Fortsättning på Skyltdockan. Läs den först.

------

Sms-signalen väckte Janine mitt i natten. Hon läste meddelandet, flinade brett och svarade direkt:
"Visste väl att du hade det i dig! Berätta ALLT imorgon. Fika hos mig 14?"
Selma somnade med telefonen i handen och ett leende på läpparna – en blandning av förvåning, skam och något annat hon inte riktigt kunde sätta ord på. Något som pirrade varmt i magen.

Nästa dag var Selma på Janines kökssoffa innan klockan ens hunnit bli 13.30. Hon hade kunnat vänta, men oron och upphetsningen hade hållit henne vaken större delen av natten. Janine öppnade dörren i mjukisbyxor och en urtvättad t-shirt, med en kaffekopp i handen.
– Okej, från början. Jag vill veta allt. Hur kändes det? Var du nervös? Såg du någon?

Selma satte sig tillrätta, drog upp benen under sig och började berätta. Det började trevande, men ju mer hon pratade desto mer flödade orden ur henne. Hon berättade om koden, om rummet, om masken – om känslan av att ligga där blottad för ögon hon inte kunde se.
– Det var som att vara ensam och samtidigt inte alls ensam, sa Selma och kände hur kinderna hettade igen. Jag trodde jag skulle skämmas ihjäl, men när det väl började… jag bara var där. Och det var så skönt att jag glömde bort allt annat.

Janine nickade med ett brett leende.
– Välkommen till klubben, Semlan. Vi är fler än du tror.
Selma tittade frågande på henne.
– Fler? Vem mer?
Janine lutade sig fram och sänkte rösten.
– Jag får inte säga vilka, men… låt oss bara säga att flera av tjejerna på mitt gym är med. Och en av receptionisterna på ditt bibliotek. Men det är ingen som pratar om det – det är liksom tyst överenskommelse. Man bara vet.
Selma svalde. Biblioteket. Hon skulle aldrig kunna se den trevliga kvinnan i informationsdisken på samma sätt igen.
– Men… vem tittar? Alltså, vilka är publiken?
Janine ryckte på axlarna.
– Allt möjligt. Ensamma människor, par som vill ha lite krydda i förhållandet, någon som inte vågar gå på klubb men ändå vill se något äkta. Det är anonymt för alla. Det är hela grejen. Du ser inte dem – de ser dig. Det gör att du kan vara vem du vill.

Selma satt tyst en stund. Minnet av kvällen sköljde över henne – stönen, kramperna, hur hennes kropp hade reagerat på ett sätt hon inte visste att den kunde. Hur det sprutade ur henne. Hon rodnade vid tanken. Det pirrade mellan hennes ben när hon erkände:
– Jag gjorde saker jag aldrig gjort förut, sa hon tyst. Jag tappade kontrollen helt.
– Och det var väl precis det som var poängen? sa Janine mjukt. Att släppa kontrollen. Utan att någon dömer dig.
Selma nickade långsamt.
– Jag har bokat en ny tid, viskade hon. Om två dagar.
Janine höjde på ögonbrynen och ett brett leende spred sig över hennes ansikte.
– Så jävla bra, Semlan. Heja dig!

Resten av dagen gick i en dimma för Selma. Hon försökte plugga, men orden flöt ihop på sidorna. Tankarna återvände hela tiden till rummet – hur det kändes när gardinerna drogs isär, hur blicken från andra sidan glaset fick hennes hud att hetta, hur hon kunde vara helt sig själv för första gången på länge.
Och hur mycket hon längtade efter att få göra det igen.

Hon stoppade in sina fingrar i munnen och sög dom ordentligt blöta sen förde hon ner handen innanför sina byxor. Hon började cirkulera med fingrarna runt klittan och hon kände hur fittan vaknade på riktigt. Hungrig på mer reste sig Selma och gick till sovrummet och byrålådan bredvid sängen. Hon drog av sig byxor och trosor och la sig bredbent på sängen och satte på satisfyern som hon plockat fram från byrån. Hon förde den till klittan och kände den välbekanta och härliga känslan. Hon ökade tempot och började stöna högt. Den lediga handen letade sig in under tröjan och nöp mukt i bröstvårtan. Det tog inte lång tid för Selma innan hon kom i en skön orgasm.

Kvällen innan den nya bokningen kunde Selma knappt sitta still. Hon hade valt ut en ny outfit – en svart spetsbody som hon köpt i affären bredvid "Lustens leksaker" tidigare samma dag. Expeditens blick hade varit menande när Selma betalade, men hon mötte den utan att rodna.

Innan hon gick hemifrån stannade hon framför badrumsspegeln. Den röda masken hade hon lagt i väskan. Hon höll den mot ansiktet och såg sig själv i spegeln – eller snarare, den maskerade versionen av sig själv.
Vem är du? tänkte hon.
Jag är den som vågar, svarade hon tyst inombords.
Hon släckte lampan och gick ut i natten.

Rummet var sig likt. Samma dämpade belysning, samma hylla med leksaker, samma stora fönster som nu var täckta av gardiner. Men något kändes annorlunda. Selma var inte längre en nybörjare som snubblade in i det okända. Hon visste hur det funkade, och framför allt – hon visste att hon ville det.

Denna gång ville Selma prova något annat än sin trogna g-punktsstav så hon kikade bland leksakerna på hyllan och bestämde sig för att testa en stor maskin som hon kunde gränsla, med en dildo kopplad till som åkte upp och ner, eller in, och ut ur den fitta som gränslat den. Selma kopplade in den i väggen och testade hastigheten med kontrollen för att se hur den fungerade.
Bodyn var alldeles fuktig i grenen nu. Jäklar vad kåt hon är, tänkte hon och längtade tills hon fick börja.

När gardinerna drogs isär kände hon samma tryck av osynliga blickar, men den här gången log hon bakom masken. Hon visste att någon där ute såg henne, och istället för att skämmas njöt hon av tanken. Hon var inte Selma i det här rummet – hon var någon annan. Någon som vågade.

Långsamt började hon krypa upp i sängen med blicken mot fönstret. Hon satte sig upp på knä och drog händerna över kroppen, brösten och ner över fittan och sen tillbaka upp igen för att återigen låta händerna vandra neråt. Hon knäppte upp bodyn i grenen och drog den sakta upp över kroppen och över huvudet.
Sen kröp hon ett varv i sängen och slängde hela tiden blickar mot fönstret. Sakta började Selma smeka dildon som väntade på henne. Hon lät ena handen smeka henne ner över klittan och runt hennes fittöppning och hon kände hur våt hon var. Hon förde sin blöta hand till dildon och smekte in sina fittsafter runt den innan hon böjde sig fram och säg in dildon i munnen.
"Herregud, vad gör jag egentligen" tänkte Selma och kände hur hennes blygsamma gränser flyttades ytterligare. Hon reste sig upp och gränslade maskinen med dildon på. Hon vände sig med ryggen mot fönstret medan hon gled ner på dildon och ett tungt stön av tillfredsställelse spreds i rummet. Hon sträckte sig efter kontrollen och startade dildon på lägsta nivån.
Långsamt red hon maskinen medan dildon sakta pumpade ut och in ur hennes fitta. Hon höjde en nivå på kontrollen och lutade sig framåt medan hon tittade sig över axeln och ut genom fönstret, trots att hon inte kunde se något.

Selma stönade högt nu och lät det synas hur skönt det var. En nivå till höjdes på kontrollen och maskinen pumpade på i ett högt tempo. Selma stannade till i sin framåtlutade position och lät dildon sköta jobbet en stund. Hennes rumpa guppade fint stötarna och plötsligt kände hon hur det exploderade i fittan. En kraftig orgasm fick Selma att kvida och darra av njutning men hon var inte klar än.
Hon pausade maskinen, klev av och vände sig om med kroppen mot fönstret denna gång innan hon böjde sig ner för att gränsla maskinen igen.
En handen startade maskinen igen och den andra handen vandrade över hennes kropp. Nöp lätt I bröstvårtorna och smekte ner över klittan. Selma höjde maskinen igen. Ett snäpp, två snäpp. Nivå tre, samma som när orgasmen kom. Hon kände det välbekanta pirret i fittan och smekte klittan mer intensivt samtidigt som orgasmen byggdes upp mer och mer för att sedan få henne att skrika högt.

"Mer, mer. Jag behöver mer. Å herregud vad håller jag på med." Selmas tankar byttes mot kåthet och ivern tog över. I ett desperat försök att få en till orgasm ökade Selma hastigheten ytterligare.
Nu måste hon hålla i sig så hon släpper kontrollen och lutar sig bakåt på maskinen och låter huvudet falla bakåt medan maskinen pumpar hårt och fort in i hennes våta, kåta fitta.
Selma stönar i takt med stötarna och snart kommer en orgasm så stor och kraftfull att hon glider av dildon samtidigt som det sprutar ur hennes fitta. Selma vrålar ur sig sin orgasm och faller ihop på sängen bredvid, andfådd och tillfredsställd, medan orgasmen klingar av. En pöl bildades i sängen medan hon återhämtade sig.

När hon kom hem den natten fanns det ett nytt meddelande på hemsidan. En privat notis från "en tittare" – någon som skrev att hon var vacker och att de hoppades få se henne igen. Inget påträngande, inget obehagligt. Bara en ärlig bekräftelse som fick Selmas hjärta att slå lite fortare.
Hon svarade inte. Inte den natten.
Men hon sparade meddelandet.

Nästa dag träffade hon Janine igen, den här gången på ett vanligt fik. Janine satt med en latte och ett lurigt leende.
– Du är fast, eller hur?
Selma tvekade, sedan nickade hon.
– Det är konstigt. Jag har aldrig varit den som söker bekräftelse från främlingar. Men det här… det känns annorlunda. Som att jag får vara någon annan. Och den någon är mer… mig själv än jag brukar vara.

Janine sträckte ut handen över bordet och lät fingrarna glida längs Selmas underarm. Långsamt. Medvetet.
– Du vet vad jag tycker är hetast med det här?
Selma svalde. Janines fingrar fortsatte sin väg upp mot handleden.
– Vadå?
– Att jag äntligen får se den sidan av dig. Den du gömt. Den som inte är rädd för att njuta.
Janines blick var mörk och hennes röst hade sjunkit ett tonläge. Hon släppte inte Selmas handled utan höll kvar, tummen cirklande mot pulsen.
– Jag har alltid vetat att du hade det i dig, Semlan. Men jag visste inte hur vacker du skulle vara när du släppte fram den.
Selma kände hur värmen spred sig från handleden och upp längs armen. Janine hade aldrig pratat så här med henne förut. Aldrig sett på henne så här.
– Jani… vad menar du?

Janine lutade sig närmare, så nära att Selma kunde känna doften av hennes parfym.
– Jag menar att jag gillar att se dig våga. Och jag gillar att vara den som fick dig att börja.

Hon log, ett leende som var både lekfullt och allvarligt på samma gång. Selmas hjärta bultade hårt – det var inte längre bara minnet av rummet som fick henne att hetta. Det var Janine. Här. Nu.

– Jag har bokat igen, sa Selma tyst, mer för att bryta tystnaden än för att berätta något nytt. Om tre dagar.

Janine släppte inte hennes blick. Istället flyttade hon sin hand från Selmas handled upp till hennes kind, strök lätt över kindbenet med tummen.
– Då får jag se till att vara där, sa hon lågt.
– Vadå… där? Selmas röst var knappt en viskning. Som publik?
Janine skrattade tyst och sänkte handen, men hennes blick förblev intensiv.
– Kanske..

Selma kände hur något veknade i bröstet. Janine hade alltid varit hennes vilda, ogenerade vän – men det här var nytt. Det här var en inbjudan till något mer.