Detta utspelade sig när jag var 22 år gammal, jag hade gått vård och omsorgsprogrammet på gymnasiet men inte hittat med vad jag ville jobba. Då hitta jag en jobbannons som personlig assistent till en 17 år gammal kille som behövde någon runt sig dygnet runt.

Jag sökte jobbet och blev kallad till en intervju där hans föräldrar deltog. Killen hette Lucas och var som sagt 17 år, han hade blivit diagnostiserad när han var 13 år gammal med en sjukdom som jag inte tänker nämna men som i slutändan skulle kräva hans liv, troligen innan han 21 års dag.

Han lämnade sällan föräldrahemmet för annat än läkarbesök och han led ofta av depressioner och gillade inte när människor tyckte synd om honom. Han hade haft flera assistenter genom åren, ofta äldre erfarna. De behövde någon som var mer i hans egen ålder och inte var rädd att stå på sig mot honom och som även kunde fungera som en vän. De nära vänner han haft innan sjukdomen hade alla gått vidare i livet, ingen hälsade på längre. Han spelade ofta mot dem online och hade sms kontakt och sådant men avståndet mellan dem växte undan för undan. Det var inte lätt bibehålla en relation då han inte gick i skolan längre på grund av sin sjukdom.

Föräldrahemmet hade fått en tillbyggnad som egentligen varit planerad som en förlängning av huset men som gjorts om till en lägenhet till Lucas. Det fanns en dörr som förband lägenheten med resten av huset men denne hölls stängd under dagarna när personalen var där för att respektera Lucas. Lägenheten hade sin egen ingång med en mindre hall innanför där personalen kunde hänga av sig ytterkläder. Där fanns ett badrum och pentry samt ett köksbord och några stolar.

Lucas hade långa perioder då hans ben inte bar honom och han antingen förblev sängliggande eller hänvisad till rullstol som han avskydde. När detta hände kom depressionerna också och han hans humör blev dåligt och han kunde skrika och svära vilket fått assistenter att sluta, de behövde någon som kunde ha överseende utan att vara medlidande. Var jag den personen?

Jag studerade fotona av Lucas, jag såg en ung kille med mörkt lockigt blont hår och blå ögon och han såg ut som vem som helst om det inte vore för den jävla sjukdomen han hade. Det här var något jag kunde jobba med kände jag omedelbart och tackade ja till jobbet.


De första månaderna var en inlärningskurva komma in i jobbet och komma och det team som fanns runt omkring Lucas, för det var inte bara jag, där fanns de som jobbade natt och de som jobbade dag som jag. Det dröjde inte länge innan jag fick se exempel på Lucas humör som hans föräldrar varnat mig för. Lena, den äldste av oss sa upp sig på stående fot och försvann från en dag till en annan. Detta gjorde dagskiftet kort men jag övertygade min chef att efter 6 månader som då gått klara jag mig ensam med Lucas och min chef gav med sig för han visste hur svårt det var att hitta en ersättare, det skulle bara vara tillfälligt sa chefen men vi visste båda bättre.

Under de kommande månaderna hittade jag och Lucas en rutin som fungerade, när han blev arg och förbannade över något lät jag honom gå på tills han en gång försökte ge sig på mig personligen och då markerade jag och det resulterade i att han aldrig gjorde om det. Exakt vad det var jag sa vet jag inte, men det fungerade. Han blev mer öppen med mig och kunde klaga på skoluppgifter han hade, varför göra dem, det var inte som om han skulle ha nytta av dem i framtiden, jag kunde förvisso hålla med honom men det var viktigt för hans mentala hälsa ha något att fokusera på om dagarna även om det kunde gå veckor emellan han utförde någon skoluppgift.
Där fanns ämnen där jag kunde hjälpa honom men jag upptäckte också att där fanns ämnen han brann för, som svenskan, han var duktig på att skriva och då menar jag DUKTIG. Han skrev med en inlevelse som en riktig författare och när jag sa det ville han inte lyssna på det örat, beröm hade han svårt för.

Jag cyklade till jobbet, en lyx för mig inte behöva ta stadsbuss mer än regniga dagar. Den här dagen var jag några minuter sen vilket inte var bra, jag var känd för att komma i tid. Jag sprang fram till ytterdörren och satte min tagg mot låset och gick in. Innan jag hinner hälsa som jag alltid gör när jag kommer hör jag ett lågt stönande ljud inifrån lägenheten. HELVETE. Lucas har en timme ensam på morgonen mellan att nattpersonalen går hem och jag kommer, det är så familjen vill ha det, eller Lucas, han vill ha tid för sig själv. Nu har han haft mer än en timme, snarare typ 70 minuter. De stönen hade jag aldrig hört ifrån honom innan och skynda in i lägenheten fortfarande med jackan på i tron Lucas blivit dålig och möts av synen honom i sängen med pyjamasbyxorna nerdragna, ögonen slutna och handen runt kuken och runkar till något på mobilen som stönar, ljudet jag hört.

Golvet knarra till, Lucas öppna ögonen och såg mig, blir högröd i ansiktet fortfarande med kuken i handen stående i givakt.

”Va fan Alice, du är ju tidig”, sa han och försökte skyla sig själv.
Jag vågade inte påpeka det faktum att jag faktiskt var sen.
”Förlåt, jag… jag bara hörde något… jag ska ta av mig”, sa jag med en gest mot jackan.
När jag kom tillbaka hade han rättat till kläderna men kuken var fortfarande hård och syntes tydlig genom tyget.
”Du behöver inte skämmas, det där är helt normalt för någon i din ålder.”
Han fnös till svar.
”Jo visst va.”
”Såklart det är. Tror du att du är den ende killen som kollar på porr?”
”Det är ju inte direkt som jag har mycket till val.”
”Vad menar du?”
”Men hallå? Se på mig. Det är ju inte direkt så jag träffar tjejer så…”
Han tystnade och såg in i väggen fortfarande röd om kinderna.
”Jag förstår vad du menar.”
Lucas vred på huvudet och jag såg tårar i ögonen på honom, det var nytt.
”Vet du? Jag har aldrig ens sett ett på riktiga pattar, bara på den här jävla skärmen”, sa han mot mobilen. ”Hur jävla patetisk får man bli?”

Jag vet inte vad som kom över mig, det var något med hans ansiktsuttryck som träffa mig som en käftsmäll. Innan jag hann tänka en gång extra tog jag tag i min topp och drog av den rakt framför ögonen på honom och innan han hann reagera följde min bh efter och föll till golvet. Våra ögon möttes innan han sänkte den och stirra på mina bröst. Jag har alltid varit stolt över mina fasta bröst, de är inte jättestora, 75B, men jag gillar dem.

Jag satte mig på huk bredvid sängen, tog hans hand i min och guida den till mitt ena bröst.
”Jag vet inte vad det är med killar och bröst”, sa jag och lät avslappnad ”det är ingen stor grej, känn här.”
Jag lät hans hand kupa mitt bröst och smeka det och det dröjde inte många sekunder innan han utforskade det på egen hand.
”Det är varmare än jag trodde”, sa han som hypnotiserad.
Jag började känna mina bröstvårtor styvna av hans smekningar. Min blick sökte sig till hans byxlinning där kuken letat sig fram igen. Försats rann ur ollonet, hans kuk var varken stor eller liten. Lucas var smal till kroppsbyggnaden, det hade sjukdomen sett till, men den störde inte hans kuk.
”Behöver du hjälp med det där”, sa jag med en blick.
Han blev högröd i huvudet igen när han upptäckte kuken var framme. Innan han hann svara drog jag ner pyjamasbyxorna och lät handen vidröra kuken. Lucas flämta till, det här var uppenbarligen första gången en kvinna vidrört honom på det här sättet. Långsamt började jag runka honom. Han släppte taget om mitt bröst och la sig ner och andades allt tyngre. Det dröjde inte länge innan han spände sig och sperma pulserade ut i flera tjocka kraftfulla strålar. De hamnade överallt, på hans mage, på min hand, i sängen. Jag slutade inte förrän varje droppe var ute. Efteråt flämtade han ansträngt.
”Mår du bra”, fråga jag oroligt.
Han öppna ögonen och såg på mig.
”Det där var det bästa jag någonsin varit med om.”

Jag reste mig upp från golvet och gick in i badrummet och tvättade noggrant av mig händerna. När jag titta upp och mötte min blick i spegeln såg jag att jag var rödflammig på kinderna och bröstvårtorna fortfarande var styva, jag var till och med lite fuktig mellan benen. Insikten slog mig. Vad FAN hade jag precis gjort?

När jag kom ut ifrån badrummet hade Lucas torkat av sig med en handduk han lagt fram för ändamålet sedan innan. Min bh och topp låg fortfarande på golvet och jag klädde omgående på mig.
”Vi får byta i sängen. Orkar du flytta dig till gamingstolen?”
”Ja, inga problem.”
”Jag skulle uppskatta om det här stannar mellan oss, annars lär jag blir av med jobbet.”
”Jag kommer inte säga något.”
”Tack. Jag gillar verkligen det här jobbet.”
”Du är den klart bästa personliga assistenten jag haft, och det säger jag inte bara på grund av det här som precis hände.”
”Det uppskattar jag höra.”
”Jag ska spela lite.”
”Gör så du, sen kanske lite skolarbete?”
”Ja, varför inte.”

Sängkläderna hamnade direkt i tvätten, Lucas hade sin egen tvättmaskin och torktumlare. Jag ville inte riskera någon såg spermafläckarna av misstag. Klar återvände jag ut och fortsatte dagen som om ingenting hade hänt.