En flickas uppfostran - Kapitel 2 - Björkviskan
Författare: mrgentleman Datum: 2021-12-30 17:00:47
Läst:
42 605 gånger
Betyg: 4.5 (16 röster) 9 medlemmar har denna novell som favorit
Björnsbergs Internatskola, 16:e maj, 1988.
Sen eftermiddag.
Det knackade på dörren. Jag tittade upp från mina papper och såg fröken Nilssons smala ansikte titta in genom glipan. Jag harklade mig och samlade ihop mina papper.
”Jag tror att vi kan avsluta det här imorgon bitti, fru Johansson.”
Min sekreterare nickade kort och reste sig upp. Hon tog upp sitt anteckningsblock och stoppade ner pennorna i sitt pennskrin. Hon neg kort innan hon gick mot dörren. Jag uppskattade alltid att se fru Johanssons ända när den svängde fram och tillbaka i takt med hennes långa mörka hår där hon gick.
”Kom in fröken Nilsson”, sa jag och la ner läsglasögonen på ekbordet. ”Fru Johansson, ni kan stänga dörren efter er.”
Fröken Johansson, nickade och sköt upp sina glasögon högre upp på näsan. De hade en tendens att alltid trilla ner när hon nickade. Och hon nickade alltför ofta. Tur var det väl att hon hade ett snöre som höll kvar glasögonen runt halsen när de obönhörligen trillade av från hennes skarpa näsa.
”Sitt, sitt”, sa jag till Karolina Nilsson som med försiktiga steg gick fram till besöksstolen där hon tidigare på dagen lämnat en alldeles våt fläck efter att hon svalt min sats. ”Har lektionerna gått bra idag, fröken Nilsson?”
Flickan neg och satte sig ner.
”Så bra. Så bra. Vi måste se till att få rätsida på dina betyg, det är bra att du förstår allvaret i situationen. Och hur kommer det sig att jag får besöka av dig två gånger på en dag?”
Den blonda flickan mumlade något medan hon tittade ner i golvet.
”Tala så man hör flicka”, sa jag med skarp ton.
Hennes ansikte blev alldeles rött och hennes blick vågade sig upp till mina händer.
”Jag bara undrade om rektor Stjernberg kunde tänka sig att spruta i min mun en gång till”, sa hon med knappt hörbar röst.
Jag kände hur min lem började pressa hårt mot kostymbyxornas tyg. Om jag reste mig nu skulle det inte vara någon tvekan om reaktionen jag fick av hennes ord.
”Så. Fröken Nilsson fick inte nog i morse?”
Karolina skakade på huvudet, hennes blick föll ner i golvet igen.
”Snälla”, bad hon. ”Jag hade så svårt att koncentrera mig på sista lektionen och jag tror inte jag kommer kunna göra mina läxor om jag inte får svälja rektor Stjernbergs sperma igen.”
Den här gången talade hon så att man faktiskt hörde henne. Jag nickade, reste mig upp och gick långsamt fram mot henne. Hon greppade tag om stolen igen med sina smala fingrar. Jag knäppte upp mina byxor och tog ut min styva lem. Hon stirrade fascinerat på den och jag började långsamt runka.
”Rektor Stjernberg?”
”Ja, fröken Nilsson?”
”Hade … hade jag kunnat få suga på den lite?”
Jag slutade med ens att smeka mig själv och tittade ner på henne.
”Ni vet att det bara är stora flickor som gör sånt, fröken Nilsson?”
Karolina nickade ivrigt.
”Är ni en stor flicka, Karolina?”
Hon nickade igen. Jag drog ett djupt andetag och andades långsamt ut.
”Nåväl. Öppna munnen stort.”
Hon gjorde som hon blev tillsagd men lyfte även en hand som greppade om mitt skaft. Jag slog till handen med fingertopparna och hon drog tillbaka den förskräckt.
”Om ni vill lära er hur man tar en kuk i munnen, fröken Nilssson, så ska ni veta att man inte använder händerna.”
Den blonda flickan såg oerhört skamsen ut och jag vände mig om och gick bort mot det stora skåpet där den förre rektorn hade magasinerat alla rottingarna när aga förbjöds på skolan. Jag tog upp nyckeln och låste upp det stora skåpet. Rottingarna låg i en låda längst upp, längst in och efter att ha plockat fram två låste jag skåpet igen och gick bort mot flickan. Hennes ögon vidgades då hon såg vad jag hade i händerna.
”Håll händerna stilla”, sa jag för att sedan metodiskt binda fast vardera underarmen i stolen. ”Så”, sa jag belåtet när jag var klar.
Jag ställde mig rakt framför henne, min kuk pekande rakt ut. Hon stirrade på min lem och inte på mig. Genom hennes vita skjorta såg jag återigen de styva bröstvårtorna. Jag lutade mig fram, drog blazern åt sidan och nöp hennes ena bröstvårta genom tyget. Hon drog hårt in andan.
”Fröken Nilsson. Känner ni till skolans klädkod?”
Hon nickade.
”Vad säger klädkoden om underkläder, fröken Nilsson?”
”Underkläder ska alltid bäras utanför omklädningsrummen eller det egna rummet”, citerade hon.
Jag nickade. Hon kunde sitt reglemente.
”Hur kommer det sig då att fröken Nilsson inte har någon bysthållare?”
Flickan stirrade ner i golvet, hennes kinder blossande röda.
”För att jag är olydig.”
”Det stämmer”, nickade jag. ”Och vad händer med olydiga studenter?”
”De blir bestraffade”, svarade hon omedelbart men till min förvåning lät hon mycket mer bestämd nu.
Jag pressade samman läpparna och övervägde detta ett ögonblick.
”Vad tycker fröken Nilsson är ett lämpligt straff för denna olydnad?”
”Tio lätta rapp med björkviska”, sa hon omedelbart, även detta ett citat ur det aningen förlegade reglementet.
Jag nickade.
”Nu har jag inga björkviskor här, men vad säger ni om att efter att vi är klara här så ser du till att skaffa fram en så att jag kan utföra straffet?”
Flickan nickade.
”Gott så”, sa jag och tog ett halvt steg närmare så att mitt ollon hängde en fingersbredd från hennes smala läppar.
Utan att blivit ombedd öppnade hon munnen och jag förde in kuken mellan hennes flickläppar. Min lem är större än de flesta mäns och lilla Karolina fick bara in drygt en tredjedel av det i munnen innan hon kväljdes. Hon sög på tok för hårt och tryckte sig mot kuken allt vad hon kunde tills hon kväljdes igen. Jag smekte henne över kinden.
”Ta det lugnt. Försök sträcka ut tungan så långt du kan under mitt skaft, tänk att du ska försöka nå mina kulor med tungspetsen. Och sug inte så hårt.”
Hon tittade upp på mig och jag kände tungan röra sig under skaftet, det var en underbar känsla och jag fick anstränga mig för att inte släppa min sats alltför tidigt.
”Så ja. Rör huvudet långsamt fram och tillbaka.”
Hon gjorde som hon blev tillsagd men varje gång hon gick för djupt kväljdes hon och jag såg irritationen växa i hennes ögon. Efter ytterligare någon minut tog jag ett halvt steg bakåt och lät min lem lämna hennes suktande mun.
”Ni behöver inte ta den så djupt, fröken Nilsson. Er mun är inte så stor, det räcker om du suger på ollonet och en bit ner på skaftet.”
Hon tittade upp på mig och pressade samman läpparna.
”Men jag vill.”
”Vill vad då?”
”Jag vill kunna ta den ända ner i halsen. Jag vet att det går.”
Det pirrade till i mitt skrev vid hennes ord.
”Jag förstår”, sa jag och nickade långsamt. ”Ni har helt rätt att det går. Men det är inte något man kan, det är något man måste öva upp.”
Karolina tittade på mig med den där bestämda blicken igen.
”Kan ni lära mig, rektor Stjernberg?”
Jag suckade. Hon var inget om inte enträgen, flickan. Jag tog upp mitt fickur. Det var mindre än en halvtimme innan maten stod på bordet.
”Kanske en annan dag, fröken Nilsson”, sa jag och började knäppa upp mina byxor.
Jag såg paniken i hennes ögon.
”Snälla…” bad hon. ”Jag måste få … jag måste få svälja.”
Jag skrockade och knäppte upp knapparna igen och lät kuken flyga ut.
”Vi har inte mycket tid kvar, fröken Nilsson. Men vet ni vad. Om ni kan tänka er att jag munknullar er så kunde det nog gå ganska snabbt.”
Jag såg hur hela Karolinas kropp darrade till av mina ord. Hon nickade bedjande.
”Det här kan bli lite obekvämt. Försökt att inte kasta upp.”
Hon nickade igen och öppnade munnen stort. Jag tog ett steg framåt, tog tag i hennes lilla huvud och förde in min kuk i hennes mun. När jag tittade ner i hennes oskyldiga blå ögon var det som en liten djävel på min axel sa till mig att jag var tvungen att bestraffa henne. Jag började knulla hennes flickmun, först lugnt sedan hårdare och hårdare tills varje stöt fick henne att hulka. Men jag brydde mig inte om henne och hennes ögon sa mig att hon ville att jag skulle fortsätta. Jag minns inte hur lång tid det tog innan jag till slut kände ilningen i mitt skrev och min ståndare fyllde hennes lilla tonårsmun med min säd. Jag höll kvar ollonet i munnen tills sista droppen var ute innan jag tog ett steg tillbaka.
Karolina tittade upp mot mig, munnen en aning öppen så att jag såg sperman på hennes tunga.
”Ni kan svälja nu, fröken Nilsson.”
Hon nickade och svalde. En rysning gick genom hela hennes kropp och jag undrade om hon inte nått ett klimax. Det var svårt att veta på en så timid flicka. Jag böjde mig ner och frigjorde hennes händer. Hon reste sig upp, tog ett par steg tillbaka och neg djupt.
”Tackar så mycket för att jag fick svälja er sperma, rektor Stjernberg.”
Jag nickade kort och vände sig om.
”Jag förväntar mig fröken här innan lektionerna börjar imorgon med björkviskan.”
Hon vände sig, nickade och neg innan hon försvann ut genom dörren.
Fler noveller av samma författare
