Romantik Och Unga Tungspetsar - Del 1

Författare: troslisa Datum: 2020-01-13 14:08:42

Kategori: Lesbiskt och Första gången

Läst: 55 629 gånger

Betyg: 4.1 (39 röster) 20 medlemmar har denna novell som favorit



Det var i mitten av juli månad som allt började.
För första gången på hur många år som helst så hade mamma äntligen tagit semester!
Oftast så var hon tvungen att jobba då jag och syrran hade sommarlov, men nu så hade mamma lånat en husvagn av en arbetskollega, och vi hade rest ner till Skåne för att bo på camping i en hel vecka!

Dom flesta i min ålder kanske hade tyckt att det var tråkigt att följa med sin mamma och lillasyrra på husvagnssemester, och det hade nog jag också tyckt, om det inte vore för att jag hade drömt om det enda sedan jag var liten, och som tur var så var det precis som jag hade föreställt mig att det skulle vara. Varmt och soligt varje dag, vacker skog och natur vart man än gick. För att inte tala om badet! Bara på resan ner så hade jag och syrran badat i en handfull av sjöar.
Men nu var vi äntligen vid havet! Campingen som vi bodde på hette Råbocka, och jag, jag heter Linnéa, och kommer ifrån Eskilstuna, ifall att du undrar alltså.
Jag kanske inte är den mest intressanta tjejen om finns, men om du har tid så kan jag berätta om vad som hände denna sommaren. Om vad som hände mellan mig och Sara. Det är en ganska så galen historia vill jag lova! Åtminstone något som jag aldrig kommer att glömma.



Vi hade bott på campingen i två nätter, och mamma hade verkligen inte ljugit när hon hade sagt att denna campingen skulle vara något ut över det vanliga. Det fanns minigolf med vattenfall, en campingbutik med äkta gräddglass, och bara ett stenkast bort så låg den långa vackra badstranden! Våran husvagn var inte så långt bort ifrån den lilla lekplatsen som låg in till skogen, där lekte många av dom små barnen, men det var även där vi äldre började träffas. Min syster var först med att börja bekanta sig med dom andra tjejerna, då hon inte är lika blyg som jag.
Det hade lett till att jag hade känt mig lite ensam dom två första dagarna, eftersom syrran hellre ville umgås med tjejer i sin egen ålder. Det fanns ju några tjejer i min ålder också, dom brukade hålla till vid gungorna hade jag märkt. Just då så visste jag inte om dom kände varandra sedan tidigare, eller om dom hade lärt känna varandra på campingen, men det skulle inte dröja länge innan jag skulle få veta vilka dom var, och framför allt vem Sara var!


Jag och syrran hade varit borta i den lilla campingbutiken och köpt var sin läsk att svalka oss med då vi kom gående förbi den lilla lekplatsen. Jag tänkte att snart skulle väl syrrans vänner börja ropa på henne, och jag skulle bli ensam igen, men fel hade jag! För när vi passerade gungorna så hördes en ljus men tydlig röst ropa,
- Du! Blondinen!
Även om jag inte trodde att rösten var riktad mot mig så vände jag mig om i reflex, och där satt hon helt ensam. En lång brunett i svarta kläder med tårna nedgrävda i sanden, sakta gungande fram och tillbaka med kisande blick. Jag blev stum av nervositet i några sekunder innan jag vågade svara lågmält,
- Ehm, ja?

Hon hade en slinga hår som lagt sig över hennes mjukt leende ansikte som hon långsamt drog bakom örat då hon oblygt studerade min lättklädda sommarkropp.
- Gillar du minigolf?
Jag vände mig om och såg att syrran hade fortsatt bort till sina vänner. Jag var helt ensam med den gungande tjejen.
- Ehm, ja det är väl kul, svarade jag och kände mig otroligt fånig.
Men som tur var så log hon bara och hoppade av gungan och började klättra över lekplatsstaketet.
- Bra! Det blir roligare om vi är fler.
- Vilka vi? frågade jag förvirrat och tittade mig omkring.
- Du och jag dummer! Kom, vi går och frågar Malin och Johanna om dom vill vara med. Jag heter Sara förresten.
- Jaha jo jag heter Linnéa.
- Jag vet, din syster sa det igår, svarade hon och gav mig ett busigt leende som av någon anledning fick mig att rodna med blicken ner i marken.

Den där Saras framfusighet gjorde mig verkligen nervös. Jag kände mig helt överrumplad, för att inte tala om chockad över vad som nyss hade hänt. Men lydigt så följde jag efter henne in mellan husvagnarna, och jag tänkte för mig själv att jag aldrig hade träffat en tjej som Sara förut. Så tuff, så oblyg, och rakt på! Ja. det gjorde mig en smula nervös faktiskt, men som tur var så gillade jag det, mycket!



Vi hade varit och plockat upp Saras kompisar Malin och Johanna, och stod nu i campingbutiken och betalade för våra klubbor och bollar. På ett sätt så var jag glad att jag äntligen hade börjat lära känna och umgås med någon annan än min syster på campingen, men samtidigt så var jag sjukt nervös och ville bara fly min väg. Jag hade aldrig varit bra på att skaffa nya vänner. Dom jag redan hade där hemma hade jag ju känt sedan förskolan liksom. Som tur var så behövde jag inte göra mycket för att komma in i gänget, Sara var väldigt mån om att både lära känna mig, och presentera mig för sina vänner.

- Så då är du alltså två år äldre än mig Linnéa? Jag hade nästan slagit vad om att du var yngre! Utbrast Sara som satt utbrett på kanten av glassfrysen och bet sig diskret i underläppen.
- Jo du är ju lite längre, skrattade jag och pillade med håret, rädd för att möta hennes mörka ögon. Johanna vred på huvudet,
- Mja jag vet inte, visst är du lång Sara, men Linnéa har ju lätt större bröst!
Malin instämde,
- Ja alltså Linnéa dina tuttar är verkligen enorma, du kanske är kort men dina tuttar får dig att se väldigt vuxen ut. Jag menar, titta på dom! Värsta melonerna ju!
Mitt ansikte blev rött som en tomat när Malin och Johannas blickar plötsligt var nere vid mina bröst. Varför! Av alla dagar så var det just denna dagen som jag hade valt att inte sätta på mig någon BH.
Min vanliga otur antagligen. Jag sneglade upp mot Sara och märkte att hon fortfarande hade blicken fastklistrad vid mina ögon. Det var något annorlunda med henne, något som gjorde mig mer nervös än vad jag annars var, och ändå så tittade hon mig bara i ögonen, till skillnad från Malin och Johanna som inte tycktes kunna slita sig från att stirra på mina så kallade tuttar! Fan jag hade ju vit T-shirt också, bara inte bröstvårtorna syntes igenom för mycket!
Jag sänkte min blick, rädd för att börja rodna igen.
Varför kollade Sara på mig sådär?! På ett sätt kändes det lite jobbigt, men samtidigt så ville jag inte att hon skulle sluta.

- Varsågod! Här får ni ta era bollar, och klubborna får ni välja vid utgången! Utbrast mannen i kassan som stod och skramlade med sin bollfyllda hink.
Alla blickar försvann äntligen bort från mig och jag kunde äntligen andas ut.
När Malin och Johanna hade tagit sina bollar och trängt sig förbi mig för att gå och välja klubbor så sträckte jag mig fram för att gräva efter en rosa golfboll.
Då jag precis hade börjat gräva så dök Sara ner med sin hand som nuddade vid min.
- Oj förlåt, viskade hon och skrattade lätt,
- Det gör inget, sa jag och plockade upp den enda rosa bollen som fanns i hinken.
- Aww, tog du den rosa bollen? Suckade Sara lite tillgjort.
- Ehm, ja förlåt ville du ha den? Svarade jag och höll fram den till henne, men Sara tittade mig bara busigt i ögonen och ryckte på axlarna,
- Äsch, ta den du, den matchar med dina kinder.
Hon blinkade flirtigt mot mig och grävde upp en svart boll istället och gick sedan vidare bort till Malin och Johanna som stod redo med sina klubbor och väntade vid utgången.
Jag tänkte på det som Sara hade sagt och tittade i den lilla spegeln vid solglasögonsstället. Nej inte var det solbränna som hade gjort mina kinder rosa. Fan! Jag visste att jag skulle börja rodna igen. Jag drog fram håret bakom öronen och försökte dölja kinderna då jag plötsligt kände en konstig känsla i kroppen. Jag kände ett härligt pirr, och jag visste inte om det var nervositet eller något annat. Jag tittade bort mot Sara som stod och skrattade vid utgången. Vad var det med henne egentligen? Hennes främmande blickar, hur hon log mot mig. Ingen tjej hade någonsin tittat på mig på det sättet förr. Om jag ändå bara kunde begripa varför!


Vi kom fram till första banan på minigolfen, Malin och Johanna satte sig ner på bänken medan Sara bestämt gick fram och satte ner sin svarta boll. Hon drog sitt långa bruna hår bakom öronen och ställde sig proffsigt i golfaruppställning. Koncentrerat tittade hon på banan och sedan ner på sin boll. Några små gungningar med klubban som fick hennes rumpa att svaja, och sedan sköt hon iväg bollen som spikrakt rullade mot hålet. Plopp! Det blev en klockren Hole In One.
Malin och Johanna började jubla och applådera, men Sara gjorde sig inte märkvärdig. Hon log mot mig då hon klev åt sidan och följde var enda rörelse jag gjorde med blicken när jag osäkert klev fram till hålet.

Jag satte ner bollen och tittade ut över banan, det var länge sedan som jag spelade minigolf. Om jag åtminstone kunde få i bollen på fem slag, så jag slapp att bli utskrattad! Plötsligt när jag stod där och tänkte så kände jag hur Sara kom upp och omfamnade mig bakifrån, först greps jag av panik och förvirring, hennes små svala händer la sig över mina, och hon förde in en fot mellan mina ben bestämt,
- Såhär ska du hålla, då skjuter du bättre!
Jag kunde inte komma på något att säga, Saras kropp pressad mot min gjorde mig knäsvag. Detta var inte vanlig nervositet, jag minns att jag kunde känna hennes små hårda bröst mot min rygg, hon hade alltså inte heller någon BH på sig. Jag tappade fokus totalt, det där pirret blev bara starkare och starkare, det spred sig från magen och vidare ut i resten av kroppen med en härlig varm känsla. Plötsligt avbröts jag i mina tankar,
- Förstår du? Frågade Sara och släppte taget om min kropp.

Nej! Kunde hon inte hållit några sekunder längre?! Jag missade allt som hon hade sagt, men log i vart fall och svarade lågmält.
- Ja, jag tror det.

Okej, nu var jag tvungen att fokusera, högst fem slag! Vad var det hon sa nu? Nej nu får jag inte tänka på Sara, skärpning, vad är det som händer med mig?! Tänkte jag frustrerat.
Utan att blinka sköt jag bara bollen, till en början så rullade den rakt, men sakta så svängde den åt sidan och krockade in i hindret,
- Bra! Utbrast Sara, trots allt.
- Nej jag var ju jättedålig, svarade jag generat.
- Nej då! Du gjorde ju precis som jag sa åt dig att göra, du behöver bara öva lite.
Jag gick fram till min rosa lilla boll och tittade bak mot Sara,
- Ehm, du tror inte att du skulle kunna visa igen? Jag hängde inte riktigt med förut.

Åh vad fånig jag kände mig, bara hon inte skulle tro att jag var konstig, fast jag var ju konstig, allt kändes konstigt!
- Självklart, det viktiga är hur du håller klubban, och armarna måste vara raka.
Åter igen så gled Sara in bakifrån och höll om mig, och denna gången så la hon sin haka mot min axel. Jag kunde känna doften från hennes hår, jag gillade verkligen hennes närhet. Hon smekte lite försiktigt med tummen mot mina små fingrar när hon hjälpte till att rätta till mitt grepp. Hon rörde vid min kropp så mjukt och försiktigt, men på vad jag tolkade det som ett väldigt oblygt sätt.

Åter igen strömmade tankarna i mitt huvud. Inte kan det vara så att... Inte kan det vara så att hon gillar mig? Nej, inte på det sättet väl? Hon kanske bara var sån. Närgången och... Ju mer jag tänkte på det så började jag med ren förtjusning att inse att Sara kanske gillade mig, så som tjejer annars gillar killar. Jag visste inte riktigt hur det där fungerade då jag själv aldrig hade varit intresserad av killar, men inte heller av tjejer, förs än nu möjligen. Kan det ha varit så att pirret jag kände var ett sånt pirr? Mitt hjärta började slå snabbare och jag fick ett leende på läpparna.

- Hallå?! Sover du eller?
Jag vaknade åter igen upp ur mina tankar. Sara som fortfarande höll om mig fortsatte att fråga,
- Förstår du nu då?
Jag skrattade lite nervöst och rättade till fötterna på banan.
- Mjo kanske, jag testar!
Sara backade bort och jag började gunga med klubban så som jag hade sett Sara göra innan.
Knuff! Bollen rullade sakta hela vägen fram och trillade ner i hålet med ett plopp.
- Snyggt! Ropade Sara glatt och kastade sig i min famn.
Chockat kramade jag henne tillbaka medan Malin och Johanna applåderade.

Två slag! Bara två slag! Trotts att jag var helt ofokuserad. Det måste ha varit helt tack vare Sara!
Sara skuttade och klängde över mig så att jag nästan trillade omkull. Allt kändes så härligt. Det var tredje gången nu som Sara var tätt pressad mot mig. Bästa kramkalaset på länge!
Sprudlande av glädje så bytte vi plats med Malin och Johanna på bänken. Sara satte sig så nära att våra händer nuddade igen. Jag tittade ner och såg hur hon diskret började linda in sitt finger i min hand, och när jag tittade upp igen så möttes jag av hennes busiga blick, och nu såg även hon en smula generad ut.

Jag vet inte vad som hände, men ju mer Sara klängde på mig, gav mig busiga blickar och komplimanger så vågade även jag att slappna av lite mer. Nervositeten var kvar, men pirret tog över. Vi kramades, klängdes och busade med varandra under hela minigolfrundan. Jag tror inte att Malin och Johanna misstänkte något, även dom hade väldigt roligt och busade med varandra, men det kändes som att mitt och Saras bus var på en annan nivå, hur hon log mot mig, hur hon rörde vid mig. Jag hade så mycket fjärilar i magen att jag trodde att jag skulle sprängas! Jag kunde omöjligt veta om Sara faktiskt kände samma pirriga känsla av mig eller om hon bara var en väldigt kramgo tjej, men jag valde att inte tänka för mycket på det, jag var fullt upptagen med att njuta av denna nya, främmande, spännande och underbara känsla som tagit över min kropp.



Solen började sakta försvinna ner bakom skogen. Jag, Sara, Malin och Johanna hade varit och lämnat in våra klubbor i campingbutiken, och vi skrattade och hade det roligt ihop när vi gick där längs den grusade vägen intill campingbaren. Sara kom upp bakifrån och började klänga på min rygg med armarna runt mig,
- Vilket bra team vi var! Inte illa för en nybörjare liksom, skrattade Sara glatt.
- Tack, men vi var väl ändå inte i lag? Svarade jag förvirrat.
Malin skrattade också,
- Man kunde ju nästan tro det så som ni har spelat.
- Jo fast lag var vi väl inte i, vi körde ju var och en för sig, ändrade sig Sara.
- Jo såklart säger du så, för hade vi kört i lag så hade jag och Malin vunnit mot er! Utbrast Johanna malligt.
Sara bara log mot sina vänner och tog tag i min hand där vi gick.
- Så vad ska vi göra nu då? Frågade Malin.
- Kan vi inte gå till min husvagn?! Vi har tv och massor av dvd-filmer, svarade Johanna:
- Gör det ni, men jag och Linnéa ska ner till stranden en sväng, svarade Sara.
Förvirrat vände jag blicken mot Sara och frågade nervöst,
- Ska vi?
Det var ju inget som hon hade sagt något om tidigare.
- Ja det ska vi, men vi kanske ses senare? Fortsatte hon och blinkade diskret mot Johanna som log gåtfullt,
- Okej, ha det så kul ni två!

Malin och Johanna gick sin väg, och där stod jag alldeles ensam kvar med Sara som tittade ner på mig med sina vackra ögon,
- Så vad säger du? Ska vi gå?
Jag kunde inte få fram ett ord, utan bara nickade med ett brett leende på läpparna. Sara knöt tag lite extra hårt i min hand, och vi började gå in på stigen genom skogen.
Medan vi lämnade campingen och kom allt närmre stranden, så byttes det surrande ljudet av glada campinggäster ut mot det tysta behagliga ljudet av vågor som sköljde upp mot stranden. Jag visste inte vad Sara hade för plan, men jag såg fram emot att ta reda på det.

Jag sneglade lite diskret upp mot Sara som hade blicken ner i backen, jag ville så gärna veta vad det var som hon tänkte på. Var det lika rörigt i hennes huvud som i mitt? Hon såg så lugn och säker ut, det kändes som att hon inte var rädd för någonting, medan jag själv var fylld av härlig nervositet och förvirring. Ibland önskar jag att det gick att stänga av sina tankar, liksom när man tänker för mycket. Jag minns att jag tänkte på hur Sara hade blinkat mot Johanna innan vi hade skiljts åt utanför campingbutiken. Gillade Sara Johanna också? Eller hade jag missuppfattat allt?
Jag visste ju vad lesbisk var, vad det betydde och så, jag hade bara aldrig riktigt träffat någon förut, så vitt jag visste. Hur skulle jag veta ifall Sara var lesbisk? Hon såg ju ut som vilken annan tjej som helst, fast kanske lite sötare då.

Jag minns att det gick en film på tv en gång om två lesbiska tjejer, där hade den ena tjejen kort färgat hår och skinnjacka. Hon såg tuff och nästan lite grabbig ut. Det var så jag hade föreställt mig att lesbiska tjejer såg ut, men Sara hade ju långt brunt hår, en vanlig svart T-shirt med ett rosa blomtryck på och lika svarta shorts där till, så kan väl vilken tjej som helst se ut?

Vi kom ut på stranden där vi möttes av en otroligt vacker solnedgång. Jag kände hur vinden tog tag i våra hår, och den underbara doften av saltvatten sipprade in i min näsa. Sara drog lite i mig då vi började klampa ut i sanden. Vi slog oss ner i tystnad och tittade ut över den vackra himlen. Allt var så underbart, men jag undrade varför Sara plötsligt var så tystlåten. Hon hade babblat hela kvällen, men nu såg jag en annan sida av henne. I efterhand förstår jag att hon bara var nervös precis som jag, men tanken som slog mig där och då var den återkommande tanken om att hon kanske inte alls var lesbisk, och om hon nu var det, hur visste hon ifall jag var det? Jag hade ju inte sagt något. Jag hade inte ens tänkt på sånt tidigare, om jag gillade tjejer eller inte. Gjorde jag det? Gjorde Sara det? Hon hade ju klängt och gosat med mig hela kvällen. Fast allt kanske bara var en lek? Hon kanske testade mig, skojade med mig!

Mina tankar avbröts återigen av att Sara rörde vid min hand, hon la sin hand över min nere i den sköna sanden och börja leka med mina fingrar. Hennes blick var nere på hennes barfota fötter som hon vickade på för att sanden skulle rinna av.
- Jag brukar gå ner hit själv ibland, det är så lugnt och skönt såhär på kvällen, det är nästan aldrig någon som kommer och stör.
- Men är det ingen som tar kvällsdopp menar du? Svarade jag förvånat.
Sara skakade på huvudet,
- Nej jag vet, det är konstigt! Dom vuxna super hellre, och i vår ålder verkar det vara populärare med att sitta instängd med massa dvd-filmer.
Vi båda skrattade tyst och jag öppnade upp min hand så Sara skulle kunna hålla i den.
- Du har inte samma dialekt som Malin och Johanna, men du känner dom sedan tidigare?
- Ja, våra familjer kommer hit varje sommar, så vi har känt varandra ett tag.
- Vart är du ifrån då? Det hörs ju att Malin och Johanna är här ifrån Skåne, men jag kan inte höra vart du är ifrån.
Sara skrattade till,
- Jag är ifrån Jönköping, men föddes i Ulricehamn där jag bodde tills att jag var sex år.
- Synd att ni inte bor närmre varandra, svarade jag och log mjukt.
Sara ryckte lätt på axlarna,
- Äsch, det är skönt att ha några att umgås med såhär på sommaren, men vi har ingen som helst kontakt resten av året då vi egentligen är ganska så olika.
- Hur då olika?
Sara lutade sig bakåt med händerna i sanden.
- Vi gillar liksom olika saker, dom ska alltid snacka om sex, killar! Speciellt Leonardo DiCaprio. Enda sedan dom såg Titanic så har dom varit helt besatta av honom! Det blir ganska så irriterande att höra på i längden, allt deras babblande alltså. Så jag är glad att jag aldrig har gett dom mitt nummer, för då hade dom väl ringt och babblat året runt istället för bara nu över sommaren!
Vi båda skrattade till och vände våra blickar ner i sanden.
- Oj, är dom så jobbiga alltså?
Tro mig, du kommer märka det allt efter som, campingens största pratkvarnar! Och så röker dom också.
- Jaha, röker inte du? Frågade jag osäkert.
- Nej usch, pappa röker och jag hatar det! Han blir alltid arg om han inte har rökt på ett tag, och så förstör han sina lungor. Du röker inte va?
Sara rättade upp sig och drog bort håret ur ansiktet medan jag lugnt skakade på huvudet.
- Nej jag kommer aldrig att göra det.
Sara log mjukt mot mig och gav mig åter igen sin busiga blick.
- Bra, för en annan dålig sak med att röka är att man smakar skit i munnen.

Jag tittade ner på Saras mun och såg hur hon diskret fuktade sina läppar med tungan. Mitt hjärta började slå allt snabbare. Sara lutade sig långsamt fram mot mig och jag visste inte vad jag skulle göra, jag frös till is, hon kom närmare och närmare, och jag trodde att jag skulle svimma av nervositet! Men istället så blundade jag lätt, och våra mjuka små läppar möttes i det som blev min allra första kyss.
Så mjukt, så underbart! Jag öppnade ögonen långsamt och kunde inte annat än att le brett. Sara log också,
- Nu har du golfbollar på kinderna igen, sa hon retsamt innan hon lutade sig med huvudet mot min axel. Det gjorde inget att jag rodnade, jag var bara så jävla lycklig. Vi tog varandras händer och fortsatte att titta ut mot havet. Lättat drog jag en djup suck. Nu var jag ganska så säker på att Sara var lesbisk.



Efter den där första kyssen så gick allt så fort, jag tror inte att det tog mer än en minut innan vi hade vår andra kyss, och kort där efter våran tredje. Sara släppte verkligen helt på spärrarna, det klängandet som hon hållit på med tidigare var ingenting i jämförelse med detta. Hon hade fått mig halvt på rygg nere i sanden med ena handen innanför min vita T-shirt och andra handen greppande i mitt blonda hår. Våra små tungor lekte med varandra så underbart. Det var svårt till en början, ärligt talat så hade jag ingen koll på vad jag höll på med, men det verkade inte göra något, Sara var så duktig, och jag lärde mig snabbt hur jag skulle möta hennes lilla tungspets. Sara fortsatte kyssa mig ner över halsen, det kittlades till en början, så jag kunde inte hålla mig från att fnittra och sprattla med benen, men det dröjde inte många sekunder innan jag märkte hur skönt det var. Saras kyssar mot min hals gjorde mig tokig i hela kroppen. Hur kunde pirret bara bli starkare och starkare? Det hade hållit på i flera timmar nu. Jag kunde känna hur mina trosor hade börjat bli våta, så våt i trosan hade jag aldrig varit förut, inte ens då jag varit riktigt pullsugen. Känslan var så underbar, jag gnydde till lite när Sara bet mig löst i halsen och drog mitt hår bakåt en smula. Inget av det gjorde ont förstås, men det kändes spännande och väldigt pirrigt.

Jag ville ge något tillbaka till Sara, jag la min hand över hennes arm och började smeka försiktigt, jag gled sedan ner med handen till hennes mage. Mina små fingrar tog sig innanför och jag blev alldeles knäsvag när jag kände Saras platta men muskulösa sexpack. Jag hade ingen aning om att hon hade små magrutor! Visst hade det lite att göra med att Sara var rätt så smal, men ändå!
Försiktigt så kände jag över dom med mina kalla fingrar, hennes kropp gjorde mig galen, allt med Sara gjorde mig galen, och hennes kropp var så mycket varmare än min. Sara smekte upp och ner med sin hand över min mage, och ibland kom hon till och med åt mina bröst lite grann. Jag visste inte om det var kylan eller pirret som hade gjort mina bröstvårtor alldeles styva, men jag tänkte på hur mysigt det hade varit om Sara skulle våga lägga handen på mina bröst. Ingen hade någonsin rört vid dom tidigare, förutom jag förstås. Det hela kändes på ett sätt förbjudet, men också väldigt fint och nästan romantiskt. Hur lång tid tar det att bli kär i någon? Vad är normalt? Jag fortsatte att fundera för mig själv, medan vi fortsatte att kyssas i solnedgången.

Vi låg där och kysstes med händerna smekande över varandras magar, plötsligt började Sara förflytta sin hand bort från magen, men det var inte upp till brösten som jag hade hoppats på. Sara började glida ner med handen innanför mina gråa shorts, något som jag var helt oförberedd på. Jag spärrade upp ögonen och ryckte ifrån då Saras hand försökte glida innanför mina trosor.
Jag satte mig upp i sanden och Sara vände generad bort blicken från mig.
- Förlåt, viskade hon och suckade ångestfyllt.
- Det är okej, det är bara det att... Jag märkte hur min röst brast.
- Du har aldrig varit med en tjej förut? Frågade Sara och sneglade ner på mina fötter, fortfarande rädd för att möta min blick.
- Nej! Eller... Jo fast... Alltså... Jag har inte varit med någon alls förut, jag har aldrig gjort det…

Min puls slog snabbt och jag var så rädd för att allt skulle förstöras inom loppet av några sekunder, men Sara tittade försiktigt upp mot mig med sina osäkra mörka ögon.
- Det har inte jag heller, alltså gjort det.
Det blev en lång tystnad där vi bara tittade varandra i ögonen, jag hade så mycket frågor som snurrade omkring i mitt huvud. Jag var rädd att säga något fel, men nu hade tystnaden blivit allt för lång, jag var tvungen att säga något!

- Men har du kysst någon då? Alltså innan mig? Frågade jag och vi båda rodnade och log försiktigt mot varandra,
- Jo alltså någon gång typ, men aldrig med någon speciell, tidigare alltså, svarade hon, och
jag vred undan blicken för att inte visa mitt breda leende.
- Du är den första som jag gjort något sånt här med, någonsin, viskade jag och vände tillbaka blicken till Sara som nu log varmt och busigt mot mig igen.
Hon tog sin hand och förde den försiktigt till min kind samtidigt som hon dök in för ännu en kyss.
Försiktigt trycktes våra fuktiga läppar åter igen mot varandra, och hon gnuggade näsan mot min medan jag omfamnade henne hårt med mina armar. Hon doftade så gott, som en blandning av rosor, solkräm och nytvättade lakan. Sara särade försiktigt på benen och lät mig lägga mig med huvudet mot hennes mage. Med hennes händer innanför min tröja och mina händer pillande med hennes små fingrar så satt vi där och såg ut över havet. Jag ville aldrig att solen skulle försvinna bortom horisonten, jag ville vara kvar där på stranden för evigt med Sara, och aldrig sluta må sådär bra.


Men tyvärr så gick solen ner. Efter ännu en timma så hade det hunnit bli mörkt och kallt, och det räckte inte att hålla om varandra längre, hand i hand gick vi tillbaka till campingen genom den mörka skogen. Vi stannade upp och och kramades för kanske den hundraelfte gången den kvällen. Vi båda log som idioter och ingen av oss ville släppa taget. Jag kunde höra Saras hjärta bulta precis som mitt när jag var i hennes famn. Att det gick att känna sån här underbar lycka, och att någon kunde känna likadant för mig!

Sara kysste mig i pannan och smekte mina armar upp och ner i försök att hålla mig varm.
- Du, vill du sova över hos mig ikväll? Alltså bara sova, du fattar.
Jag fnissade lite och nickade blygt.
- Ja men, är dina föräldrar okej med det då?
- Ja absolut, jag har ofta vänner som sover över.
Jag tittade busigt upp i Saras ögon.
- Vänner?
Sara skrattade generat.
- Det finns ett draperi som går att dra för i alla fall.
Vi båda skrattade och kysstes innan vi fortsatte vår promenad tillbaka till Campingen, och fan vad lycklig jag var!



Tack världens bästa mamma som lät mig sova över hos Sara! Hon var inte ens arg över att jag kom hem så sent. Hon var väl glad över att jag äntligen hade träffat någon att umgås med. Sen kunde det hela haft att göra med att hon var lite full också, men det spelade ingen roll, jag skulle få sova bredvid Sara en hel natt, jag kunde knappt tro det själv. Jag rotade och rev i min resväska på golvet i husvagnen, under hela semestern så hade jag sovit i bara trosor, det kunde jag ju inte göra nu, något slags nattlinne behövde jag ha! Jag rotade och rotade, varför hade jag envisats med att nästan bara packa ner en massa magtröjor? Att kolla vad syrran hade var ingen idé, jag behövde något lite längre plagg, kanske att mamma hade något! Jag reste mig upp och sprang bort till mammas skåp som låg över soffan, efter att ha grävt bland trosor och BH:ar så hittade jag till slut en stor rosa T-shirt som det stod Angel på. Den hade jag inte sett mamma använda på hur länge som helst, hon hade säkert inte haft något emot om jag lånade den tänkte jag och slet av mig min vita tröja och slängde den på golvet. Jag tittade ner på mina bröst och såg att mina bröstvårtor fortfarande var alldeles styva av kylan. Jag smekte dom lite försiktigt för att bli varm då mamma plötsligt kom inklampande i husvagnen.

- Hur går det hjärtat? Behöver du någon hjälp?
Jag lät händerna sakta sjunka bort från brösten och tog upp mammas rosa T-shirt som jag lagt på bordet framför mig.
- Får jag låna denna inatt?
- Ja det klart du får gumman, men innan du går så har jag bara en fråga!
Mitt hjärta började slå dubbla slag.
- Ehm... vadå?
Mamma sneglade ner på min halvnakna kropp och sedan upp till mina nervösa ögon igen.
- Har du packat ner tandborsten?
För en sekund så trodde jag att jag skulle dö, snacka om att oroa sig över ingenting!
- Jag ska packa ner den nu!
- Bra hjärtat! Det är bara du och Sara som ska sova ihop va?
- Ja vadå då? Frågade jag medan jag började sätta på mig mammas rosa T-shirt.
- Nej jag bara undrar, så inga killar alltså?
Jag brast genast ut i skratt av någon bisarr anledning.
Mamma log förvirrat,
- Vad är det som är så roligt?
- Alltså mamma förutom mig och Sara så är det bara Saras föräldrar som kommer sova där, du behöver inte oroa dig.
Mamma log mjukt och skrattade till lite hon också.
- Bra, sen är det ju bara några meter här ifrån, du vet att det bara är att komma hem ifall du ångrar dig.
- Tro mig mamma, jag kommer verkligen inte att ångra mig, sa jag innan jag slog igen luckan till hennes klädskåp och gick bort för att hämta min tandborste.

Bra att mamma inte oroade sig, även fast att det kanske var det som hon borde ha gjort, tänkte jag för mig själv och log i spegeln inne på den trånga husvagnstoaletten. Nattlinnet satt perfekt! Perfekt längd så att det gick ner en bit över höfterna. Jag tog två tofsar som låg på handfatskanten och satte upp mitt hår i två bullformade knutar. Ganska sött ändå, det såg kanske lite barnsligt ut, men jag trodde inte att Sara skulle ha något emot det.



Necessären var packad, nattlinnet var på, och jag var redo. Jag gick ut i förtältet och skulle precis till att tassa iväg då syrran kom inrusande och nästan sprang rakt in i mig,
- Oj, förlåt! Utbrast hon flåsande.
- Det är lugnt, vart är mamma?
- Hon är i förtältet bredvid och dricker med dom andra vuxna, men jag ska gå och lägga mig nu.
- Det tycker jag att du ska, jag ska sova över i Saras husvagn inatt, hon den långa brunhåriga tjejen du vet.
Syrran sken upp som en sol,
- Ska du!? Vad roligt, jag visste att ni två skulle bli vänner!
- Jaså vadå då? Frågade jag förvirrat.
- Hon ställde en massor av frågor om dig igår, hur gammal du var, om du hade någon pojkvän, och vad du gillade för saker och sånt.
Jag höll upp handen för munnen för att dölja mitt rodnande leende.
- Jaha ja, jo men vi är vänner. Svarade jag och försökte spela oskyldig.
Min syster slängde sina armar runt mig och gav mig en hård kram med ansiktet inklämt mellan mina bröst.
- Jag kommer sakna dig inatt, men det gör inget för vi ses ju imorgon.
Jag kramade henne hårt tillbaka och skrattade mjukt.
- Ja det gör vi ju, godnatt älskade syster!
- Sov gott bästa storasyster! Mumlade hon glatt innan hon slet sig ur min famn och skuttade in i husvagnen och stängde dörren efter sig.

Värst vad Sara hade varit nyfiken då, tänkte jag för mig själv och fnittrade till medan jag gick ut ur förtältet och ut på grusvägen. Nu var det kolsvart ute, men jag kunde se mamma sitta inne i grannens förtält, klunkande på en vuxencider. Det var ingen idé att gå dit och störa, det enda jag ville var att komma fram till Sara nu. Saras husvagn låg precis intill lekplatsen, så det var varken långt att gå eller svårt att hitta i mörkret. Barfota gick jag längs med den grusiga vägen, över allt lyste det från förtält, husvagnar och husbilar. Uppe på himlen syntes inte så mycket som en stjärna.

Så fort jag skymtade husvagnen bakom gungställningen så kunde jag känna hur pirret kom tillbaka. Jag kände mig alldeles sprallig inombords, men försökte hålla mig så lugn som möjligt. Jag var så nervös! När jag äntligen kom ut på det mjuka gräset så såg jag att en äldre kvinna satt i en vit plaststol inne i Saras förtält, hon log brett mot mig då jag försiktigt steg på.
- Hej! Är det Linnéa? Frågade hon och reste sig upp.
Det syntes att det var Saras mamma, då båda hade brunt hår och mörka ögon. Jo visst var dom lika, men hon var ju inte söt så som Sara.
Jag nickade försiktigt och tog henne artigt i hand,
- Ja, är Sara här?

En dum fråga, jag vet, men jag kom inte på något bättre att säga när jag var så nervös.
- Ja jag tror att hon byter om just nu, men hon kommer nog snart! Fortsatte Saras mamma och slog sig åter ner i stolen. Jag kände mig otroligt stel, var jag tvungen att säga något nu? Skulle jag bara stå där och vänta bredvid Saras mamma? Var jag otrevlig om jag inte pratade med henne?

Som tur var behövde jag inte oroa mig i många sekunder, för ut genom husvagnsdörren kom Sara, endast iklädd den svarta T-shirten som hon hade haft tidigare under dagen, och ett par gul-vitrandiga trosor med sockervaddsrosa rosett som var helt blottad då tröjan inte gick mycket längre ner än till naveln. Mina ögon granskade Saras kropp långsamt från topp till hennes barfota små tår. Hon hade satt upp sitt hår i en gullig liten hästsvans, hon vickade på sina brunbrända ben oskyldigt och log hungrigt mot mig.
- Hej, vill du komma in?
Ansträngt förflyttade jag blicken bort från Saras trosor och mötte hennes ögon.
- Ja visst, sa jag tyst och sneglade på Saras mamma som satt och knappade med sin Nokia-telefon medan jag följde efter Sara in i husvagnen.

Väl där inne möttes jag av ett mörker, det var kvavt och varmt i luften vilket gjorde det lite svårt att andas.
- Förlåt för värmen, jag ska öppna fönstret vid min säng, sa Sara och gick bort till den nybäddade sängen med två täcken som låg längst in i husvagnen.
Det såg inte allt för annorlunda ut jämfört med den husvagnen som vi hade lånat, kanske några år äldre bara. Golvet var en smula sandigt, och det luktade gammalt på något sätt.
Sara kröp på huk fram till fönstret över sängen, och jag kunde se hela hennes rumpa riktad åt mitt håll medan hon brottades med att få upp handtaget. Trosan satt så tight på henne, bara genom att titta på formerna så kunde jag föreställa mig vad som fanns under.
Usch! Jag skämdes nästan som stirrade så som jag gjorde, men att se Saras kropp var så underbart. Jag hade aldrig känt sådan hunger förut, jag var nyfiken, ivrig och som förtrollad. Det var som att en högre kraft hade tagit över min kropp. Jag kunde knappt kontrollera mig själv när pirret av att se Sara blev så starkt. Det kändes som att jag hade öppnat en dörr till en främmande värld, och jag kunde äntligen se skönhet som jag tidigare bara tagit för givet. Men jag fick inte tappa kontrollen, inte helt! Jag tänkte på att Saras mamma satt precis utanför i förtältet och det gjorde mig obekväm. Hur mycket visste egentligen Saras föräldrar om henne? Och vad trodde dom om mig?

Till slut fick Sara upp fönstret och en sval bris blåste in och fick mitt nattlinne att svaja till. Sara vände sig mot mig och log medan hon la sig till rätta längst in till väggen.
- Ska du stå där borta och stirra hela natten eller ska du komma och lägga dig?
Mitt hjärta bultade så hårt, jag borde inte ha varit nervös, inte efter allt som hände på stranden, men att se Sara ligga där ovanpå täcket med sin svarta T-shirt som hade åkt upp en bit så magen blottades, att se hennes vackra kropp nästan naken mitt framför mig, det gjorde något med mig. Pirret blev så starkt ner mellan mina ben. Jag kände hur jag hade börjat bli våt i trosan igen, Sara hade ju försökt att smeka mig där nere tidigare, men jag visste inte om jag var redo. Jag ville ju verkligen! Just i den stunden så ville jag inget hellre än att Sara skulle pulla mig. Tanken gjorde mig yr och öm i hela kroppen, men jag var för nervös, det var för mycket som höll mig tillbaka, mycket hade hänt på väldigt kort tid idag, kanske att det bästa vore att ta det lite lugnt, så inget skulle gå fel.

Jag log mot Sara som lutade sig mot kudden med armbågen otåligt.
- Ska jag dra för draperiet? Frågade jag och tittade försiktigt bak mot dörren för att se om jag kunde skymta Saras mamma. Sara nickade busigt mot mig,
- Ja dra för ordentligt!
Jag gjorde som hon sa, och nu var det nästan kolsvart efter att jag hade dragit för draperiet. Utan att kunna se så kröp jag försiktigt ned i sängen och la mig under det bäddade täcket, jag hann knappt att lägga mig till rätta innan jag ryckte till av att Sara utan förvarning gled in med handen och smekte vid min mage på utsidan av nattlinnet.
Sara fnittrade till och viskade tätt intill mitt öra,
- Här är jag, blev du rädd?
Hon kröp närmre under mitt täcke, och jag kände hur hennes svala ben slingrade sig in som ormar mellan mina, dom var så mjuka och lena.
- Nej jag blev inte rädd, viskade jag tillbaka, nu hade mina ögon börjat vänja sig vid mörkret.
Jag smekte mitt ansikte försiktigt mot Saras kind och våra läppar möttes äntligen igen. Vi kelade och förde våra händer försiktigt över varandras kroppar, kysstes och nafsades. Jag la handen försiktigt över Saras höft, och det kändes fantastiskt! Sara som tidigare hade smekt min mage höll mig långt ner på ryggen nu, och pressade sin kropp mot mig, efter vi hållit på i några minuter så började husvagnen att skaka och gnissla. Vi stannade upp och insåg att vi kanske hade varit lite för oförsiktiga. Sara gled sakta ifrån mig och la sig med huvudet mot sin kudde suckande.
Jag la mig på sidan och förde försiktigt min hand ner till hennes. Hon tog tag i mig hårt och vände blicken mot mig och sög nervöst på underläppen.
- Får jag fråga en sak? Viskade jag. Sara vred på sig åt mitt håll och log.
- Ja vadå?
- Vet dina föräldrar om att du gillar tjejer?
Sara blev tyst i några sekunder, det gjorde mig nervös, kanske var det en dum sak att ta upp tänkte jag, men sen log hon och skakade försiktigt på huvudet.
- Nej jag tror inte det, jag har aldrig vågat berätta för dom.
- Är du rädd för att dom inte ska acceptera dig för den du är? Frågade jag och smekte hennes hand.
- Jo lite är det så kanske, vet dina föräldrar? Frågade hon snabbt tillbaka.
- Ehm... Innan idag så visste jag inte ens själv att jag gillade tjejer, så nej jag tror inte att mamma vet.
Jag rodnade och vi båda log mot varandra,
- Du är i alla fall den sötaste tjejen som jag har träffat, viskade Sara och tittade mig djupt i ögonen.
Generat vände jag bort blicken i några sekunder, men fick snabbt tillbaka ögonkontakten igen.
- Du är den sötaste personen som jag någonsin träffat. Jag är så glad att du började prata med mig när jag gick förbi dig vid gungorna förut idag.
Sara skrattade till.
- Hade jag varit lite modigare så hade jag pratat med dig första dagen som du kom hit.
- Jag tyckte du var sjukt modig i alla fall, även gulligt att du vågade fråga min syster om mig också.
- Jo... Hon var på lekplatsen och jag frågade henne om ditt namn...
- Jo jag vet, och hur gammal jag var, vad jag har för intressen, och ifall jag hade pojkvän.
Jag log brett då jag såg hur Sara rodnade och borrade ner sitt söta lilla ansikte i kudden.
- Jo kanske det, jag minns inte riktigt, mumlade hon tyst.

Även jag rodnade, men jag njöt av att äntligen få vara den som fick Sara att bli osäker och nervös för en gångs skull, så som hon hade fått mig att känna hela dagen, så jag knuffade på henne så att hon rullade över på rygg och slutade gömma sig i kudden. Husvagnen skakade till då hon landade, och jag reste mig upp en bit i sängen och la mig lutad över henne med lurig blick.
- Så varför undrade du ifall jag hade pojkvän? Var det av någon särskild anledning kanske?
Sara log generat och skakade busigt på huvudet.
- Nej! Det var bara något som jag frågade, ingen speciell anledning eller så.
- Det kanske är en sån fråga som du ställer till alla tjejers systrar innan du lurar ner dom till stranden?
Sara hann inte svara då vi plötsligt hörde hur någon klampade in i husvagnen, jag slängde mig snabbt ner i sängen igen och drog täcket över mig precis innan draperiet gick upp och Saras mamma kikade ner på oss.

- Men Sara, ska du verkligen sova utan täcke?
- Det är lite varmt, men jag ska krypa ner snart, svarade Sara och drog ner sin T-shirt så den täckte magen. Saras mamma log mjukt.
- Bra, jag går och kissar nu, sen går jag också och lägger mig. Pappa är borta vid campingbaren så vi får se när han kommer hem, men jag har sms:at honom så han vet att Linnéa sover här inatt. Så han kommer inte att störa er.
- Är han mycket full tror du? Frågade Sara.
Hennes mamma slängde ett stelt öga på mig,
- Nej då, oroa dig inte över det. Godnatt nu tjejer.
Utan att ens krama om Sara så drog hennes mamma snabbt igen draperiet och försvann ut ur husvagnen.

Vi var äntligen ensamma igen, jag vände mig åt Saras håll och log.
- Vilken tur att mamma bestämde att vi skulle till den här campingen i år, och ännu mer tur att vi ska vara här i fem dagar till!
Jag tystnade då jag märkte att Sara stirrade med ångestfylld blick upp i taket och suckade.
- Vad är det? Är det din pappa du tänker på? Viskade jag och la armen över hennes bröst.
Sara skakade på huvudet.
- Nej det är inte det, det är en sak som jag glömt att berätta.
Jag frös till is och drog sakta bort armen från henne.
- Vadå för något?
Sara vände blicken mot mig,
- Vi åker hem i övermorgon, efter frukost.
Mitt bröst fylldes av en tung smärta och en isande våg gick genom min kropp.

Jag hade varit för upptagen av alla underbara tankar och känslor att jag hade totalt glömt bort verkligheten! Sara bodde i Jönköping, och jag i Eskilstuna. Det var ju inte som att vi skulle kunna träffas efter att hon hade åkt hem, i alla fall inte så ofta.
Jag grep tag hårt i Saras arm och vi tittade med sorgsna ögon på varandra i tystnad innan jag tvingade fram ett litet leende.
- Jag gillar dig så mycket Sara, om du vill så kan vi ju skriva brev, och hålla kontakt via telefon.
Sara suckade ängsligt,
- Tror du verkligen att det kommer funka då?
Jag smekte med handen upp och ner över hennes arm,
- Jag vill att det ska funka!

Sara drog mig till sig och kramade om mig hårt, hennes armar klämde runt mig på ett så behagligt och lugnande sätt. Jag la armarna runt henne och kramade så hårt jag kunde tillbaka, det var som att vi kramade bort den jobbiga känslan i våra bröst, det var så tryggt att få vara i hennes armar.
Sara släppte efter en stund taget om mig och log,
- Ska vi sova?
Jag nickade glatt och la mig till rätta med huvudet på kudden och ögonen upp i taket, men Sara knuffade på mig löst och gav mig sin busiga blick,
- Vänd dig om! Viskade hon.
Jag gjorde som hon sa och la mig på sidan med ryggen vänd mot Sara som kröp tätt intill mig och omfamnade mig kramandes bakifrån. Det kändes så mysigt att känna hela hennes kropp pressad mot min. Försiktigt förde hon in handen innanför mitt nattlinne och jag stelnade i hela kroppen då jag kände hur hennes hand smekte upp över magen och hela vägen upp till mitt bröst.

Äntligen så gjorde hon det! Det som jag hade längtat efter! Sara omfamnade mitt styva bröst bestämt och gjorde några små testkläm innan hon la sig ordentligt till rätta. Jag kunde inte annat än att le, pirret strömmade genom mig så som vågorna tidigare på stranden. Var jag i himlen eller kunde livet verkligen vara såhär underbart?

En del av mig ville sprattla och skrika av lycka, men jag var så otroligt trött. Denna dagen hade verkligen varit psykiskt utmattande, allt pirr, all lycka, all nervositet, och nu detta! Saras kropp tätt kramades runt mig bakifrån, med handen greppande om mitt bröst!
Jag kom att tänka på det som Sara hade sagt. Morgondagen var sista dagen som vi hade ihop! Hon skulle snart vara på väg hem till Jönköping, och vem vet om vi ens skulle få träffas efter det? Om jag ville att något mer skulle hända mellan oss så var det tvunget att hända under morgondagen, och det, det skulle kräva mod!



Kommentarer

ruteress 16 Januari 2020, 06:28

Härligt, mjukt, långsamt, sensuellt. Du har sån känsla när du skriver och jag älskar det.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright