Azize

Författare: amorin Datum: 2018-11-05 23:39:03

Kategori: Heterosex och Första gången

Läst: 9 880 gånger

Betyg: 4.6 (11 röster) 1 medlem har denna novell som favorit



Tjejen som stod i underkläderna framför mig var bara 17 år, men hennes kropp var fullvuxen på alla tänkbara sätt. Ansiktet hade fortfarande en tonårings oskuldsfulla unga utseende. Men resten av hennes kropp var långt ifrån oskuldsfull. Brösten var oproportionerligt stora, rent av enorma. En allt för liten behå kämpade med att hålla dem på plats. Midjan bildade en tydlig timglasform tillsammans med den stora bysten och baken. Hennes trosor var rena sexdödare, men det var jag bara tacksam för. Det var svårt nog att hålla sig neutral och professionell med en sådan uppenbarelse framför sig.

En blandning av spänning och nervositet speglade sig i tjejens ansikte. Jag förstod hur det kändes. Det var inte lätt att i hennes ålder stå nästan naken inför en ung man på 22 år som studerade henne ingående från topp till tå. Just då knackade det på dörren och jag svor till. "Inte nu igen!" tänkte jag. Jag gick för att öppna dörren men kom bara ett steg innan dörren hastigt öppnades av min instrukta, som ogenerat traskade in i rummet. Det här var min sista praktikperiod innan jag var färdigutbildad fysioterapeut. Det var öppenvårdspraktik och jag hade haft turen att få tag på en praktikplats i närheten av där jag bodde. Under praktiken har jag egna patienter, men jag har även en erfaren instrukta som stöd och övervakare. Hon heter Mona och hade inledningsvis varit ganska bister och sträng. Men med tiden hade hon mjuknat, när hon bestämt sig för att jag inte var ett helt hopplöst fall. Hon hade dock en tendens att traska in i tid och otid när jag höll på med mina patienter. Det var väl hennes sätt att hålla koll på mig, antar jag. Trots detta var vi som arbetade tillsammans på vårdcentralen ett litet team som trivdes tillsammans. Den här patienten hade Mona varit väldigt noga med att jag skulle ta hand om. Jag borde kanske ha ställt mig frågan, varför? Men det hade jag inte gjort. Missnöjd var jag sannerligen inte! Inte förrän nu när Mona kom inklampande och störde min lilla stund i himmelriket.

- Jaha, vad har vi här då? inledde Mona.
- Det här är Azize. Hon söker för smärta i ryggen och nacken, summerade jag lite kort.
- Aha! Och vad har du kommit fram till?
- Eh, jag hade just börjat min undersökning, sa jag för att vinna tid.
- Jaha! Varför har hon då behån på sig? fortsatte Mona burdust.

Utan att vänta på mitt svar beordrade hon med auktoritära röst den förvirrade unga tjejen att ta av sig behån.

- Måste jag? pep hon och såg generat på mig.
- Naturligtvis inte. Men om du vill ha hjälp så… Mona lät resten av meningen hänga i luften.

Azize suckade djupt och knäppte motvilligt upp behån. Ut hoppade två glatt gungande behag som nyfiket tycktes se sig om i rummet. Vårtgårdarna var ljusröda och lite knottriga. De var därtill begåvade med var sin ordentligt tilltagen bröstvårta och jag blev tvungen att svälja tungt.

- Så, vad ser du? frågade Mona krävande.

Jag svalde igen och försökte koncentrera mig. "Jag ser ett par ljuvliga juver som jag vill begrava mitt ansikte i. Jag vill låta mina händer sjunka in i dem och min mun girigt suga på dessa fantastiska bröstvårtor", sa jag inte! Men det var det som just då flög genom mitt huvud.

- Eh! Hennes hållning är framåtlutad och hopsjunken. Axlarna är framskjutna och hon kompenserar denna hållning med att böja huvudet bakåt, lyckades jag tillslut haspla ur mig.
- Bra! Mona nickade nöjt. Och vad beror den dåliga hållningen på?
- Hon är... framtung! var det mest neutrala jag kunde hitta på att säga.

Tjejen var så röd i ansiktet att hon kunde tävlat med en mogen tomat. Hon flackade med blicken och sneglade då och då på mig. Jag tyckte synd om henne och undrade varför Mona körde med henne? Det fanns ingen direkt anledning till att hon behövt ta av sig behån. Inte för att jag klagade! Men i det här fallet var orsaken till tjejens problem tydligt även med behå på.

- Precis! Så är det! sa Mona och såg mycket nöjd ut. En sån där byst väger sina modiga kilo! Och snabbt ploppar de upp också, eller vad säger du vännen? la Mona till vänd mot Azize.
- Jo! Plötsligt var de bara där, liksom! viskade Azize blygt.
- Uhm! Så var det för mig också, och detsamma gäller mina döttrar! Ena stunden är de bara de där gulliga små liven som springer runt där hemma. I nästa stund har de växt en halvmeter och fått handbolls stora bröst. Och det hela går så fort att man undrar om de fixat silikonimplantat!

Mona kunde vara väldigt frispråkig ibland. Något jag var ovan vid. Det brukade genera mig och det tyckte Mona var roligt. Hon älskade att retas.

- Jaha! fortsatte Mona. Då får du ta bröstmåtten. Börja med under-måttet!

Jag stirrade oförstående på henne. Vad menade hon? Vad skulle jag med bröstmåtten till. Dessutom skulle det ju vara extremt pinsamt att försöka göra en sådan mätning. Mona tycktes ha läst mina tankar för hon började förklarande.

- Det är viktigt att göra systematiska mätningar. Annars kan man inte göra bra uppföljningar och korrekta bedömningar. Låt säga att den här lilla vännen återkommer till dig om ett år med samma problem. Då kan det varit intressant att veta om brösten växt ytterligare. Seså, söla inte med tiden! Här har du ett måttband.

Jag nickade, men kände mig ändå inte helt övertygad om meningsfullheten av sådana mått i just detta fall. Men det är svårt att tala emot en auktoritär överordnad. Av någon anledning fick jag Nürnbergprocessen i tankarna, där de tyska officerarna till sitt försvar hävdade att de "bara följt order". Kunde jag hävda samma försvar om tjejen la ut mig under "MeToo"? Jag bestämde mig för att det fick bli så och gick motvilligt fram och ställde mig framför Azize.

Situationen kändes extremt pinsam när jag bad Azize lyfta på armarna så att jag skulle kunna komma åt att lägga måttbandet runt henne. Fumligt försökte jag nå runt hennes bröstkorg för att få tag på måttbandets andra ända. Hade jag varit lite smartare hade jag gjort det ståendes bakom henne. Som det blev nu, kunde jag inte nå runt henne utan att trycka hennes bröst mot mitt. Jag blev så nervös av den konstiga situationen att när jag tillslut lyckats få måttbandet runt kroppen på henne, tappade jag taget om dess ena ände. Något som gjorde att jag fick göra om manövern än gång till.

Det hela blev inte lättare av att Azize tycktes vara kittlig. För hon fnissade och studsade till varje gång jag råkade nudda henne. Själva mätmomentet blev som en dålig Mr. Bean sketch. Jag kunde inte se måttbandet eftersom brösten var ivägen, så jag blev tvungen att ställa mig på knä för att kunna läsa av måttet.

- Men snälla du! Det där är inte under-bröstmåttet. Det där är snarare ett magmått. Bröt Mona in.
- Lilla vän! fortsatte hon. "Asis", var det?
- Azize! rättade Azize henne.
- Förlåt! Azize, lyft upp dina bröst med händerna så att vi kan få till en bra mätning.

"Det här blir bara absurdare och absurdare", tänkte jag. Men Azize gjorde förvånande nog som hon blivit ombedd. Det såg ut som om hon bar fram sina skönheter på ett fat till mig. De stora bröstvårtorna pekade rakt upp mot mig och jag började svettas. Än en gång fick jag göra om mät-manövern. Denna gång mätte jag i höjd med vecket där brösten började.

- 70 cm, kraxade jag.
- Mycket bra! Och nu tar du själva bröstmåttet, befallde Mona.
- Azize! Håll kvar brösten som du gör nu så blir måttet korrekt. Måttet skall tas där omkretsen blir som störst! Det förstår du va?

Det sista sa Mona vänd mot mig. "Innebar det att jag skall inkludera bröstvårtorna eller mäta strax under dem?" undrade jag förvirrat men sa inget. Inkluderade jag dem blir måttet åtskilliga centimeter större. Jag bestämde mig för att det fick bli under bröstvårtorna. När jag höll på att försöka få till måttbandet över brösten gick det inte att undvika att nudda bröstvårtorna då och då. Varje gång hoppade Azize till. Tydligen var de känsliga, eller så tyckte hon bara att det började bli allt för intimt. Azize hade också börjat svettas. Det var inte konstigt så generad och röd i ansiktet som hon hade varit under så lång tid.

Det var nästan omöjligt att koncentrera sig på det förbannade måttbandet. De upphetsande bröstvårtorna som stod upp ovanför måttbandets kant fick mig att bara vilja stirra som hypnotiserad på dem. Jag hade aldrig sett så stora bröstvårtor i hela mitt liv. Tänk att vara så när men ändå så långt ifrån! Svettpärlor började leta sig ner i mina ögon och jag fick blinka för att kunna läsa av måttet på måttbandet.

- 112,5 cm! lyckades jag till slut komma fram till att omkretsen var.

"Nu kan det i alla fall inte bli värre!" tänkte jag och torkade svetten ur pannan.

- Bra! Ja det är ett par ordentliga bröst du har Azize, konstaterade Mona.
- Så! Vad skulle du gissa att de där melonerna väger tillsammans? Hur många kilo tror du det här lilla livet går och bär på? undrade Mona åter igen vänd mot mig.

Min erfarenhet av stora bröst var obefintlig. Därtill kändes det absurt och oetiskt att stå och diskutera Azize bröst inför henne, som om de var någon form av utställningsobjekt.

- Eh, jag vet inte? sa jag och hoppades komma undan med det.
- Vadå, "vet inte"! nästan skrek Mona. Saknar du helt uppskattningsförmåga? Det här måste vi göra något åt! Kom här sa hon till mig och ledde fram mig till Azizes rygg. Ställ dig här bakom henne.
- Azize! kommenderade Mona. Fläta ihop dina fingrar och lägg dem ovanpå huvudet.
- Så! fortsatte Mona vänd mot mig. Nu kommer du lätt åt att väga hennes bröst i dina händer. Gör sedan en ny gissning!

Nu var det min tur att rodna. Menar hon allvar? Hela ena väggen i undersökningsrummet bestod av en stor spegel. Jag var drygt huvudet högre än Azize. I spegeln kunde jag se mig själv ståendes bakom Azize, generad, villrådig och frustrerad. Azize såg på mig genom spegeln med uppspärrade ögon halvöppen mun. Gång på gång slickade hon sig om sina torra läppar. Hon andades med djupa andetag och varje gång hon andades in, steg brösten mot skyn. Brösten tycktes trivdes i rampljuset och i den pose hon nu stod kunde de breda ut sig i full frihet. Det var en hypnotiserande syn och för mig kändes det som raffinerad tortyr.

- Seså! Vi har inte hela dagen på oss, manade Mona på.

Så jag gjorde som Mona sa. Med mina ögon låsta i Azize blick, lyfte jag sakta händerna och kupade dem varligt under hennes bröst. Sedan lyfte jag dem försiktigt uppåt. Jag försökte bilda mig en uppfattning om deras vikt genom att gunga dem lite upp och ner. Det var tunga men också fasta. Jag ville inte sluta! Azizes blick lämnade inte min, men uttrycket av chock avtog. Hennes mörka ögonen började få liv igen. Återigen såg jag spänning och nyfikenhet i den. Road nyfikenhet såg jag även i Monas ansikte, där hon stod och tittade på oss. Jag insåg att jag hållit på med vägandet avsevärt längre än vad som behövdes. Motvilligt släppte jag Azizes bröst och tog ett steg tillbaka.

- Nå? Kom med en gissning!
- Jag gissar på ungefär ett kilo per bröst, sa jag efter att ha fått harkla mig flera gånger.

Mona verkade finna min förlägenhet roande.

- Ja, du kanske har rätt? Och när de blir fyllda med mjölk kan deras sammanlagda vikt öka till över 5 kilo.

Azize bleknade märkbart.

- Så! Vad föreslår du som behandling? frågade Mona vidare.
- Styrketräning av bål, axlar, rygg och mage.
- Japp! och mer?
- Hon måste få rätt på sin hållning. Jag kan lägga tejpremsor på hennes rygg eller så kan hon få en hållningssele utskrivning, föreslog jag.
- Utmärkt! Börja med tejpen så får vi se om det räcker, avslutade Mona och försvann lika snabbt som hon kommit.
- Jag är ledsen för det där, sa jag vänd mot Azize. Monas kan vara rätt burdus, men hon är duktig.

Azize nickade. Hon hade tagit ner händerna från huvudet och såg nyfiket på mig.

- Låt se vad jag kan göra för dig.

Jag började med att rätta upp hennes hållning. Såg till att hon stod rak i ryggen. Drog in magen. Förde axlarna bakåt och sköt fram bröstet. När hon stod i denna position passade jag på att lägga ett par längder handbollstejp från hennes axlar ner i kors över ryggen. Dessa skulle orsakade drag i huden så fort hon försökte sjunka ihop som en hösäck. Därmed skulle hon påminnas om att hålla sig rak i ryggen. Ett enkelt men effektivt hjälpmedel.

Det blev en otrolig skillnad när jag betraktade henne genom spegeln. I den nya hållningen gavs brösten mer utrymme och trycktes utåt och uppåt av bröstkorgen. Eftersom de var så fasta, pekade nu även bröstvårtorna uppåt. Hela hon hade fått en ny grace! Därmed hade hon inte bara blivit mer kvinnlig, utan även mer attraktiv och sexig på ett sorts sofistikerat sätt. Jag la märke till att även hon såg detta.

- Det är tur mina föräldrar inte ser mig nu! sa Azize och studerade sin egen spegelbild ur olika vinklar, likt en egocentrisk fotomodell.
- Varför då?
- Eftersom de tror att jag träffar en kvinnlig sjukgymnast. De har kollat upp att det bara arbetar kvinnliga sjukgymnaster här. Mina föräldrar är muslimer. De är som tur är inte så strikta, men de skulle aldrig ha gått med på att jag fått vara så här avklädd inför en man.
- Du kanske inte behöver berätta hela sanningen för dem i så fall, föreslog jag.
- Nej! Det kommer jag inte att göra! Hade jag gjort det skulle jag inte få lämna huset på en månad. Jag skulle aldrig få komma hit igen och då skulle jag inte få träffa dig igen!

Det sista var uppenbart något hon inte planerat att säga, utan något som bara for ur henne innan hon hann stoppa det. Därav nådde hennes tomat-röda ansiktsfärg nya rekordnivåer. Jag log och tackade för förtroendet, men erbjöd henne att byta till en kvinnlig sjukgymnast om hon önskade det. Med blicken förläget fäst i golvet svarade hon att hon inte ville det. Jag log förtroligt mot henne och gav henne ett hemma-träningsprogram och en återbesökstid veckan efter. Sedan skiljdes vi åt.

Mona hade alltid glimten i ögat och en fäbless för practical-jokes. När jag kom in på kontoret efter att ha sagt adjö till Azize, satt Mona och Lisa där och småskrattade. Lisa är den andra sjukgymnasten som jobbar på vårdcentralen. De tittade muntert på mig.

- Nämen! är det inte "våg-mästaren", sa Lisa och gjorde samma gungande rörelser med händerna som jag nyss gjort då jag haft händerna fulla av Azizes bröst.

Uppenbarligen hade Mona berättat för henne vad som nyss utspelat sig i undersökningsrummet. Jag måste ha sett ut som en fågelholk i ansiktet för båda kvinnorna brast ut i gapskratt. Sakta började jag förstå hur det låg till. Det hade inte varit den unga tjejen som Mona kört med, utan mig!

- Du drev med mig där inne!
- Det är klart! Det brukar vi göra med alla praktikanter. Men erkänn att det inte var allt för obehagligt för dig! svarade Mona.
- Nej, det kan jag ju inte neka till! Men det var inte schysst mot tjejen.
- Nej, kanske inte. Men det var för en god sak. Det var inte bara för att driva med dig som jag gjorde så där. Det var även för att få dig att förstå min poäng.
- Jag är rädd för att jag missade den ändå, så vad var poängen?
- Att du måste vara med bestämd och auktoritär när du är med dina patienter. I det här fallet behövde det lilla livet kanske inte klä av sig behån, men i ett annat fall hade det behövts. Vissa patienter är svåra att ha att göra med. Då måste du utstråla självsäkerhet och dominans. Det värsta du kan råka ut för är en förtroendekris där din patient inte litar på dig. Jag hade kunnat få det där lilla livet att stå på ett ben och skrika "kuckeli-ku" om jag velat. Jag märker att du är duktig och kan dina saker, men du måste bli mycket mer självsäker i vård situationerna! Förstår du "våg-mästaren"?
- Jag förstår!
- Hade det varit någon av mina döttrar där inne, hade de bitit händerna av dig om du varit så där vek!
- Så de brås på sin mor och har handbollsstora bröst? sa jag för att försöka komma ur Monas lektion i vårdkunskap.

Både Lisa och Mona skrattade.

- Nja, minstingen Molly har nyligen börjat svälla upp. Men hon har inte blivit lika stor som sin storasyster Clara ännu. Men som tur är, är inte Claras så stor som den lilla stackaren du nyss vägde in.
- Så från och med nu kommer ni att köra våg-relaterade skämt med mig dagarna långa, förstår jag.
- Naturligtvis! Vi måste ju få utdelning på vår investering, skrattande Lisa och Mona stämde in.
- Du kanske också vill utnyttja min expertis och lägga något i mina vågskålar, sa jag till Lisa i ett försök att bita tillbaka.
- Åh! Man tackar! Skulle du vilja det? sa hon ogenerat och fortsatte: Men de här små sakerna är nog svåra att uppskatta vikten på, sa hon samtidigt som hon kupade sina händer runt sina små bröst utanpå arbetskläderna. Men du är välkommen att försöka om du väldigt gärna vill! avslutade hon med ett brett leende.
- Vad håller ni på med? sa plötsligt en röst som kom från dörren.

Alla i rummet vände sig om mot den nya rösten. Den visade sig tillhöra en ung tjej som stod lutad mot dörrposten med ett äcklat ansiktsuttryck. Hon hade låst blicken på Lisa som fortfarande höll om sina bröst.

- När man talar om trollen! utbrast Mona.
- Får jag presentera min äldsta dotter, Clara! Clara, det här är vår praktikant Max - eller som han också kallas "våg-mästaren"!

Lisa och Mona utbrast återigen i en fnitterattack, vilket gjorde att Clara såg ännu mer tvivlande ut.

- Jösses vilket dårhus! konstaterade hon.

Jag såg min chans att hämnas på Mona sa:

- Ja alltså vi diskuterade bara dina brösts storlek i förhållande till Lisas. Din mamma använde visst någon sorts sportmetafor. Vad var det nu igen Mona… var det stora som bowlingklot du sa att de var, eller minns jag fel?

Mona var inte helt nöjd med passningen och såg ut att kunna skära mig i två halvor med blicken. Clara såg ut att försökte säga något men det kom inga ord. Munnen bara öppnades och stängdes som på en guldfisk. Det såg ganska gulligt ut eftersom hon rodnade samtidigt.

- Asså, ska jag bli orolig? Är det genetiskt betingat? Kommer jag också att bli en likadan idiot som du morsan? fick Clara till slut ur sig.
- Om du har tur! svarade Mona snabbt.

Clara var lång, blond och slank, hade långa vackra ben och ett par väl tilltagna bröst, dock inte stora som handbollar. Hon utstrålade självförtroende och integritet, även om hon just nu var upprörd och såg ut som om hon just tuggat i sig en hel pepparfrukt. Ilsket försvann hon ut i väntrummet.

- Jag har lovat övningsköra med henne. Det kan bli en spännande mamma - dotter upplevelse efter ditt lilla inpass! sa hon vänd mot mig. Men du kommer att ångra det, var så säker! avslutade Mona och seglade ut ur kontoret.

Tiden gick fort och plötsligt hade det blivit tisdag och dags för Azize att komma på sitt återbesök. Jag kände knappt igen henne när jag hämtade henne i väntrummet. Hennes kolsvarta hår blänkte som om det var polerat och hon hade sminkat sig; något hon uppenbarligen var bra på! Och så var det hållningen... Hon hade verkligen tagit till sig av mina hållningsregler. Hon höll hakan högt och förde sig med med en självmedvetenhet som hon inte haft förra gången. När jag visade in henne i behandlingsrummet upptäckte jag att jag glömt mina anteckningar. Jag bad henne sitta ner och vänta tills jag kom tillbaka. På väg till kontoret mötte jag Mona. Hon log åt mig och sa retsamt :

- En ny invägning på gång, ser jag!

När jag kom tillbaka igen och öppnade dörren till behandlingsrummet fick jag nästan en chock. Azize satt inte och väntade på mig som jag sagt åt henne. Istället hade hon klätt av sig och stod nu i bara trosor och behå. Hon höll fortfarande på att dra av sig sin tröja när jag kom in. Tröjan vek hon snabbt ihop och la över en stol. Sedan vände hon sig mot mig med ett leende på läpparna. Jösses vilken uppenbarelse hon var. Hon hade inte bara sminkat sig utan även uppgraderat sina underkläder. Nu bar hon ett vackert set, bestående av ett par trosor i lila spets med en matchande behå.

- Så fin du är, hörde jag mig själv säga.
- Tack, sa hon och log ännu mer.
- Har du varit och shoppat underkläder med mamma?
- Ha! Nej hon skulle ha dött om hon visste att jag gick klädd i spetsunderkläder.
- Jag förstår! Hur har det gått med träningen?
- Bra, tror jag! Jag har följt träningsprogrammet varje dag och mamma har hjälpt mig att sätta nya tejpremsor på ryggen på mornarna.
- Och hur känns det i ryggen?
- Asså, det var asjobbigt i början och jag fick massor av träningsvärk. Men jag tänker på min hållning och det är bra.
- Ok! Jag skall ta en titt på din hållning och se hur du ser ut nu. Jag skall bara lägga ifrån mig mina papper.

Jag vände mig om för att lägga undan mina anteckningspapper på en bänk några steg bort. När jag återigen vände mig om, slängde Azize sin just avtagna spetsbehå på högen av sina andra kläder. "Hoppsan!" tänkte jag. "Nu verkar det vara svårare att få henne att behålla kläderna på än att få henne att ta dem av sig!" När Azize såg min överraskade min, utbrast hon:

- Oj, skulle jag inte ha tagit av mig behån? tafatt försökte hon skyla brösten. Jag trodde att du ville det.... För att kunna undersöka mig, menar jag.
- Eh, jo det blir så bra så! Vänd dig mot spegel så får jag ta en titt på dig.

Hon gjorde som jag sa och nu var hennes glada leende tillbaka igen. Jag suckade inombords. Hennes exceptionella bröst gjorde att man inte uppmärksammade resten av henne. Men nu när jag hade hennes rygg rakt framför mig gick det inte att undgå att beundra hennes vackra mogna päronformade bak. Spetstrosan var av stringmodell dolde inget av den. Istället lyfte den fram hennes stjärthalvor genom att skära djupt in i klyftan mellan dem. Det var uppenbart att hon försökte attrahera mig. Men jag kunde inte förstå varför? Första gången vi sågs var hon ju så generad att hon sett ut att vilja försvinna från jordens yta.

Jag gick ett varv långsamt runt henne och studerade varje detalj. Brösten var lika fantastiska som jag mindes dem. Trots sin storlek verkade de ha besegrat gravitationens krafter och tycktes lyfta mot taket. De stora bröstvårtorna siktade mot skyn och lyste ljusrött som två ljusfyrar. Spetstrosans framsida var delvis genomskinlig och jag tyckte mig skymta en välansad buske där under. Det gick inte att undvika att blodet rann till och kuken började röra på sig. Jag satte mig på en bänk för att inte avslöja mitt tillstånd. Under tiden jag studerade henne började hon prata. Hon talade snabbt och nervöst. Det mesta rörde hennes hemförhållanden samt hur det var att vara tonåring och inte få ha samma rättigheter och möjligheter som övriga kompisar hade.

- Jag vill också kunna gå på fester och ha en pojkvän! Men jag måste komma hem direkt från skolan varje dag. Annars går stora drevet igång. Och alla släktingar och vänner hjälps åt att hålla koll. Det är värsta Gestapo stämningen. Alla skvallrar på alla! Man kan inte ens lita på sina bästa vänner.

Azize hade vänt sig om mot mig. Hon såg ledsen och upprörd ut. Ju mer upprörd hon blev desto mer gestikulerade hon med armarna. Brösten dansade och gungade häftigare och häftigare på grund av detta och jag fick svårare och svårare att dölja mitt nu bultande stånd.

- Och som om inte det är nog så har jag fått ett par enorma boobs! Det är min mammas fel! Hennes är ännu större och nu när hon blivit äldre hänger de ner till knäna! Jag vill inte ha bröst som hänger ner till knäna! Jag vill bara att killar ska gilla mig. Jag vill också kunna ha en pojkvän. Precis som alla mina kompisar har. Jag vill också ha någon att kyssa och hångla med.

Nu var hon riktigt uppe i varv och jag visste inte hur jag skulle få stopp på henne. Det här var en situation de inte hade förberett oss på i skolan och jag hade ingen aning om vad jag skulle göra.

- Det var därför jag inte ville byta till en kvinnlig sjukgymnast! Du är den enda kille jag kan träffa i avskildhet. Och så tyckte jag om när du rörde vid mig, fortsatte hon och flackade med blicken i golvet. Först var det väldigt pinsamt, men så upptäckte jag att din händer var så varma och mjuka. Det var så skönt, liksom.

Den välbekanta rodnaden började lysa upp hennes kinder men hon vågade inte se mig i ögonen.

- Asså, du tycker säkert att jag är ful och omogen. Men om det betyder något, så tycker jag att du verkar vara en varm och spännande kille... liksom.

Nu tittade hon försiktigt upp under lugg på mig. Jag var helt satt ur spel. Vad skulle jag svara på det här? Jag var svältfödd på sex efter nästan tre års frivillig avhållsamhet. Jag hade nämligen gått "all in" för studierna och nu stod det ett sexigt litet lammkött framför mig och tigger om att bli omhändertagen. Men hon är min patient och det är absolut tabu att ha förhållande med dem man behandlar. Jag kommer aldrig att bli färdig fysioterapeut om någon kommer på mej med något sådant! Å andra sidan var detta min sista praktikvecka. Om fyra dagar skulle Azize inte vara min patient längre och då gällde andra regler. Så jag lät mitt libido tala. Jag är ju trotts allt bara en kille och ingen övermänniska som kan klara av vilka frestelser som helst!

- Azize! Jag tycker du är en väldigt läcker tjej! sa jag och såg Azize sträcka på sig. Vi gör så här, jag ger dig mitt telefonnummer så kan du ringa mig nästa vecka. Då kan vi kanske göra upp om att träffas. Skulle det vara ok?

Azizes ögon blev stora som tefat och leendet hon gav mig var talande nog. För en gångs skull var hon tyst och nickade bara ivrigt.

- Så då tycker du inte mina bröst är stora och fula? sa hon efter att ha samlat sig en stund. Samtidigt lyfte hon upp dem i sina händer, som om det fanns risk för att jag inte skulle förstå vilka av hennes kroppsdelar hon menade.
- Nej, jag tycker mycket om dina bröst Azize! De är fantastiska!
- Åh, det höll jag på att glömma! utbrast hon då och all färg lämnade hennes ansikte.
- Vadå?
- Alla säger att det är större risk att få cancer om man har stora tuttar och att jag därför måste vara noga med att känna efter om det finns några knölar i dem. Igår när jag kände efter tyckte jag att jag kände något, men jag är så osäker. Kan inte du känna efter om du känner något?

Jag undrade om hon drev med mig? Men hennes ögon var stora och oroliga.

- Men jag är inte utbildad på sådant.
- Det är inte jag heller! Kom vi ställer oss framför spegeln! Det är lättare att genomsöka brösten om man står vänd mot en spegel. Kom, ställ dig här bakom mig!

Azize tog min högra hand och förde upp den till sitt högra bröst och visade hur jag skulle klämma. Min vänstra hand la jag vilande på hennes vänstra höft. Sina egna händer knäppte hon över sin hjässa så att jag skulle få maximalt möjliga åtkomst. Hennes värme steg upp mot mig och jag kände en doft av en mild parfym. Mitt stånd hade inte på något sätt lagt sig och det var svårt att hålla det ifrån hennes utskjutande rumpa. Sedan var det synen av oss i spegeln. Där kunde jag se min högerhand gå på en omild upptäcktsfärd över hennes bröst. Slutligen var det känslan! Den obeskrivliga känslan av att få krama alla delar av det fasta tonårsbröstet.

- Jag kan inte känna någon knöl, sa jag tillslut med grötig röst och utan att kunna sluta krama hennes bröst.
- Jag... kanske minns fel. Det kanske var i det vänstra bröstet jag kände något, mumlade Azize med lika grötig röst.

Hon tog tag om min vänsterhand och förde upp den mot sitt vänstra bröst och ställde sig sedan som innan med händerna på huvudet. Trots att det nu var vänster bröst jag skulle koncentrera mig på kunde jag inte förmå min högerhand att sluta krama hennes högra bröst.

Nu hade jag gett upp alla försök att dölja mitt stånd. Istället lutade jag mig tungt mot henne. Andades in doften och värmen från hennes nacke, samt njöt av att höra att även Azize andades tungt och oregelbundet. Små stön lämnade då och då hennes läppar. Hennes blick var dimmig och hennes händer hade flyttat sig upp till mitt huvud, där de virvlade runt i mitt hår. Mina hände växlade nu mellan att smeka hennes bröst och att gå på upptäcktsfärd över hennes mage och höfter. Azize tryckte sin bak mot mitt hårda kön och det såg ut som om de nästan genomskinliga spetstrosorna nu var delvis helt genomskinliga. Plötsligt vred sig Azize runt och hängde sig om min hals. Sedan tryckte hon sina läppar mot mina och kysste mig vilt och oerfaret. Jag var bortom sans och förnuft och besvarade hennes kyssar. Mina händer letade sig neråt och kramade girigt hennes skinkor. Azize var inte sämre hon. Plötsligt hade hon lyckats knäppa upp mina vita arbetsbyxor och hjälpt min kuk ut i friheten. Hennes händer var flinka och ivriga och hjälptes åt med att ömsom krama mina kulor och runka min kuk.

Hela situation var vansinnig men oemotståndlig. Den stora insatsen och den överhängande risken för upptäckt gjorde att allt var så spännande och det gjorde mig kåtare än jag någonsin varit! Azize verkade känna på samma sätt att döma av hur ivrigt hon agerade! När jag drog av henne trosorna trixande hon med benen för att få dem av sig. Jag lyfte upp henne och satte henne på kanten av en brits, särade hennes ben och lät min hand hittade fram till hennes springa. Där lät jag ett finger följa skåran upp och ner. Hon var tveklöst våt och varm. De inre blygdläpparna omfamnade mitt finger och jag fortsatte smeka henne så en stund innan jag tryckte in det i hennes fitta snabbt följt av ännu ett. Azize stönade tungt och upphetsat. Långsamt började jag sedan röra fingrarna ut och in i takt med hennes djupa darrande andetag, allt medan min tumme cirkulerade runt hennes klitoris. Efter en stund ryckte hon bort min hand och siktade istället in min kuk mot sin våta öppning. Därefter följde hon med ögonen hur jag millimeter för millimeter trängde in i hennes längtande grotta. När jag kommit hela vägen in lade hon armarna om min nacke och tryckte sin kropp mot mig. Jag började långsamt pumpa på, vaksam på hur hon skulle reagera. Det var obeskrivligt skönt och Azize var helt med på noterna. Jag kunde inte låta bli att lyfta upp ett av brösten och föra in dess enorma bröstvårta i munnen. Jag slickade och sög på den samtidigt som min kuk njöt av hennes fitta. Azize saxade sina ben runt mina höfter och kunde på så vis ta min kuk ännu lite djupare. Takten ökade och plötsligt gnydde hon till och tryckte hela sin kropp mot mig i små konvulsioner. När hon lugnat sig igen frågade jag om det var okej att jag fortsätta lite till. Hon nickade och gav mig ett glatt leende. Då lyfte jag upp henne och knullade henne stående medan hon klamrade sig fast om min kropp med armar och ben. Snart fick även jag min efterlängtade utlösning och jag sprutade en ordentlig laddning sperma upp i henne. Därefter lade jag försiktigt ner henne på britsen och försökte memorera den fantastiska synen framför mig.

Azize andas djupt och stötvis, som efter en snabb språngmarsch. Hennes fasta stora bröst följde med i bröstkorgens häftiga rörelser och utförde en synkroniserad, gungande dans med de fortfarande stora styva bröstvårtorna fastklamrade på dess krön. De påminde om två passagerare på var sin gummiflotte i ett böljande hav. En hypnotiserande syn! Nedanför bröstens gungande tog hennes vältränade mage vid, som även den befann sig i flämtande rörelse. Magrutorna syntes tydligt genom huden när de spändes och slappnade av i samma upphetsade frekvens som hennes andning. Midjan såg nästan spetsigt smal ut eftersom den tvärt avslutades och följdes upp av hennes breda höfter och välformade bäcken, från vilka hennes båda ben sköt ut. Hon höll benen uppvikta och lätt särade, vilket tydligt exponerade den välansade lilla svarta hårbusken samt det därpå följande, nyss invigda skötet. Ur skötet välde min sperma fram stötvis i sega vita vågor. Huden på hennes rakade blygd var ljus, men hennes inre svullna blygdläppar, som trängt sig ut och öppnat upp den yttre blygden, var oväntat mörkbruna. De glänste av slidsekret och sperma och var ofantligt vackra. Azizes skimrande svarta hår låg som en solfjäder över britsen och i hennes söta rosiga ansikte vilade ett lugn som tycktes bottna i en stor tillfredsställelse. Hennes hud var täckt av en tunn film av svett och hon gav mig ett nöjt leende som gjorde att hela hon tycktes skimra. Detta var en bild jag ville minnas för evigt!

Men som det skulle visa sig, var detta sista gången vi sågs. En kort tid därefter dök det upp ett SMS i min telefon från Azize, som tycktes vara skrivet i all hast. Hon meddelade att en släkting råkat befinna sig på vårdcentralen samma dag som vi knullat. Denna släkting hade sett mig säga adjö till Azize efter att jag följt henne ut i väntrummet och det hade räckt för att hon skulle larma Azizes föräldrar. Hon bad mig inte försöka kontakta henne eller svara på SMSet eftersom det skulle förvärra hennes situation. Jag blev naturligtvis ledsen, men kort därefter fick jag fullt upp med andra kärleksbekymmer, då jag blev indragen i en komplex historia som involverade båda Monas döttrar. Men det är en helt annan historia. Kanske berättar jag den någon gång om andan faller på.



Kommentarer

harper jameson
5 November 2018, 23:44

Tummen upp!


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright