Kärlkirurgen

Författare: lavalampa Datum: 2018-11-05 23:42:46

Kategori: Heterosex och Age play

Läst: 12 825 gånger

Betyg: 3.9 (15 röster) 7 medlemmar har denna novell som favorit



Allan Henning gick genom avdelningskorridoren. Morgonmötet var över och det var dags att gå ner till operation. ST-läkaren som skulle assistera honom gick bredvid och surrade på, Allan nickade bara emellanåt åt honom. Ögonen fästade i ingenstans. Inne i zonen, djupt inne i zonen.
Sköterskor passerade honom i korridoren, en och annan blängde på honom, de flesta såg bort. Han visste vad de sade om honom, ”spela Allan". Men det var oviktigt, de var ändå bara ett enda stort ’dom där'.
De närmade sig avdelningsköket och Allan sträckte ut handen efter den där koppen kaffe som skulle vänta på honom på bordet utanför dörren, som det gjort varje dag i fem år nu, men där fanns inget kaffe.
Han stannade upp. Lämnade zonen. Helvete! Inte den livsviktiga zonen! Inne i köket stod en undersköterska, en ung, liten sak med brunt hår uppsatt i hästsvans. Han visste inte vad hon hette, hon kanske var ny. En del av ’dom där’.
”Hörru du!” fräste han. ”Är det du som har ansvar för kaffe nu på morgonen, eller?”
Sköterskan hoppade till och såg upp på honom med stora bruna ögon. Skrämda, som om hon var ett rådjur och han strålkastarna på en bil. Definitivt ny.
”Är det ingen som har talat om för dig att det ska stå en kopp kaffe här” han knackade med pekfingret på bordet ”klockan åtta varje morgon?”
”Nej? Vill, vill du ha socker i kaffet?”
”Svart.” Allan lade armarna i kors och väntade medan han knackade tån mot golvet. Spände ögonen i hennes rygg under tiden. Kort tjej, håret såg nytvättat ut. Tid till att sminka sig hade hon kunnat lägga på morgonen, men lära sig rutinerna var tydligen för mycket begärt. När hon återvände sträckte han ut handen åt henne och rättade till glasögonen, fick sin kopp.
”Vet du vem jag är?” sade han kort och spände ögonen i henne. Sköterskan skakade på huvudet och såg upp på honom igen på det där sättet som fick henne att se ut som skrämt djur. ”Jag är Allan Henning. Överläkare. Kärlkirurg. Den enda på det här sjukhuset som kan transplantera hjärtan och du har inget viktigare jobb än att se till att jag är i toppform för att operera. Förstår du vad jag säger?”
Hennes ansikte blev allt rödare. Munnen spändes i en liten grimas och ögonen hade blivit fuktiga. Hon nickade. Allan tog en klunk kaffe men spottade ut det på en gång.
”Vad fan är det här!? Är det du som…? Kan du inte ens koka kaffe, vad fan får ni lära er på utbildningen egentligen!?”
Sköterskan ryckte till och tog ett steg bakåt. Käkarna hårt spända. När Allan slängde koppen i golvet så att den gick i kras hoppade hon till och snörvlade.
”Kom" muttrade Allan till sin kollega och fortsatte gå nerför korridoren. Zonen vägrade infinna sig igen.

Förmiddagen fortsatte vara ett jävla helvete. Det var fel på luftfuktigheten i operationssalen, så han skulle inte få operera förrän i eftermiddag och dessutom hade avdelningschefen dragit in honom på sitt kontor och gett honom en rungande utskällning. Den där sköterskan var visst bara en student och dessutom hade undersköterskorna mycket viktigare saker för sig än att se till att överläkarna fick kaffe, enligt avdelningschefen.
”Så nu är det du som ber om ursäkt! Flickan var helt förstörd, hon har gråtit hela morgonen.”
”Ja ja" suckade Allan. ”Var är hon nånstans?”
”Jag tror hon bäddar sängar på rum tolv.”
Allan rättade till läkarrocken och reste sig upp. På vägen ut lät han dörren smälla igen.
Den där sköterskan stod böjd över en säng och bredde ut ett lakan över den när han kom in i rum tolv. Han hejdade sig i dörröppningen. När hon böjde sig fram på det där sättet spände röven mot byxorna, rund, liten och såg fast ut. Brunbränd hud och en tatuering i svanken skymtade i glipan mellan byxlinningen och bussarongen. Hästsvansen låg över ryggen mellan skulderbladen och brunt, lockigt hår böljade nerför snodden. I fantasin tog han tag i hästsvansen och drog hennes huvud bakåt, mot sig, medan han slet ner byxorna och trosorna. Kuken dunkade till och nu böjde hon sig ännu längre fram över sängen och ett par svarta stringtrosor skymtade.
Allan stängde dörren och sköterskan vände sig om. När hon fick syn på honom hoppade hon till och tog några steg runt sängen som om hon sökte skydd.
”Vad, vad gör du här?”
”Jag är här för att …”
Sätta på dig. Nej, vad var det nu igen? Be om ursäkt för i morse. Han öppnade munnen och drog efter andan.
”… sätta på dig.”
Han stängde munnen med en smäll. Nu hade det visst blivit fel. Sköterskan spärrade upp ögonen.
”VA?”
Det här skulle generera ett möte med HR sedan, men ja ja. Allan Henning var oersättlig och var det inte precis det här han skulle behöva för att hitta tillbaka till zonen igen? Lite ung, fräsch fitta. Han lutade sig mot dörrposten.
”Du hörde mig. Jag sade ju i morse att du inte har nåt viktigare jobb än att hålla mig på topp. Fine, jag överreagerade på det där med kaffet, men du är ju en riktigt fräsch liten tjej.”
Han började gå mot henne. Sköterskan fortsatte runt sängen men hade till sist trängt in sig i hörnet mellan sängen och garderoben. Hennes bröstkorg höjde och sänkte sig häftigt. Hon hade bröst också, de spände till under bussarrongen för varje andetag. Han böjde sig över henne. De där vettskrämda ögonen borrade sig in i hans och eggade lite till.
Läpparna var spända mot hans, inte den sexigaste kyssen någonsin. Han kysste henne igen, lade handen på hennes midja. Fast och slank. Läpparna slappnade av vid den tredje kyssen. Hon andades så häftigt att andedräkten yrde ur henne, flåsade. Brösten, precis lika fasta som han hade föreställt sig i händerna, bröstvårtorna vaga förhårdnader genom tyget. Hennes läppar särades och släppte in hans tunga.
Sådär ja. Med slutna ögon fortsatte han kyssa henne. Det märktes att hon varit med förr, tungrörelserna som mötte hans var djärva och utmanande. Något hårt och runt mötte hans tunga. En piercing? Han bröt kyssen och stönade lågt.
”Jamen sådär ja, du kan ju.”
Utan att öppna ögonen kysste han hennes hals och började dra bussarongen över huvudet på henne. Händerna följde midjan, varm och slank, över brösten, kände fingrarna stryka över len siden och diskret spets. Han slängde bussarongen åt sidan och öppnade ögonen, rättade till glasögonen och betraktade henne.
Brunbränd hud, smal utan att se utsvulten ut. Brösten hoptryckta av en push-up, som gav henne en djup klyfta som gjord för att en kuk skulle glida mellan dem. Han drog med fingret över bröstkorgen, ner mellan brösten och bet sig i underläppen när det bara försvann där, omgiven av det mjuka och varma.
”Och det där har du på dig på jobbet? Du är inte lite slampig.”
Sköterskan blev knallröd i ansiktet, blicken hoppade mellan stetoskopet runt Allans hals, fönstret, den tomma sängen på andra sidan rummet och dörren.
”Nej, jag, jag, efter jobbet, jag ska på dejt med min pojkvän och, shit Allan, du får inte tro…”
”Du kan säga Dr Henning till mig.”
Han lät händerna smeka nerför hennes rygg mot rumpan, fast och vältränad. En pojkvän. Trots det lät hon honom göra vad han ville med henne.
”O, ok Dr Henning.”
Hon nästan flämtade det ur sig och det fick kuken att växa ytterligare, plågsamt tight mot insidan av byxorna. Han knäppte upp hennes vita byxor och drog ner dem, hon klev ur dem. Händerna ryckte ner mot hennes kön, dolde det för honom en sekund innan armarna slappnade av och hon lät händerna falla till sidorna. När han förde handen innanför troskanten ryckte hon till och darrade som ett asplöv, men stod kvar som fastvuxen. Fingrarna letade sig ner, hon var nästan helt slätrakad, hade lämnat en liten remsa av vältrimmat könshår som en landningsbana ner till fittan. Fingrarna nådde blygdläpparna, särade försiktigt på dem och bara gled ner till det fuktiga skötet. Sköterskan gnydde till och slöt ögonen. Andhämtningen ökade. Han lät ett finger glida in i fittan. Våt och trång. Ett finger till.
”Så du har en pojkvän? Ska man slampa sig med läkarna på jobbet då?”
Hon gnydde till igen och grimaserade.
”Nej, Dr Henning, men … Ah …”
Allan flinade till. Men det var ju han, Allan Henning, stjärnkärlkirurgen. Han skulle pumpa henne full med sperma och låta henne trippa iväg på sin dejt med sin pojkvän sedan.
”Sätt dig på sängen, gumman.”
Och det var som fan, hon gjorde precis som hon skulle, slog sig ner där och väntade. Andetagen riste genom hennes kropp. Allan spände upp bältet och drog fram kuken som blivit stenhård av förväntan. När han lade handen på hennes nacke förstod hon precis och böjde sig fram, lät sin tunga glida över skaftet. Tungpiercingen han känt innan blänkte till i skenet från lysröret och skrapade mjukt över ollonet. Den kalla metallen fick honom att rysa till.
Läpparna slöts om kuken och hon böjde sig över den, lät den glida in i svaljet. En duktig ’dom där'. Den hårda knoppen på piercingen gled mot undersidan av skaftet, en fantastisk kontrast till allt annat som var varmt och mjukt. När hon hade tagit honom så djupt hon kunde masserade hon honom försiktigt med tungan, ollonet i hennes svalg kände hur hon kämpade mot kräkreflexen och hennes ögon tårades. Det här. Var. Lovande. Med handen på hennes bakhuvud tryckte han henne mot sig lite till och frustade. Sköterskan började kväljas och händerna krafsade på hans höfter. Allan släppte hennes huvud och hon studsade bakåt, hostade och hackade. Strök några tårar ur ögonen med baksidan av handen.
”Det där var … Det dög" flämtade han och hon log försiktigt upp mot honom. Hans hand famlade efter kontrollen på sängen, hittade rätt knäpp och lät hissa upp den en bit. Sedan slängde han den ifrån sig och lade händerna på hennes bröst. Fingrade på dem, tummarna hittade bröstvårtorna och strök runt dem. Sköterskan flämtade till och gnydde, blicken i hans lite plågad. Bad om mer på samma gång. När han tog ett steg närmare särade hon på benen och släppte in honom. Kuken strök mot brösten. Smiskade till det ena med ollonet. Det fjädrade som gelé.
”Är de där äkta?” mumlade han medan han lade kuken tillrätta mellan dem och började röra sig.
”Ja Dr Henning" viskade hon.
”I så fall är jag avundsjuk på din pojkvän.”
Händerna darrade när han tryckte brösten tätare om kuken, bäddade in den. Han stötte gång på gång. Någonstans ute i korridoren tjöt ett sänglarm och sköterskan sneglade mot dörren, men Allan vände hennes ansikte mot sig.
”Sade jag inte att du inte har ett viktigare jobb än att se till att jag är i toppform för att kunna operera?”
Sköterskan rodnade och slog ner blicken. En perfekt ’dom där’. Egentligen hade han alltid tänkt att det borde finnas en extra (sterilklädd förstås) sköterska på operation som bara skulle sitta på knä under operationsbordet och suga kuk under tiden, men det förslaget skulle väl bara sluta i ett möte med HR. Igen.
Med en hand i hennes bröstkorg sköt han henne mjukt ifrån sig, fick henne att förstå att hon skulle lägga sig på rygg. Sängen surrade upp lite till. Med pekfingret och långfingret förde han stringtrosorna åt sidan och gled in i fittan, tight, mjuk och sjöblöt. Den gav efter för honom, vidgade sig centimeter för centimeter. Sköterskan hade böjt nacken och betraktade honom under tiden, de stora bruna ögonen fästade på hans kön medan han trängde sig in. Sedan föll hennes huvud tillbaka över den andra långsidan på sängen.
Utfläkt, ansiktslös. Allan lindade armarna om hennes lår och stötte in sista biten, sängen gnisslade och knakade. All frustration från idag hade lagt sig som ett eldklot i magen som drev honom in i henne, gång på gång. Benen darrade. Stönen pressade sig ur honom av sig själva medan sköterskan låg och tog emot, sådär som ’dom där' alltid borde göra. Hon fick en extra hård stöt för avdelningschefen också som trodde att hon kunde ruska honom i örat som om han var ett barn. Sköterskans fingrar grävde sig in i lakanet och hon gnydde för varje gång hon skjuvade över det sträva lakanet.
Där utanför hördes steg, röster i samtal, och Allan hejdade sig. Lyssnade. Men stegen passerade förbi. Ändå drog han sig ur och gick runt sängen, såg ner på hennes ansikte där hon hängde med huvudet upp och ner. Ögonen såg upp på honom, skygga och lite förväntansfulla.
”Du låter lite för mycket. Nån kan höra.”
Han förde kuken mot hennes ansikte och hon särade på läpparna. Händerna låg mot hennes kinder medan han gled in i hennes mun, tungan mötte ivrigt kuken och retades, stimulerade. Metallen rullade mot ollonet. Allan släppte hennes kinder och lade händerna på hennes bröst, grävde fram dem ur BH:n och nöp tag i bröstvårtorna medan han tryckte sig in i hennes svalg. Höfterna rörde sig som av sig själva, varje stöt blixtrade i magen, pirrade i kuken. Greppet om bröstvårtorna hårdnade när pirret ökade allt mer och han grimaserade när han kände henne kväljas. Hon började vrida på sig och han lättade på greppet, drog ut kuken och gav henne lite andrum. Där nere hördes hur hon flåsade och hostade.
När hostningarna började dämpas tryckte han sig in i henne igen, hårt och djupt. Hur mycket skulle hon ta innan hon sade ifrån? Allan släppte brösten och lade händerna på hennes kinder igen, fixerade hennes huvud medan han knullade henne i svalget som en leksak. Nu började fingrarna krafsa på hans händer. Ok då. Han drog sig ur och sköterskan vände sig om på mage, hostade och klöktes. Så där gick gränsen.
”Duktig flicka" mumlade han medan han strök henne över håret. Sedan vandrade blicken till tatueringen i svanken, nåt generiskt slags tribal-bläck. Vad var det det kallades nu igen? Tramp stamp.
Handen strök över håret, ner över ryggen medan han gick runt kortsidan på sängen igen och ställde sig vid hennes rumpa. Rund och fast i handflatorna. Fingret lekte med stringen på trosan, följde skåran. När han kom till analöppningen tryckte han lätt och hon flämtade till. Fingret vandrade vidare till fittan som var full av fukt. Fingret glänste när han tog upp det och smakade på det. Smakade kvinna.
Han särade på skinkorna och förde in kuken i hennes fitta igen, greppade höfterna och hamrade sig in i henne. Sängen gnisslade och klagade för varje stöt, sköterskan gnydde och flämtade. Sagolikt skön. Han pumpade allt hårdare och belönades av ett halvkvävt skrik på andra sidan sängen. Fittan krampade om honom, pulserade, mjuk och omöjligt trång på samma gång. De ljusa skriken fyllde rummet tills sköterskan stoppade handen i munnen och bet sina knogar. Hon vred på huvudet, ansiktet förvridet i en grimas.
Det blev för mycket. Kuken växte, dunkade, han frustade högt. Händerna halkade över hennes skinkor, rumpan fick en hård smäll innan han greppade tag i höfterna och tryckte sig djupt in i henne och sprutade med ett utdraget stön.
Avslappningen rullade genom kroppen och han föll ihop över henne. Rörde sig försiktigt i henne och skakade till av stimulansen. Sköterskan flåsade under honom med slutna ögon och ett litet leende på läpparna. Fantastiskt. Han skulle kunna ligga kvar så här hela dagen, men ett pip från sökaren drog tillbaka honom till verkligheten. När han tog upp den såg han direkt på numret vem det var. Operationskoordinatorn. Viktigt. Han hävde sig upp från sängen och ringde numret.
”Mm, det är Allan.”
”Tjena, du, vi har fått en ledig sal på trean. Kan du vara färdigtvättad och ombytt om en kvart?”
Och där infann sig zonen igen. Allan drog sig ur sköterskan och knäppte byxorna med telefonen mellan axeln och örat.
”Sure. Jag är redan på väg.”
De lade på. Hans sperma var på väg att rinna ut ur sköterskan när hon reste sig upp och hon torkade sig mot lakanet innan hon famlade efter sin uniform.
”Du lär nog bädda om det där" sade Allan med en nick mot sängen. ”Jag måste kila ner till operation. Kom ihåg kaffet imorgon, och försök få det lite starkare än te i fortsättningen.”
Sköterskan rodnade och log snabbt innan hon drog på sig bussarrongen. Allan strök henne över kinden och skyndade ut. I korridoren ryckte avdelningschefen tag i honom och spände blicken i honom.
”Har du gjort det där jag bad dig om?”
”Jodå, jag sade att jag överreagerade och hon är så nöjd så. Om du ursäktar ska jag faktiskt få ett dött hjärta att börja slå igen nu.”
Han visslade hela vägen ner till operation. Djupt inne i zonen.



Kommentarer

lavalampa
11 November 2018, 18:57

Åh, tack så mycket!

herrfifilura
11 November 2018, 13:18

Vackert språk som fångar nyansen av upphetsningen i det undergivna och maktlösa. Du lyckas balansera på den tunna linan och göra det värdigt.

Keep in Good work

pliggan
7 November 2018, 17:31

Klar våldtäkt!

lidsey
6 November 2018, 21:14

Underbart språk riktigt upphetsande


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright