Berättelsen om Pierre del 1
Författare: Ylva Datum: 2004-07-05 10:30:19
Kategori: Heterosex
Läst:
10 080 gånger
Betyg: 2.5 (222 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Berättad av honom själv för Ylva Alatalo som skrev ner den.
Pierre hade just kommit tillbaka till Sverige efter åtskilliga år utomlands. Han hade bott i många olika länder och jobbat med vad som kunde dyka upp. Nu var han 40 fyllda och tänkte att det var dags att 'stadga' sig och försöka etablera någon slags verksamhet att leva på i lugn och ro. De senaste åren hade han tillbringat i en mindre stad i den franska delen av Kanada, men hans rykte hade blivit lite 'solkigt' efter några fruntimmersaffärer, så han fann för gott att dra.
Att han valde just Sverige att flytta till på sin 'ålders höst', som han själv uttryckte det, berodde nog mest på en rad tillfälligheter. Visserligen var han sedan födseln svensk medborgare, men det var inget argument. Inte heller det sociala trygghetsnätet, som kraftigt försämrats sedan han sist flyttade. Skatterna? Sällan! Språket? Tja, han talar rätt hyfsad, om än slarvig, svenska. Men hans engelska och franska är inte mycket bättre! Senast han bodde i Sverige, sa han: "Aldrig mer!"
Hans yrkeskunnande är gångbart överallt, han är universitetsutbildad formgivare, med goda kunskaper inom IT-området, en kombination som är ganska unik. Så varför hamnade han i Sverige och varför just i den här gudsförgätna lilla hålan, långt upp i norr? Jo, det var såhär det började:
Pierre hade just avvecklat sin verksamhet i den lilla kanadensiska staden, där han haft sina bopålar de senaste 3 åren, efter sina studier till designer i USA. Han bodde hos en kompis i Toronto när hans syster i Stockholm ringde:
-"Du måste nog komma hem ett tag för mamma har blivit dålig och vi vet inte om hon klarar sig så värst länge till!"
Så Pierre tog nästa flyg till Stockholm och bodde hos sin syster, tills mamman hade lämnat det jordiska. Vid bouppteckningen befanns det att gumman hade samlat på sig en rejäl slant och villan i Täby var värd sina modiga miljoner. Det blev, trots skatterna, en hel del pengar att sätta sprätt på. Nu är Pierre egentligen varken prylgalen eller någon festprisse, men han tyckte ändå att han kunde unna sig någon liten lyx. Alltså köpte han sig en rejäl husbil.
-"Man kan ju inte bo hos syrran hur länge som helst," resonerade han. Även om han gillade sin syster, så kunde han inte fördra hennes karl! "Det kanske vore en bra idé att se sig lite om i sitt fädernesland," resonerade han vidare. "Jag har ju inte varit norr om Gävle!"
Sagt och gjort. I lugn takt puttrade han norrut. Inte E4:an, utan på småvägarna utefter kusten. Då och då stannade han till ett tag, om det såg fint ut. Så småningom kom han fram till vår lilla stad. Den är ganska fin, med sina branta backar ner mot hamnen, de gamla husen i centrum och havet ända in på knutarna. Han parkerade vid torget och här blev han stående i flera dar! Bytte p-ruta då och då, men bodde i stort sett mitt på torget. På dagarna utforskade han sta'n och omgivningarna med den lilla motorcykel, han hade bakpå husbilen.
En kväll kom han till en liten by längre upp efter en älv. Här pågick någon slags festival! I en folkpark bortom all ära och redlighet, spelades häftig musik! Det lät inte som något annat han hört i hela sitt liv! Var det zigenskt? Eller något judiskt? Men visst var det jazz? På en liten scen stod tre svartklädda musiker med fiol, bas och dragspel och spelade virtuost på sina instrument. Pierre trodde inte sina öron. Det var första gången han mötte kletzmermusik och bandet, som heter Kroke, kom från Krakow i Polen.
Låt efter låt etsade sig in i hans hjärna och han gungade med i trängseln framför scenen. 'Hur i helvete kan det komma sig att en sådan här orkester har hamnat här ute i obygden?' funderade han. 'Dom borde ju stå på dom stora scenerna i Stockholm.'
Efter ett par extranummer, dök det upp flera band. Det ena häftigare än det andra. Till slut blev Pierre törstig. I en bod intill fanns både öl och vin. 'Så djävla osvenskt!' resonerade han och köpte en flaska vin. Lite senare kom han på att han ju hade kört motorcykel hit och med en hel pava innanför västen, var det inte tal om att köra inatt. Han frågade efter hotell, men det var ju fullt såklart. 'Kanske man skulle ragga upp någon brud, som har en varm famn att sova över i?' funderade han, men letade i stället upp en bod där det stod 'Information' och fick sig anvisad en sovplats i ett militärtält på campingen. Inklusive frukost för 20 spänn!
Vid tretiden trängde han in sig under en filt och somnade som klubbad. När morgonen kom stapplade han ut och möttes av ett glatt gäng, som serverade en magnifik frukost vid långbord.
-"Förekommer sånt här jämt, här ute i obygden?" frågade han sin bordsgranne, en liten svarthårig tjej i svart linne och lång, svart kjol. Hon tittade länge på honom innan hon svarade:
-"Men, vet du inte det? Den här festivalen är ju varje år. Kommer du från månen eller... Det vet väl varenda människa!"
Han tittade länge på den lilla varelsen, som friskt högg in på en ny macka. Det var tydligt att det förekom en hel del häruppe i norr, som han borde veta mer om.
När han återkom till sin husbil bestämde han sig för att ta reda på mera om den del av landet han hamnat i. Ganska snart fann han att det sjöd av aktiviteter runtom. Inte bara musik av världsklass utan också teater, dans, konst och massor av annan kultur. Dessutom var det jävligt vackert.
Efter en vecka hade han bestämt sig för att stanna lite längre. Nu dög inte husbilen, utan han gick till det kommunala bostadsbolaget för att skaffa en lägenhet. Det visade sig finnas gott om attraktiva sådana och snart började han möblera en femrummare på vinden i ett gammalt stenhus, vid en av kajerna. Utsikten var bedövande och hyran låg, med hans mått mätt. Husbilen hyrde han in i en loge utanför sta'n. I ett av rummen inredde han en datastudio och efter lite trassel med den lokala datahandlaren lyckades han få det han ville ha.
-"Jävla korkskallar," muttrade han för sig själv, efter det första besöket i databutiken. "Fattar dom inte sitt eget bästa. Hålla på med PC! Sånt skit när det finns Mac!" Pierre är inbiten Apple-fan och missar inte ett tillfälle att racka ner på PC-användare! Till slut fick han vad han ville ha, till rätt pris. Nu gällde det bara att skaffa jobb. Inte för att han behövde jobba, han hade ju arvet, men det var ett bra sätt att träffa folk.
För att ha något att visa upp, ringde han till sin kompis i Toronto och fick honom att skicka över hans portfölj med arbetsprover. Han tänkte etablera sig som grafisk formgivare och dekoratör i sta'n och då måste han ha något att visa upp. När portföljen anlänt, tog han den under armen och gick ut på sta'n.
Uppe runt torget låg flera butiker och han började med den som låg närmast. Det var optikern. Pierre klampade in och såg sig om i den ganska traditionellt inredda butiken. Från ett rum, bakom butikslokalen, kom en äldre fyllig dam och frågade om hon kunde hjälpa till med något. Pierre undrade om det var hon som förestod butiken.
-"Nej, det är Greta som äger butiken," svarade hon. "Greta Lindholm alltså," lade hon till, liksom för att förtydliga, när hon insåg att Pierre kanske inte var bekant med Greta. "Hon är ute ett ärende, men kommer vilken minut som helst. Det går bra att sitta ner så länge."
-"Tack, jag tittar runt lite, medan jag väntar," svarade Pierre och började granska butiken noggrannare. Här fanns mycket att göra, om man ville fräscha upp.
Efter några minuter dök en kvinna upp i entrédörren. Hennes hemtama beteende visade att detta var Greta Lindholm. Hon var runt 40, av medellängd och med cendréfärgat hår runt ett ganska behagligt ansikte. Det han kunde se av hennes figur var inte heller fel. Ganska små bröst, men lagom mycket hull och väl markerad midja. Hennes mörkblåa ögon granskade Pierre ingående.
-"Kan jag hjälpa till med något?" frågade även hon.
Pierre berättade att han var ny i sta'n och tänkte etablera sig som dekoratör och grafisk formgivare. Han visade sin portfölj och Greta såg mycket imponerad ut.
-"Men om man vill få det såhär fint, så kostar det väl en massa pengar?" frågade hon oroligt.
-"Jag kommer att vara billig, jag måste inte tjäna en massa pengar på kort tid. Jag tycker det är roligt att ha det fint omkring mig och det gäller såklart även utomhus och i de butiker jag handlar," svarade Pierre. Han var nära att tillägga: 'Vackra damer kan alltid få specialbehandling!' men hejdade sig i sista stund.
-"OK, då har jag ett par tips: Först och främst tycker jag att du skall kontakta vår tryckare, Elof Svensson. Han gör trycksakerna till alla här i sta'n och vi vill inte att någon kommer utifrån och tar jobben från honom. Men ni kanske kan göra en deal där du formger och han trycker, för oss emellan så är han usel på att designa, men bra och billig på att trycka. Sedan borde du gå med i företagarföreningen och presentera dig och vad du kan för alla. Då har du bättre chans att få jobb. Vi skall ha en möteshelg, om några månader, på ett fjällhotell en bit inåt landet och jag jobbar med programmet, så jag kan lägga in en timme åt dig då, om du vill?"
-"Jisses, det känns som om jag kommit rätt med en gång!" strålade Pierre och fick nästan lust att krama Greta. Hon kände nog vibbarna, för hon slog ner blicken och rodnade lite! "Självklart skall jag följa dina råd och jag kommer gärna med i föreningen och på träffen!"
Efter att ha fått beskrivning på vägen till tryckeriet fortsatte Pierre dit. Han kunde inte låta bli att fundera lite på Greta. Kanske kunde vara en bekantskap att odla...
Elof Svensson var en liten gråhårig man i 60-årsåldern. Hans ansikte sken upp när Pierre berättade om sina planer.
-"Gosse! Du kommer tamejfan som en skänk från ovan! Jag håller på att slita ihjäl mig på allt som skall göras. Jag har försökt göra allt så fint jag kan, men eftersom jag mest klistrar och klipper, så tar det sån jäkla tid. Du jobbar med dator ser jag?" Pierre nickade och kände att Elof skulle bli en bra kontakt, för att få jobb.
Mycket riktigt. Redan första veckan droppade det in flera små trevliga arbeten och Pierre såg fram emot helgen på fjällhotellet. Då skulle det nog bli tillfälle att lära känna kunderna bättre!
forts.
Fler noveller av samma författare
