(a/n: Uppföljare till min allra första novell ”Daniel och jag”, men kan även läsas fristående. Om du gillar den, skriv gärna och berätta varför ;))


En del saker var bara så typiska. Som att det alltid blev rött när man just kommit fram till övergångstället med moppen. Som att det alltid var tvunget att spöregna på midsommarafton. Eller att det alltid var ens bästa vän eller ens värsta fiende. Jag tror att det kallas ”lagen om alltings jävlighet”, och just den där midsommarkvällen var jag beredd att tro på den.

Jag satt ute på min polare Mickes veranda med en cigg och tjurade. Regnet smattrade mot taket, droppade från buskar och träd, förvandlade gräsmattan till lervälling. Åskan hade dånat för ett tag sedan men hade nu vandrat vidare. Ljusen var tända i alla hus på Mickes gata, folk hade flyttat festandet inomhus och skratten och musiken nådde ända ut i regnet. Festen pågick bakom mig, inne hos Micke också, ett fönster var öppet och släppte ut en tung matta av techno och allmänt oväsen. Folk var uppspelta och lyckliga, den obligatoriska skoltiden var slut och det var till synes oändligt lång tid kvar tills vi skulle behöva ta tag i våra liv igen. Jag drog ett sista bloss och fimpade mot den kalla stenen. Höga röster och fnitter hördes utifrån trädgården, ifrån partytältet som hade ställts upp i början av festen då solen sken och sedan glömts bort. Där hade nu några av småtjejerna samlats, men fråga mig inte vad de gjorde där. De verkade i alla fall ha trevligt, vilket var mer än man kunde säga om mig. Egentligen var det ju ganska lätt att resa sig upp, gå tillbaka in på festen och sluta vara en sån jävla tråkmåns. Men istället satt jag där på trappan och frös i linne och tunn skjorta. Anledningen hade ögon som två sommarhimlar och hette Daniel. Jag lutade mig tillbaka mot tegelväggen och suckade tungt. Efter den där dagen i mitt rum då allt förändrades hade vi sovit över hos varandra ett par gånger, och vi hade sovit i varandras sängar. Det var vår hemlighet redan från början. Men vi hade aldrig gått längre än till avrunkningar och någon enstaka avsugning. Och vi hade inte pratat om det, inte en enda gång. För när övergår attraktion i kärlek, när blir två älskare ett kärlekspar? Hur långt skulle vi egentligen våga gå, och hur långt ville vi gå? Helen hade dumpat Daniel kort efter den där första dagen och han hade varit låg en tid efter det, men det hade inte hindrat tjejerna från att ta honom i anspråk. Det var då jag hade upptäckt hur fruktansvärt svartsjuk det gjorde mig. Jag hade aldrig trott att det kunde kännas så starkt, det var som en värk djupt in i bröstet. Med andra ord hade det hänt, det som inte fick hända.
”Och årets puckopris går till Tobias Norén, kär i sin bästa killpolare. Bra jobbat, grabben!” muttrade jag rakt ut i luften och dunkade bakhuvudet mot väggen så att det gjorde ont. Jag hade hunnit nyktra till under min tid ute på trappan, och i det ögonblicket längtade jag efter att supa ner mig riktigt ordentligt, kanske hångla med nån brud, vilken som helst, bara för att få bort alla jobbiga tankar ur min skalle. Men på något sätt visste jag att Daniel inte skulle låta sig raderas så lätt.

Musiken där inne hade övergått från snabb techno till någon släpig ballad, och oväsendet var inte lika påtagligt längre. Folk hade tydligen blivit så fulla nu att det var dags för hångel. Jag försökte låta bli, men som på beställning gled bilden av Daniel med tungan långt nere i Jonnas eller Erikas hals upp framför mina ögon. Och jag hatade det, satan vad jag hatade det... Utan att riktigt tänka efter reste jag mig upp.
”Jag ska bara hämta jackan och sedan dra hem,” intalade jag mig. ”Jag ska bara hämta jackan, jag ska inte kolla vad han gör eller vem han gör det med som en svartsjuk jävla loser, jag ska bara hämta jackan...” Men jag var inte ens framme vid dörren innan den öppnades. Alla ljud blev dubbelt så starka. Ett taktfast dunkade och återkommande falsettyl från övervåningen sade mig att man hade hittat Mickes karaokemaskin. Daniel såg ut som om han hade sprungit ut till dörren. Han stod där i ingången som någon slags uppenbarelse, och om jag bara hade kunnat skulle jag ha gett mig själv en mental knockout för att tysta alla de känslor som bara vällde fram. Daniels ögon var stora och fyllda med något som jag inte kunde tyda, och det enda jag kunde tänka på var hur jävla fin han var och hur mycket jag ville ha honom. Han stod bara och glodde dumt på mig, som om han tvekade inför något, men sedan fick han något beslutsamt i blicken.
”Ska du dra eller?” hasplade han ur sig, och hur han kunde veta att jag just bestämt mig för att gå hade jag ingen aning om. Kanske hade han bestämt sig för att vi skulle gå.
”Jag hänger med.” sade han utan att vänta på mitt svar. Jag nickade bara förvånat. Var det något som jag hade börjat lära mig vid det laget var det att när vändingarna kom, var det bästa att bara följa med.

Regnet hade lämpligt nog bestämt sig för att dra sig tillbaka, och molnen tunnades ut alltmer på den djupblåa sommarnattshimlen. Exakt vad klockan var visste jag inte, sommarnätter så som denna hade en tendens att tänja ut sig tills inga siffror kunde mäta dem längre. Möjligtvis skulle man kunna mäta dem i känslor, och känslor saknades definitivt inte. Jag gick där bredvid Daniel på den blöta asfaltvägen och försökte med all min kraft att dölja vilken effekt hans närvaro hade på mig. Gång på gång kom jag på mig själv med att stirra på hans häck som gjorde sig alldeles fruktansvärt bra i de där svarta, tajta jeansen, och en stor del av min hjärna var strängt upptagen med att fundera över hur min hand skulle kännas innanför dem, kupande hans… Det höll med andra ord på att gå ordentligt åt helvete med mig, resonerade jag, när jag inte ens kunde vara i närheten av honom utan att få kåtslag. Vad Daniel tänkte vet jag inte, men något var det. Han gick lite för fort för att det skulle kännas naturligt, med ryggen sluttande och händerna djupt nerkörda i jeansfickorna. Då och då kastade han en blick över axeln, mot huset och festen som vi lämnade. Jag undrade om han hade druckit något alls under kvällen, det såg i alla fall inte så ut. Jag tänkte precis fråga vad som var på gång när vi kom runt en krök och Daniel plötsligt stannade. Knappt hade jag hunnit reflektera över uttrycket av återhållet begär i hans ansikte förrän hans läppar kolliderade med mina. Han klamrade sig fast i mig och kysste mig ömsom lätt och försiktigt och ömsom intensivt, nästan desperat. Men när jag hade hämtat mig så pass ur förvåningen att jag kunde besvara honom hade han redan dragit sig undan.
”Förlåt… fan också.” mumlade han, och det var äkta skam i hans ansikte.
”För vadå?” sade jag, som slagen av blixten. De välbekanta röda fläckarna började bildas på Daniels kindben, och han såg ner i marken som om han var rädd för att möta min blick.
”Jag kan inte hjälpa det… jag försökte strunta i det, försökte fortsätta som vanligt… det är bara det att inget är som vanligt, inget är som det var innan. Inget känns… som du. Helvete, jag försökte ignorera det, men jag vill fortfarande ha dig… så jävla mycket.” sade Daniel ner i marken.
Det blev tyst medan allting inne i mitt huvud stannade.
”Men det är lugnt, Tobbe, jag fattar alltså… jag fattar att du inte…”
Men jag hade redan tagit ett steg närmare, och jag placerade flinande mitt pekfinger mot Daniels läppar.
”Du snackar för mycket.”
”Men…”
”Håll snattran och häng med här istället! Jag ska visa dig en grej.”

Jag minns inte hur lång tid de där två kvarteren tog att springa, men jag minns att våra fingrar var tätt hopslingrade, och att det inte gjorde något. Att jag just i det ögonblicket sket fullständigt i om vi hade hela världen som publik. Och jag minns att vi inte sade ett ord till varandra, att det inte behövdes. Plötsligt stod jag bara där, hemma på den av min mor nyskurade altanen med Daniel vid min sida och fumlade med nyckeln. Mina föräldrar och min syster firade midsommar hos min moster i grannkommunen, och när vi snubblade in i den mörka hallen var jag oändligt tacksam för att de hade tänkt övernatta där. Jag drog igen dörren och låste den i samma rörelse. Daniel stod där, lutad mot hallväggen, och trots halvmörkret kunde jag urskilja hans leende, förväntansfullt som på en liten pojke vars födelsedagskalas just skulle till att börja. Jag drog honom intill mig, så nära att våra läppar bara nästan möttes. Sakta flyttade jag mina händer från hans skulderblad, lät dem mjukt glida ner över den vita bomullsskjortan, ner till midjan, och var särskilt noga med att stryka mitt finger upp längs den heta huden i glipan… Jag visste vad den här sortens beröring gjorde med honom, och när jag lät mina händer kupa och lätt krama hans fasta, underbara häck, drog han in ett andetag som lät som en väsning. Den simmiga glansen var tillbaka i hans ögon, och tanken på vilka böner som jag avsedde att framkalla från de där våta, härliga läpparna fick mina byxor att minska betydligt i storlek.
”Det var något du ville… visa mig?” flinade han svagt. Jag kramade febrigt om hans häck igen, hårdare den här gången, och lät tungan fladdra en gång över läpparna som hade blivit torra som sandpapper.
”Det här…” mumlade jag och kysste honom äntligen. Våra tungor talade kåthetens språk med varandra, smektes och brottades om vartannat, jag tryckte upp Daniel mot väggen i min iver att komma så nära honom jag bara kunde. Jag lät mina fingrar leka i hans hår, grep lätt i de blonda testarna. Daniels ena hand hade nästlat sig under mitt linne och hans tumme strök över min bröstvårta med runda rörelser, fick den att styvna, medan hans andra hand hade börjat famla med mitt bälte… Jag suckade otåligt, begravde munnen mot Daniels dunkande halspulsåder och smakade på den salta, heta huden, nafsade, lämnade märken. Min hand nuddade plötsligt vid hans hårda stånd, och jag kunde inte vänta längre utan lät fingrarna sakta börja glida längs skaftet. Det gick som en darrning genom Daniel, han stönade lågt och tryckte sin hårda kuk mot min hand. Jag kvävde impulsen att slita av honom byxorna där och då, tog istället ett bestämt grepp om hans bälte och släpade med mig honom bort mot mitt rum i andra änden av huset.

Med ett flin knuffade jag ner Daniel på min evigt obäddade säng, där vi så många gånger oskyldigt suttit och lirat NHL eller Time Splitters. Jag vräkte mig över honom och höll fast hans armar, och vi brottades en stund, småskrattande medan blodet dunkade allt hårdare och våra kroppar gneds mot varandra… men det dröjde inte länge förrän leken övergick i allvar. Jag älskade att ha Daniel under mig, så att jag kunde bestämma tempot, kontrollera honom. Och jag hade upptäckt att han i sin tur inte verkade ha något alls emot det… tvärt om. Daniels skjorta var vid det laget en enda röra av skrynklor och oknäppta knappar, så jag tog av den och började långsamt vandra med min mun från hans hals och vidare neråt. Hans flämtningar och fingrar som grep i mitt vaxstylade hårsvall sade åt mig att snabba på, men jag tvingade mig själv att ta det sakta och ignorerade mitt värkande stånd som spände ut byxorna till bristningsgränsen. Jag kysste hans nyckelben, lät tungan gå på upptäcktsfärd i det mjuka området vid halsgropen. Daniel luktade rakvatten blandat med ett beskt stänk av öl och cigaretter, och hans hud smakade salt och något som jag bara kunde definiera som kåthet. Jag tog hans ena bröstvårta i munnen och nöp med fingrarna runt den andra, imiterade munnens rörelser medan jag slickade och sög. Att ha honom precis såhär, under kontroll, tände mig något obeskrivligt och jag njöt av hans kåta, stenhårda bröstvårta mellan mina läppar. Jag nafsade lekfullt till, Daniel kastade huvudet bakåt med en väsning och pressade sin bula desperat mot min mage. Jag kysste ett vått spår ner längs hans överkropp och stannade precis vid jeanslinningen, kände de blonda fjunen kittla i näsan. Doften av Daniel virvlade upp i min hjärna, och jag klarade inte av det längre, jag ville ha hans kåta kuk i min mun, och det illa kvickt! Jag slet upp hans bälte med mina darrande händer och Daniel suckade som av lättnad när jag drog ner dragkedjan på hans jeans och krängde av dem. Hans kuk spände ut hans silvergrå boxers, och hans kåtsaft hade bildat en liten fläck i den mjuka bomullen. Det rödsvullna kukhuvudet stack ut vid resåren, glimmande av försatsen, och jag kunde nästan se hur kuken bultade och pulserade av blod.
”Du är så fin… så jävla het…” mumlade jag och mötte som berusad hans båda simmiga sommarhimlar. Men att se honom ligga där, flämtande, stenkåt och desperat fick mig att vilja leka ännu mer… Jag smekte av honom underkläderna, försiktigt för att inte ge honom någon stimulans. Jag placerade händerna på de smala pojkhöfterna och höll dem bestämt nere. Sedan dök jag ner mellan hans ben och började slicka och kyssa hans hud, men bara på insidan av låren och aldrig där han så gärna ville ha mig.
”Jag är s-å kåt… s-nälla…” flämtade Daniel och försökte förgäves trycka upp sina höfter mot min mun.
”Snälla vadå?” mumlade jag mot hans lår. Men istället för att låta honom svara förde jag upp tummen mot ollonet och gned den sakta några gånger längs den känsliga strängen på undersidan. Daniel stönade högt.
”Be mig…”
”Ahh… s-nälla Tobbe, sug mig… sug min kuk!”
Det ilade i min kuk för varje ord Daniel sade, och jag gjorde honom äntligen till viljes, jag tror inte att jag hade kunnat stoppa mig själv även om han inte hade bett om det. Jag runkade honom med höger hand och höll fast honom med den vänstra, samtidigt som jag lät tungan cirkla runt den våta, svullna toppen. Daniel utstötte små kvidande läten och grävde in fingrarna i lakanet. Jag tog mer och mer av honom i munnen och runkade honom allt ivrigare, lapade i mig hans kåtsaft. Snart var skaftet helt nedsölat av min vätska och hans, jag doppade mina lediga fingrar i dem och började stryka med den längs hans stjärtskåra… Daniel ryste till i hela kroppen och flyttade sig så att jag lättare skulle komma åt. Jag strök mina våta fingrar längs skåran ett par gånger, upp och ner, innan jag hittade hans trånga lilla hål och prövande förde in ett finger där. I samma sekund spändes alla muskler i Daniels underkropp, han svor högt och hans kuk skälvde spastiskt medan han pumpade min mun full av varm sperma. Lite förvånad svalde jag, slickade i mig allt han hade att ge. Sedan drog jag mig undan och dråsade ihop i sängen bredvid Daniel, noga med att inte nudda vid mig själv och på så sätt bli tvungen att slänga byxorna i tvättmaskinen. Daniel flämtade som om han hade sprungit ett maraton, men han vände sig ganska fort mot mig och i leendet som spelade i hans ena mungipa läste jag allt jag behövde veta. Han kastade en blick mot bulan som höll på att spränga mina byxor och skakade okynnigt på huvudet.
”Det där får vi allt och göra något åt…”

Mina byxor slängdes raskt på golvet, och fick bara några sekunder senare sällskap av mina underkläder. Daniel sparade på finesserna i sin iver att göra mig en gentjänst, och jag var inte den som klagade. Han kysste undersidan på min kuk med sina våta, vackra läppar innan han särade på dem och svalde mig hel. Mina händer vandrade av sig själva upp till hans blonda hårsvall, uppmuntrade honom, höll undan luggen som dansade mot min mage. Blicken han gav mig, en kåt, skälmsk blick, som talade om att han älskade det han gjorde, var nästan mer än vad jag klarade av.
”Mhm-mm… du suger så skönt… mhm-ah, klarar s-nart inte mer…” stönade jag, men Daniel bara frigjorde sin mun och lät handen fortsätta jobbet.
”Jag vill att du kommer…” viskade han hest och fortsatte sin ljuvliga behandling av min kuk. Hans mun var så våt och varm, och han tog så mycket av mig att jag stötte mot hans gom vid varje drag… Jag kände hur min kropp bara riste allt mer, och hela min värld upptogs av Daniels guppande blonda huvud, upp och ner upp och ner… Plötsligt kände jag hur Daniels ena hand kramade om och smekte mina pungkulor… Det blev för mycket, och jag kom i en explosion som nästan fick det att svartna för ögonen.

Det tog någon minut för mig att komma tillbaks ner på jorden, och det första jag såg var Daniels flin ovanför mig. Han hade spår av något vitt i mungiporna, som han långsamt slickade bort med den tunga som varit så olydig för bara en liten stund sedan. Han gled ner bredvid mig och vi kysstes, smakade våra egna safter i varandras munnar. Sakta släppte jag hans läppar, nu lite svullna efter all aktivitet, och såg igenom mörkret, in i de där blå ögonen som jag lärt mig att se känslor i. Jag kände en varm, distinkt känsla i magen, och jag undrade om detta verkligen bara var attraktion. Kanske var det något starkare än så. Daniel lät sin hand stryka längs min kind. Sedan kastade han en blick ner på våra underkroppar och skrattade till. Jag betraktade röran, och lät sedan blicken glida tillbaka upp i Daniels rodnande ansikte.
”Fan hur vi ser ut! Här krävs en dusch, eller vad säger du?”
Daniel flinade ännu bredare, men jag knuffade till honom och var uppe ur sängen innan han ens hunnit blinka. Vi sprang genom huset, stojandes och skrattandes, som två busiga ungar. Och kanske var det just precis det vi var.