Kärleksväggen del 1 (2)
Författare: valter skoog Datum: 2007-08-08 18:55:45
E-post: valterskoog@hotmail.com
Läst:
12 898 gånger
Betyg: 3 (5 röster) 2 medlemmar har denna novell som favorit
En framtidsfiction av Valter Skoog - sällsamt mellanspel i två avsnitt, tllägnat förståndiga kvinnor...
/Den reagerade på minsta beröring, vek in sig i en djup klyfta som i nästa ögonblick vändes ut och formades till en rak phallosliknande cylin der - rakt ut mot henne.../
De senaste drogerna verkade ha förlorat all sin tjusning, erotikfilmerna och musiken tycktes ej innehålla något av spänning, och t.o.m. hennes senaste kärleksaffär hade börjat bli trist och oinspirerande. Det fanns inget annat alternativ. Det måste bli Väggen. Bara en rik kvinna som Leena Willis kunde ha råd med en Vägg. Bland de första ur en ung generation av sysslolösa, uttråkade, rika människor hade Leena låtit installera Väggen i sin luxuösa sommarvilla mitt emot East River, New York. Det hade tagit 18 månader att passa in, testa och programmera den, och då den var helt intrimmad var Leena 26 år gammal och hade just undertecknat sin andra skilsmässoansökan. Hon insåg naturligtvis att hon var bortskämd, hon var produkten av två stenrika affärsmänniskor, fadern europeisk, modern av asiatisk börd och detta hade skänkt henne en unik, mörk, orientalisk skönhet - dessutom en förmögenhet som vida översteg det hon nånsin skulle kunna göra av med. Hon brukade betrakta sig själv i spegeln och notera den extrema skönheten - världen över, på de mest fashionabla platser, uppvaktades hon av stenrika män (och kvinnor!) - men mer och mer var det Väggen som nu fascinerade henne, Väggen som kunde ge extas, då hon nu lärt sig kontrollera och programmera den...
Leena stod nu naken framför den svarta Väggen längst bort i hennes sovrum, med ena handen på kontrollpanelen. Hon hade redan aktiverat uppstarten och väntade nu medan instruktionerna vävdes in i den djupa cellstrukturen i Väggen. Hon betraktade den dimmiga reflekterade bilden av sig i den svarta blanka väggytan samtidigt som hon lyssnade till det mjuka surrandet djupt inne i Väggen... Redan kunde hon känna djupa ilningar i magen av sexuell spänning. Karlar - ha! Det fanns ingenting som gick upp mot Väggen! Hon bet sig i läppen och rös av förväntan då Väggen darrade till och gav från sig en kort brumton. Den var färdig...
Leena placerade sina händer på den svarta ytan i höfthöjd. Den kändes varm vid beröringen. Hon lät händerna glida samman - och Väggen sköt ut, formade sig som en vågkam under hennes händer. Redan kände hon den underbara värmen stiga inombords då hon formade vågen först till en bula, sedan till en cylinder. Svaga ljuspunkter glimmade i Väggen då hon med ena handen strök längs den svarta ytan för att känna strukturen hos det egendomliga materialet - den andra handen höll hon kring den nyformade hårda stången som stack ut från Väggen. Hon tyckte den darrade - men visste också att detta var självsuggestion - en fåfäng tro på att Väggen levde och var medveten...
Med båda händer smekte hon nu denna cylinder som var så märkligt tjock och lockande. Klumpen av spänning hon hade i magen löstes plötsligt upp och förvandlades till de välbekanta ilningarna av förväntansfull vällust, som tycktes spruta rakt in i hennes kropp, från punkten längst upp mellan hennes redan svullna och blodfyllda blygdläppar. Hon blundade, då dessa perversa vågor av extrem vällust tycktes passera rakt genom livmoderväggen bakåt ut i stjärten. Bara för att vända åter samma väg och komma tillbaks till punkten längst upp i fittan... En vällust som inte hörde till vardagen utan var ett förstadie till kroppens förvandling - till ett djur, ett vilt sexuellt depraverat hondjur som aldrig kunde få nog av denna njutning. Hon hade tränat länge - väggen skulle nu hjälpa henne till denna sublima förvandling...
Nu hade hon fått en första vision av nattens Paradis - hon särade på skinkorna, satte sig på den långa cylindern och tryckte ansiktet hängivet mot Väggen som för att smaka på den. Hon böjde ena benet vällustigt en bit upp mot Väggen, medan hennes armar ivrigt for över den del av Väggen hon kunde nå så händerna kunde gnida ytan, den ljuvt surrande, välkomnande. Leena ryste när hon lät tungan försiktigt slicka på denna yta. Den smakade annorlunda - inte metall, inte plast, inte keramik - hon fick visionen av hud, svart glänsande hud. Hon höll andan och fortsatte slicka - nu lite ivrigare. Åter nya underbara ilningar "därnere" som sjudande stack genom hennes underliv - lite längre, intensivare - hon bet sig i tungan och höll tillbaka ett skrik - det var alldeles för tidigt... Medan vällusten våldsamt sög tag i henne tryckte hon sig tätt tätt mot Väggen - runda grunda skålar tycktes ta emot hennes bröst och välkomnande sluta sig kring dem. Hon slickade nu vilt, kysste Väggen, försökte bita och nafsa... När ilningarna hade lagt sig lugnade hon ner sig, yr och dåsig reste hon sig från kärlekspinnen och betraktade den med simmiga ögon. Hon hade fått en idé. En tanke hon aldrig haft förr beträffande Väggen. Hon satte sig ner på knä, smekte cylindern med ett lätt finger - lät sitt ansikte komma tätt intill den. Hon väntade på Väggens reaktion. Med av sexuell lust dåsiga halvslutna ögon betraktade hon cylinderns yta som nu tycktes strävare och knottrigare än tidigare. Så fullföljde hon sin bisarra idé - hon öppnade sin mun framför stången liksom för att visa den vad hon ville - hon gapade som en fågelunge och lät sin andedräkt pustas ut långsamt över den svarta, nu lite tjockare stången...
Väggen brummade nu lite högre. Hon tyckte också att ytan hade förändrats - det var som om den andades, pulserade. Så lät hon sin mun omfamna det darrande skaftet - med sina händer smekte hon Väggen runtom. Den var varmare - mjukare. Hon kände det tydligt. Perverst sög hon nu och slickade - lät tungspetsen mjukt avsmaka den kukliknande svällande stången - som i hennes mun nu hade blivit stenhård och mycket tjockare.
Hon bet i den för att känna hårdheten - men fastän hon satte i tänderna ordentligt kände hon hur cylindern växte... Men det var underbart - då vällusten åter började sjuda i hennes underliv sög hon ordentligt tag i stången, saliven rann och hon bet och bet tills de glödande vågorna av fittnjutning åter lagt sig lite. Denna sexuella vägg - vad gjorde den egentligen med hennes kvinnokropp?? Hon satt länge med slutna ögon med den underbara staven i munnen - den spände nu ut ordentligt - hade säkert ökat i omfång flera centimeter. Hennes saliv hade blött ner den ordentligt. Så oerhört lämpligt inför nästa fas!
Flickan reste sig nu upp på darrande ben. Upphetsningen inom henne bara steg och steg. Den sexuella hänförelsen ökades av det faktum att endast Väggen kände till hennes perversiteter! Och att mycket få kvinnor hade förmånen att få uppleva det hon just nu genomgick... I denna erotiska spänning särade hon på de välformade benen så långt det gick - med händerna smekte hon sig själv över brösten, över höfterna - hon ville visa Väggen vilken makt den hade över hennes själ och kropp. Lystet poserade hon som inför en älskare - en man - som dock aldrig kunde vara en så förstående iakttagare av hennes perversitet som Väggen. Väggen var tyst, klok, accepterande, noterande och - gillande... Härligt varm och pulserande i all sin kylighet. Med halvslutna ögon böjde hon isär sina lår och lät inför Väggen ena handens fingrar dela på de våta blygdläpparna som sedan timmar tillbaka var skimrande blåröda, fyllda av blod och värme - en svullnad som bara tanken på Väggen kunde åstadkomma. Sexuell besatthet som en psykiater skulle uttryckt det, en bisarr - okunniga människor skulle säga pervers - men alldeles obeskrivbar underbar känsla av frigjordhet och lusta. Hon fylldes av obeskrivlig lyckokänsla - ingen hade med att göra vad hon gjorde i sin ensamhet - ingen! Mer än Väggen...
Nu lät hon höfterna gunga upp och ned medan hon lät två fingrar invadera sin slida - ut och in, ut och in. Den andra handen lät hon leka i sin stjärtöppning - som också tycktes öppnas automatiskt vid dessa orgier. Hon skulle skämmas ögonen ur sig att göra så här inför en karl. ALDRIG - men Väggen var så förstående, så brummande välvillig, och hon fick en känsla av att den mentalt krävde denna "uppvisning" från hennes sida. En känsla hon ville följa - något som inte var svårt då den var så himmelskt skön.
Hur länge hon befann i denna trance och sexuella anspänning hade hon ingen aning om - brydde sig inte heller. Det kunde vara en timme - eller två. Gradvis ökande upp-hetsning - hon föredrog att kalla dessa tillstånd för landet Ingenstans - hon sjönk in i sig själv, sin egen sinnlighet och ren fysiska lusta, ingenting, absolut ingenting var viktigare än detta! Väggen brummade och pulserade - snart hade hon nått det stadium då nästa fas måste ske - de vällustiga ilningarna i stjärt och underliv måste nu fulländas - den ultimata njutningen som alltid får henne att gallskrika... Extasen. Väggens makt.
Leena tryckte nu sig vällustigt ner över den utstickande svarta kärlekspinnen - särade åter på blygdläpparna och med en nästan djurisk morrning lät hon sig spetsas. Hon gungade ett tag upp och ner på den svällande attrappen - smekte sina bröst och koncentrerade sig helt på de sköna böljande ilningarna som likt smekande vågor sköljde runt, runt i hela underlivet. En sjudande pir-rande känsla hon visste att endast Väggen kunde ge henne. Då vällusten nu började sjuda även i stjärten - som hon tyckte - blev hennes höftrörelser vildare - och med ett finger sökte hon även fördjupa den mycket speciella perversa vällusten i baken genom att bear-beta sin anusöppning - otåligt sökte hon nu dessa högre höjder av kombinerad njutning.
Väggen förstod - den kärleksfulla, varma Väggen som befriade henne från all moral - denna Vägg som programmerats att vara lika pervers som sin unga ägarinna, lät nu cylindern som var djupt insjunken i hennes våta varma underliv plötsligt bli enormt mycket tjockare - samtidigt som den höjde sig sakta uppåt - flickan följde med tills hennes i njutning vilt sprattlande ben lämnade golvet. Kärleksfullt ökade nu Väggen vibrationerna i stången - vars yta nu plötsligt blivit knottrig och småsträv. Nu satt hon spetsad på denna märkliga tingest, smekte och nöp i sina bröst, gungade och sprattlade med de långa välformade benen då vällusten bara sjöd intensivare ju mer utspänd fittan blev. Återigen en timme - eller mer - hela hennes kropp skakade och riste efter MERA - för länge sen hade hon glömt tid och rum. Väggen förstod till sist och lät staven plötsligt vibrera med en ny högre intensitet - samtidigt som den oupphörligen ändrade tjocklek - det var som om en tennisboll hade rullat fram och tillbaka i hennes slida... Ögonblicket då den första orgasmen grep tag i henne var inne - Väggen brummade lystet och ytan betedde sig som om den andades och svettades...
Leena skrek i extas för första gången. Väggen hörde och tog emot henne - lät staven bli tjockare... Hon skrek igen då de himmelska kramperna grep tag i henne - först runt könsöppningen och sedan i en sjudande vällustsugning bakåt åt stjärten till och rakt upp i magen - vågor som så fort de ebbat ut ögonblickligen startade nya sköna kramper i fittmusklerna. Hon slöt ögonen och lät denna serie av sensationer upprepas gång på gång medan hon tjöt högt under de perversa fittnjutningarna. I landet Ingenstans, där hon nu befann sig, står alltid tiden stilla - och den unga flickan Leena var nu förvandlad till ett perverst djur, det ursprungliga hondjuret, häxan Lilith, den kvinnliga njutningen personifierad. Hon tänkte omtöcknat i dimtillståndet mellan de täta sugande orgasmerna att detta fick ju aldrig ta slut - åååh om Väggen kunde ge henne en enda lång orgasm som varade i evighet! Måste hon dö först - ja, kanhända...
Efter en som hon tyckte oändlig serie av himmelska orgasmer lät Väggen henne sjunka ner, långsamt, försiktigt, cylindern krympte ihop och Leena sjönk ner på golvet, genomvåt och nedsölad av svett, tårar och saliv som under den sällsamma vällusten runnit ner längs hakan och blött ner hennes bröst och mage. Allt detta hade hon varit omedveten om under den sugande vällusten. Orgien var slut och hon försjönk genast i en drömlös sömn mitt på golvet, utsträckt och utmattad. Tillfredsställd - men bara tillfälligt...
Väggen slöt sig igen - av den vällustiga kärlekspinnen syntes inte ett spår och nu avtog också brummandet - automatiken hade gjort sin plikt - den stoppade sig själv och snart hade Väggen återtagit sin karaktär av död yta, som neutralt täckte den ena kortväggen i rummet...
Slut del 1...
Fler noveller av samma författare
grymt bra fortsät skriva