Jag Anna, en slavinna 4 (Dagbok)

Författare: Anna38 Datum: 2004-10-19 18:23:43

Kategori: BDSM

Läst: 7 877 gånger

Betyg: 3.2 (306 röster) 1 medlem har denna novell som favorit



Jag Anna, en slavinna 4 (Dagbok)

(Hr kommer lite fler plock frn dagboksanteckningarna, var s goda)


Flugorna

Min egen Kra Herr Dagbok,

Fr att du ska f en uppfattning om hur TOTAL jag frsker lta min lydnad vara s ska jag bertta en RYS-MYS hndelse som intrffade hos min Herre A.

(Det var ganska tidigt i vrt Herre slavinna-frhllande d jag var precis fre 20 r. Jag vet att Du tnker: Ung och blgd.
OK, s var det nog och jag lskade min fjrran prins p hans vita hst.)

Han hade en hrlig och otroligt kittlande fantasi.

P vren hade vi hmtat ner saker frn vinden och ngra husflugor hade vaknat till liv och kommit ner. Dr var ocks en stor fluga (som barn kallade vi dom fr "spyflugor") stor, blgrn och cklig. Jag hatar flugor och kan bli fullstndigt galen nr de surrar omkring mej.
Att f in en i sovrummet en sommarmorgon ska vi inte tala om.

Jag brjade direkt i stdiver och gammal hmnd att jaga dom med en flugsmllare. Men min Herre avbrt mej.

Jag skulle precis sga att jag ville ha bort dom, nr han stoppade mej. Han bestmde punkt och det kndes s sknt nr han bestmde.

Han sa att han skulle g till djuraffren och strax komma tillbaka och jag frstod att han hade sett ngon ny flugfngare, som han ville testa.

Nr han kom upp befallde han mej:

NAKEN!

Jag reste mej upp och slet klderna av mej, stllde mej i Orderstllningen och vntade p att bli dominerad.

SOMERSAULT! (eg. KULLERBYTTA)

Jag bjde mej framt och ner till golvet, satte nacken och axlarna i det och slog en kullerbytta framt, (det var en intrnad (ls inrisad) stllning som det gr blixtsnabbt att inta) och stannade nr stjrten var precis rakt upp mot taket, nacken bjd mot golvet. Benen flg snabbt starkt isr och trna greppade mot golvet framfr mej, fr balansens skull. Jag visste att denna stllningen blottar underlivet mer fullstndigt n ngon annan stllning. Han kunde ju uppifrn se mej som underifrn. (Att det kan vara s rysligt intressant.)

PPNA!

Blixtsnabbt for mina hnder upp och drog isr blygdlpparna.

Jag hade noll uppfattningen om vad som skulle ske, frmodligen hade han glmt flugorna.

S tog han fram en liten flaska och hllde ngot in mellan blygdlpparna och fljde skran bakt till stjrthlet och "duttade" lite p skinkorna och drog en strng av vtskan p insidorna av bda lren. (Den var seg, klibbig som sirap - drfr kallar jag den sirap - men vet n i dag inte var det var. Han hade flaskan kvar. Men FLUGORNA blev som tokiga)

"Du ligger blickstilla och rr dej inte ur flcken, inte s mycket som ett finger fr du rra, har du frsttt?"

"Ja Herre", svarade jag och brjade lngsamt att fatta, det som jag hade haft en ryggradsknsla av redan nr jag fick ordern om kroppsstllningen, vad han hll p med nr en fluga landade p min vnstra skinka och brjade spatsera omkring, sedan kom fler.

(Det jag knde frn brjan att han skulle vnta tills flugorna landade p mina skinkor och d klappa till med flugsmllaren, men detta var nnu mer utstuderat.)

De drog som av magneter till "sirapen", som de sg upp med sina snablar - eller vad det r de har.

Hans order om att jag skulle ligga blickstilla ringde fortfarande i min ron och hetsade ngon nerv i magen.
Han skulle minsann f se att jag lg blickstilla.
Min jrnvilja drinne knde sej utmanad och Du kommer lngre fram att frst att det kan vara perfekt fr en lydig slavinna att ha en jrnvilja. Det gr, p ett svrfrklarligt stt, att hans vilja frstrks nr han rder ver en jrnvilja. Vi hade diskuterat min jrnvilja tidigare och nu ville han frsts stta mej p prov.
Han skulle inte vinna bestmde jag mej fr.

Han hmtade videokameran (den frsta typen av video som kom ut, VHS eller ngot sdant) med stativ och belysning och startade upp dem och riktade in mot min kropp.

"Jag kommer att titta p videon om en stund och om jag ser den minsta rrelse, att du ens rycker i skinnet fr att skrmma bort flugorna, s har du brutit ditt lydnadslfte. Du fr inget straff, men du har brutit ditt lfte och frlorat, har du frsttt?".

"Ja, Herre", svarade jag och nu brjade jag frst vidden av testet.
Men jag var fast i min vertygelse, jag skulle ligga blickstilla och han skulle inte vinna. Men jag frstod att detta skulle bli supersvrt. Bacillen knde sej hetsad av att han ha beordrat mej att ligga stilla.

Sedan gick han, jag hrde honom ppna och stnga ytterdrren och jag lg kvar i denna fullstndigt blottade och utlmnade stllning (utlmnad t flugor, som jag hatade - hatar).

Hade han bundit mej och mina hnder, s hade han gjort mej en tjnst, men att kunna rra hnderna och samtidigt vara tvungen att uppbda all min koncentration fr att inte rra ett finger, inte rra en muskel, inte en ryckning i skinnet det var fruktansvrt - men ocks ondligt sknt, som du nog frstr. Jag visste att kameran vervakade mej men mitt eget samvete tillt nnu mindre av rrelse n en apparat.

Jag knde mej s fullstndigt utlmnad, nr en fluga landade p mitt hgra lngfinger (som hll isr ena blygdlppen) och spatserade under ett fruktansvrt kittlande, frn fingret, upp p blygdlppen, vidare ner mellan de i srdragna inre lpparna och ner mot min blottade slidmynning.

Jag knde som i ultrarapid hur den stannade och surrade med vingarna. Samtidigt kom en annan promenerande frn min vnstra skinka och ner mot min anus och jag visste att jag ofrivilligt skulle rycka till om den kom dit. Men jag koncentrerade mej och koncentrerade mej och koncentrerade mej p att L Y D A !!!

Han skulle fr-b-e mej inte sej en rrelse.

Det var speciellt utstuderat, knde jag, att verlta vervakningen av mej till en dd grej (videon) och lta sm hjrnlsa djur skta hndelsekedjorna.

Lyda att inte rra en muskel, inte skinnet, som kittlade oerhrt under alla dj-la flugftterna.

Den som var p vg mot min anus gick ner i skran och brjade suga upp med sin snabel. S brjade den surra med vingarna. Jag tror att det var s klibbigt att de fastnade och mste sl med vingarna fr att komma loss, eller ngot.

S gick den i skran upp mot min anus och jag knde promenaden millimeter fr millimeter. Det hjlpte mej att det kittlade p flera stllen samtidigt fr pltsligt brjade den eller de som var nere vid slidmynningen att ocks surra och jag knde att en hade gtt ganska lngt in.

Min "grymme" Herre (jag lskade honom) hade frmodligen hllt in lite av sirappen en bit in i krleksgngen som jag med fingrarna, lydigt mot min Herre, drog isr. Nr en tredje fluga brjade ocks surra inne vid min slidgng, trodde jag att jag skulle bli tokig.

Jag hade bara behvt att slppa blygdlpparna s skulle jag ha klmt ihjl den, men ICKE, jag hll hela tiden isr min blygdlppar, trots kittlandet, trots utlmnandet, trots att jag tvingades blotta min innersta hemlig fr de hemska djuren, trots..

ALLT FR ATT LYDA, men ocks fr att inte frlora vadet. Mitt i all galenskapen fick jag en fullstndigt obegriplig impuls att jag skulle vilja ppna ytterligare p mina blygdlppar fr att blotta mej nnu mer, frdmjuka mej nnu mer, driva det nnu nrmare grnsen fr vad som gr att utfra. Men frbudet att rra en finger eller en muskel hindrade den galna tanken ifrn att bli verklighet.

(Jag har eftert finderat hur jag kunde f en sdan galen knsla och har kommit fram till att det frmodligen var att nr jag i en knslotopp knde att jag klarade det s ville slavinnan inom GE nnu mer lydnad, jag vet inte)

Nu knde jag att hade jag BARA ftt ris som straff s skulle jag ha givit efter fr ngra av impulserna att rycka i musklerna, fr att liksom f mej sjlv straffad p ett motsgelsefullt stt, men han hade (ganska smart) utmanat min lydnad direkt genom att sga att jag INTE skulle f ett straff men att jag istllet BRT mitt LYDNADSLFTE till honom och han visste att det skulle aldrig mitt samvete tillta, det var omjligt fr mej att gra.
Jag visste ju ocks att han i lydnadslftet hade vvt in hur mycket jag lskade honom, s det var omjligt fr mej att frlora denna kampen. Och jag lovar, en kamp var det, millisekund fr millisekund. (Vrt perceptionsminne klara av 10 signaler per sekund.)

Hade jag BARA blivit bestraffad s vet han att jag skulle frska f pisk och medvetet eller omedvetet givit upp tidigare.

Men jag kan inte och skulle aldrig tillta mej att bryta ett lydnadslfte. Han har tnjt p de grnserna och testat mej p den punkten mnga gnger, bde fre och eftert, under dessa tv r. Jag har ftt utfra s svra tester att det r p grnsen till det omjliga.

Jag mste fr Dej Kre Herr Dagbok erknna att jag innerst inne inte trodde att jag skulle klara det hela vgen, utan flyttade det framt i bara en sekund till, bara en sekund till.

Detta sekundflyttande hjlpte mej hela vgen fram.

S kom han ntligen tillbaka och tittade ner p mej dr jag lg och kmpade i denna ULTIMATA LYDNADEN. De frhatliga flugorna kittlande och surrande p flera stllen samtidigt.

"Nu ska jag hjlpa dej", sade han uppmuntrande och rckte mej bjrkriset och sade t mej att slppa blygdlppen p hger sida.

"Du fr sl med detta men bara trffa ditt eget skinn och naturligtvis de flugor som Du trffar.".

"Tack Herre" och jag lovar att jag var tacksam. Jag tog riset och drmde till direkt rakt ver mina blygdlppar och visst kom kvistarna (som du sjlv vet) ner i slidppningen och flugorna lyfte, men bara fr att landa p ngon av de andra platserna med "sirap".

Trffarna ver mina mest knsliga stllen, jag vet inte ens om det gjorde ont. Jag fick s mnga insignaler samtidigt att jag inte kunde skilja dem t.

Jag slog till ver vnsterlret och de lyfte. Jag slog rakt mellan, de i den frdmjukande stllningen srade skinkorna och trffade naturligtvis rakt p anus, som jag knde drog ihop sej. (Hoppades att det inte rknades). Slog terigen ver sktet, dr de landade igen. Jag lovar att de var fruktansvrt envisa frmodligen hela tiden lockade av "sirapen". Efter att jag "vilt" hade piskat mej sjlv 20 - 30 slag, avbrt han.

"Nu ska du f din slutliga hmnd" bestmde han.

Jag fick resa mej, hmta flugsmllaren och naken springa omkring och jaga och dda flugorna. Gissa om jag knde det som en gruvlig hmnd. Han satt i en ftlj och tittade roat p nr jag naken och lydigt bjd honom p show.

Nr jag var klar s fick jag g ut och tvtta av flugsmllaren och sedan komma in igen. Naken fick jag lgga mej ver hans knn och fick ett 10-tal vlkomnande slag p stjrten av smllaren. Den svider lite, men smller mest.

Nr vi sedan tillsammans tittade p den svartvita videofilmen fick jag GODKNT. Men knde att jag upplevde allt intensivt EN GNG TILL, men nu i en annan vinkel. Jag kunde ocks minnas vilka sekunder jag var nra att ge upp, ge efter.

Nu frgar jag Dej, hur mnga tror du hade klarat detta med enbart med viljan och lydighet? Nja, jag r bara lite stolt fr mina egna krav p mej som lydig och fullstndig slavinna r egentligen hgre.

Och det hetsar bacillen att begra nnu mer utav mej sjlv.

(Jag knner, som kvinna, att den fullstndigt och totalt underkastande slavinna som min Herre har r min gva till honom. En gva som bara till en viss liten del visar den krlek som jag uppfylls utav nr jag tittar p honom och knner att mitt hjrta ville brista av ren och skr krlek. Nr trarna kommer i gonen bara utav den exploderande och ofngbara krleksknslan.)

Tack fr att Du vill lyssna Herr Dagbok

Kramar
Anna

++

Annas mjlksyra
Kre Herr Dagbok,
Hej igen.

Min frsta Herre Ali var mycket hrd och krvande, (ibland fr mycket) men jag hade d, omkring mina 20 r, s liten erfarenhet av mns krav frutom det som jag hade hrt tjejkompisar bertta om i nedltande tonfall och hade jag nu givit mej in i leken s...

(Det hnde ofta att jag i min fantasi lekte med deras berttelser om hur hrda och manligt egoistiska som vissa mn kunde vara. Och jag lt dem i mina drmmar bli nnu mer egoistiska s att de bara sg kvinnan (sin slavinna) som ett freml fr sina lustar, ett redskap fr sin utlsning och kanske var det d som jag fick detta svrklarliga eggandet av ohmmad manlig egoism.
Jag tnds och hetsas s otroligt av fullstndigt ohmmad manlig egoism., vet inte riktigt varfr. Men sdan r jag, eller rttare: s har jag blivit.
Som slavinna kan jag njuta s enormt utav att han bara precis anvnder mej fr sin njutning och sedan kastar bort mej i ett hrn igen eller lter mej terg till mina sysslor, som om ingenting har hnt. Jaghar lrt mej att inte bli sexuellt tnd av detta utan bara lite mekaniskt serva honom och sedan r jag njd med det. Egentligen r min bacill njd. Men jag vet att vi r olika, tnker olika och knner olika. Kanske r det tur att vi r s unika. S blir alla flickor gifta och alla kakor upptna, som min mormor brukar sga.)

Dessutom var det ocks sknt p ett underligt stt, men visst tyckte jag att han var fr hrd mot mej ibland, nr jag tyckte syn om mej sjlv, men har man givit sej in i leken...

I rttvisans namn mste jag bertta fr dej att han inte varit sdan hela tiden. I brjan var han mycket mjuk, krleksfull, givande, m, frstende och frltande. Dessutom var han mycket lekfull och det passade mej perfekt.

Men efter mycket mindre n ett r frndrades han mrkbart. Han blev mycket mer krvande och oresonlig, han tog absolut p mitt lydnadslfte till honom, mycket egoistisk, (OK, jag vet att en del mn r det och det r s jag tycker om dem, som Herrar) men ocks hrd, empatils och r.

Han ville inte lngre ha kroppskontakt med mej, ngot som han tidigare hade uppmuntrat. Detta srade mej mycket eftersom jag r mycket taktil (berring).
Den enda kroppskontakten med honom som han accepterade var nr han var inne i mej, nr jag sg honom eller nr jag slickade honom med tungan.
De sista tjnsterna kunde jag f utfra i timmar och det var vl ocks OK eftersom jag var hans slavinna.

Jag frskte att kompensera mitt berringsbegr med att koncentrera det till munnen, tunga och lpparna, dr hade jag kontakt med honom. Jag frskte ocks hlla p honom och rra vid honom nr jag utfrde detta, men kunde hjrtlst beordras att hlla fingrarna i styr eller att hlla hnderna knppte bakom nacken nr jag gav honom munservice.

Det jag reagerade mest mot var att han blivit krleksavvisande, det hrda och empatilsa kunde jag leva med, men krlek behver ven en slavinna fr att hon ska kunna ge den vackraste gvan av alla: Sej sjlv.

Jag vill att Du, mitt Hjrta och stndige vn ska frst vad som slutligen utlste mitt uppbrott.

(Vi r ju sdana vi tjejer: Vi biter ihop, samlar p oss och frsker signalera att nu klarar jag inte mer och s en dag, till mannens fullstndiga verraskning, exploderar burken.
D hans, nr det r frsent, desperata: Du kunde vl ha sagt ngot besvaras med: Jag har sagt och skrikit, men Du lyssnar ju inte!)

Du vet att jag vill ha en HERRE, som r manligt hrd, krvande, mycket manligt egoistisk (bara tnker p sig sjlv och det r inte svrt fr en man).

(Men OK , jag har hrt tjejkompisar bertta om mn som inte r sdan utan mycket mer givande, s ngonstans i bakhuvudet vet jag att det inte gller alla mn. Men det har inte varit ibland dessa mn jag skt en Herre.)

Jag tnkte skriva att han ska vara omutlig, men tvekar, fr visst vill jag se att jag kan muta honom med krlekshandlingar och underkastelser, visst vill jag att han r lika mjuk innerst i hjrtat som han r stenHRD i lemmen. Hans lem ska jag bja mej fr, dyrka och se som symbolen fr min verlmnade vilja. Den lika mycket som han r min Herre.

Dremot vill jag inte att han ska vara rent grym, stenhjrtad, knslokall, sakna empati och vara krleks- och mhetsavvisande.
Fr ven en slavinna behver krlek. Hon blir mycket bttre slavinna om hon fr just mhet, omtanke och krlek.

Att sedan bara f orgasm nr han tillter det r helt OK det. Det blir en s pass mer omskakande upplevelse nr man ftt kmpa fr och vnta p hans tilltelse.

Exempel p hans oresonlighet och grymhet:

Jag minns en kvll i sovrummet, nr vi bda hade lagt oss. Jag lg och vntade p att somna.

Jag fr sova i hans breda sng

(Annat blev det senare hos Herre B, dr golvet var bra nog fr en slavinna, RYS-MYS. D kunde han anvnde henne nr han behver henne och hon tog ingen plats i sngen. Det r lite det som jag menar men manlig egoism, som jag hetsas av och lskar.)

Han kunde tydligen inte somna och pltsligt blev jag beordrad:

RIS !

S det var bara att springa ner i kket, hmta det, springa upp igen och vrdsamt verlmna.

(Han lade stor vikt vid bde springandet och sjlva verlmnandet. Det sista skulle ske ytterst dmjukt och undfallande, inte en blick eller en rrelse som utmanade honom det minsta fr d blev det synd om min stackars stjrt. Och detta var helt OK, eftersom han var min Herre och jag hans slavinna. Jag ville heller inte gra ngonting som han upplevde som om att jag utmanade honom, det hade jag gjort ngra gnger och lrt mej, den hrda vgen.

Det fanns numera en stor glasvas i sovrummet dr riset tillflligt kunde frvaras nr det inte rdfrgade skinnet p min stjrt och dess omgivningar.

Men hans grundtanke var att det springandes skulle hmtas i kket nr han tyckte att det skulle finnas till hands eller anvndas.

Fr mej hade detta blivit naturligt och r inte det minsta frdmjukande, liksom att ofta f g ut och skra nya ris att stlla i Hganskruset i kket (bjrkarna var mnga).

(Det kunde hnda ngon gng att han kunde beordra mej att stlla upp ett ris i sovrummet. Men d hade han ngot annat i beredskap t mej som fr honom uppvgde springvningarna.)

Nr jag kom tillbaka lg han kvar p rygg i sngen.

Frst fick jag suga p honom och efter en kort stund avbrt han mej och beordrade mej att stta mej p huk ver hans vntande och resta lem.

Naturligtvis fick jag frst ppna mej. Det var alltid min uppgift att se till att han kom in i mitt skte nr han ville det och det var ju fullstndigt OK.

Sedan fick jag knppa hnderna bakom nacken (vanligt i mnga av hans stllningar. Han tyckte brsten lyftes, kom bttre till sin rtt och var mer utmanande d, hade han sagt).

Jag satt s att jag hade en fot p varje sida av hans kropp, p huk och med hans lem in i mitt skte. Sedan skulle jag hja och snka mej ner ver lemmen ENBART med hjlp av benmusklerna.
Det r mycket svrt, nr man inte fr hjlpa till med och stdja sej p armarna.

Jag menar i vanliga fall nr jag fick sitta p honom vilade jag den mesta av min kroppstyngd p kn, skenben och fot och dessutom p hnderna. D var det bara att hva och snka sig ver honom i den takt han bestmde.

Takten bestmde han nu ocks. Till en brjan gick det bra, (och var gudomligt sknt) men efter ett tag hade jag s mycket mjlksyra i benmusklerna, att jag avskrmades ifrn vllustsignaler ifrn sktet och trodde istllet att jag skulle d. Det r verkligen en jobbig kroppsstllning.

Det gav han fullstndigt fasiken i. Med riset hetsade han mej att fortstta, fortstta och fortstta.

Inte bara det, han kade och minskade ocks min takt i arbetet och manade p mej att krama om honom med slidmusklerna, nr jag fick ha lite lngsammare takt.

Han lg bara dr p rygg, tittade p mej och mina brst och rappade till mej med riset p lren, bak mot skinkorna och ngra gnger upp ver brsten. Skinnet dr r s fruktansvrt knsligt att jag skrek rakt ut, men vgade inte sluta.
Min mun skulle vara gapande och det passade mej bra fr jag behvde all syre jag kunde f under anstrngningen.

Jag ville s snabbt som mjligt f fram en utlsning hos honom fr jag frstod att det skulle betyda vila och lisa fr mina stackars ben. S egoistisk brukar jag inte tnka men anstrngningarna i mina ben var s stor att jag tidvis hade kramp i flera muskler.

Jag var s trtt och hade s mycket mjlksyra i mina stackars ben att jag aldrig tidigare hade upplevt det s.

Trots att jag r och upplever mej som slavinna har jag mitt i alltsammans en vilja av stl. Har han fresatt sej ngonting och bestmt det s ska det genomfras till varje pris, av mej. jag ska se till att det hnder, det r en slavinnas frb-de skyldighet.
r det svrt eller nst intill omjligt r det bara att bita ihop!, som min far s ofta sa (om annat frsts).

Trttheten i frmst benen gjorde att jag fick tvinga fram varje strckande muskel i rrelsen upp men kunde lta kroppen sjunka ner i rrelsen ner, men s skulle jag brkdelen av sekunden eftert upp igen, ner och upp, ner och upp.

Jag sg p hans ansikte att han njt av min anstrngningar, njt av att plocka ut den sista lilla kraften ur mina ben. Ja, han plockade ut kraft som inte fanns i dem. Det minsta HAN tyckte att jag slappnade av i mina anstrngningar s kom risets toppar och hetsade mej till ytterligare.

ven om jag anser mej vara en servande och fullstndig slavinna, vars enda tanke ska vara min Herres njutning och vlbefinnande i det gr jag, s mste jag sga: DETTA VAR GRYMT. Detta var knslokallt och fullstndigt empatilst.

Jag grt ppet och hgt hela tiden, trarna fullstndigt forsade och droppade ner p honom, men han gav inte efter, min kropp skulle rra sig i precis den takten som han bestmde.

Du ska veta att jag fick till slut kmpa som ett djur fr varje liten upptgende rrelse och det sg han, men kunde likvl, helt hjrtlst, krva bttre fart nd och sparade verkligen inte p riset, som han kunde rikta in precis var han ville och visste att det gjorde mest ont.

Vid ett tillflle fick jag sdan kramp i lrmusklerna att de bara lstes och var lngt utanfr min vilja att pverka. D fick jag ett trettiotal rapp ver hela kroppen, omvxlande, lren, brsten, hfterna bak mot stjrten.

Risandet gav mej en viloperiod s att krampen kunde lsa sig. Kanske flyttade de skiftande ristrffarna ocks min uppmrksamhet frn krampen fr de sekunder som behvdes fr den att brja slppa.
Trots att jag sedan, s snart jag verhuvudtaget kunde, brjade rra mej igen efter hans vilja s sporrade nya trffar mej till att inte stanna upp.

Jag tror inte fr ett gonblick att det var i empati, men pltsligt bestmde han att jag skulle sitta stilla i ett nerlge och istllet krama om honom med slidmusklerna.

Jag lovar dej att jag lade ner all kraft och koncentration i det kramandet. Jag var tacksam fr varje sekund, minut som jag fick fortstta att krama om honom.

Jag VILLE att det skulle vara s sknt fr honom att jag fick vila mina stackars lrmusklerna som hade passerat frbi alla stadier av mjlksyra och total utmattning.

Efter det att han, efter flera miljoner r, hade valt att spruta in i mitt skte, fick jag som vanligt tacksamt slicka honom ren. Men det blev som en avkoppling att f slicka honom istllet och knna mina vrkande muskler f vila. Jag fick terigen kramp i vnster lr. Hela vningen var jobbig, men jag klagar inte nu. Jag hade sjlv valt att lyda honom och jag frstod redan d att det inte skulle bli ltt, men andra sidan inte S svrt. Jag vill bara att Du ska frst.

Och mitt i all denna plga och totala underkastelse s knde jag ett kittlande nere i maggropen som signalerade att detta tyckte min bacill var en RIKTIGT krvande Herre. Och Luther hll med bacillen.

Jag lskade min Herre fortfarande s mycket att jag trodde att mitt hjrta skulle brista och detta var likvl ett stt att VISA honom min krlek och det gjorde jag grna (men mitt uppe i det var det hemskt).

En annan hndelse:

Hans knsla fr vr svenska uppfattning av rttvisa vann inget gehr hos honom. En kvll nr han tittade p fotboll (eller ishockey) p TV:n befallde han, nr jag passerade rummet fr att g ut i kket och frbereda en kaffebricka t honom, med nybakad mjuk pepparkaka:

NAKEN!

Jag drog blixtsnabbt klnningen ver huvudet och var naken under.

Han talade om att motstndarlaget hade gjort ml och att jag skulle ha 20 rapp av riset fr varje gng motstndarlaget gjorde ml. Jag fick stlla mej framfr honom, bja mej framt, med handflatorna i golvet (DOM). Jag hade precis kommit till rtta nr det brnde till ver hger skinka och sedan vnster, osv. Nr jag var frdigpiskad fr denna gngen fick jag g och stlla mej till hger om TV:n och med stjrten mot honom, s att jag inte stod i vgen fr honom.

Detta gjorde att jag inte kunde flja matchen (och har aldrig kunna mobilisera ngot intresse fr det) men hrde emellant att det vara nra, men visste inte fr vilket lag.

Mina skinkor brnde och sved under den hetta som han orsakat dem. Jag tror att detta hnde vintertid nr bjrkriset r torrt, spretigt och stickande.

Min stjrt r expert p att knna skillnader p bjrkriset efter rstidernas skiftningar. Och nog hamnar det mjuka, stickiga och swischande riset frn vren hgst p listan.

S ett nytt ml (p fel hll) och terigen DOM-stllningen fr mej och min stjrt kunde f samla p sej nya ristrffar. Jag hade nskat en strre frdelning, nr nu min stjrt inte fick rra sej, men han slog nstan p samma skinka hela tiden. Sedan fram bredvid TV:n igen och vnta.

Min hand smg sig bak till den superhettande hgra skinkan fr att bara hlla om den, men det sg han och bedmde det vara straffvrt:

Tillbaka igen och s nya slag. Mitt under bestraffningen hnde ngot p planen, vilket gjorde att jag fick ett kort avbrott, men sedan fortsatte han bestraffningen igen. Tror inte att det blev mer n 10 totalt. Sedan bort till TV:n med mej igen. Frmodligen stod jag i vgen fr bilden.

S blev han arg p domaren. S arg att han vergick till arabiska.
Fram med mej igen och s fick jag ta emot de slagen som domaren skulle ha ftt.

Att han var jttearg p domaren fick jag verkligen knna av, tror inte att det rckte med 20 slag, nr spelet terigen fngade hans intresse och jag viftades bort till min TV-plats.

Som avslutning fick jag 30 extra nr han laget, som han hll p, frlorade. Jag tror att det blev 3 4, men mitt intresse fr fotboll eller ishockey ndrades inte.

Kram och godnatt

Anna
++

Om fortsatt intresse finns fljer nsta gng utlandsresan till LILLE med frdmjukelserna dr och SNGSTOLPEN, en grym och knslokall vning som terigen testade min lydnad och hans makt.



Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.