Hanna
Hanna var nervs. Mer nervs n hon ngonsin varit sedan hon flyttade till den hr staden fr snart tre mnader sedan. Det vrkte i magen. Gatlyktorna klarade inte att lysa upp den asfalterade gatan. Det svaga ljuset lstes upp i duggregnet och mrkret.
Det stack till i henne nr hon tnkte p hur besviken Gustav blivit nr de inte kunde trffas. Det var lrdag, men hon kunde inte. Hon hade annat som fick komma fre.
Hon skyndade p stegen. Under armen hade hon mappen med en kopia av den under grdagen s brutalt avrttade uppsatsen.
- Jvligt amatrmssigt, hade psykologiprofessorn sagt och flinat.
Infr hela klassen. Infr alla. Han hade hllit uppsatsen hgt ver huvudet. Flinat.
- Fattar bara inte hur du kunde bli antagen, fattar det bara inte.
Sedan hade han rivit av uppsatsen p mitten. Infr hela klassen, s att alla sg det.
Professorn nickade t henne och grinade.
- Dr, sa han och pekade p hatthyllan.
Hanna tog av den rda kappan, hngde den p en galge. Tog av skorna. Nr hon sg sig omkring i lgenheten tyckte hon att den liknade ett kontor. Mbler som inte var riktiga mbler. Utplacerade som p mf. I ett hrn en TV-apparat, i ett annat hrn en gammal tygsoffa. Ett soffbord med kakelplattor, och under bordet en tjock ful matta. Bodde han hr?
- Stt dig. – Dr.
- Jag tog med…
- Ja, ja…
- Men jag ville inte ha…
- Drick nu.
Hanna ville inte dricka av rdvinet som professorn hllt upp. Hon ville inte stta sig i den gamla mrka soffan. Men hon var rdd, ville inte misslyckas. Ville inte, fick inte. Hanna tog en klunk av vinet. Det plingade ifrn kket. Frn en micro.
- Det blir halvfabrikat, sa professorn och frskte le.
Potatisgratngen smakade inte mycket. Hanna och professorn t under tystnad. Han hllde upp mera vin, frst i sitt eget och sedan i hennes glas. Han satte sig nrmare henne. Hans gamla kropp tryckte sig mot hennes unga kropp.
De magra fingrar klmde p hennes lr. Han hade hunnit bli full. Fingrarna letade sig in mellan hennes ben. Mot hennes underliv.
- Kl av dig.
- Men, jag trodde, vi skulle… jobba med uppsatsen.
- Av med dem…
Hanna ville inte.
Hon hade jobbat s hrt hela sista ret, lyckats bli antagen till forskarutbildningen. Lyckats fixa lgenhet i andra hand. Trffat en kille som hon brjat tycka om. Jobbat s hrt med den frsta vetenskapliga artikeln hon ngonsin skrivit, och blivit frnedrad. Gng p gng.
Samma lppar som mindre n ett dygn tidigare frdmjukat henne. Nu grvde de sig in i hennes underliv. Tungan skte sig mot hennes varma inre rum. Lpparna sg p hennes klitoris, sg, - girigt.
Hanna cklades, och samtidigt knde hon, trots att hon inget hellre ville n att inte knna detta, hur kroppen sakta fylldes av kthet. Nej, tnkte hon. Inte nu.
Professorns lem blev synlig. Den var blek, rrig. Knshret tycktes ha glesnat, som hret p huvudet. Han r skallig mellan benen, tnkte Hanna. De vita gammelmansbenen var tckta av ngra lnga svarta hrstrn. Tunna, magra, svaga ben.
- Sra p benen, beordrade han Hanna.
Han runknade lite, gjorde sig beredd. Hanna srade p benen. Han tryckte in lemmen i hennes unga oskuldsfulla skra.
Utan att veta det hade han nu hunnit fre Gustav till Hannas hemligaste rum. Han hade vunnit ver Gustav. Hade han knt till detta skulle han ha sagt det till Hanna. Jag hann fre, skulle han ha sagt.
Han kramade Hannas brst. Lemmen var inne mellan hennes ben. Han krde lemmen in och ut. Han knullade henne. Fortare.
Nr det gick fr honom var det som nr man trycker ut litet av den vitfrgade flytande tvlen frn en flaska. Hanna mrkte det knappast.
- Nu skall du ha mera vin, sa han.
- Och ta mer av maten!
- Jag r inte hungrig.
- Smakade det inte bra, eller vadd?
- Jo, men …
- Men t d!
- Stt dig, sa han nr Hanna frskte resa sig fr att kl p sig.
- Stt dig ner.
- S jvla dlig var den inte, det frstr du vl? Vill bara att du skall skrpa dig! Frska bli ngon. Sluta vara en sn jvla idiot!
Hanna satt kvar i soffan. Naken. Professorns bleka lem vilade i det glesa mrka hnshret. Han satte sig nrmre Hanna, lade armen om hennes hals. Sa att han kunde kanske hjlpa henne.
- S du skall inte ha mer att ta? Eller vin?
- Nej, tack.
- Whisky kanske?
- Nej.
Han gick bort till mot ett skp som fanns bredvid TV:n och hmtade tv glas.
- Du vnjer dig, sa han. – Sedan tnker du inte s mycket p det, det blir ngot du bara gr. Alla gr det.
Nr jag var ung, tnkte han, d … Fan, hon fick vl knulla ngon annan. Nu knullade han henne, sedan knullade hon ngon annan. Inget konstigt med det. Man fr ta skit och ge igen p ngon annan. Skulle det vara s jvla svrt att frst?
- Nsta gng tnker du inte ens p det, det blir en vana.
Hanna svarade inte. Han placerade handen mellan hennes ben. Knde p hennes fitta. Lt ett finger frsvinna in i fittan. Fin fitta, tnkte han.
- Jag vill g nu.
- Jass.
- Ja.
- Vart d?
- Hem.
- Sra p benen!
Hanna gjorde som han sa. Hon srade p benen, satt dr vidppen.
- Jag vill g nu.
Han stirrade p hennes fitta. Njt av att hon satt dr ppen och frsvarsls.
Efter en lng stund tnkte han att det kunde vara bra fr i kvll. Han hade knullat henne. Han var njd.
- Ja, g d! G hem d!
Han fljde Hanna med blicken nr hon reste sig. Nr hon vnde sig om och drog p sig trosorna. Nr hon knppte p sig BH:n. Fljde henne med blicken. Han stirrade p hennes unga kropp nr hon knppte blusen. Nr hon drog p sig byxorna tnkte han p hennes fitta.
- Jag gr nu.
- Hej med dig, sa professorn.
- Ja, hej d, sa Hanna.
- Och, tack fr ikvll.
Men det sista hrde inte Hanna, hon var redan ute ur lgenheten. Redan p vg ner till den svagt upplysta gatan. Snart var hon ute i mrkret och duggregnet.
Det stack till i henne nr hon tnkte p hur besviken Gustav blivit nr de inte kunde trffas. Det var lrdag, men hon kunde inte. Hon hade annat som fick komma fre.
Hon skyndade p stegen. Under armen hade hon mappen med en kopia av den under grdagen s brutalt avrttade uppsatsen.
- Jvligt amatrmssigt, hade psykologiprofessorn sagt och flinat.
Infr hela klassen. Infr alla. Han hade hllit uppsatsen hgt ver huvudet. Flinat.
- Fattar bara inte hur du kunde bli antagen, fattar det bara inte.
Sedan hade han rivit av uppsatsen p mitten. Infr hela klassen, s att alla sg det.
Professorn nickade t henne och grinade.
- Dr, sa han och pekade p hatthyllan.
Hanna tog av den rda kappan, hngde den p en galge. Tog av skorna. Nr hon sg sig omkring i lgenheten tyckte hon att den liknade ett kontor. Mbler som inte var riktiga mbler. Utplacerade som p mf. I ett hrn en TV-apparat, i ett annat hrn en gammal tygsoffa. Ett soffbord med kakelplattor, och under bordet en tjock ful matta. Bodde han hr?
- Stt dig. – Dr.
- Jag tog med…
- Ja, ja…
- Men jag ville inte ha…
- Drick nu.
Hanna ville inte dricka av rdvinet som professorn hllt upp. Hon ville inte stta sig i den gamla mrka soffan. Men hon var rdd, ville inte misslyckas. Ville inte, fick inte. Hanna tog en klunk av vinet. Det plingade ifrn kket. Frn en micro.
- Det blir halvfabrikat, sa professorn och frskte le.
Potatisgratngen smakade inte mycket. Hanna och professorn t under tystnad. Han hllde upp mera vin, frst i sitt eget och sedan i hennes glas. Han satte sig nrmare henne. Hans gamla kropp tryckte sig mot hennes unga kropp.
De magra fingrar klmde p hennes lr. Han hade hunnit bli full. Fingrarna letade sig in mellan hennes ben. Mot hennes underliv.
- Kl av dig.
- Men, jag trodde, vi skulle… jobba med uppsatsen.
- Av med dem…
Hanna ville inte.
Hon hade jobbat s hrt hela sista ret, lyckats bli antagen till forskarutbildningen. Lyckats fixa lgenhet i andra hand. Trffat en kille som hon brjat tycka om. Jobbat s hrt med den frsta vetenskapliga artikeln hon ngonsin skrivit, och blivit frnedrad. Gng p gng.
Samma lppar som mindre n ett dygn tidigare frdmjukat henne. Nu grvde de sig in i hennes underliv. Tungan skte sig mot hennes varma inre rum. Lpparna sg p hennes klitoris, sg, - girigt.
Hanna cklades, och samtidigt knde hon, trots att hon inget hellre ville n att inte knna detta, hur kroppen sakta fylldes av kthet. Nej, tnkte hon. Inte nu.
Professorns lem blev synlig. Den var blek, rrig. Knshret tycktes ha glesnat, som hret p huvudet. Han r skallig mellan benen, tnkte Hanna. De vita gammelmansbenen var tckta av ngra lnga svarta hrstrn. Tunna, magra, svaga ben.
- Sra p benen, beordrade han Hanna.
Han runknade lite, gjorde sig beredd. Hanna srade p benen. Han tryckte in lemmen i hennes unga oskuldsfulla skra.
Utan att veta det hade han nu hunnit fre Gustav till Hannas hemligaste rum. Han hade vunnit ver Gustav. Hade han knt till detta skulle han ha sagt det till Hanna. Jag hann fre, skulle han ha sagt.
Han kramade Hannas brst. Lemmen var inne mellan hennes ben. Han krde lemmen in och ut. Han knullade henne. Fortare.
Nr det gick fr honom var det som nr man trycker ut litet av den vitfrgade flytande tvlen frn en flaska. Hanna mrkte det knappast.
- Nu skall du ha mera vin, sa han.
- Och ta mer av maten!
- Jag r inte hungrig.
- Smakade det inte bra, eller vadd?
- Jo, men …
- Men t d!
- Stt dig, sa han nr Hanna frskte resa sig fr att kl p sig.
- Stt dig ner.
- S jvla dlig var den inte, det frstr du vl? Vill bara att du skall skrpa dig! Frska bli ngon. Sluta vara en sn jvla idiot!
Hanna satt kvar i soffan. Naken. Professorns bleka lem vilade i det glesa mrka hnshret. Han satte sig nrmre Hanna, lade armen om hennes hals. Sa att han kunde kanske hjlpa henne.
- S du skall inte ha mer att ta? Eller vin?
- Nej, tack.
- Whisky kanske?
- Nej.
Han gick bort till mot ett skp som fanns bredvid TV:n och hmtade tv glas.
- Du vnjer dig, sa han. – Sedan tnker du inte s mycket p det, det blir ngot du bara gr. Alla gr det.
Nr jag var ung, tnkte han, d … Fan, hon fick vl knulla ngon annan. Nu knullade han henne, sedan knullade hon ngon annan. Inget konstigt med det. Man fr ta skit och ge igen p ngon annan. Skulle det vara s jvla svrt att frst?
- Nsta gng tnker du inte ens p det, det blir en vana.
Hanna svarade inte. Han placerade handen mellan hennes ben. Knde p hennes fitta. Lt ett finger frsvinna in i fittan. Fin fitta, tnkte han.
- Jag vill g nu.
- Jass.
- Ja.
- Vart d?
- Hem.
- Sra p benen!
Hanna gjorde som han sa. Hon srade p benen, satt dr vidppen.
- Jag vill g nu.
Han stirrade p hennes fitta. Njt av att hon satt dr ppen och frsvarsls.
Efter en lng stund tnkte han att det kunde vara bra fr i kvll. Han hade knullat henne. Han var njd.
- Ja, g d! G hem d!
Han fljde Hanna med blicken nr hon reste sig. Nr hon vnde sig om och drog p sig trosorna. Nr hon knppte p sig BH:n. Fljde henne med blicken. Han stirrade p hennes unga kropp nr hon knppte blusen. Nr hon drog p sig byxorna tnkte han p hennes fitta.
- Jag gr nu.
- Hej med dig, sa professorn.
- Ja, hej d, sa Hanna.
- Och, tack fr ikvll.
Men det sista hrde inte Hanna, hon var redan ute ur lgenheten. Redan p vg ner till den svagt upplysta gatan. Snart var hon ute i mrkret och duggregnet.