Silverstråle skuggade ögonen med handen och såg ut över det torra landskapet som bredde ut sig under henne. Majestätiska klippformationer reste sig mot den klarblå himlen och en havsörn cirkulerade högt där uppe på jakt efter föda. I sitt huvud fantiserade hon att det var enorma kukar som reste sig högt över henne. Från klippavsatsen såg hon gröna kukar med taggar, brunröda jättekukar som kastade långa skuggor runt om sig och små, skrumpna kukar som såg ut att vissna i solen. Det var varmt och den brännande solen fick svetten att rinna ner för pannan, över halsen och ner i den djupa klyftan mellan de fylliga brösten. Hettan gjorde henne slö och kåt och hon funderade på att hitta skugga och slå läger någonstans. Slött sparkade hon hästens sidor medan hon gjorde ett smackande läte och hon red vidare i sakta mak. Drömmande red hon mellan klippformationerna och fantiserade om hur det hade varit att rida i en dal full av jättekukar. Jättekukar som passionerat hade knullat henne, hårt, långsamt och retfullt, snabbt, hårt… Hon var kåt, så kåt. Långsamt gned hon sig mot sadeln som för att bli av med en klåda. De gyllene ögonen sökte febrilt efter skugga och hon kände hur präriens andar viskade hennes namn när en sval vindfläkt fångade upp hennes långa hår och hon tvingades dra undan en lock från ögonen.

Sakta red hon förbi en hjord betande bufflar och orädd hoppade hon ner i det torra gräset och lade sig på rygg. Hästen skakade på sig, gav upp ett frustande ljud innan han långsamt började vandra runt och beta.

En hostning slet henne ur dagdrömmandet och reflexmässigt hoppade hon upp på sina fötter och kände efter kniven. Fan, tänkte hon, och såg bort mot hästen och sadelväskorna. Varför lade hon ifrån sig den?

Bakom mannen dök ytterligare sex ryttare upp och ställde sig i en perfekt cirkel runt om henne. Samtliga fingrade roat på revolvrar medan de tyst utbytte menande blickar.


Se där, en ensam ökenblomma på fel sida om solen. Visst ser hon ut att vara redo att plockas, grabbar?
Rödskin är de bästa, vilda i början men lätta att tämja. Och kåta som fan.

Männen började skratta och en av dem svingade ett lasso, kastade det runt henne och drog ner henne till marken. Silverstråle jämrade sig i det virvlande dammolnet men sa inget, hon förstod att vad hon än gjorde, skulle de döda henne efteråt. Ledaren hoppade ner från sin häst och gick fram till henne, band händerna bakom ryggen, drog sin Colt Navy och avfyrade några skott i luften. De höga ljuden fick både bufflarna och hästen att fly i panik och snart stod hon ensam kvar omgiven av de främmande blekansiktena.
Hon sörjde sin häst, hon hade haft den sedan han var ett ungföl och ridit in honom helt själv.

Männen närmade sig med hungriga ögon. Likt en skock vargar som precis fått syn på en vildkanin drog de sina jaktknivar ur sina bälten och snabbt skar de av remmarna till de enkla skinnkläderna. rakryggad, naken, och bakbunden stod hon och såg på männen med en trotsig min.

För en sekund stannade männen upp, uppslukade av hennes mörka, kalla skönhet. Hårdhänt började de sedan massera hennes stora, fylliga bröst. Bröstvårtorna hårdnade mellan de grova fingrarna och retsamt turades de om att ömsom kyssa, ömsom bita tag i dem. Hon stönade till och männen skrattade hånfullt åt henne, klappade henne hårdhänt över kinden och över den nakna stjärten samtidigt som de fällde grova kommentarer. Det var en överväldigande känsla som kom över henne, så många händer som smekte och kände. Hon kände hur hennes egen kropp bedrog henne och hur den formade sig efter angriparna.

Valkiga fingrar smekte förbi brösten, ner över magen, över fittan och in mellan de fuktiga läpparna. Med andan i halsen kände hon hur de vita, främmande männen smekte runt om och trängde sig in i den fuktiga öppningen och hur hon blev allt våtare av de ivriga fingrarna som snabbt fyllde henne. Ett finger, två… tre… Fyra olika fingrar trängde sig in och stimulerade henne samtidigt. De rörde sig in och ut i en ojämn takt samtidigt som någon smekte hennes klitta. Fittmusklerna arbetade frenetiskt och en blandad känsla av skam och upphetsning fyllde henne.

En stark hand böjde henne framåt en bit och höll henne stadigt på plats. Ett ensamt finger smekte runt analöppningen och en rysning gick längs med ryggraden. När mannen tryckte på och gled in i henne kunde hon inte längre stå emot. Benen vek sig och hon tvingades stödja sig mot en av främlingarna för att inte tappa balansen. Med brännande, röda kinder och med uppspärrade guldbruna ögon kände hon hur orgasmen fick låren att skaka och fittan att dra ihop sig i spasmer. Fittsaft sprutade ur henne och hon hörde sig själv stöna som en billig hora från Dodge City.

En primitiv, upphetsande känsla brann inom henne. De giriga händerna som utforskade hennes kropp tillsammans med de hungriga blickarna som redan knullade henne gjorde henne kåt och hon kände inte igen sig själv. Hur kunde de främmande blekansiktena få henne att känna sig så här? Hon försökte vrida sig ur deras grepp, bryta de vita männens mörka magi som spred sig genom hennes vener som en sjukdom, men de hårdhänta, grova händerna högg tag i det långa håret, slog henne hårdare över kinden och med ett snurrande huvud gav hon upp alla försök att fly undan och fogade sig stilla till banditernas hårdhänta begär.

En hand lyfte upp hennes ben och visade upp hennes nakenhet i en mycket förödmjukande position. En andra hand drog sakta genom den nattsvarta busken av hår som glänste av saft mellan de fuktiga låren och hon kände hur fingrarna särade på läpparna och visade upp henne inför de andra. Varma andetag slog mot henne och förstod att någon satt sig in under.

Främlingen stack in sin tunga mellan de droppande läpparna och drack från henne som om hon vore en amfora full av nektar. En hand samlade ihop hennes hår i en knut samtidigt som han drog henne till sig. Torra, spruckna läppar pressade mot hennes, mjuka och fylliga.

Tungan som slickade hennes våta slida letade sig runt i henne, gick retsamt runt klittan, Kittlade den innan den attackerade rätt på för att sedan leta sig ner mot öppningen. Den varma tungan som utforskade hennes läppar förde med sig en bitter smaken av cigarr och billig whisky och hon kände hur ännu en orgasm sköljde över henne. Tungan som slickade henne blev allt hungrigare och kittlade henne allt hårdare och snabbare över klittan samtidigt som den for in och ut ur den våta öppningen. Klittan var hård och svullen som en okokt kidneyböna som höll på att explodera, som hon hade längtat efter att få knulla, att få känna en stor, fet kuk penetrera henne, det hade varit så längesedan. Men att det skulle ske så här… Det var som att år av undanträngd sexuell lust bubblade upp inom henne, hon varken ville eller kunde sluta tänka på vad mer de skulle göra med henne. Med elden brinnande inom sig tryckte hon sig närmare mannen. Lät höfterna glida fram och tillbaka och sakta gned hon sig mot tungspetsen bäst hon kunde.

En hög smäll drog henne tillbaka till verkligheten och förskräckt bedarrade orgasmen som var på väg. Innan den första banditen föll hördes en andra smäll och de två föll samtidigt till marken.

Skräcken fick de laglösa att splittra sig och dra sina vapen medan de vaksamt såg sig om. Två smällar smattrade till och två till föll, den näst sista mannen såg darrande på sin chef innan han släppte revolvern och började springa. Skottet som träffade honom i ryggen fick mannen att flyga genom luften och han reste sig aldrig igen. Ledaren såg på Silverstråle, såg ut över de öppna vidderna en sista gång innan han hörde smällen och allting blev svart.

Silverstråle stod naken med händerna bundna om ryggen och hjärtat hårt pumpande i bröstet medan hon spanade ut över landskapet.

En enorm skugga frigjorde sig från det torra gräset några hundra meter bort och mannen gjorde en mantelrörelse. En patronhylsa hoppade ur en Winchester, 1887, och ljudet av metall följde hans steg när han långsamt närmade sig henne.

Utan ett ord drog han fram en enorm kniv ur bältet vilket fick solen att reflektera sitt skarpa ljus och blända henne. Vad skulle den här främlingen göra med henne? Skulle han ta vid där de första avslutade? Skulle han bara skära halsen av henne? Silverstråle tvingades sluta sina ögon och hon kände hur starka, lugna armar fick henne att snurra ett halvt varv och hur repen som band hennes händer skars av och föll till marken.

Apache? Mannens röst var mörk och förvånansvärt grov.

Hon nickade tyst.

Vart har ni slagit läger?
Fem dagar härifrån, borta vid det stora vattenfallet. Nordost.
Nära Fort Nox? Mannen såg ner och naglade fast henne med blicken. Med röda kinder vek hon av med ögonen, det var som att han stirrade in i hennes själ.
Det stämmer, svarade hon.
John Heart.
Silverstråle…

Mannen såg forskande på henne innan han satte två fingrar i munnen och lät en hög vissling studsa mellan sanddynerna. En vit häst reste sig trött upp ur gräset, skakade på huvudet och travade fram till dem. Mannen grävde i sin ena sadelväska och fick fram en stel, gammal filt som förde med sig en tydlig doft av rök. Stadigt lade han den över hennes axlar och virade den om henne, tog henne om höfterna och som om hon inte vägde någonting lyfte han upp henne i sadeln. Vant svingade han sig sedan upp bakom henne, lade en beskyddande arm så att hon inte skulle falla av och tillsammans tog de sikte mot vattenfallet.

Filten fyllde ingen direkt praktisk funktion, den var hård och följde dåligt hennes kropp. De nakna brösten blottade sig ideligen och hoppade upp och ner i takt med hästens rörelser och lika så åkte filten upp och visade upp hela hennes bara stjärt. Silverstråle kände hur mannen blev allt hårdare bakom henne, och hon kände hur lusten kom tillbaka. Banditernas svarta magi tycktes fortfarande fylla henne och hon kände hur fittan brann av lust när den gned sig mot den varma, lädersadeln.

Hon gled närmare honom, lät den nakna stjärten trycka sig mot honom. Lät filten falla något, och hon tog främlingens händer och formade dem över de varma, mjuka brösten. Till en början smekte han försiktigt över dem. Kände hur de styva bröstvårtorna hårdnade av hans beröring och han greppade allt hårdare tag i dem. Händerna var valkiga, uppbyggda och stärkta av hårt arbete. Silverstråle stönade till när han hårdhänt pressade bröstvårtorna mellan sina fingrar och drog till. De grova fingrarna sökte sig ner mellan låren, särade på de våta läpparna och han förde långsamt in ett tjockt finger i henne. Slidmusklerna slöt sig likt en mussla om honom, sög åt sig och vägrade släppa taget.

Hon stönade högt när han drog sig ur henne och retsamt smekte han hennes våta öppning och upp över klittan. Fingrar masserade den hårda punkten och hon lät huvudet sjunka bak och vila sig mot den stora bröstmuskel. Det tjocka fingret gled in och ut ur henne och hon andades allt tyngre medan hon begravde sitt ansikte mot hans dåligt rakade hals.

Doften av svett och dåligt rakvatten fyllde henne och hon andades in doften av främlingen. Aldrig hade hon känt sig så levande.

Silverstråle lade sin varma hand på främlingens och när han lät fylla henne med två fingrar tryckte hon dem allt djupare i sig, slöt sina gyllene ögon och lät sig fingerknullas allt hårdare uppe på hästryggen medan den djupa andhämtningen övergick till högre, upphetsande stön.

Hon lutade sig framåt över hästryggen, mannen öppnade upp sina byxor och hon kände hur hennes grepp om hästens man hårdnade när han tryckte toppen av sin hårda kuk mot hennes öppning. Den smekte prövande, tryckte på och trängde in.

AHHHH!…ohh!!! Försiktigt, viskade hon med en djup rynka i pannan och spände käken.

Hon lät händerna sära på de små skinkorna för att underlätta och han tryckte sig allt djupare in i henne. Han var enorm. Aldrig hade hon haft en så stor kuk inne i sig som fyllde upp och tänjde ut henne på detta sätt. Käkarna låste sig på henne när han försiktigt började röra sig fram och tillbaka och hon satt som klistrad runt honom och kände hur varje ven runt hans enorma kuk pulserade i henne. Varje stöt skickade en mikroorgasm längst med ryggraden och hon kände hur saliv rann ur mungipan.

Han stannade mitt i, lät henne vänja sig vid honom och upphetsat började hon röra sig fram och tillbaka tills dess att hon nästan hade tagit in hela honom i sig. Hon försökte hitta en bättre position, halvsatte sig upp och rörde höfterna runt, runt.

Glad och upphetsad gled hon upp och ner och kände hur det åter rann saft ur henne, den vita mannens magi var farlig. Den tog kontroll över henne på ett skrämmande sätt, gjorde henne till ett djur i brunst som bara levde för att släcka en rå och primitiv instinkt. Här ute, långt ifrån byns dömande blickar, kunde hon leva ut den, här ute i vildmarken kunde hon vara fri att släppa kontrollen.

Hon hoppades att John inte skulle märka hur våt hon var och om det var något han uppfattade så var det ingenting som han kommenterade. Greppet om hennes höfter hårdnade och han knullade henne djupare och djupare, snabbare och snabbare. Silverstråle kände hur elden rann fritt i hennes ådror, hur ögonen kröp upp i sina hålor och hur hon kom hårt över hans kuk. Hårt höll hon i sig i sadelknappen och kände hur musklerna klämde om den hårda kuken som borrade sig allt djupare in i henne. Kinderna blossade röda medan orgasmen sköljde över henne. Halvt inne i sin egen värld, hängande över hästens nacke, kände hon hur han kom och tömde en stor, varm sats i henne. Han kom fortfarande när han drog sig ur och små satser av varma spermier sprutade över den nakna stjärten. Han stönade till i hennes öra och tryckte in hela den enorma kuken i henne en sista gång. Tårna krullade ihop sig på henne och ett högt stön lämnade hennes läppar.

När han var helt tömd drog han upp byxorna och betraktade hennes nakenhet. Filten låg över hästen och naken och tillfredsställd satte hon sig upp. Leende satte han sin stora hatt på hennes huvud för att skydda henne från solen och skrattande hoppade hon ner från hästen. Med ett pillemariskt flin satte hon sig på huk, särade brett på benen och kissade framför honom innan hon började dansa omkring och lekfullt visa upp sig. Han skrattade, vred sig ner från hästen och plockade upp en blomma. Långsamt skrittade han fram till henne, gav henne den innan han drog upp henne i sin famn igen.

Vem är du, John Heart? Frågade hon och strök honom över skägget.
Ingen, ingen viktig… han stirrade stint ut i luften innan han snabbt vände blicken mot henne och log. En gång kanske, men inte längre.

Hon väntade ett slag på att han skulle säga något mer, utveckla sitt svar eller något annat men han förblev tyst.

Jag är Silverstråle, min far är hövding över vår by. Min familj har styrt byn i många generationer.
Vackert namn.

Irriterat kände hon hur kinderna blossade upp av komplimangen och hon lade sitt lilla huvud mot hans stora bröstkorg och slöt sina ögon.

De red tills himlen stod i brand och såg hänfört ut över den spektakulära solnedgången som målades upp över dem. Tysta stod de på klippavsatsen och njöt av varandras sällskap medan solen skänkte sina sista strålar för dagen och det blev dags att slå läger. John hade lyckats skjuta några vildkaniner under dagen och fick även tag på en vildkalkon, så medan han satte upp läger och tände en eld, gjorde Silverstråle i ordning middagen.

John satte sig vid elden när han var klar och såg på henne. Elden lös upp hennes nakna kropp och leende fångade hon hans blick. Hon satt på huk, särade brett på benen och sänkte armarna under brösten medan hon med flinka fingrar rensade och styckade upp dagens fångst.

Gillar du vad du ser?

Han lade sig ner och började tugga på ett grässtrå. Blicken fastnade på de fylliga brösten och vandrade ner till den blottade, nakna fittan.

Du är mycket vacker.

Hon gav honom ett nytt leende, tog en barkbit, som hon lagt upp köttet på och gick fram till honom. Tyst satte hon sig gränsle över honom och såg djupt in i hans mörka ögon. Hon gav upp ett dämpat stön, smekte bitar av kött mot sin våta slida och förde det sakta mot hans läppar.

Han åt allt tills fatet var tomt, upphetsad drog han henne till sig. Fick henne att sätta sig över honom och hungrig började han slicka henne. Gåshud spred sig över kroppen på henne och högt stönade hon ut i kvällen.

Hans varma tunga trängde in mellan läpparna, över klittan och masserade den hårt med tungspetsen. Hon borrade in sina långa naglar i hans bröstmuskler och han kände hur de nakna stjärthalvorna spände sig hårt i hans händer innan hon började skaka. Det långa, mörka håret hängde ner och han kunde bara skymta de hårt slutna ögonen innan hon gav upp ett högt stön och en hård orgasm fyllde henne. Låren skakade våldsamt och greppet om bröstmusklerna hårdnade, tungan slog allt snabbare mot henne och flera orgasmer på rad sköt genom henne likt elektriska stötar..

Ahaaaa! Ahh! Ahhh!! Sluta…! Jag.. klarar… inte… mer! Stönade hon.

Skrattande slutade han och andfådd sjönk hon ner på hans bröstkorg med andan i halsen. Hon gav upp ett tunt leende och strök det långa håret ur ansiktet.

Aldrig har jag kommit så hårt.

Hon stack in handen under skjortan, mellan knapparna, och började smeka hans bröst medan hon stint såg in i elden. Hans varma hand strök henne över ryggen och han såg henne falla i djup sömn.

Morgonen därpå började med en varm, skön känsla. John lyfte på hatten och möttes av Silverstråles varma leende. Hon hade hans morgonstånd djupt ner i halsen och förde huvudet långsamt upp och ner.

Gaadamargan, cawbay. Hälsade hon.

Han log, och sjönk ner på marken igen. Hon drog den enorma kuken ur halsen och vände sig smidigt om. Smekte toppen mot fittan och lät den glida in en bit. De små höfterna gled över skaftet, toppen gled in och smekte den våta öppningen innan hon bet ihop tänderna och bitvis tvingade in den i sig. Åter lät hon sig fyllas och hon kände hur smärtan långsamt gick över till ren njutning.

Du är så jävla stor, cowboy. Du får inte plats.

John skrattade och greppade tag i hennes höfter.

Var inte rädd, jag får plats.

Försiktigt trängde han djupare in i henne.

Oh, ahh…! Försiktigt. Ahaha! Ahah!

Hon satte händerna mot hans knän och lät höfterna slå snabbare upp och ned. Låren spände sig ner när de arbetade och hon kände hur han blev hårdare och växte sig allt större i takt med hennes ridande rörelser. Han tänjde ut henne och hon tvingades slå av på takten. De stora, varma händerna greppade om hennes höfter och han fick henne att studsa upp och ner, han trängde djupare och djupare in i henne. Knullade henne hårdare, snabbare.

Ahhaha! Lugn… Gnydde hon medan hon försökte ta in hela honom.

Det var en enorm känsla, en känsla av upprymdhet, instinkt och upphetsning. Sakta började hon närma sig tanken på vem hon själv blev här ute i vildmarken. Kanske var det inte mörk magi… kanske var det hon själv som var den mörka, djuret… vilden.

När hans ben spände sig och hon kände att han var på väg att explodera hoppade hon av och körde ner så mycket hon kunde av honom, långt ner i halsen. En stark hand lade sig över hennes huvud och hon andades tungt genom näsan. En stor, varm sats sprutade ner i halsen och leende svalde hon allt.

Var det skönt?

Han sa inget men sjönk ner på marken och andades tungt med ett stort leende på läpparna.

De åt under tystnad, gjorde i ordning hästen och red vidare i soluppgången.
De passerade flera spår av det hårda livet på prärien, övergivna vagnar och rester av människor vars öden de bara kunde gissa, låg utspridda längs med vägen. På håll skymtade de till och från dammoln av andra ryttare, kavalleriet, banditer eller andra urinvånare, det var svårt att säga, så de höll sig bland det lilla skydd som de karga landskapet hade att erbjuda. Framåt eftermiddagen vilade de i skuggan av en utskjuten klippavsats medan de såg några av traktens urinvånare jaga bufflar under vilda hejarop.

Vänner? Frågade John och såg på henne.

Silverstråle spejade ut och såg på ryttarna.

Vet du, de ser ut som Comancher. Kom vi ser om de har något att byta.

Utan att vänta in Johns svar sprang hon på nakna fötter ner till jägarna. När hon var nära nog gav hon upp ett ylande läte och de två jägarna hälsade henne med liknande läten. John red upp bakom henne på behörigt avstånd och lät Silverstråle föra deras talan. Förvånat såg han att jägarna var två unga kvinnor och imponerat såg han på de fällda villebråd som hängde från deras sadlar. De två kvinnorna såg lika utforskande på honom och utbytte ord på ett främmande språk tillsammans med Silverstråle.

De säger att de är villiga att ge oss en båge och pilar samt en revolver. De har också lite kläder och rent vatten de kan avvara. Förklarade Silverstråle och såg upp på John.

Okey, vad vill de ha i gengäld?

Silverstråle skrattade och sa något till de båda kvinnorna. De fnittrade till och gjorde en gest att hon skulle fortsätta.


De har aldrig varit med en vit man förut och jag berättade om din… stora lycka. De vill knulla dig, vad säger du cowboy?
Ska jag knulla dem för en pil och båge?
Och en revolver. Och rent vatten.

John såg på de två förväntansfulla kvinnorna och hoppade ner från hästen.

Hur…?

Mer behövde han inte säga, de två kvinnorna hoppade snabbt ur sina kläder och satte sig på knä framför honom. Försiktigt satte den ena sin hand mot hans enkla byxor och började långsamt massera honom. Handen gick längre och längre ner och förskräckt släppte hon taget om byxorna. Hon tog den andra kvinnans hand och förde den bryskt mot samma ställe, kvinnan petade lätt med ett finger och drog den hela vägen. Trevande öppnade de upp byxorna och drog fram den halvhårda kuken och som i trans började de slicka den från vardera sida. Två varma tungorna gled hungrigt fram och tillbaka.

Den ena började suga medan den andre fortsatte att slick, i lugn takt turades de om och gjorde det till en tävling om vem som kunde få ner mest av honom ner i halsen. Den ena kvinnan hostade till och strängar av saliv gick från den stenhårda kuken till hennes fylliga läppar. Den andre ställde sig på alla fyra, hennes väninna greppade kuken med ena handen och smekte in toppen mellan de rosa läpparna och drog den hårda kuken över den våta öppningen. Hon lät saliv rinna över toppen av kuken innan hon styrde in den i sin vän. Kvinnan på alla fyra började stöna högt när John trängde in i henne och tryckte handen mot hans höft som för att skapa ett visst utrymme mellan dem. Han greppade hennes hand och låste den över ryggen på henne innan han började knulla henne allt hårdare. Väninnan satte sig i gräset bredvid dem och förde sakta in en hand mellan sin vän lår. Allt snabbare smekte hon henne i takt med Johns rörelser.

Upphetsad av scenen som utspelades framför sig sjönk Silverstråle ner på huk och särade brett på benen. Kåt lät hon fingrarna glida in i sig medan hon lät den lediga handen glida över ett naket bröst. Hon hörde hur den första kvinnan kom och såg hur John lade sig ner på marken och hur den andra kvinnan satte sig på honom. Med gungande lår sjönk hon ner med en djup rynka i pannan och ett högt stön. Den andra kvinnan satte sig bakom henne. Kysste henne över halsen och låste sina fingrar om de hårda bröstvårtorna. Kvinnan som red John stönade allt högre och förde sin väns hand ner mellan sina lår. Vännen smekte allt snabbare och snart sprutade den andra kvinnan ut sin saft över John och vattnade det torra gräset under dem. Silverstråle trängde sig in och tillsammans smekte, drog, sög och kysste de den enorma kuken tills han kom över dem alla tre. Stänk av spermier träffade dem i håret och över ansiktet och uppspelta över den nya erfarenheten fnittrade de alla tre till och utbytte några ord med varandra. Silverstråle fick ärva en kort poncho som i alla fall täckte brösten och ryggen något. Den ena kvinnan gav henne också ett par skinnstövlar och vant spände hon sedan på sig revolverbältet och hängde pilarna och bågen över axeln.

De återvände till sin skuggplats under klippan, väntade in kvällssolen innan de red vidare en stund för att sedan slå läger. Vid skymningen tände de sin eld, åt av gårdagens rester och sedan låg de tillsammans i varandras armar och såg in i den falnande elden medan de pratade om sällsamma ting. I alla fall pratade Silverstråle om sällsamma ting medan John låg tyst och lyssnade på hennes lugnande röst.

De vaknade tidig nästa morgon av en störtskur och överraskade tog de skydd under ett träd medan de dyblöta såg hur den grå himlen öppnade sig och sände bullrande åskljud över horisonten.
Silverstråle torkade regndroppar ur ögonen såg upp på John.

Det är bra med regn, andarna är med och ger oss styrka.
Om du säger det lilla apache.

John satt lutad mot trädet och tände en tjock cigarr medan han såg upp på henne. Silverstråle stod vänd mot honom och spanade upp mot bergen. Vinden blev starkare och slet i hennes hår och fick den korta ponchon att fladdra till och blotta hennes nakna stjärt. John blåste ut en tjock rökring och hade svårt att släppa henne med blicken.

Vad är det? Frågade han tillslut.
Ser du inte?

En tjock dimma växte sig allt snabbare runt dem och höga skuggor närmade sig. Genom dimman hördes dova trumslag och någonting rörde sig ute vid periferin. Snabbt drog de båda sina revolvrar och ställde sig rygg mot rygg. John blåste självsäkert ut en tjock slinga av grå rök medan han spände hanen med ett klickande ljud. Silverstråle stod tyst med säker hand samtidigt som hon följde skuggorna med den laddade revolvern. En lång, mager man i en trämask klev ut ur skuggorna.

Överraskad spärrade Silverstråle upp ögonen och hölstrade vapnet snabbt innan hon slängde sig på sina knän och böjde sitt huvud vid mannens fötter.

Store Ga’an?! Vad gör ni här?

John siktade mot varelsens huvud och tog modigt ett steg fram.

John, detta är Ga’an, den stora anden. Sänk ditt vapen.

Vad? Andar?! Skitsnack apatchie.

Ga’an sträckte sig efter John och lade en hand på hans axel. De stod så en stund tills John sänkte armen och förbluffat såg ner på Silverstråle.

Silverstråle såg på den tysta, maskklädde anden.

Vad vill ni, store ande?

Anden sa inget men lyfte handen igen och pekade bort mot horisonten.

Vad är det?

Hon kisade och spärrade sedan upp ögonen.

En storm är på väg, en twister, och en stor sådan vad jag kan se.

En storm är på väg…? Mumlade John och såg stint bort i horisonten.

På snabba fötter drog Silverstråle till sig sadeln och slängde den över hästen, spände åt och hoppade upp på hästryggen.

John! Kom! Vad håller du på med!?

Dyblöt och med regn droppandes från sin hatt reagerade han knappt på hennes ord. Hon red fram till honom och fick till slut upp honom bakom sig.
Snabbt vände hon sig till anden, lade handen på bröstet och bugade.

Tack!

Anden förblev tyst men mötte hennes bugning med en egen, innan den vände tillbaka in bland dimmorna och försvann.

Silverstråle satte hälarna i sidan och red upp i en vildsint galopp.

Vart ska vi?! Skrek John i örat på henne för att överrösta vinden och åskan.
Fort Nox, det är vår bästa chans.
Stelfrusen låste han sina händer om höfterna på henne.
Det är en dålig idé. Vi kommer inte att vara välkomna där.
Med mig? Ett rödskinn i ett kavallerietläger, menar du?
Lita på mig, det är en dålig idé.
En dålig idé vore att stanna kvar här ute och låta stormen ta oss.

De sista orden försvann i vinden och halvt om vände hon sig om.

Vad sa du?!
Inget… jag sa inget!

Efter tre timmar i motvind som skar som knivar mot deras blottade kinder, i ett regn som lämnade dem stelfrusna, kom de till slut fram till Fort Nox. Höga murar av trä och sten reste sig runt om och det var svårt att inte bli imponerad av byggnadsverket.

Silverstråle höll in hästen vid fortets vaktpost och väntade på att den unge mannen i nordstaternas färger skulle komma ut. Vakten kom utspringande täckt av en filt och en flackande lykta men stannade tvärt när han fick syn på henne. Vakten höjde lyktan med en grimas av förakt men svalde hårt de ord som låg på hans tunga när han såg vem som satt bakom henne.

Kapten? Vi väntade er tidigare… Är allt bra?

Den unge mannen gjorde honnör och ställde sig i givakt. Tyst synade han Silverstråle från topp till tå. Hans blick fastnade på den nakna, blottade slidan och törstigt slickade han regndroppar från läpparna.

Allt är bra private Johnson, en tornado är på väg hit. Förbered männen och rädda vad som räddas kan.
Ja, kapten! Genast!

Den unge mannen lämnade skyndsamt sin post och blåste samtidigt en melodi i en mässingstrumpet. Lägret vaknade till liv och ett enormt kaos bröt ut då soldater vällde ut för att raskt dra in djur, mat och ammunition under skydd. Silverstråle strök baksidan av handen över pannan, utmattad såg hon på John i skenet från en klar blixt från himlen. Hans raka käklinjer var hårt sammanbitna medan hans blick följde varje rörelse männen tog. De var kalla och beräknande och hon kände inte längre igen mannen som satt bakom henne. Vem var han egentligen? Hade det varit ett misstag att slå följe med honom?