Min hustrus nya liv

Jag är 49 år och är lyckligt gift sedan 1990. Har en underbar fru på 44 år, som har en vacker kropp, relativt lång och en ganska väl tilltagen byst. Våra barn är nyligen utflugna så vi har mycket tid för varandra. Jag jobbar som försäljningschef på ett större svenskt företag, med bra inkomst och en fin tjänstebil (Mercedes E270). Man kan säga att livet leker och även om vårt sexliv inte varit extremt intensivt dom senaste 3-4 åren, så har det fungerat relativt ok.

Min fru (Bettan) jobbar inom den offentliga sektor, så när det gäller det finansiella är det utan tvekan jag som varit motorn i vår ekonomi, men det har varit helt ok

Tyvärr är det så att saker och ting händer i ens liv, och det är inte alltid av godo, vilket hände mig kring årsskiftet, då jag bröt båda mina ben i en skidolycka, och det blev en ganska komplicerad historia som jag tänkte få berätta om:

Jag kom efter en kort tids vistelse till sjukhuset på min hemort, och var under dom kommande tre veckorna liggande kvar där. Under denna tid besöktes jag till en början relativt frekvent av min fru, som kom mer eller mindre varje eller varannan dag, även om besöken var korta och ganska ytliga efter ett tag.

Jag märkte på min hustru att någonting inte stämde, utan att hela hennes sätt att vara och även att klä sig förändrade. Hon har tidigare haft väldigt vanliga kläder som jeans och en tröja, och sällan sminkad. Nu kom hon allt oftare med riktigt raffiga, riktigt snygga kläder och hov var alltid sminkad och doftade gott.

När man som jag då låg på sjukhus, har man ganska gott om tid att fundera, och det är klart att jag började göra det, för det var en klart förändrad hustru jag numera fick besök av.

Mina funderingar fick möta en tydlig verklighet, när jag tillslut kom hem från sjukhuset, för dels var det ommöblerat hemma, och vi hade även separata sovrum, vilket aldrig varit aktuellt innan, och hennes enda förklarning till detta är att hon nu vant sig vid att sova utan mina snarkningar, och behövde fortsätta göra så. Hon hade behållit vår stora dubbelsäng på entréplan, och inköpt en ny enkelsäng till mig, i vårt gästrum nere i sutterängplan , och redan flyttat alla mina kläder, ner till mitt nya sovrum.

Efter min hemkomst var jag sjukskriven en längre tid, och då min hustru var på sitt arbete på dagarna försökte jag hålla mig sysselsatt med diverse saker i hemmet. En dag var jag uppe på entréplan och titta mig omkring, när jag upptäcker att Bettan mer eller mindre bytt ut alla sina gamla kläder, och införskaffat massor av nytt, och det riktigt fina kläder, betydligt med sofistikerade än hon tidigare haft. Min nyfikenhet kring detta, gör att jag fortsätter leta efter andra saker som kan förklara hennes nya stil, och finner att även alla hennes underkläder är utbytta. Tidigare har Bettan haft vanliga vita bommullstrosor, vanliga strumpor och inga märkvärdiga BH:ar, men nu var det bara underkläder av silke i hennes lådor, och i en av lådorna låg det en svart body, som var högt skuren.

Jag blev mycket ställd av detta, och fick en känsla av panik, för denna nya garderob i kombination med min hustrus nya sätt att vara, separata sovrum, gjorde att jag nu blev riktigt orolig för vad som höll på att ske.

Jag kände att jag behövde konfrontera henne med allt detta, och det ikväll. När Bettan inte hade kommit hem kl. 18, utan då ringde och berättade att hon skulle gå ut och äta tillsamman med en väninna och att det säkert skulle bli sent, fick detta samtal jag planerat vacker vänta tills nästa dag.

Kvällen förflöt, och kring midnatt gick jag och lade mig, för att sedan vakna vid fyra tiden av att ytterdörren slog igen. Hon var nu hemma, men det var för sent att ta upp diskussionen nu kände jag.

Nästa morgon vaknade jag vi åtta tiden av att ytterdörren slog igen, när min hustru gick till jobbet, så jag började då planera för kvällens diskussion, direkt efter frukost. Jag skrev upp dom saker jag ville diskutera, så att ingenting skulle glömmas bort.

När Bettan kom hem, hade jag redan ordnat vår middag, med tända ljus osv, för att skapa en stämning för oss. Så snart vi satt oss för att, tog Bettan initiativet till en diskussion.

…Under din tid på sjukhuset har det hänt en sak, och det är så att jag har träffat en annan man…

Orden slog som en knytnäve i min magen.

… Jag vill inte skiljas här och nu, men jag vill heller inte släppa min nya man heller, utan jag vill att du tar ställning till följande:

1) Jag vill fortsätta träffa honom
2) Jag vill att du f.rom nu tar hand om hem och hus
3) Jag tar över din tjänstebil, så får du använda min Opel Corsa för dina ärenden
4) Vi kan mysa ibland, men jag vill inte att vi två har samlag längre. Du ska däremot slicka och tillfredställa mig om/när jag så önskar
5) Du fortsätter att vara motorn i min ekonomi

…Om du accepterar detta, kommer jag tillsvidare att överväga att stanna kvar i vårt förhållande, dock med dessa förändringar, så får vi se hur det hela utvecklar sig.

Jag blev helt ställd av detta givetvis, och fick inte fram ett enda ord. …Jag vill att du betalar en resa jag beställt till Paris, över Kristi flygare helgen. Vi kommer att åka onsdag-söndag, och du stannar hemma.

Efter en tid så landade denna chock i en deprision, som jag blev inlagd för en vecka. Jag har numera kommit in i andra fas av det hela, och är mycket kluven till hur jag ska agera framöver, då jag å ena sidan älskar min hustru, och inte minste hennes nya mer dominanta stil, samtidigt som jag har svårt att acceptera att vara hennes hemhjälp och finansiär, utan att fullt ut få vara en del av hennes liv som tidigare. Att allt oftare få se henne komma hem efter sina kärleksmöten, och ibland inte alls på flera dagar är oerhört jobbigt, när jag vet att hon är sexigt klädd och har sex med en annan man, något som jag inte längre får ha med henne, samtidigt som jag mer och mer får inrikta mig på hennes nycker, för alla hennes underkläder ska handtvättas, och det ingår numera även i mina sysslor.

Bettans nye man, har även föreslagit henne att lyfta sin stora byst, som efter två barn är lite hängande, och även det ska jag nu behöva betala.

När jag försöker ta upp detta ämne med henne, finns där en stark ovilja från hennes sida, och en underton att har jag problem med detta, kan hon överväga att kontakta sjukhuset igen, och få mig inlagd (och ur vägen).

Jag uppskattar alla råd om hur jag ska göra med min framtid:

Stanna kvar, och acceptera ”mitt öde”, eller våga konfrontera henne fullt ut och skilja mig?!