord fattade årorna för att ro dem uppströms en bit. Då kom nästa blixt! Ett eldsken som lyste upp båten och en smäll som fick det att slå lock för öronen. Den hade slagit ner alldeles intill båten! Tord sjönk ihop över årorna och stönade.
-"Herregud vilken smäll! Nu måste vi iland fort som fan." Sofia ruskade i hans arm. Med en grimas tog han sig om huvudet och årorna åkte i sjön! Vattenfallet kom snabbt närmare och de kunde ingenting göra. Plötsligt slog båten i en sten och kapsejsade. Strömvirvlarna skilde dem åt och efter bara några sekunder kände Sofia hur hon sögs ner och all blev svart…
----------
När Sofia vaknade till liv igen var det forsens brus som väckte henne. Sakta slog hon upp ögonen. Det var något välbekant hon fäste blicken på. Tälttaket! Vad i helvete, var hon tillbaks i sin egen tid? Men hur hade hon hamnat i sovsäcken i tältet?
Solen stod högt på himlen och när hon drog upp dragkedjan såg hon tipin ute på ängen. -'Då har hon väntat på mig!' tänkte hon och kröp ut på gräset. Så kom hon att tänka på trosorna hon glömt på en buske i stenåldersbyn. Hon tittade ner på sin underkropp. Konstigt, hon hade dom ju på sig igen. Hon förde ner en hand till skrevet. Rätt blöta faktiskt. Hon kanske skulle byta och ta på sig jeansen innan hon hälsade på i tipin. Men jeansen var ju kvar på 1600-talet och var är hans skjorta? I det samma kom Tarja utkrypande ur tipin. När hon reste sig upp fick hon syn på Sofia.
-"God morgon lilla vän. Har du sovit gott? Ikväll är det Stefan Sundström och honom vill väl inte ni ungdomar missa?"
-"Mmmen…" Sofia tappade helt målföret. En hemsk tanke slog henne: Hade hon drömt alltsammans? Hon mumlade något och kröp in i tältet igen. Så kom hon att tänka på en sak: -'Helvete då är jag ju fortfarande oskuld!' Det måste kollas. Hon drog ner trosorna och rotade fram sin hårborste, med det långa runda skaftet. Den hade hon använt som låtsaskuk ibland, men aldrig vågat köra in särskilt långt. Nu särade hon på fittläpparna och körde in den en rejäl bit. Ingenting. Till slut hade hon tryckt in hela skaftet och det började pirra i magtrakten. Mödisen var väck! Kunde man drömma bort den? Knappast. Jeansen, som hon glömt då? Nä, där låg dom i en hög! Nå, det måste finnas en naturlig förklaring, men det var en häftig dröm!
Hon krängde av sig T-tröjan för att byta. Hennes halssmycke trasslade in sig i håret. Halssmycke? Förskräckt tittade hon ner på den lilla silverkuken…
Slut.
Fler noveller av samma författare
