Bot och bättring
Författare: dressyrpiska Datum: 2015-07-19 09:33:05
E-post: tuktas.ordentligt@gmail.com
Kategori: Bdsm
Läst:
17 491 gånger
Betyg: 3.3 (7 röster) 3 medlemmar har denna novell som favorit
Skulden. Det var så hon såg på den. Stor, odefinierbar och betungande. Men hon var fast besluten att den helt eller i alla fall så långt det gick - betala tillbaks den.
Det fanns många argument för, inte mins det själsliga som kommit fram efter många och långa terapitimmar.
Men också det faktum att barnen skulle få en pappa, annat än till namnet, och någon som kunde stötta henne i den tunga vardagen med två barn boende hos henne, och ett jobb som dessutom var krävande.
Långsamt efter först gemensam terapi, sedan ensam, insåg hon med en ofattbar inre smärta hur nonchalant hon behandlat honom. Att hon tagit honom så för given och inte uppskattat hans sätt att se henne i alla lägen. När han stöttat henne i karriären, när hon många gånger så självklart fått luta sitt huvud mot hans axel och tryggt kunnat låta tårarna rinna. Alla dessa försök från hans sida att skapa romantik i vardagen, hålla relationen samman, och med självklarhet låtit henne vara asexuellt när hon under många år inte ville ha sex.
Alla gånger han överraskat henne med blommor, choklad och köpt de födelsedagspresenter som hon knappt ens visste hon ville ha, men som hon sedan varit oskiljaktig ifrån.
Han hade funnits där - alltid, och för henne. Men hade hon uppskattat det? Nej. Hade hon givit det samma tillbaks? Nej.
Och till sist gick det så klart inte. Allt blev bara svartare och svartare och inte ens skilsmässan löste några problem utan enbart accelererade den kris som börjat så långt mycket tidigare.
När så vidden av hennes nonchalans började gå upp för henne, så var det svårt att själv inte hamna i en inre kris. Vem var hon som kunde bete sig så egoistiskt och ouppmärksamt? Kunde hon sudda ut allt det oönskade hon skapat?
Vattnet från duschen svedde hennes hud, så hett duschade hon. Men det märkte hon inte, där hon nästan skrubbade sin kropp ren. Klumpen i magen var påtaglig och huvudet kändes tomt. Hon tvålade omsorgsfullt in sig under armar, där bak och tog sedan schampo till den långa svarta håret.
Efter duschen kom kläderna på. Först se svarta trosorna och den matchande behån, sedan kjolen och blusen. Efter det tandborstningen.
Hon såg in i, den fortfarande svagt immiga badrumsspegeln medan tandborsten borstade de vita tänderna. De bärnstensbruna ögonen, den fylliga munnen, och en näsa som lite uppnäst gav henne ett busigt utseende. Hon såg ut som vanligt, men ändå inte. Ögonen avspeglade oron, spänningen, nervositeten. Och då hade hon ännu inte börjat sminka sig än.
En stund senare var det en annan person som stirrade in i spegeln. Det nästan groteskt överdrivet sminkandet gav en bild av ett billigt luder. Inte alls något som hon brukade göra. Men helt enligt hans anvisningar. Men ögonen avspeglade fortfarande samma nervositet.
Hämnden. Det var så han såg på det. Alla de där jobbiga känslorna, alla förgäves ansträngningar och kompromisser, all ensamhet trots en tvåsamhet, skulle förmodligen inte gå att tvätta bort. Men själva handlingen skulle ge honom en inre frid, det visste han nästan säkert.
Så många år förgäves, i onödan, i smärta. Han önskar att ofta att den där dagen då han först såg henne stående där vid bardisken på hans stamställe skulle gå att radera.
Men i dag skulle något viktigt ske. Exakt vart det skulle sluta, visste han inte. Men han hade ytterligare 9 gånger på sig, så var avtalet.
Nyckeln till garagedörren kärvade lite som vanligt då vädret var fuktigt och han tänkte som vanligt att han skulle se till att få det åtgärdat, utan att det för den skull göra alvar av det.
Dörren svängde upp och blottade ett stort garage med två veteranmotorcyklar bredvid varandra där inne i skumrasket.
Han ställde ned den stora sportbagen i soffan som stod längs med ena långväggen. Garaget var ombonat och hade faktiskt fungerat som boende under några månader precis i separationen.
De båda motorcyklarna rullade han ut och ställde bredvid det avskilt belägna garaget. Solen höll på att gå ned och fukten från det tidigare regnet piggade upp honom.
Han tog en öl ur kylen och öppnade sportbagen och hällde ut hela dess innehåll ovanpå arbetsbänken.
Hennes högklackade skor hade svårt att gå i grusvägen bort mot garaget. Busschaffören hade stirrat på hennes sminkning och kläder när hon vinglade av bussen där mitt ute i ingenting. Men i sitt tillstånd hade hon knappt reflekterat över det.
Trots att fukten gjorde det svalt och kläderna var tunna, kände hon att svetten nästan rann från armhålorna i ren nervositet. Det gjorde henne bara än mer stressad och hoppades det inte var fläckar på den vita blusen.
När hon fick syn på garaget genom ett glest buskage stannade hon instinktivt upp. Paniken var nära och hon var på äg att fly. Hjärtat bankade som en stånghammare och hotade spränga bröstet. Hon blev plötsligt medveten om att hon knep i hop låren hårt, och då hon särade en smula på dom, kände hon att det var fuktigt där nere. Skammen att anlända med fläckiga trosor gjorde henne inte mindre stressad.
Det var i egentlig mening inte han som tagit upp det, föreslagit den här sjuka botgöringen, Vid en diskussion hade det självklara med hennes skuld till honom kommit upp, och hon hade frågat vad och om hon kunde göra något för att betala tillbaks allt det där till honom, i förhoppning om att göra saker bra igen.
"Vad är det för poäng att bli uppmärksammad och uppskattad, om det sker via beställning?" Hade han undrat.
Hon hade tänkt länge medan han tankfullt betraktat hennes bröst i urringningen. När de var tillsammans hade hon aldrig klätt sig så. Det var nu först nu hon sökte bekräftelse av män genom sitt utseende. Det irriterade honom oerhört och de negativa känslorna blev än starkare.
Så när hon, nästan undergivet, tagit upp att sex var något han alltid velat ha, men inte fått, så kändes det självklart. Själv hade han kanske nöjt sig med några middagar eller så. Men det här var bättre. Mycket bättre.
"Du förstår väl att det här i så fall inte kommer bli några romantiska mysknull, utan hårda, smärtsamma, straffknull." Hade han sagt. Nästan lite generat över att han blottat sina inre fantasier så där. Men känslan där nere i skrevet hos honom hade gjort det värt att chansa.
Hon hade bara nickat vagt efter en god stunds intensiv eftertanke.
"Är vi överens? För det här kommer inte bli en dans på rosor." Hade han förtydligat. Hon nickade igen, och en stund senare hade det bestämts att hon skulle besöka honom vid tio tillfällen, och han hade valt garaget, för att få bearbeta henne ostört.
Med blodet susande i öronen närmade hon sig på ben som knappt bar henne. Dörren till garaget stod lite på glänt och ett svagt gult ljus sipprade ut i den lite blåa sensommarkvällen.
Vad skulle han göra med henne? Skulle hon kunna behålla värdigheten? Skulle hon komma gråta?
De hade i början av relationen haft en del dominans-sex. Men vart efter som relationen blev sämre, så blev det lilla sex de haft mest någon enkel form av vanilj. Enkla basbehov som skulle tillfredsställas.
Men hon visste att han gillade, och förmodligen mer och hårdare än han visat. Och tanken på det, och att han förmodligen var rätt hämndgirig fick henne att hacka tänder i krampartad panik.
Hon var precis på väg att vända om, och springa så fort hennes höga klackar klarat, då plötsligt dök han upp som en svart siluett mot den gula ljusstrimman i dörren.
Han tittade bara på henne en kort stund, sedan vände han sig om och gick in igen, och hon blev nästan förbannad eftersom han knappast hjälpte henne att ta modet till sig och gå med in.
Men irritationen fick henne att ta de där sista stegen och kliva in i det stora garaget där hon varit några gånger tidigare.
Det såg ut som vanligt. Han såg ut som vanligt, med sina grova kängor, vit t-shirt och en tajt skinnjacka. Hon blev åter igen lite irriterad. Hon hade fått kämpa både med kläder och sig själv för att över huvud taget utsätta sig för detta. Men vad hade han gjort? Inte ett dugg, han bara satt där med sin öl och fingrade på sin mobil helt nonchalant.
Hon stod där en stund irriterat och väntade.
"Du kan klä av dig blus och kjol och ställa dig på knä." Sa han utan att ägna henne en blick. Men han såg att efter en stunds tvekan, så började hon knäppa upp knapparna i blusen. Med en viss tillfredsställelse så såg han hur hennes fingrar darrade då hon fumlande försökte klä av sig.
Han ställde sig framför henne, med ryggen mot henne och började plocka lite förstrött på arbetsbänken.
"Behån också." Kommenterade han.
Då han tidigare tänkt på hur han skulle roa sig med henne, hade det mest varit brottstycken av fantasier som kommit upp, hur han skulle knyta i hop dessa stycken hade han inte tänkt på. Det fick ske i ren inspiration.
Han tittade fortfarande inte på henne, men såg i ögonvrån att en vit behå hamnade överst på klädhögen och det svaga ljudet då hon ändrade ställning där bakom honom.
Sedan svängde han hastigt om. Han hade chansat men hade en formidabel tur. Men det såg ut som han visste precis vad han gjorde.
I rörelsen hade hans högra arm flugit ut, och hans handflata träffade hennes kind med ett helt perfekt örfil. Det lät "pang" och hennes huvud kastades hastigt åt sidan så hon fick ta emot sig med handen för att inte ramla omkull.
Genast följde han upp med en örfil till, och en till, och en till. Hon höll fram händerna som skydd men han greppade henne i håret, slog bort händerna och lät handflatan träffa igen.
Han släpade henne i det svarta håret, pressade ned henne med knät, drog upp henne igen, örfilade, släpade, slet, drog, örfilade. Allt medan hon skrek rakt ut i någon form av panik.
Känslan av total makt, rättfärdig ilska tog honom i besittning helt.
Efteråt mindes hon inte mycket av de där första minutrarna. Egentligen var det inte så mycket smärta. Utan rädsla och panik av hans hastiga utbrott. Och nätterna efter hände det fortfarande att hon drömde mardrömmar om den bristande självkontroll hon känt just i den stunden på det kalla hårda garagegolvet.
Hon hade varit en lätt match att släpa fram till den grova bocken som stod där, och böjas där över, för att sedan känna det kalla stålet från handfängsel omslutas runt hennes armar. Vad som försatte hennes ben i en sådan där hjälplös position visste hon inte, men de var bredare och gav inget utrymme alls då hon ryckte och slet i det som gjort henne fixerad.
Själva bocken var gammal, sliten och inte alls gjord för att leka med. Den var fläckad och träet hade grånat av väder och vind. Men effektiv var den, och gjorde henne helt hjälplös och i hans våld.
Just känslan av att inget av det var förfinat, fick henne allt mer att känna att hon var huvudpersonen i ett övergrepp snarare än någon avancerad sexlek.
Hon försökte se vad han gjorde där bakom, men i sin framåtböjda position var allt upp och ned och hår skymde hennes ögon delvis.
Han andades tungt av upphetsning och en ilska han inte varit förberedd på. Blodet dunkade och det spände redan i byxorna av det stånd han fått nästan direkt.
Han plockade upp ett enkelt ridspö. Saker hon själv lämnat kvar i förrådet bredvid garaget. Gammalt skräp hon inte brytt sig om att ta hand om då de delat på sig. Det var länge sedan hon använt det i stallet. Men nu skulle det äntligen komma till användning. Och på ett sätt hon i sina vilda fantasier aldrig kunnat tänka sig.
Det ryckte i hennes bakdel. Hon spände sig okontrollerat, försökte hitta en bra ställning i sin utsatta position.
De vita små söta stringtrosorna dolde inte bara mycket. Bara hennes bulliga fitta han knappt fått njuta av de sista åren.
Då det första rappet landade, hade han lugnat sig så pass att han inte slagit med full kraft, skakade hela hennes kropp till. Han var inte så arg längre och han ville dra ut på den här njutningen rejält.
Ändå lät hon från allra första rapp och ljuden kom att ändra karaktär under tid,rån suckanden då spöet slog ned, till kvidande och sedan rena skrik medan det enkla spöet långsamt ritade upp ränder på hennes nakna hud.
Det var en vacker dans hon uppvisade. Ben, lår och kroppen skakade, ryckte och vibrerade, och började gnistra av små, små svettdroppar som trängde fram.
Han tog sig tid. Prövade samlingen av spön han vetat funnits där bland skräpet. Han kom att gilla ett långt smalt spö som han trodde kallades för dressyrspö. Det gav ett häftigt ljud ifrån sig då det ven genom luften, och effekten på henne var enastående.
Ett annat spö som var trasigt gav förunderliga blåmärken då de saknade den skyddande flärpen där fram och mycket av nylonet var avskalat
För en tid sedan hade det varit värdelöst skräp som borde slängts. Men nu hjälpte det honom att fullborda sin hämnd och ge kuken krampaktiga ryck där innan för jeansen.
Han smekte med handen över målområdet och kände hettan och ojämnheterna i huden. Han drog de små trosorna åt sidan och blottade hennes anal, lät fingrarna pilla lite och följde sedan trosgrenen ned till fittan han så långe suktat efter men inte fått. Men nu…
Om de första minutrarna hade varit chock och panik, så var de påföljande ett rödglödgat smärt-inferno. Hon hade tappat tidsbegreppet helt. Hade han hållit på i några minuter, eller en timme? Hon hade ingen aning om hur hennes hud såg ut, men den kändes helt pinad.
Men knappt kunde hon tänka en klar tanke, för än rappen kom utan något längre mellanrum och blockerade det mesta av hennes tankeförmåga. Men så plötsligt upphörde smärtan och hon kunde, genom sina egna tunga andetag, höra hans väsande bakom henne. Han lät som ett djur, och plötsligt kände hon handen där mellan benen igen. Så kränkande, krävande och utlämnande,. Bara för honom att ta för sig. När hans händer åter smekte över hennes piskade skinn ryckte hon okontrollerat i kroppen så pass stressade var hennes nervtrådar.
Händer klämde om hennes bröst, och hon kände sig nästan som en kossa där hon stod framåtböjd med de stora brösten hängande ned mot garagegolvet.
Sedan släptes hon loss och sjönk ned i en hög på den kalla betongen. Hon fick inte sitta där länge, innan han ryckte upp henne i knästående position.
Han tornade upp sig framför henne medan han gick allt närmare, och hon förberedde sig för nya örfilar.
Hon pep till lite då händerna närmade sig henne. Men i stället för att slå till, så knäppte han utstuderat långsamt upp byxorna, och hon förstod vad som väntade henne.
Hans kuk var ångande het. Hon hade aldrig sett den så gigantisk och stenhård som nu. Längs fram på ollonet glänste fördroppar av sperma och hon förstod hur kåt den här behandlingen av henne, hade gjort honom
Någonstans i henne började sakta en känsla spira. Något av känslan av att "betala tillbaks en skuld", och en tillfredsställelse i att han njöt så mycket. Hennes smärta och förnedring var inte förgäves.
Med ett krävande grepp om hennes haka och den andra om luggen, så tvingade han henne att gapa. Hennes tunga kom omedvetet fram, och han strök av dropparna med sperma mot den. Det smakade salt och djuriskt.
Men trots hennes tidigare insikt, så ville hon helst komma där i från snabbt.
Med insikten att han förmodligen skulle låta henne gå, bara han fått sprutat, sporrade henne att göra det så skönt som möjligt för honom.
Hon mindes egentligen inte hur han ville ha det. Vad som var skönt. Hade hon varit så ouppmärksam i relationen? Tänk vad bra det hade varit nu, att ha en snabb väg till hans orgasm att ta till.
Det var gudomligt skönt, och han kände att kuken snart behövde spruta. Men så insåg han vad hon höll på att göra. Aldrig hade hon ansträngt sig att göra det skönt för honom på det där viset. Hon försökte lura honom till en snabb orgasm!
Nu blev han direkt förbannad. Den djävla slynan! Och nu kom örfilarna igen. Snabba, snärtiga och så upphetsande i sin förnedring.
Han slet upp henne i stående, fjättrade hennes händer över huvudet och sedan fast i den krok som han sedan winschade upp. Ett garage som detta bjöd på många möjligheter.
Han hörde henne böna och be. Men tog knappt notis om det. Varför skulle han det? Möjligen var det lite upphetsande.
Nu var det i första hand framsidan som gällde. De muskulösa låren, magen, brösten, allt skulle få smaka på piskan.
Han var själv så fokuserad på rappen att han knappt kände av stämningen där i garaget. Stämningen av övergrepp, brist på empati, doften av varma kroppar, brunst och förödmjukelse. Han märkte inte ens att kuken fortfarande stod rakt ut genom gylfen på byxorna, allt jämt stenhård. Han märkte inte ens att han mellan rappen lät handen smyga ned för att runka. Genom upphetsningens dimma, såg han bara vit hud färgas till mörkröd, hörde det underbara ljudet av spöna som ven genom luften, hennes förtvivlade gråtande böner, tårarna och underläppen som darrade.
Men till slut besinnade han sig och lade piskan åt sidan. I den plötsliga tystnaden var det enda ljud som hördes, hennes snyftningar och hennes; "men snälla, förlåt, förlåt, snälla inte mer, förlåt", framtvingad med darr och snörvel på rösten. Hon var äntligen tuktad!
För att minnas den underbara känslan tog han fram telefonen, slog på kameran i filmläge och tryckte på "rec".
Med ena handen under hennes haka och den andra om telefonen lät han dokumentera hennes totala kapitulation inför honom. Förnedringen i denna handling fick henne att gråta än mer och hans krav på att hon skulle upprepa det hon tidigare sagt, men inför kameran tog tid. Hon hade svårt att besinna sig.
Sedan kom den på nytt i långa rader. "Förlåt, snälla, förlåt, jag har varit dum, jättedum, förlåt, snälla, förlåt", rabblade hon.
Han kontrade med "Förtjänade du piskan?". Och genast kom hennes babblande till svar igen "Ja, jag förtjänar mycket, jag har varit så dum, tack för att du slog mig, snälla du".
Hans seger var total, och nu skulle han njuta av den.
Avdomnad låg hon på den enkla madrassen han förmodligen sovit på under sin tid utan bostad. Hela kroppen bultade av smärta, men samtidigt susade det i huvudet som hon varit drogad. Endorfiner, tänkte hon. Massor av endorfiner.
Samtidigt kändes det som det värsta var över. Och en djup tillfredsställelse sjöd inom henne. Hon hade klarat det.
Men när han sänkte sig ned över henne för att fullborda sitt övergrepp kände hon till sin förfäran att hon var plaskvåt där nere. Och när han snabbt fyllde upp henne mer än han någonsin gjort, kände hon ilningarna i underlivet.
Han pumpade snabbt och hårt utan medkänsla för henne, än mindre med avsikt att samlaget skulle vara skönt för henne. Ändå njöt hon. Och det var skönt i sig att han tog för sig så där ogenerat. Det hade han aldrig gjort i relationen, och det hade hon nog nästan saknat, även om hon inte sagt det.
Känslan av att behandlas som ett hål, stärktes av det faktum att han inte kysste henne. Men inte heller det fick henne längre att må dåligt. Tvärt om var det en spännande och förnedrande känsla som bara gjorde henne än mer våt.
Han avbröt helt plötsligt och drog upp henne i knästående. Och åter igen fick hon den styva kulen henne serverad rakt i ansiktet. Den här gången blank och kladdig och med smak av henne själv då hon sög i djupa drag.
När han slutligen lät sin sperma fylla henne, kom den i sådan mängder att det hamnade över allt. Hon satte i halsen och ryckte till, men kuken slutade inte spruta för det, utan pumpade ut sin vita säd i och över hennes mun och vidare ut över det rödgråtna ansiktet.
Helt slut i kroppen signade han ned i soffan, grep en iskall öl ur kylen på vägen ned, och kände tillfredsställelsens efterdyningar pulsera i kroppen.
När han såg den lilla varelsen där på golvet som fortfarande satt i hopsjunken med håret kletande över det svettiga och rödgråtna ansiktet, som nu också var blandat med hans sperma, så kände han omsorgen välla upp i bröstet.
Hans plan hade varit att kasta ut henne halvt naken att få reda sig själv. Det hade hon varit värd. Men han kände ett oemotståndligt behov av att vara öm mot henne.
Han ställde ned ölen och gick fram mot henne, sträckte ut en hand. Hon kikade försiktigt upp med en stryk-rädd blick. Och behövde flera sekunder innan hon vågade ta hans hand i sin
Han drog henne med sig till soffan, sjönk ned liggande och satte resolut ned henne där mellan benen och omfamnade henne.
De satt så en lång stund utan att säga något, och han strök henne tröstande över huvudet och kysste henne försiktigt på kinden i ömhetsbetygelse.
Sommarens dofter slog emot henne då hon steg ut på gruset utanför garaget. Det var nästan helt mörkt nu och ljudet av någon enstaka syrsa ekade i natten.
Den svala luften och dofterna fick henne att känna sig mer levande än på länge. Men hennes inre känslor kunde ännu inte riktigt reda ut varför.
Hon tvekade i dörröppningen en stund, sedan sa hon något som hon inte tänkt igenom. "Får jag komma tillbaks?" undrade hon.
Mer smärta, mer förnedring och utnyttjande. Hur dum kan man vara, tänkte hon? Men inom sig längtade hon redan tillbaks till hans grova kropp och smaken av hans kuk i munnen. Kanske även utmaningen av hur mycket smärta hon kunde klara.
Inifrån mörkret hörde hon. "När du vill gumman, du har trots allt nio gånger kvar innan vi är kvitt."
Sedan vinglade hon i väg på de höga klackarna i sommarnatten och sa högt för sig själv med ett litet leende samtidigt lekande över hennes läppar. "Han är inte så dum i alla fall".
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Jättebra start! Och vi har 9 avsnitt att se fram emot! Mumma!!
Lite synd att underkläderna bytte färg från det att hon tog på dem till då de togs av. :)
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Mycket bra! Det ska bli spännande att läsa mer.