Mitt rätta jag - del 2
Kvinnan hade nu stängt till skåpdörren där hon hängt in jackan och sade uppmanande.
”Följ mig! Vi skall ner i källaren. Där har vi förberett allting”. Hon gick före mig in i en korridor som ledde ut från hallen. ”Ehm…okej” sade jag och följde efter i strumplästen.
Det förvånade mig att jag efter den första chocken att se denna kvinna från fotografierna ändå nu tog den nya utvecklingen så naturligt. Inget större ifrågasättande från min sida. Den rädsla som jag känt innan jag ringde på, var som bortblåst. Det overkliga i situationen, de senaste dagarnas våndor gjorde att jag bara tyckte att det var skönt att någon tog beslut åt mig. Jag orkade inte tänka ut förklaringar själv. Jag visste bara att vad som än hände så skulle det befria mig från min söndertrasade värld där jag ständigt försöker hitta mitt riktiga jag, samtidigt som jag försöker leva upp till vad som är ’normalt’. Allting skulle bli bra igen. Jag måste bara först ta mitt straff.
Hon öppnade en dörr vid slutet av korridoren. Knäppte på en strömbrytare och jag tittade ner för en lång källartrappa. Jag följde henne ner för de branta trappstegen i sten.
Vi kom in i en sorts kombinerad gillestuga och mindre motionssal. I en stor öppen spis på kortväggen brann en stor sprakande brasa. Utmed långväggen fanns det en ribbstol. Det var väl den ifrån fotografierna. Mitt i rummet fanns det en sorts motionsapparat - med
tyngder och underliga ställningar för diverse styrketräning.
En soffgrupp i skinn, helt i svart och ett stort marmorbord stod vid den andra kortväggen. Rummet var varmt och atmosfären får närmast beskrivas som hemtrevlig. En samling medeltida vapen, rustningar och sköldar gav rummet lite utav ett gotisk utseende.
Den svarthåriga kvinnan gick bort till ett stort svart skåp som stod vid sidan av ribbstolen.
Öppnade det, men dolde med sin kropp möjligheten för mig att själv titta in. Hon stängde dörren skyndsamt och höll nu en videokamera i sin hand.
Jag hade blivit stående mitt i rummet. Jag kände mig märkvärdigt lugn och väntade närmast på nya order.
”Med den här skall jag filma allt. Jag vill ha ett minne med mig nu när min drottning har varit så givmild och skall släppa tyglarna om mig, så att jag kan flytta utomlands. Jag har hört att hon letar efter en ersättare.” sade kvinnan roat. ”Jag vill först att du går bort och ställer dig vid ribbstolen och vänder dig mot mig.” sade kvinnan plötsligt på samma uppfordrande och bestämda sätt som tidigare vid dörren. Hon pekade samtidigt med ena handen mot ribbstolen.
Magister Rasks ande svävade omkring i rummet. Jag blundade, kände hans Läkeroldoftande andedräkt, hörde hans hårda ord framför hela klassen. Mina tårar, min skam och min förödmjukelse.
Jag hade nu ställt mig - vänd emot kvinnan - och med ryggen mot ribbstolen.
Den äldre kvinnan hade tänt en lampa som satt på väggen intill ribbstolen och riktade den mot mig. Sedan stod hon där framför mig med kameran framför ansiktet och filmade.
”Nå Madeleine. Varför är du här?” frågade hon. ”Jag skall straffas av Linn.”. svarade jag och jag kände hur det började rinna tårar nedför mina kinder. Det kunde inte vara uttryck för sorg eller att jag kände mig ledsen. Det måste vara tårar av tacksamhet. Allt skulle nu bli bra. Jag skulle få mitt straff. Linn skulle ge mig den förlösande chansen.
”Varför skall du straffas?” frågade kvinnan. ”För det jag gjorde emot Linn.” svarade jag gråtande och med höga snyftningar. ”Vänd ryggen mot mig!” sade hon med lite hårdare tonfall. Vänd mot ribbstolen grät jag nu än mer högljutt.
”Ta nu av dig kjolen, hörde jag plötsligt kvinnan säga. Fortfarande vänd emot ribbstolen knäppte jag upp den i sidan. Kjolen satt betydligt trängre över höfterna än den gjorde för 3-4 år sedan. Det var med viss möda som jag fick ner den över min betydligt rundare men väldigt välformade stjärt . Till slut gick det och den föll ner på golvet. Jag lyfte på fötterna och sparkade den åt sidan. Jag skämdes över mig själv, men jag nästan längtade att få höra en ny befallning. Låta mig styras utan egen kontroll men jag upplevde ändå att det var lite irriterande att ta order ifrån denna kvinna och inte Linn.
Jag visste vad som väntade mig. Det berättade Linn sadistiskt nästan i detalj för mig medan hon med hennes bara händer torterade mig i damtoaletten.
Där kom han in i mitt liv igen. Magister Rask med den dåliga andedräkten. Sedermera sparkad från skolan för hans psykiska tortyr på eleverna i skolan. Kvinnans stränga röst återförde mig till verkligheten i den varma gillestugan.
Det finns kanske något exhibitionistiskt drag i mig. Det kändes på något sätt lustfyllt att veta att någon betraktade mig genom videokameran. Det var som hela världen tittade på. Det gick små kårar igenom min kropp när jag stod där endast iförd mina stringtrosor.
Detta att tvingas blotta sig inför en kvinna. Dessutom okänd och med en filmkamera i handen, i detta stadium av närmast extas som jag nu befann mig i kändes det onekligen speciellt. Det var ett ytterligare element av overklighet som gav mig skydd. Möjlighet att ännu bättre fjärma mig från och förtränga mitt ’vanliga normala’ jag. Öppnade möjligheter för en flykt in i det gränslösa tillståndet där begrepp som moral och ansvar saknar betydelse.
Jag var ett litet barn, som väntade på att bli formad och skapad av andra. I skriande behov av auktoriteter och vägledning. Gör vad ni vill med mig! Det var ju ändå inte jag. Eller som ett barn i en godisaffär. Ensam i butiken för några minuter. Inga förmaningar om tandtroll eller
butiksinnehavaren som vill ha betalt. Ta vad du vill. Inga konsekvenser, inga fördömanden. Endast frid och njutning.
Jag kände plötsligt kvinnans händer på min stjärt. Nästan smekande. Hennes fingrar löpte nedför stjärtspringan Sedan kände jag dem mot mitt kön. Hela tiden utanpå trosorna. Jag höll andan. ”Sträck upp händerna och håll i ribbstolen.” beodrade kvinnan mig.
Medan jag greppade tag om en av de högsta ribborna kände jag hur hon drog ner mina trosor till anklarna. Som ett lydigt barn - utan uppmaning - klev jag ur mina stringtrosor.
Plötsligt snärtade hon till min ena skinka med handflatan. Jag blundade och stålsatte mig inför fortsättningen. Någonstans i bakhuvudet undrade jag var Linn var. Hade hon inte sagt att hon skulle straffa mig?
Nu följde nästa slag. Nu något hårdare än det första. Det sved och bränndes till ordentligt. Sedan följde en skur av slag på mina stackars skinkor under ungefär två minuter. Jag var tvungen att skrika, det gjorde ont. Det gjorde ljuvligt ont. Mina skrik kändes samtidigt som ytterligare en befrielse. Det var som något kom ut ur mig,. Något som väntat på förlösning i många år. Jag ville att hon skulle slå mig ännu hårdare. Jag ville genom den ljuva plågan tömma mig på den ångest och de instängda känslor som jag nu kände tryckte på allt mer. Fler tårar rann ner för mina kinder fortfarande av tacksamhet och inte av sorg.
Så slutade slagen. Jag nästan hängde i ribbstolen. Hakan intryckt och nästan fastklämd mellan spjälorna. Tårarna hade forsat ner för mina kinder. Befrielsens tårar. Varför slutade hon? Min stjärt ville känna mer. Det fanns fortfarande mycket kvar som jag ville få ut. Den behagliga känslan som kunde liknas som en kontrast av värme och kyla spreds nu från mina skinkor, via ljumskar och ut vidare i mitt underliv.
Jag släppte taget om ribbstolen och vände mig om. Kvinnan stod kvar bakom mig. Ur ett mörkt hörn stegade Linn fram med videokameran framför ansiktet.
I skolan var hon alltid välklädd och gick i dyra kläder. Dock hade hon inte den snobbattityd som de flesta överklass barn brukar ha. Nu såg jag henne för första gången i konstiga ’icke normala’ kläder. Hon bar svarta lackstövlar som gick upp till knäna, långa lackhandskar som gick ända upp till armbågen och någon form av svart lackteddy med kedjor lite var stans samt en ögla där en ihoprullad piska hängde. Hennes lång ljusblonda hår hängde över axlar och rygg. Hon stod där tyst ett tag och filmade mig då jag grät.
”Detta vara bara en liten uppvärmning. Snart skall du skänkas än mer smärta ditt billiga köttstycke.” väste Linn och avbröt den olidliga tystnaden. Hennes röst var så underbar att lyssna på. Den var förtrollande. Hon sänkte ner videokameran från ansiktet och tittade mig stint i ögonen med sina klarblå ögon.
Jag var fortfarande omtumlad och mina tankar långt borta. Det var återigen den där känslan att befinna sig mellan dröm och verklighet. Jag ville i detta läge inte tänka för mycket. Tankar skulle bara tvinga mig att vandra tillbaks till en verklighet som jag inte just nu ville möta
igen. Det fanns alldeles för många obesvarade frågor. Känslor och tankar som jag inte ville få svar på. Jag kan tänka mig att det känns på samma sätt för en drogmissbrukare. Rädslan för att giftet skall sluta verka. Det fruktansvärda uppvaknandet som lurade runt hörnet.
”Jag vill filma dina röda horaktiga skinkor i närbild. Vänd dig om igen och skjut ut
stjärten ordentligt!” röt Linn åt mig.
Tacksamt mottog jag henns uppmaning. Det var enklast så. Bara lyda order. Det gav mig trygghet igen. Jag vände mig om igen. Försökte verkligen puta ut med min stjärt så mycket som möjligt. Jag hörde hur hon klev närmare då stilletklackarna lät emot stengolvet. Jag är en blotterska. Det var inga tvivel om den skaken. Jag kände det intensivt. Jag vill att Linn skulle filma min nakna stjärt och jag njöt av det.
...................
För några månader sedan - en varm sommarkväll - hade jag cyklat utmed strandpromenaden som går längs vårt bostadsområde här i Göteborg. Vägen slutar intill skogen. Kvällen var varm. Inne i en glänta hade jag stannat. Klädde av mig. Jag lade mig på rygg på marken. Drog upp mina sära ben. Kände den svala kvällsluften smeka mitt sköte under kjolen. Jag önskade att hela världen skulle se mig då. Jag njöt av att blotta mig. Jag smekte mig själv till en
ljuvlig orgasm. Det var sådana här saker jag fick tillfredställese av då min oduglige pojkvän var nöjd med det trista sexliv vi hade.
...................
”Sära på benen som den slynan du är!” sade Linn bryskt.
Jag särade försiktigt på benen. Medveten om att jag nu blottade mina allra intimaste kroppsdelar. Den ljuvliga skammen. Att nästan kunna känna hur Linn och den äldre kvinnans blickar trängde in i min stjärt. Inget som dolde. Avslöjad och ertappad på bar gärning. Den spänning som ibland infann sig när man gjort något olovligt i skolan. Som till exempel när jag hade gjort en teckning i min historiebok. Det var en tavla av en gammal svensk kung och hans gemål. Jag hade skrivit magister Rask ovanför bilden, gjort en pratbubla ur kvinnans mun. ’Fyfan vad magister Rask luktar illa!’ Plötsligt stod han där bakom min axel. Jag hade just ritat ett rökmoln som sprutade ut ur kungens mun. Den andedräkt som nu slog emot mig när utskällningen bröt ut var värre en vanligt.
I denna stund, nästan 4 år efter den incidenten, förstod jag saker och ting så mycket bättre. Denna stränga magister Rask hade lockat mig. Den hårda genomträngande blicken, den allmänt frånstötande uppsynen och lukten av Läkerol hade tjusat barnet som trots allt gärna vill att spöket skall skrämmas. Den kittlande skräcken och nyfikenheten. Hur känns det? Få utlopp för känslor som kanske inte är de invanda. Kastas ut i rymden i det okända. Möta mitt rätta jag! Jag hade alltid fascinerats av pekpinnen som han höll i handen. Ibland lät han den eftertänksamt slå i sin handflata . När han var arg så slog han den i katedern. Nu för första gången mindes jag hur jag hade fantiserat att magister Rask skulle dra ner mina byxor och piska mina skinkor med pekpinnen. Jag mindes hur jag efter lektionen fick sitta och sudda ut mina illustrationer i historieboken. Denna fantasi var tilltalande på den tiden, men jag kände alltid att det var en detalj som jag inte gillade av fantasin. Jag visste inte riktigt vad.
Det var som ett inre tvång. Jag var tvungen att få känna det. Jag ville blotta min stjärt för Linn. Känna hennes fingrar klämma på mina skinkor. Om hon inte gör det så får jag be henne. Jag förtjänar verkligen smärta. Jag förtjänar verkligen Linns förakt. Jag förtjänade verkligen de slag, sparkar, grepp och spottloskor i damtoaletten.
Så äntligen kom befrielsen. Piskans hårda rapp. Jag vågade inte skrika. Gång på gång ven piskan efter en knapp rörelse ifrån Linns högerhand medan hon filmade med vänster. Efter den smärtsamma behandlingen hängde jag trött och flämtande i ribbstolen. Hennes fingrar strök över stjärten. Den andra kvinnan som höllt min nacke hade nu släppt den och övergått till att smeka mina fylliga bröst utanpå mina kläder. Jag hörde hur de båda andades tugnt och uppenbarligen njöt av vad de gjorde. Mina skinkor drogs isär. Ett finger strök försiktigt i min stjärtspringa och stannade vid mitt stjärthål. Tryckte på lite och sedan hårdare. Jag kände hur Linns handskbeklädda finger trängde in. Hur min ringmuskel vidgades och sakta omslöt hennes finger.
Dåtid och nutid skulle mötas. Likaså dröm och verklighet. Eller var det jag och mitt verkliga jag som trädde fram?
Jag såg hur en gest ifrån Linn fick den svarthåriga kvinnan att gå bort till skåpet vid sidan om ribbstolen och öppna skåpsdörren. Hon tog ut en tygpåse som hon sedan kom tillbaks med och satte sig på knä bakom mig. Jag kände plötsligt något kallt om midjan och tittade ner. Kvinnan spände på mig något sorts läderskärp. Från skärpet hängde det på framsidan ner små tunna lädersnören. Jag kände också att något hängde ner över mina skinkor. Jag beordrades att ytterligare sära på benen, vartefter snörena på framsidan drogs under mitt skrev. Jag
kände något som spände över stjärtspringan Sedan hur det som hängde bakom mig drog åt och hur det spände i mitt sköte.
Även fast jag inte kunde se min egen stjärt förstod det helt klart för mig vad syftet med denna anordning var. Jag kände nämligen hur det fläktade in i stjärtspringan. Jag förstod att mina skinkor nu var helt utfläkta och att min analöppning och kön var helt blottade. Man kan inte känna sig naknare. Detta var den optimala symbolen för total underkastelse. Den som såg min stjärtöppning tittade också rakt in i mina allra djupaste vrår. Inget kunde längre döljas. Mina innersta känslor och hemligheter var utlämnade och jag var i betraktarens våld, underkastelsens ljuva sötma sköljde över mig. Känslor som jag tidigare förträngt. Jag ville bli dominerad. Jag ville bli dominerad av en kvinna. Jag insåg nu även att jag egentligen aldrig tänt på en mans kropp. Att felet med min fantasi om magister Rask var just magister Rask själv. Mina fantasier innehöll i stort sett bara kvinnor. Gud, var jag verkligen lesbisk? Har jag förträngt de känslorna för att det inte är ’normalt’?
Som för att hörsamma mina tankar hör jag Linn säga ”Nu skall slynan utnyttjas efter mina behag, hämta min niosvansade catwhip”. ”Som du önskar härskarinna.” sade den äldre kvinnan repsektfullt.
Jag stod fortfarande vänd mot ribbstolen, men jag kunde se hur den äldre kvinnan gick bort till sidan av den öppna spisen och tog fram en catwhip med små knutar längst ut på vardera av de nio läder remmarna som hängde vid sidan av spisen.
Linn tog samtidigt tag i min överarm och drog iväg med mig fram till ’motionsapparaten’. Diverse tyngder och allehanda konstiga anordningar satt monterade på en svart läderbänk
Jag blev stående framför den och bredvid mig stod kvinnan med den niosvansade piskan. Jag tyckte mig se ett leende på hennes läppar. Det rådde en märkbar spänning i luften liknande den som man kan uppleva innan ridån skall gå upp på teatern, Vi visste alla att vi hade en ljuvlig gemensam upplevelse framför oss. Om så från olika perspektiv.
Linn tände en lampa i taket som närmast liknade en strålkastare. Den svarta läderbänken var nu kraftigt upplyst.
”Ta av dig resten av kläderna och lägg dig på magen på bänken. Strumporna kan du behålla på” beodrade Linn.
Jag ville inte visa mig för ivrig utan klädde långsamt av mig och lade min jumper och bh under bänken. Det svarta lädret kändes kallt mot min kropp när jag lade mig ner på bänken. Jag kände hur min hud knottrades. På den kortända där jag låg med mitt huvud fanns en kudde som var fastspänd med ett band runt bänkskivan. Den sköt nu Linn in under mina fylliga runda bröst, vidare under magen för att till sist placera den under höfterna. Detta gjorde att min stjärt sköt upp lite.
”Är du redo att skrika som en stucken gris, ditt luder?!” fräste Linn åt mig och skrattade hånfullt. ”Ja, Linn, jag är redo” hörde jag mig själv säga samtidigt som tårarna började rinna igen. Det kändes som om det kröp myror över min stjärt. Varenda känselnerv höll på att krypa upp närmast huden. Det var som om dom alla ville vara med och få smaka på piskans svidande kyssar. Hela min kropp skrek av förväntan. Jag blundade och väntade. Linn rykte åt sig den niosvansade piskan ifrån den andra kvinnan och tryckte kameran i famnen kvinnan.
”En slampa som du är inte värdig att uttala mitt namn! Jag skall hädanefter tilltalas som härskarinna eller drottning av dig!” skrek Linn åt mig och jag kände ett hårt rapp. Knutarna längst ut på läderremmarna träffade mitt ömma stjärthål. Smärtan kom trots min beredskap helt oväntat. Hela min kropp ryckte till och jag skrek till högt. Nästa slag sved minst lika mycket.
Känslan var nästan chockartad. Nu följde slagen varandra i ett ganska högt tempo. Piskan ven oregelbundet över mina skinkor samt på mitt blottade stjärthål och kön. Den chockartade känslan av smärta vid varje slag började nu att alltmer försvinna då jag uppfylldes av en mental tillfredställelse utan dess like. Jag fortsatte dock att skrika då min kropp fortfarande reagerade på den fysiska smärtan.
En underbar värme började att spridas. Stinget och det ljuvliga ljudet av piskans vinande och när den snärtar emot mitt skinn skapade en sådan koncentration av känslor. Det var som kroppens alla förnimmelsepunkter var koncentrerade på en och samma sak. Allt annat saknade i denna stund betydelse. Inget kunde ta sig igenom den emotionella anstormning som nu totalt dominerade. Den förträngda instinkt som jag alltför länge hade förvägrat mig.
Mina skrik hade nu snarare gått över till stön och flämtningar. Jag kände hur jag sköt upp min stjärt för att möta piskans underbara sveda och hetta. Smärtans kyssar som nu täckte varje kvadratcentimeter av min stjärt. Skinkorna brände som eld. Det gjorde fruktansvärt ont, men nu fanns det ingen gräns. Jag var på väg mot stjärnorna, Jag skrek, grät och stönade om vart annat. Jag hade utan att tänka på det nästan rest mig upp på knä för att kunna möta Linns skoningslösa slag. Jag var så kåt och våt att det skvätte safter när piskan träffade mitt kön. Hela tiden filmade den äldre kvinnan.
Jag nådde äntligen ända fram. Till den slutliga befrielsen, Jag hörde mig själv skrika ett lång utdraget tjut medan en orgasm genomfor och tillfredställde min kropp samtigt som min själv befriades ifrån de falska inställningarna om vad som skall anses som ’normalt’ och inte ’normalt’. Jag föll sedan ihop på magen på bänken igen. Jag vet inte om jag på något sätt svimmade, men det kändes som om jag vaknade upp en stund efter min orgasm i mitt mentala tillstånd, extas. Svala händer smekte min stjärt. Plötsligt kände jag läppar mot mina skinkor. Kyssar som försiktigt trycktes mot mina svidande glober. Som tycktes vilja smaka och dela den ljuva hettan, som vågor som slickar den varma sandstranden och lånar dess hetta. En naturens symbios där olika krafter ger och tar enligt skapelsens urgamla traditioner.
Likt ekologins livsviktiga harmoni där inget får rubbas men där min själs balans - av uppfostran och moral - tvingats bryta min naturliga drift och roll. Ett dagbrott i min själs vagga som nu läktes och fylldes igen. Det som hade skett i kväll hade skapat den inre friden. Jag var hel. Jag kände en stor tacksamhet mot min befriare.
Någon särade på min skinkor och jag kände händer under höfterna. Banden som tryckte in i mitt skrev lossades läderskärpet knäpptes upp och togs bort. Mina skinkor särades igen. Jag kände en tunga som slickad mig i springan. Samma tunga slickade sedan längre ned. Andedräkten mot mitt kön. En tunga och ett par läppar som sög i sig njutningens safter. Fingrar som masserade min ’vulva’. Händer som ger mig en smörjelse. En tunga närmar sig försiktigt mitt stjärthål. Jag visste inte om det var den äldre kvinnans eller Linns. Det spelade igen roll. Snarare var det ovissheten ett ytterligare element för att skapa den totala vissheten.
Plötsligt tornade Linn - min härskarinna - upp framför mitt ansikte och tryckte passionerat sina läppar emot mina. En lång underbar passionerad kyss utan dess like. Min drottnings silkeslena fylliga läppar emot mina. En känsla och en njutning jag aldrig upplevt med någon av alla de killar jag kysst. Det fanns inga gränser. Rymden hade öppnat sig. Jag tryckte tacksamt upp min stjärt för att välkomna den äldre kvinnans tunga och slog armarna om min befriare.
Nu finns du hos mig? Mitt rätta jag, jag har hittat dig…
Fler noveller av samma författare
