Fortsättning på Lånade baddräkter...

Det hade varit Marias idé, som vanligt. "Padel," hade hon sagt över en flaska vin några veckor tidigare, "det är dags vi hittar på nåt som inte slutar med att vi äter för mycket och sen hoppar i en pool." Ingen av dem hade nämnt kvällen med bastun och bubbelpoolen sen dess, inte rakt ut, men den låg där mellan dem som en tyst överenskommelse, något som hade hänt och som ingen ångrade men som alla väntade på skulle hända igen.

Hallen tillhörde en liten klubb utanför stan, tom en tisdagskväll i november, med två banor bokade och ett omklädningsrum de skulle få ha helt för sig själva efteråt eftersom receptionisten redan hade låst ytterdörren för kvällen.
Matchen hade varit hetsig på riktigt, Elin och Johan mot Maria och Anders, med Frida och Marcus som hejarklack från sidan innan de byttes in. Svetten, skratten, alla de där små beröringarna som följer med sport mellan människor som redan känner varandras kroppar på andra sätt, en hand på ryggen efter en bra boll, ett skämt om någons stretchbyxor, blickar som dröjde en sekund för länge när någon böjde sig efter bollen.

Omklädningsrummet var stort, med bänkar i mitten och duschar längs ena väggen, avskilda bara av låga glasväggar utan förhänge. Det luktade klor och svett och deodorant, och de sex spred ut sig med den där avslappnade självklarheten som bara vuxna vänner har, drog av sig linnen och shorts utan att tänka på det.

"Jag tar första duschen," sa Frida och var redan halvvägs ur sina träningskläder, kastade sportbh:n mot sin väska utan att bry sig om att sikta rätt.
"Ingen som helst blygsel kvar hos dig," sa Marcus och log åt henne från bänken där han satt och knöt upp sina skor.
"Varför skulle det finnas det," svarade hon och skrattade, redan naken på väg mot duschen. "Ni har sett allt förut."

Elin och Maria utbytte en blick, det där lilla leendet som sa att kvällen kanske inte skulle bli helt vanlig, och började själva klä av sig i sin egen takt. Elin hade svettats igenom tröjan, drog den över huvudet och stod en stund bara i sportbh och shorts, sträckte på sig med händerna över huvudet så att ryggen bågnade.
"Du spelade bra ikväll," sa Anders bakom henne, rösten lite lägre än vanligt.
"Jag vet," sa hon och vände sig om med ett flin. "Du behöver inte låta så förvånad."
Vattnet från Fridas dusch small mot kaklet, och genom glasväggen kunde de andra se konturerna av hennes kropp, vattnet som rann längs ryggen och ner över höfterna medan hon sträckte armarna upp för att blöta håret. Ingen sa något om det, men blickarna i rummet hade redan börjat samlas åt det hållet, en efter en.

Maria drog av sig sportbh:n utan brådska och hängde den över bänken, och Johan, som satt närmast och låtsades vara upptagen med sina skosnören, gav upp låtsandet helt.
"Du kan lika gärna titta öppet," sa Maria road och ställde sig så han fick full sikt. "Det är snällare mot nacken än att smygglo."
"Jag protesterar inte," sa han och log brett.

Marcus var den siste att bli klar, drog av sig träningsbyxorna och stod kvar i sina boxershorts en stund längre än nödvändigt, som om han väntade på ett tecken. Det kom från Frida, som stack ut huvudet ur duschen med håret klistrat mot kinderna.
"Kom hit," sa hon till honom, och sedan, med en blick som svepte över resten av rummet, "alla, faktiskt. Duschen är stor nog."

Det blev inte en fråga längre, mer en påminnelse om något de redan visste skulle hända. Anders var först att följa efter, drog av sig sina egna shorts på vägen dit utan någon som helst tvekan, och när han steg in bredvid Frida lät han handen glida över hennes våta höft som en hälsning.
Elin knäppte upp sin egen sportbh och lät den falla, och Johan var bakom henne på sekunden, händerna hittade hennes midja innan hon ens hunnit vända sig om. "Jag har velat göra det här sen tredje set," mumlade han mot hennes hals.
"Det märktes," skrattade hon och lutade huvudet bakåt mot hans axel.
Maria drog med sig Marcus mot den andra duschen, en hand redan i hans nacke, och kysste honom djupt innan vattnet ens hunnit bli varmt. "Din fru är upptagen där borta," sa hon mot hans mun. "Jag tänkte hålla dig sällskap."

"Jag klagar inte," svarade han, samma ord Anders hade använt månaden innan, och det var nästan komiskt hur lika de alla var i sina reaktioner, hur snabbt blygseln försvann när tillfället väl gavs.
Vattnet forsade över sex kroppar nu, ångan blandades med det klorerade doften i rummet, och gränserna mellan de tre paren suddades ut på samma sätt som de hade gjort i bastun, mjukt och utan brådska. Frida hade Anders kuk i handen under vattenstrålen, kände den växa mot hennes handflata medan hon sög på hans underläpp, och bredvid dem stod Elin böjd framåt mot kakelväggen medan Johan gled in i henne bakifrån, hennes stön ekade svagt mot de hårda ytorna.
"Byt," sa Maria plötsligt, blicken på Frida och Anders, och det behövdes inte mer förklaring än så. Anders drog sig ur duschen och gick mot Elin och Johan, medan Maria själv sjönk ner på knä framför Marcus, vattnet forsande över hennes hår när hon tog honom i munnen.

Frida vände sig mot Johan och Elin, kysste Elin djupt medan Johan fortsatte röra sig bakom henne, och det dröjde inte länge innan Anders var bakom Frida i sin tur, hans händer på hennes höfter medan han trängde in i henne under den varma strålen.
Marcus, som inte kunde hålla sig mycket längre med Marias mun runt sig, drog sig försiktigt undan och bad henne resa sig. Hon lutade sig mot kakelväggen, och han gled in i henne med en rörelse som fick henne att flämta till, händerna sökte stöd mot de blöta plattorna.

Rummet fylldes av ljudet av vatten och stön som studsade mellan de hårda väggarna, kroppar som rörde sig i olika rytmer men i samma allmänna riktning, och genom ångan kunde man ana blickar som vandrade från par till par, ingen längre helt bunden till bara sin egen partner.

Elin kom först, ett lågt rop som hon inte ens försökte dämpa, och Johan följde strax efter, pannan tryckt mot hennes blöta axel. Frida och Anders fortsatte längre, hon vände sig till slut om och kastade armarna om hans nacke, benen runt hans midja medan han bar upp henne mot väggen, och när hon kom var det med ett skratt inblandat i stönet, som om hon inte riktigt kunde tro på var de befann sig.
Maria och Marcus var sist, hon böjd framåt nu med händerna platt mot kaklet, hans grepp om hennes höfter hårdare för varje stöt, tills han med ett lågt morrande kom inuti henne och hon strax efter, benen darrande under sig så att hon fick stödja sig mot väggen en stund till för att inte falla.

Det blev tyst till sist, bara vattnet som fortsatte forsa över dem, sex kroppar som sakta lugnade ner sig i den varma ångan.
"Vi borde spela padel oftare," sa Johan till slut, och skrattet som följde ekade genom hela omklädningsrummet.
"Nästa vecka, samma tid?" undrade Maria och stängde av sin dusch, drog undan blött hår från ansiktet.

"Bara om jag får välja lag den här gången," sa Anders. "Jag vill förlora med rätt person."
De klädde sig i tystnad efteråt, den goda sortens tystnad, avbruten bara av enstaka skratt när någon råkade dra på sig fel tröja eller tappade en sko under bänken. Utanför var novemberkvällen kall och klar, och de gick tillsammans mot bilarna, redan pratandes om vad de skulle laga för mat till nästa gång de sågs, som om ingenting särskilt hade hänt, och samtidigt som om allt hade förändrats en aning, på det där sättet som bara blir tydligare med tiden.