Morgonen grydde och du och jag vaknade. Troligt var du piggare än mig och nästan på väg upp om jag inte då hade stoppat dig. Klockan var ännu bara 7.30 och eftersom det var lördag var det tid för att sova ut lite. Både du och jag behövde vila. Framförallt du. Jag berättade vad klockan var och du förstod att det inte var läge att gå upp ännu.

Där startade vi. Du sa voff en gång och jag hängde på. Jag sa, ”men du, hundar sover inte var som helst i sängen. De ligger nere vid fotändan.” Du gläfste till och viftade på den obefintliga svansen. Jag reste mig upp och tog fram ett rep som jag lite snabbt satte på dig och knöt om höger fotända på sängen. Min hund var lite större än en vanlig knähund men fick ändå hyfsat plats vid fotändan.

När jag bundit dig så lade du dig tillrätta och somnade om och snarkade lite lätt. Jag vilade mina fötter på dig. Något hårlös hund men varm och skön för mina fötter. Själv fick jag lite bättre med utrymme i sängen men sov inte. Jag lät min voffsing vila lite och passade på själv att fundera lite på den kommande dagen.

När jag så småningom kände hungern sätta in väckte jag min hund. Han var glad och lycklig. Jag satte om repen till ett mer lämpligt sele. Kände så att inga rep fastnade om halsen, jag tycker bättre om en levande hund än en kvävd, även om det kan ha sin charm.

Med ett stadigt grepp om selen instruerade jag min slav. ”Hundar pratar inte. Dom skäller eller möjligtvis gläfser. Ett skall för ja och två skall för nej. Har du förstått?”
Det hördes ett skall i rummet. ”Bra”, sa jag.

Jag tog tag i kopplet och tog med satte min hund att vänta utanför toalettdörren med dörren på glänt. Kissade lite och tittade på min voffsing som så lydigt satt kvar. När jag kissat klart visslade jag på honom och sa till honom. ”Kom och slicka matte ren, så ja, duktig hund” Jag tog på mig en morgonrock och ledde min hund ut till köket.

Eftersom jag är en omtänksam matte gav jag min söta hund en liten fårskinnspäls att ligga på samtidigt som jag knöt fast honom i bordsbenet så han inte sprang omkring och gläfste.

”Så ja, nu ska hunden få lite hundmat… ”, sa jag och fick ett glatt skall tillbaka. ”Är hunden törstig?” Jag fick ytterligare ett skall som ja. Jag fyllde på en skål med vatten och ställde framför hunden och sade, ”varsågod”.

Sedan lagade jag god och näringsrik gröt på grahamnsgryn, bovete, solrosfrön, och olika sädesslag. En riktigt fin gegga. Kvällen innan hade jag förberett lite fruktsallad. Jag gick fram till min hund och klappade honom lite bakom öronen och på bålen. Så söt han var. En riktig favorithund. Jag ställde undan vattenskålen efter att jag försäkrat mig att törsten var släckt.

Jag fortsatte att småprata med min hund så som man allt som oftast gör när man har sällskap av ett husdjur. Diskuterade promenadstråk vi besökt och huruvida vi kanske skulle köpa ett nytt koppel. Att Matte gillade sin hund och liknande.

När gröten var klar tog jag fram två djupa tallrikar och sa till min voffsing.

”Fundera noga innan du svarar… vill hunden ha mjölk till sin gröt?” Det tog ett tag innan min voffsing skall men det blev ett skall. Jag frågade också om hunden ville ha fruktsallad till gröten och fick ytterligare ett skall till svar. Både mjölk och fruktsallad mao. Jag funderade lite kort högt på om min hund insåg hur hundar äter. Men det var inte mitt problem.

När jag lagt upp allt i hundskålen ställde jag ner den på golvet och sa, ”varsågod min söta lilla hund, smaklig måltid”. Du såg lite förvånat på skålen, insåg att mjölk i gröten gjort det hela rätt klabbigt och simmigt men började slafsa i dig.

Ditt slafsande retade mig något och jag sa till dig. ”Hundar suger inte in maten, dom använder tungan, så min voffsing, träna på att använda tungan istället”

Jag åt min gröt sittande vid bordet och kliade lite på hunden med jämna mellanrum. När min hund slutade äta frågade jag om han var klar. Jag fick ett skall till svar. När jag tittade så var det dock både gröt och fruktsallad kvar och det gick ju inte för sig. Jag höll upp tallriken lite så voffsingen kom åt att äta klart. Han var lite slabbig i ansiktet och sååå söt. När han fått i sig så mycket som var möjligt slängde jag ner en handduk på golvet och sa, ”varsågod du får torka dig”.

Min hund försökte dra ansiktet över handduken för att få bort de värsta bitarna från hundmaten som fastnat i ansiktet. Så småningom var det hyfsat rent. Jag tog in min hund till vardagsrummet och satt mig i soffan. ”Så ja, duktig hund, kom och slicka matte lite.” Jag såg hur hunden lyfte på huvudet och kom struttande till matte. Hunden började slicka och gläfste lite. Efter någon minut tyckte jag det var nog och dags för dressyrkurs.

Eftersom min hund var en hund med obefintlig svans så var det inte så svårt att räkna ut att det var en pittbullterrier med kapad svans. Extra tydligt var det med tanke på pitten som hängde ner. Vi tog en promenad tillsammans jag och pittbulln, när vi kom förbi toaletten så gick vi in och jag borstade tänderna. Sedan småprata jag med min hund och berättade hur viktigt det var att även hundens tänder var rena. Jag hade ju träffat en veterinär häromveckan och tandsten och dåliga tänder på hundar kan vara otäckt. Vidare vill jag ju inte ha en illadoftande slavhund som sätter sin smutsiga nos mot mitt sköte.

När vi var klar började hunden gläfsa och skälla. Då förstod jag, just ja, vi var ju på promenad. ”Är hunden kissnödig?” frågade jag. Jag fick ett skall för ja till svar. Kom och sätt dig då sa jag så ska jag hjälpa lilla voffsingen att kissa lite. Pittbulln fick sätta sig ner och jag höll i pitten medan han kissade. Det tog lite tid men gick efter ett tag.

Sedan tränade vi i att gå fot. Det gick inte så bra för hunden, han trodde visst att jag alltid gick höger, vänster om vartannat. Men ibland kan man stanna upp i ett steg för att ta ett lite längre. Efter lite tillrättavisning med hjälp av kopplet gick det bättre.

När vi gått ett varv i lägenheten såg jag hur min lilla pitt led lite. Knän är bra saker men kan göra ont på hårda trägolv. Jag frågade om lilla voffsingen hade ont i knäna och fick ett ja-skall. Kanske trodde pitten att han skulle slippa gå fot nu, men tji fick han. Upp på fötterna. Vi gick ytterligare ett varv med hand och fotsulor i golvet innan vi stannade på mattan i vardagsrummet. ”Spela död” blev min befallning åt min lite trötta och flämtande pitt. När du vaknat till igen fick du som belöning slicka matte lite mellan benen. Du gnydde glatt och lyckligt.

Jag reste mig och hämtade en pinne och kastade iväg den. Det ryckte lite i dig, du ville springa. Men först när jag sa ”apport” fick du springa iväg. Du kom och la den i min hand, men var lite snabb så du missade handen. Jag blev lite ond, sa åt min hund att se till att göra rätt nästa gång. Stoppade pinnen i hundens mun igen och du gjorde det rätt andra gången. Jag kastade iväg pinnen igen och du fick springa. När du kom tillbaka smekte jag min pitts lilla pitt lite. Den savade lite efter ett tag.

Jag tröttnade på pinnen och hämtade två studsbollar istället. Kastade iväg den ena och skickade dig att hämta den. Dock var bollen för stor för din lilla mun så du fick putta den tillbaka. Eftersom min pitt inte kunde ta den i munnen sa jag istället åt hunden att ligga på rygg med benen i vädret. Jag placerade studsbollen på munnen - balanserandes.

Min hund gnydde lite när jag kliade honom på magen och sidorna. ”Tappa inte bollen” sa jag till honom. Han försökte ligga stilla. Jag tog bollen och slängde in den på sängen i sovrummet. ”Spring efter” sa jag. Och när hunden kom fram sa jag ”ligg”. Jag fick ett skall till svar, hunden hade förstått och sa sitt ja.

Jag placerade hunden på rygg igen och lade tillbaka studsbollen på munnen. Den andra studsbollen lekte jag med på din kropp. Studsade den lite på hårdare delar och använde den sedan för att smeka min lilla pittbulls pitt. Blötte bollen lite och rullade den över hundens pitt.

Jag fortsatte att smeka och pitten blev hårdare och hårdare. Studsbollen låg kvar i munnen stadigt. Jag meddelade att om bollen trillar ner kommer jag sluta smeka. För att öka svårighetsgraden lite började jag gunga på madrassen i sängen. Min stackars hund som låg där på rygg med en lite för stor boll balanserandes i munnen fick lite svårare att hålla kvar den.

Jag bytte boll till den större. Lite tyngre men också svårare. Fortsatte att smeka. Min pittbulls pitt var nu rejält stor. Min lilla voffsing började gny. Jag såg att han var nära… Jag gav lite instruktioner… att om du vill komma voffsing får du göra det som dig. Du måste fråga så jag förstår dig. Med riktiga ord. Strax där efter fick jag en mumlande fråga bakom studsbollen.. Svaret från mig var ”ja, du får…”

Då kom du min sötis, rejält ordentligt och härligt. Vi kramades efteråt och skrattade. Så kan det gå en morgon när man vaknar som hund.