Vandring i skogen
Författare: deepthroater Datum: 2018-12-27 16:13:58
Kategori: Heterosex
Läst:
15 317 gånger
Betyg: 1.5 (3 röster) 2 medlemmar har denna novell som favorit
Jag förstod inte hur jag kunde hamna här.
I bara underkläderna, med fem äldre män som intensivt ansträngde sig för att inte titta för mycket. Du väljer sa han bestämt. Men jag går händelserna i förväg.
På vandringen skulle jag över den tyngsta sträckan. Strax innan jag gav mig av på morgonen mötte jag ett glatt sällskap män, några år äldre än mig. De tyckte absolut inte jag skulle gå själv men slog gärna följe med mig. Gruppens ledare, Erik, var varm, omhändertagande och stark och jag kände mig omedelbart trygg. Jag fick känslan av att han också uppskattade mitt sällskap, för vi gick länge och pratade och han frågade mycket och intresserat om mig. Han hade också den blick som män får i ögonen när de långsamt vill ta av mina kläder, lägga sig intill och smeka mig varm.
Erik var diskret men Micke desto mer tydlig. Han visslade lågt när han såg mig och sökte aktivt mitt sällskap. Gav mig flera komplimanger och hjälpte mig gärna över det minsta hinder. Jag såg hur Erik irriterat såg på honom i ögonvrån och kunde inte låta bli att le.
Men när Micke skulle hjälpa mig över bäcken hick det snett - han snubblade och råkade dra ned både mig och min packning rätt ner i vattnet. När han skulle hjälpa mig upp ramlade jag bara än en gång. Han skrattade men för mig som skulle behöva sova i en dyngsur sovsäck kändes det lagom kul.
Vi gick och gick och jag blev kallare och kallare. Jag ansträngde mig för att hålla jämna steg medan tänderna skakade. Erik hade avlägsnat sig - efter en stunds sökande på mobilen hade han blivit kall och avståndstagande och gick nu i täten. Mot kvällen skakade hela jag och jag var helt utmattad. När vi tog en paus såg han till slut på mig, plötsligt oroad. Du är dyngsur sa han upprört. Varför har du inte sagt att vi går för fort? Och till de andra, Det är dags att stanna.
Jag skämdes, visst borde jag ha sagt till. Men ... Micke log och skämtade att mina blöta kläder satt väl, men jag orkade knappt svara. Vi fick igång en ynklig liten brasa, Erik kämpade med den. Tänderna skallrade. Det kändes som att jag skulle frysa ihjäl över natten. Nu såg inte bara Erik utan alla herrarna oroliga ut. Till slut harklade sig Erik.
Emily, du måste ta av dina blöta kläder. Du förfryser dig. Du får sitta närmast brasan.
Jag kände mig helt uttittad men det var väldigt skönt att ta av de blöta kläderna. Som tur var hade jag snygga kornblå bh och trosor, inte för extravaganta men ändå sexiga om jag fick säga det själv. Långsamt drog jag av mig mina dyngsura kläder. Herrarna ansträngde sig noga för att se oberörda ut, alla utom Micke som visslade lågt och gav mig ett uppskattande flin. Erik såg både arg och irriterad ut. Han letade fram en tröja, stor för honom men enorm för mig, som gick ner över knäna. Det var skönt att sätta sig framför elden, men den var sorgligt liten. Tänderna fortsatte skallra, nu skakade hela jag. Det var så soligt när vi gav oss ut i morse och nu sjönk graderna för varje minut. Erik såg bister ut.
Emily, sa han till slut. Du får låna min sovsäck så ligger jag på golvet. Jag insåg att han skulle få en omöjlig natt och protesterade. Han insisterade men jag sa att det inte kom på fråga. Du kan inte sova så här sa han då resignerat. Du får dela sovsäck med någon av oss. Du får välja vem.
Jag insåg att han hade rätt. Det gjorde det inte mindre pinsamt att välja en av dem, särskilt när jag visste precis vem jag ville ha. Jag såg försiktigt på Erik, höjde ögonbrynen som en fråga. Han såg irriterad ut, skakade häftigt på huvudet och vände sig bort. Jag rodnade hett, fick tårar bakom ögonen och gick snabbt till Micke
Jag ska värma dig mumlade han hest i mitt öra. Jag lade mig i hans famn och en underbar värme spred sig i kroppen. Jag höll precis på att somna när jag kände hans andedräkt snabba på. Hans händer började insistera och kroppen röra sig mot mig. Från trygg kände jag mig plötsligt utsatt och insåg att jag låg halvnaken i ett rum med fem äldre män som alla visat mer eller mindre intresse för mig och min kropp.
Du beter dig som folk, Micke, hördes Eriks röst klar och bestämd. Jag kunde ha kramat honom hårt.
Jaja, muttrade Micke. Han stillnade. Tack, sa jag rakt ut i rummet. Nu somnade jag och hörde bara dimmigt fortsättningen. Jag förstår inte varför du tackade nej till det här sa Micke retsamt till efter en minut.
Det fattar nog ingen av oss! skrattade Kristian från ett hörn.
Jag rodnade men var så varm och avslappnad att jag knappt hörde Eriks bestämda Nu sover vi från andra sidan.
Jag vaknade på morgonen med lukten av hans tröja i näsborrarna. Den luktade tryggt och svett och man. Jag gick ut i solskenet. Han satt där med armarna i kors och såg fortfarande bister ut.
God morgon! försökte jag glatt. Tack för tröjan. Fryser du?
Nej.
Har du sovit gott?
Han lade armarna hårdare i kors. Knappast.
Nu visste jag inte vad mer jag kunde säga. Vi satt tysta en stund.
Var det nödvändigt att välja Micke? frågade han plötsligt.
Nu blev jag plötsligt irriterad på honom. Var detta mitt fel? Vad hade han för rätt att kritisera mig?
Jag såg honom rakt i ögonen. Jag frågade dig först och du ville inte sa jag uppriktigt.
Jag menar inte mig sa han lika irriterad. Någon av de andra, någon pålitlig. Någon som inte är femton år äldre än dig.
Min hjärna registrerade att han tagit reda på hur gammal jag var. Var det där skon klämde? Fanns det något intresse dolt där ändå?
Jaså sa jag. Vem hade du velat skulle hålla om mig utan kläder? Johan? Stefan? Eller kanske Kristian?
Han rynkade pannan och såg arg ut men svarade inte. Vi satt där en lång stund.
Jag hade kunnat vara din pappa, sa han sedan tyst.
Jag skrattade till. Femton år sa du? En ganska ung pappa då.
Du borde vara med någon ung person.
Vem då, Micke? frågade jag irriterad.
Han försökte styra mitt liv och brydde sig inte om att ta reda på vad jag ville. Sådant störde mig.
Du vet inte vad du vill sa han som ett omvänt eko av mina tankar.
Och det vet du? utmanade jag.
I högsta grad, men jag vet tillräckligt väl för att inte agera på det.
Vi tittade argt på varandra. Till slut kunde jag inte låta bli att skratta. Ok, jag fattar att du inte vill ha mig, sa jag till sist. Men det vore trevligt om vi ändå kunde komma överens. Finns det något jag kan göra för att det ska funka? Det är ingen fara, man tycker inte om alla. Men vi är ändå fast här tillsammans och det verkar bli fler dagar.
Erik såg förvånad ut. Hmm, sa han. Ja det är nog bäst, du har rätt. Jag ska fundera på det. Sen gick ut en sväng i skogen medan jag satt kvar och kände mig en aning besviken men ändå nöjd att vi pratat ut.
Nu började alla vakna. Jag märkte att de såg på mig med andra ögon, och önskade plötsligt att Erik var tillbaka. Johan gav mig en godmorgon-kram och Kristian nöp mig i kinden. Stämningen var uppsluppen och vi satte på kaffevatten och åt rester till frukost. Erik kom tillbaka och plötsligt ändrades stämningen. Han och Micke var vaksamma på varandra. Jag märkte att Kristian tog honom åt sidan och hörde honom lågt prata. Inte så farligt, sa han. Många har större skillnad och ... Skärp dig nu. Du tycker ju uppenbarligen hon är ... Jag fattar inte varför du inte...
Jag kände mig bättre till mods. Mina kläder hade torkat, jag kunde ta på dem även om jag fortfarande hade Eriks tröja som han inte velat ha tillbaka. Jag hade fått kaffe och vi språkade trivsamt. Till slut var det dags att börja gå. Emily, du går med mig, sa Erik. Och du säger till om vi går för fort.
Jag tyckte jag gick mitt snabbaste men vi halkade ändå efter. Trots min stolthet över min förmåga fick Erik hjälpa mig över flera stora stockar, bäckar och höll fast mig så jag inte ramlade nedför ett litet stup.
Det var trivsamt att gå tillsammans i solen och vi småpratade om ingenting. Till slut kunde jag inte hålla mig, det hade gått min stolthet förnär.
Varför ville du inte att jag skulle ligga hos dig igår kväll? frågade jag efter en stunds tystnad.
Den glada stämningen var plötsligt borta. Han såg irriterat på mig. Du spelar högt, sa han. Du är ensam i skogen med fem män som alla är attraherade av dig. Du skulle göra klokt i att inte visa fullt så mycket energi.
Jag hörde knappt vad han sa. Fem stycken? Hmm, menar du att du också är attraherad av mig? frågade jag försiktigt, lite nervös för svaret.
Som svar drog han mig tätt intill sig och jag kände tydligt att han var det.
Jag vill inte hamna i en situation där jag gör något med dig jag inte borde viskade han hest.
Jag tryckte mig mot honom och suckade tyst.
Sluta nu! sa han strängt; men jag hörde knappt.
Jag tryckte mig mot honom och stack in händerna under byxlinningen. Jag vill ha dig viskade jag. Jag förde hans händer, ner mot min stjärt.
Från att vara hård och avståndstagande blev han plötsligt varm, öm nästan. Det är inte rätt mot dig Emily, mumlade han eftertänksamt, tankfullt. För att i nästa stund lägga till, och det bryr jag mig inte om. Han drog mig tätt intill, kysste mig intensivt, tryckte min rygg mot björken bakom mig, smekte med händerna över min stjärt, kysste mig igen och trängde sig in i mig.
Jag såg stjärnor och blixtar, han fyllde hela mig, och efter helgens känslomässiga anspänning kom jag intensivt och nästan omedelbart. Så snart han fört ner mig på jorden och sett till att jag fått nog följde han efter. Efteråt la han flämtande ned mig i gräset.
Kort men intensivt, skrattade jag.
Han såg bekymrat på mig. Vet du vad du ger dig in på? undrade han.
Så du tycker att jag är attraktiv? frågade jag nöjt. Kanske var du lite intresserad ändå?
Hmm, sa han. Jag trodde det var uppenbart sen vi först sågs.
Haha, sa jag. Jag trodde du avskydde mig. Särskilt när du inte ville ligga i samma säng som mig.
Vilken natt! sa han med känsla. Och du måste tvunget välja Micke också. Don Juan himself. Nåja, det hade väl egentligen inte spelat någon roll vem du än valt.
Du vet, om man ber någon välja behöver man också respektera deras val sa jag retsamt. Gör man det inte hamnar ens kvinna i säng med en annan man.
Nästa morgon vaknade jag på det ljuvligaste sätt. När jag förstod var jag befann mig och att alla ljud som hördes var mina fick jag hålla i mig.
Jag har skickat ut dem, sa han. Jag sa att de inte ska komma tillbaka förrän vi kommer ut.
Oj, sa jag oroligt. Vad ska de tänka om mig?
De kommer att tänka vad de tänkt sedan de såg dig, sa han och kysste mig. Att du är en fantastiskt vacker, smart och attraktiv kvinna. Och att den man som tackar nej till att vara med dig vore en idiot.
En idiot säger du? sa jag prövande.
Försök inte, svarade han med en farlig glimt i ögat. Jag log och sa inget mer medan stunden utvecklade sig på det mest angenäma sätt.
Fler noveller av samma författare
| Titel | Kategori | Betyg | Datum |
|---|---|---|---|
| Vandring i skogen | Heterosex | 1.5 | 27/12-18 |
