Lissabon del 7

Författare: onyx Datum: 2018-12-27 15:50:42

Kategori: Heterosex och Kinky

Läst: 6 378 gånger

Betyg: 3.2 (7 röster) 4 medlemmar har denna novell som favorit



Kapitel 7

För en gångs skull var det jag som var sen hem. Ännu en lång dag med turistande, en utflykt ut till havet och klockan började närma sig åtta när jag till slut tog mig uppför trapporna i Linas hyreshus.

Jag hade försökt sysselsätta mig hela dagen, för jag blev tokig av att bara gå runt och tänka på den ständiga upphetsningen och kåtheten. Det var som om det hade slutat spela någon roll att jag kom, två minuter senare var jag lika darrig av kåthet i alla fall. Vad det än var som hände mellan Lina och mig så var det uppenbarligen en nästan oändlig källa till upphetsning. Till sist orkade jag nästan inte med det, och försökte istället fylla min dag med massa andra upplevelser. Inte för att det hjälpte. Hennes ord igår kväll, allt som hänt den senaste tiden, bilderna av hur de två hade haft sex… Det gick inte att slå bort. Precis som svartsjukan inte kunde slås bort. Hur mycket Lina än kämpade för att jag skulle känna mig trygg i det som hände så kunde jag inte besegra den primitiva svartsjukan.

När jag öppnade dörren till lägenheten förstod jag direkt att hon hade väntat på mig. Hon mötte mig innanför dörren med en mjuk kyss som fick min kuk att återigen bli stenhård. Hennes bröst pressades mot mig bakom det tunna tyget i klänningen hon hade på sig, och min hand kände konturerna av en strumpebandshållare på hennes höfter. Hon luktade nybadat och kvinnligt och underbart.

”Kom” sa hon och drog med mig in i sovrummet. Hon hade dragit fram ett litet bord och dukat upp oliver, korvar, bröd, allt vad det nu var. En flaska vin och glas, ett tjugotal tända ljus runtom i rummet.

Hon puttade ned mig på sängen och jag slog mig ned med ett lyckligt leende och snart satt jag där med ett glas vin i handen. Timmarna gick med småprat, skratt, kyssar, småätande och fler kyssar. Vi kunde inte hålla händerna ifrån varandra längre än vad det tog att ta en klunk vin eller en oliv. En stund avbröt vi helt allt annat och lutade oss tillbaka och hånglade. Hon hade fått av mig mina jeans och runkade mig lite förstrött, innan hon med ett flin reste sig upp och visade att inte än, sen, en stund till. Jag brydde inte om att klä på mig igen - kvällen lovade hett sex - och satt där i mina boxershorts med ett präktigt stånd och försökte koncentrera mig på samtalet och vinet igen.

”Den är väldigt fin” sa hon och kastade en blick mot mitt skrev.

”Så, du tycker det ändå?”

”Det är klart jag gör!” skrattade hon och strök en hand över min bula.

Och jag trodde på henne, precis som jag genuint trodde på den kärlek som fanns mellan oss. Oavsett vad som hände i övrigt. Jag böjde mig fram för att ge henne en kyss när det ringde på porttelefonen.

”Vänta här”

Hon reste sig sakta upp och gick med svängande höfter ut ur rummet. Det där lilla leendet. Visste hon? Hade hon planerat något? Eller var det bara att hon förstod vad ödet och slumpen skickat vår väg, just här och nu, precis när vi hade en fantastisk kväll alldeles för oss själva?

Jag förstod direkt. Vare sig det var intuition eller annat så förstod jag. Jag visste innan jag hörde de lågmälda rösterna ute i vardagsrummet, hur hon svarade en mörkare mansröst på portugisiska, det låga skrattet, några sekunders tystnad som talade mer än tusen ord.

Dörren öppnades och Lina kom in. Hon gick sakta - nej, skred nästan - fram till mig där jag satt, lite bortkommen med mitt hårda stånd och ett glas vin i handen. Hon böjde sig ned och gav mig en djup kyss. Hennes hand vilade mot min bröstkorg och hon kunde känna hur mitt hjärta dundrade där innanför. Min hand skakade som om det var en jordbävning och med ett milt leende tog hon min hand och hjälpte mig ställa ned vinglaset. Hennes hand la sig över mitt hårda stånd, kände min kåthet men låg bara still där mot min kuk.

”Nu råkar det vara så att vi har fått lite ändrade planer…” viskade hon i mitt öra. Jag svalde tungt och nickade. Ja, det hade vi ju uppenbarligen.

”Jag har klätt upp mig för din skull och jag skulle låta dig njuta av allt jag har” fortsatte hon, fortfarande med handen helt stilla mot min kuk. ”Men nu blir det inte riktigt så…”

”Kom med mig”

Jag reste mig på darriga ben och stod ett ögonblick och tvekade.

”Vad… var…?”

Hon svarade inte ögonblickligen, inte mer än att hennes kyss var ett svar, en försäkran om fortsatt kärlek. Hennes hand greppade hårdare om min kuk.

”Han vill inte ha dig där idag” sa hon. ”Tyvärr älskling, men inte ikväll”

Jag kände paniken välla upp inom mig. Skulle jag inte ens få vara en del av det som hände? Hon verkade känna och förstå vad jag kände.

”Scchh” sa hon mjukt och kysste mina läppar. ”Du måste lära dig att leva med det här. Kom!”

Hon drog med mig med ett fast grepp runt min fortfarande lika hårda kuk. Upp från sängen, ut i vardagsrummet. Han stod där med ett lite överlägset leende spelande i mungipan. Jag kunde inte möta hans blick. Lina drog med mig bort mot hissen, det lilla biblioteket. Milt visade hon in mig där. Jag kände hur jag backade in i fåtöljen. Hon log stort mot mig och drog igen gallerdörren. Den hade förstås inget lås, men symboliken var uppenbar. Hon lutade sig mot gallret och jag mötte hennes läppar i en försiktig kyss.

”Av med dem” sa hon och nickade mot mitt skrev. Jag tvekade med tanke på vår publik, men drog av mig kalsongerna och räckte dem till henne genom spjälorna. Hon log nöjt åt min stenhårda kuk.

Han sa något i bakgrunden som hon först svarade med ett ”não" men som han upprepade. Andra gången ryckte hon bara på axlarna. Så drog hon fram en stol och ställde upp med ryggstödet under hissdörrens handtag. Världens äldsta trick gjorde att jag nu var deras fånge på riktigt.

Hon log stort mot mig igen och jag insåg hur hon njöt av situationen. Han kom upp bakom henne, med blicken på mig. Omfamnade henne. Jag kunde inte slita bort blicken från hans händer som kramade om hennes bröst bakifrån, hans mun som kysste hennes hals. Alldeles nyss hade jag planerat för att ta henne, och nu det här… Svartsjukan brann som en eld i mig. Hon mötte min blick under hans kyssar och jag förstod instinktivt att det var precis vad hon ville. Han drog av henne klänningen. Hennes bleka kropp i kontrast mot hans, hennes mjölkvita hy i kontrast mot de svarta trosorna och strumporna, strumpebandshållaren som ramade in hennes höfter. Hon stod så, visade mig ett ögonblick vad jag hade förlorat, och sen gick de hand i hand mot sovrummet.

Till sist hade jag somnat till där i fåtöljen, efter flera timmars väntan. Hur det var möjligt att somna med alla känslor som rusade genom min kropp förstod jag inte, men kanske var det helt enkelt så att min hjärna inte orkade ta in alla intryck längre.

Jag hade förstås inte sett något från där jag var inlåst, men jag hade hört dem. Det kunde vara så att Lina helt enkelt glömt stänga dörren bakom sig, men jag trodde snarare att det var medvetet, att hon ville att jag skulle höra dem. Frasandet av tyg när - förutsatte jag - hon klädde av honom. Hans djupa suckar av njutning som sände chockvågor av svartsjuka genom min kropp; jag förstod att hon tagit honom i munnen. Hur sängen knakade till under deras gemensamma tyngd, sedan hennes utrop när han trängde in i henne. Jag lyssnade på deras knull och runkade som en besatt till ljuden, trots att svartsjukan brann i mig. Men nästan än värre var efteråt, att höra hur de småpratade och skrattade, ljudet av vin som hälldes upp, insikten att han ersatt mig; åt upp maten som var tänkt åt mig, drack upp vinet hon hällt upp.

”Behöver du gå på toaletten? Vännen?”

Lina stod där på andra sidan gallret och upprepade sin fråga igen när hon såg hur jag vaknade till. Jag kände efter och nickade till svar. Hon sköt undan stolen och öppnade dörren och sträckte in den förhatliga munkaveln åt mig. Jag tvekade inför vad hon erbjöd mig.

”Du kan ta av den igen när du är tillbaka här”

Jag varken orkade eller kunde argumentera emot och gjorde som hon sa. Att gå på toaletten med ett rejält stånd är inte särskilt lätt och jag tog min tid. Hela tiden tumlade samma fråga runt i mitt huvud; varför låter jag dem göra så här mot mig? Svaret hängde tungt mellan mina ben.

Lina ledde tillbaka mig till min cell. Jag hade inte ork att göra motstånd men uppskattade, hur sjukt det än låter, att hon både stöttade mig och visade vad hon ville. Hon behandlade mig på samma gång så elakt och så oerhört kärleksfullt; de varma blickar hon gav mig stod i stark kontrast till vad hon krävde av mig.

Hon gav mig en mjuk puss på kinden och drog igen dörren och kilade fast stolen igen.

”Du kan ta av den när jag gått härifrån. Sov gott”

Det blev förstås ingen mer sömn för mig den natten. Hur många timmar jag satt där och halvslumrade och lyssnade på tystnaden vet jag inte. Mina tankar var tunga och delvis ganska mörka. Att hon delade säng med honom på det här viset tyngde mig nästan mer än annat som skett. Inte minst med tanke på att vår tid ihop var begränsad, och ändå valde hon bort mig så här. Jag kunde fortfarande inte bestämma mig för om jag trodde att hon planerat det här eller inte, och jag visste inte heller vad som i så fall skulle kännas värst.

Så småningom hörde jag hur de vaknade till och jag förväntade mig nästan att höra ljuden av morgonsex, men till min förvåning och skam kom de båda ut från sovrummet och gick fram till mig där jag satt. Jag behövde Lina men klarade inte av skammen i att möta hans blick.

”Kommer du ihåg vad du lovade häromkvällen?” frågade hon. Jag skakade på huvudet, fortfarande med blicken riktad ned i golvet.

”Det tror jag du gör” fortsatte hon. ”Så nu vill jag att du sätter dig på knä och ber Joao om ursäkt och tackar för det han gör för mig”

Hur kunde hon vara så grym? Jag suckade djupt, men hade ingen kraft att göra motstånd. Långsamt hasade jag ned på knä.

”Han… jag…”

”Engelska går utmärkt”

Jag tittade upp på dem där de stod på andra sidan gallret. Hand i hand, men trots det insåg jag där och då att även om gallret skiljde oss åt var det jag och Lina som hade det här spelet mellan oss, det handlade om oss. Han stod där och log överlägset men var i realiteten inte mer än en glorifierad dildo på två ben. Jag var tvungen att visa honom respekt, nej; jag ville visa honom respekt, för Linas skull, för att göra henne glad.

”Thank you…” började jag. ”Thank you for taking care of my fiancée. Thank you for … that you fuck her better then I do”

Jag svalde tungt. Svengelskan var inte perfekt, men jag tror att budskapet var nog så tydligt. Han nickade kort och försökte dölja ett överlägset leende. Lina log varmt åt mig.

”Bra vännen. Kom med oss”

De återvände till sovrummet och med munkaveln på plats följde jag efter. På något märkligt sätt kände jag mig plötsligt lättare om hjärtat, lugnare, gladare. Jag hade slutat försöka förstå hur alla dessa känslor uppstod, jag bara flöt med. Det var lättare så.

Jag sköt upp dörren in till sovrummet med foten och klev försiktigt in. Jag visste instinktivt att Lina inte skulle missa den här chansen att förnedra mig ytterligare, och mycket riktigt. Han låg utsträckt över sängen och hon stod böjd över honom med hans kuk djupt in i sin mun. Han hade ett hårt grepp om hennes långa hår och stötte, försiktigt men bestämt, in och ut mellan hennes mjuka läppar. Hon lösgjorde sig en sekund och nickade åt mig att jag skulle komma fram och ställa mig vid sängen, innan hon återgick till hans kuk. Jag var tvungen att kväva ett skratt över hur fånig jag måste ha sett ut där, naken och med ett negligerat stånd, ball-gag i munnen. Ingen av dem hade dock tid att skratta åt mig. Hans stön och andetag blev allt intensivare och Lina gjorde sitt bästa för att ta emot hans kuk i sin mun allt djupare. Hon hade överlämnat till honom att hålla takten och knulla hennes mun och han gjorde det i allt snabbare takt innan han plötsligt stannade upp och ropade till. Jag såg hur hans kuk ryckte och fyllde hennes mun, hur hon svalde så gott hon kunde. Långsamt kom han ned från orgasmens höjd och hon fortsatte suga i sig de sista resterna av hans sprut. När han var klar sträckte hon långsamt på sig och log mot mig. Våra blickar möttes och hon höll kvar sin blick där samtidigt som hon lite förstrött torkade sig runt munnen.

Lina lossade på munkaveln och fångade mitt huvud mellan sina händer. Hon böjde sig fram och kysste mig, djupt. Jag visste vad hon gjorde men besvarade hennes kyss, som var mjuk och öm och kärleksfull, men som också smakade av hans sprut. Med sin tunga lät hon hans sprut glida över i min mun och fast jag kväljdes av den främmande konsistensen och smaken besvarade jag hennes kyss än djupare.

”Svälj” viskade hon i mitt öra.

Trots att den klibbiga sperman äcklade mig gjorde jag som hon sa. Jag accepterade vad hon ville, och insåg där och då att jag accepterade inte bara detta utan allt. Hennes älskares sprut fyllde min mun och jag svalde och accepterade detta, deras relation, allt. Det hon gjorde mot mig, att hon ville göra allt detta mot mig, hennes otrohet, allt.

Hon var ändå min och jag var hennes och egentligen, egentligen spelade inget annat någon roll



Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright