En flickas uppfostran - Kapitel 3 - Björkviskan
Författare: mrgentleman Datum: 2022-01-05 13:21:49
Läst:
51 450 gånger
Betyg: 4.3 (16 röster) 6 medlemmar har denna novell som favorit
Björnsbergs Internatskola, 17:e maj, 1988.
Tidig morgon.
Karolina gick på svaga ben in genom portarna till Björnsberg. Hon vågade inte titta upp mot fönstret till rektorns kontor för hon visste att han stod där och tittade, det gjorde han alltid.
Gårdagens händelser var som en märklig dröm. Det enda som förankrade den i verkligheten var eftersmaken av rektorns sperma som hon fortfarande kunde framkalla om hon bara slöt ögonen en kort stund. Karolina hade länge vetat att hon älskade sperma. Ända sedan hon första gången hade stått på tå vid fönstret in till pojkarnas omklädningsrum och tittat på när de suttit i en ring och runkat tills de alla sprutade på en kanelbulle som låg på golvet. Det hade tjoats och tjimmats och det var närapå att en av pojkarna, han som varit sist med att spruta sin sås på den kladdiga bullen, hade varit tvungen att äta upp bullen men just då kom idrottsläraren in och alla pojkarna blev utschasade. Karolina hade klättrat in genom fönstret och där, alldeles ensam i pojkarnas omklädningsrum, hade hon för första gången smakat på det hon nu mest av allt trånade efter. Sperma.
Hon höll björkviskan i ett stadigt grepp i vänsterhanden när hon öppnade dörren in till rektorsexpeditionen. Fru Johansson tittade upp på henne ovanför sina glasögon som hängde på yttersta nästippen. Karolina harklade sig.
”Jag har ett möte inbokat med rektor Stjernberg”, sa hon med pipig röst.
Fru Johansson blängde på henne och Karolina såg hur hon tittade på björkviskan hon höll i handen. Det var i alla fall tur att fru Johansson inte kunde se hur våt Karolinas fitta var. Den fullkomligt dröp vid tanken på att viskan hon höll i handen snart skulle falla ner på hennes bara rumpa.
”Gå in med er då, fröken Nilsson. Rektor Stjerneberg tycker inte om att vänta.”
Karolina neg och gick fram till den stora trädörren. Hjärtat bultade i hennes bröst och det kändes som om hon nästan inte kunde andas. Hon satte handen på handtaget och tryckte till. Det var märkligt hur den massiva dörren alltid kunde vara så tyst. Hon steg in på rektorskontoret. Rektorn själv stod som vanligt och tittade ut genom fönstret, händerna knäppta bakom ryggen. Han var en stor man, huvudet längre än Karolina. Stora armar och händer. Hon mindes när han bundit henne vid stolen. Hans händer kunde utan tvivel hålla hela vägen runt hennes överarmar.
”Rektor Stjernberg”, lyckades hon kvida fram.
Rektorn vände sig om och naglade fast henne vid golvet med sin stålgrå blick. Han var helt skallig med ett vältrimmat, mörkt skägg. Och för Karolina var han den vackraste mannen i världen. För hon visste att han gav henne det hon ville ha. Sin sperma i hennes mun. En vackrare gåva än så kunde Karolina inte föreställa sig.
”Ni kan lägga björkviskan på bordet. Ställ er med händerna mot bordskanten, fröken Nilsson och puta ut med rumpan.”
Karolina visste inte riktigt hur hennes ben bar henne fram till det stora ekbordet. Hennes fitta pulserade i takt med hjärtat och det kändes som en vårflod hade begynt sin väg från hennes sköte. Efter att ha placerat viskan på bordet la hon händerna på bordskanten och putade ut med rumpan som hon blivit tillsagd. Rektor Stjernberg gick långsamt runt bordet, hans tunga steg fick trägolvet att vibrera under hennes fötter. Nu skulle det hända. Det var första gången någonsin en man skulle se hennes fitta. Karolina både skämdes och var upphetsad av tanken. Vad skulle hennes far sagt om han visste detta? När han lyfte hennes kjol och la den över ryggen på henne och hon kände luften mot sin rumpa så kunde hon inte låta bli att gny.
”Fröken Nilsson?”
”Ja”, pep Karolina.
”Varför bär ni inte trosor, fröken Nilsson?”
Rektor Stjernbergs ord fick henne att tappa andan.
”Jag vet inte, rektor Stjernberg?”
”Ni vet inte?” sa rektorn och drog med fingrarna över Karolinas rumpa ner till hennes dyvåta fitta.
Hennes knän gav nästan vika när hans fingrar rörde vid hennes våta läppar.
”Det blir tio rapp till med viskan. Låter det rättvist, fröken Nilsson?”
Karolina fick inte ut ett ljud.
”Jag sa, låter det rättvist, fröken Nilsson?”
”Ja”, stönade Karolina när han återigen rörde vid hennes blygdläppar med sina fingertoppar.
”Jag ser att ni har lite fjun här på fittan”, sa han och drog längs sidorna av Karolinas våta klyfta och upp mot venusberget. ”Jag tillåter inget hår på mina flickfittor, fröken Nilsson. Se till att allt är borta nästa gång vi ses, det ska vara silkeslent mellan era ben, förstått?”
”Ja, rektor Stjernberg”, kved Karolina.
”Bra.”
Rektorn plockade upp viskan från bordet och Karolina bet sig i underläppen i väntan på första rappet. När det kom så vek sig hennes knän av den flodvåg av upphetsning som vällde över henne. Rektorn fångade henne innan hon damp i golvet och ställde henne upp igen.
”Var det för hårt, fröken Nilsson. Klarar ni inte av bestraffningen?”
”Nej, rektor Stjernberg”, stönade Karolina. ”Jag klarar av det. Jag blev bara lite överraskad.”
”Gott så. Svanka mer. Jag måste få se den lilla flickfittan när jag piskar dig. ”
Karolina gjorde som han sa och svankade mer och särade på benen ytterligare så att hennes lilla fitta låg alldeles bar för rektorn. Nästa rapp kom och denna gång lyckades hon hålla sig på benen. Ett par rapp till och hennes fitta började flöda över. Det rann ner längs insidan på låren, hon hade aldrig varit så upphetsad, inte ens när hon fått äta sperman från alla pojkar i första rings B-klass från den där bullen.
”Snälla rektor Stjernberg, knulla mig. Knulla mig nu”, kved hon när de följande rappen träffade hennes bara rumpa och fitta.
Rappen slutade och Karolina andades häftigt när rektorn tog tag i hennes haka vände hennes ansikte mot sig.
”Fröken Nilsson. Innan ni kan ta min kuk ända ner i halsen har jag inga intentioner att knulla er lilla flickfitta, förstått?”
Karolina nickade. Viskan träffade återigen hennes bara rumpa och för varje rapp kom hon ett steg närmare klimax men just när hon var på väg över toppen så upphörde bestraffningen. Hon andades tungt och hennes sköte pulserade i våg efter våg av upphetsning.
”Det var det, fröken Nilsson. Önskas något mer innan ni börjar dagens lektioner.”
Karolina ställde sig upp på svaga ben, hon var tvungen att hålla sig i bordskanten för att inte falla omkull. Rektor Stjernberg stod med korsade armar och tittade på henne med de där genomträngande ögonen. Hon fattade mod.
”Snälla rektor Stjernberg, hade jag möjligtvis kunnat få svälja lite av er sperma igen?”
Rektorn nickade långsamt.
”Eftersom ni ber så snällt, fröken Nilsson. Och jag tror att det är lämpligt att vi inleder nästa lektion samtidigt.”
Innan Karolina visste ordet av hade han lyft upp henne och lagt henne på ekbordet. Han drog henne bakåt tills hennes huvud hamnade utanför kanten. Han lyfte upp hennes knän och särade på dem.
”Håll benen särade, fröken Nilsson, så att jag kan se er våta flickfitta när jag har min kuk i er mun. Och öppna munnen stort.”
Karolina gjorde som hon blev tillsagd och i upp och nedvänd vy såg hon rektorn knäppa upp sina byxor och ta fram sin lem. Den var så vacker när den växte sig stor i hennes åsyn. Sedan kom det sprängfyllda ollonet mot henne och in i hennes mun.
”Det brukar vara enklare att komma djupt in i den här positionen,” sa rektor Stjernberg pedagogiskt medan han tryckte sig djupare in i hennes mun.
Karolina trodde inte hennes fitta kunde bli våtare, men se, hon hade fel. När rektorns kuk trängde in i hennes mun och fyllde henne tillbristningsgränsen så rann en liten rännil ner mellan skinkorna bak till hennes bakre hål.
”Slappna av och försökt att ignorera din naturliga kräkreflex.”
Karolina försökte men hon hulkade när han tryckte på.
”Jag kommer hålla kuken här en liten stund så ser vi om det lugnar ner sig”, sa rektorn och la en hand på hennes mage för att hålla ner henne.
Känslorna stormade i Karolinas huvud, upphetsning, instinkten att få luft, men mest av allt njöt hon av att rektor Stjernberg inte kunde låta bli att jucka långsamt fram och tillbaka i hennes mun. Även om det var hon som låg där på bordet, nertryckt med rektorns kuk ner i halsen, så var det hennes mun han ville åt. Utan henne hade hans kuk inte varit så stor. På något konstigt sätt var det hon som hade makten att ge njutning. Hon hulkade till igen och rektor Stjernberg drog ut kuken.
”Jag tror det får vara allt för idag”, sa han och satte henne upp på bordet.
”Men min sperma då?” sa Karolina ynkligt.
”Ja just det”, suckade rektorn. ”Ner på knä då.”
Karolina slank ner från bordet och på ett ögonblick stod hon på knä framför rektorn med munnen öppen. Han runkade långsamt sin stora lem och Karolina väntade uthålligt tills rektorn började röra handen lite snabbare och snart flödade den härliga säden in i hennes mun. Hon trodde alltid att hon inte kunde tycka mer om det, men hon hade fel. Smaken. Känslan. Värmen. Allt var så underbart.
”Nu sköter du dig idag på lektionerna, fröken Nilsson?”
Karolina svalde långsamt sperman, nickade och reste sig upp.
”Ja, rektor Stjernberg”, sa hon och neg. ”Tack så väldigt mycket för att jag fick svälja er sperma, rektor Stjernberg.”
Rektorn nickade kort och viftade sedan bort henne. Karolina gick som i ett rus hela dagen och hon var aktiv på lektionerna och svarade på alla lärarnas frågor. Hon var så glad och nöjd och under hela dagen mindes hon då rektorn sprutade i hennes lilla mun.
”Vad är du så glad för?” sa Susanna när hon kom in i deras rum efter sista lektionen.
”Inget”, log Karolina och tog av sig kläderna.
”Men Herre Gud flicka, vad har du gjort med rumpan?”
Karolina tittade över axeln på Susanna som stod och stirrade ner på hennes illande röda lilla rumpa där strecken efter rektor Stjernbergs behandling fortfarande var tydligt synliga.
Fler noveller av samma författare
Extremt välskriven novell!
Ja, hela serien är väldigt välskriven!
Stor eloge till författaren!
Många skribenter skulle nog må bra av att ta efter detta sätt att skriva på!
(jag vet med mig att jag ser fel och brister i många noveller, men denna hittar jag faktiskt inga fel i!!)
Misstänker dessutom att författaren korrekturläst sina alster innan publicering!?
Stående ovationer!