Showtime del 59

Författare: Lord Anonymous Datum: 2004-07-10 14:43:33

Kategori: Heterosex

Läst: 5 690 gånger

Betyg: 2.4 (131 röster) 1 medlem har denna novell som favorit




På alla hjärtans dag samlades vi för middag. Jag ringde Bridget och Heather och sade att jag blev försenad. Alyssa var där först och gjorde i ordning te. Efter henne kom Jennifer och Bridget med kinesmat. Jennie kom in genom ytterdörren med Winona och Heather i släptåg. De satt och skvallrade i väntan på mig. Bridget drack av sitt te och kastade fram en fråga.
”Tycker ni att Steve har varit konstig på sistone?” Alyssa svalde och frågade vad hon menade. Bridget såg ner i mattan innan hon svarade.” Han var varit ovanligt tyst. De senaste dagarna har han knappt sagt ett ljud till mig. När jag ringde honom igår sade han att han var på möte. På kvällen kunde han inte komma ihåg vem han träffat. Det är konstigt, för han brukar aldrig glömma bort kunderna. ”De andra slutade prata och utbytte menade blickar så att inte Bridget såg det. ”Har du pratat med honom om det?” Frågade Jennifer. Bridget ryckte på axlarna.” Ja, det har jag. Han blev sur och gick sin väg utan att svara. Det är något som är fel, men jag vet inte vad!” Innan hon fick ett svar kom jag in genom dörren. ”Jag är hemma!” Ropade jag glatt. De vände sig om och såg på mig.” Ledsen att jag är sen.” Sade jag och hängde upp min kavaj.” Hur mår min favoritflicka i dag?” Svaret kom från sju kvinnor samtidigt.” Vi mår bra!” Vi skrattade alla åt deras gemensamma svar. Jag gick runt och hälsade på alla och pussade dem på kinden. Först Bridget sedan Alyssa och resten efter det. Under kvällen var jag ganska tyst och höll mig för mig själv. Jag var inte med i diskussionerna och försvann efter ett tag ut i köket. Det var Bridget som märkte att jag betedde mig underligt. När jag försvunnit ut i köket kom någon alltid ut och drog in mig i rummet igen. Vi halv elva tiden på kvällen debatterade jag högljutt i köket med Jennie och Winona när Bridget kom ut för att se vad det var som hände. Hon hann ut innan de andra hann hindra henne. ”Din fegis!” Hörde hon Jennie säga. ”Jag vet inte om jag är redo för det steget.” Svarade jag. Winona såg argt på mig. ”Du har skjutit upp det i en vecka. Det går inte att hålla på så, Steve. Du måste göra det förr eller senare.” Jag visste inte vad jag skulle svara på det.
Vi slutade prata när Bridget kom ut i köket. Hon såg på oss i tur och ordning innan hon öppnade munnen.” Vad är det som händer?” Frågade hon bekymrat. Vi började alla tre att prata i munnen på varandra. Bridget såg att de övriga följt efter henne ut i köket. Hon höjde händerna i luften och ropade.” Kan någon tala om vad tusan det är som händer innan jag blir tokig?” Winona satte upp en hand och tystade henne.” Steve, jag vill prata med dig.” Med det gick hon förbi oss och ut från köket. De andra följde efter. Bridget såg oroligt på mig. Hon var mycket orolig. Det var första gången på länge hon kände det så här. Det påminde om de känslor hon upplevt efter den hemska bilolyckan bland bergen. Jag sjönk ihop och accepterade mitt öde. Jag gick fram till Bridget för att ge henne en kram. Hon satte upp händerna och stoppade mig. Det syntes att hon var nervös.” Vad är det som har hänt?” Jag log mot henne.” Inget. Kom så går vi ut på balkongen.” Jag visade henne vägen ut genom glasdörrarna. Det var en kylig kväll och hon ryste till där hon stod i en tunn klänning. Jag lade min arm om henne för att inte vinden skulle kyla ner henne för mycket.
”Kommer du ihåg att du en gång berättade för mig att du när du var liten brukade fantisera om att du kunde plocka ner stjärnorna på himlen?” Hon nickade lite förvånat.” Du sade att du tog ner en stjärna och fantiserade om vad framtiden skulle bära med sig?” Jag gick fram till balkongräcket och såg upp på himlen. Den var full av blinkande stjärnor. Hon nickade tankfullt. ”Vad är det som händer? Varför är jag den enda som inte vet vad som är i görningen?” Jag ignorerade hennes fråga och såg upp på himlen. ”Välj en stjärna.” Viskade jag. ”Steve?” Svarade hon lika viskande.” Jag såg på henne och log ömt.” Välj en stjärna.” För att göra mig till viljes pekade hon på Polstjärnan. Jag såg henne in i ögonen och sträckte sedan ut min hand mot den vackra stjärnan och låtsades att jag fångade den och tog ner den till henne. Jag höll fram en knuten näve mot den förvånade blonda skönheten och log som jag aldrig gjort i hela mitt liv. Bridget såg på handen och väntade sig nästan att få se en stjärna. När jag öppnade handen stirrade hon på den, sedan på mig, sedan på handen igen. Vad hon såg var en diamantring på två karat.
”Jag kan inte ge dig stjärnorna, men jag ska göra allt för att uppfylla dina andra drömmar.” Bridget satte upp handen för munnen och såg intensivt ner på min öppna hand innan hon riktade sina blå ögon rakt in i mina. Hennes ögon var stora som tefat av chocken över vad hon sett och hört. ”Bridget Fonda. Vill du göra mig den stora äran att låta ditt ansikte bli det första jag ser varje morgon under resten av mitt liv?”
Bridget visste inte hur hon skulle reagera eller vad hon skulle säga. Hennes stora blå ögon tårades och dessa tårar blötte ner hennes kinder. Hon kom till slut över chocken och slängde sig om halsen på Steve med sådan kraft att han nästan tappade ringen. Den sköna kvinnans läppar pressades rakt mot hans. Det var som om hon försökte suga ut all luft han hade. En rungande applåd och ett ljudligt visslande hördes bakom dem när de till slut särade på sig och kämpade för att få i sig lite luft. De vände sig om och såg att de andra tjejerna stod på andra sidan glasdörrarna och såg på med tindrande ögon. Jennie blev den som öppnade dörrarna och ut vällde de nyfikna kvinnorna. Först fram till Bridget var Winona som slängde sig på henne och gav sin bästa väninna en öm och lång kram. Sedan följde de andra. De kastade sig om halsen på den blivande bruden och lyckönskade henne och krävde att få se ringen. Sarah kysste mig så att jag nästan önskade att jag var tio år yngre. Passionen i kyssen gick inte att ta miste på. De övriga följde efter. Jag kände mig lite olustig vid tanken på att kyssa Alyssa. Som tur var hade vi talat ut innan så hon hyste inget agg mot mig för att jag valde att fria till Bridget. Hon verkade acceptera den riktning våra liv tog från och med nu. ”Visa ringen!” Ropade Jennie högt. Jag öppnade handen så att de fick se den. Ett samlat stön hördes. ”Bra val. Vad väntar du på? Sätt på den!” Det var Heathers tur att ropa högt. ”Trä ringen på hennes finger så det blir officiellt.”
Jag vände mig till min utvalda och tog hennes hand i min. Hon skakade så att jag funderade på om det var möjligt att få på henne ringen. Jag såg henne in i ögonen. ”Bridget?” Längre hann jag inte förrän Jennifer knuffade till mig.” Hallå där! Är det inte meningen att du ska gå ner på knä?” Jag såg på henne med en road blick. ”Vi lever i det tjugonde århundradet, Jennifer. Män gör inte det längre.” Sex par händer tryckte ner mig på knä framför Bridget. Det fanns inte en chans att de lät mig komma undan. De ville ha romantik och det skulle de få. Bridget skrattade mellan tårarna. När jag såg upp på de övriga tjejerna märkte jag hur mycket de njöt av att se mig på knä. Det slog mig plötsligt att jag egentligen friade till alla sju. Det var inte bara Bridget jag stod på knä för, utan för alla De 7 Gudinnorna. Jag tog min utvaldas hand i min och såg upp på hennes ansikte som gnistrade som den vackraste stjärna med den stjärnklara himlen som bakgrund. ”Bridget Fonda, vill du gifta dig med mig?” Hon fick torka bort tårarna från kinderna. Leendet jag fick var vackrare än alla stjärnorna tillsammans. Hon sade ett enda ord, det var det enda ord som behövdes för att få mitt hjärta att sluta banka med dubbel hastighet. ”JA!!!!”
Utan att ett ord till yttrades trädde jag ringen på Bridgets finger och reste mig upp och drog in henne i min famn. Den kyss vi bytte var öm, het, passionerad på en och samma gång. Jag tror det var den mest erotiska och sensuella kyss jag fått i hela mitt liv. Det låg så mycket känslor bakom att jag nästan blev tårögd. Hennes bröst pressades in i mitt och jag kände hur hennes hjärta slog hårt med upphetsade slag. De andra tjejerna flockades kring oss med tjut, skratt och tårar.” Gud, vad romantiskt!” Hörde jag Jennifer snyfta. ”Slicka spetsen på hans tunga. Han tycker om när jag gör det.” Sade Jennie och kämpade med tårarna. Till slut efter en lång kyss bröt vi den och såg in i varandras ögon. Från och med nu skulle vår relation flytta upp till en ny dimension.
Vi möttes alla i en stor gruppkram. ”Jag kommer att sakna er.” Sade jag till dem. Sarah såg förvånat på mig.” Vad menar du?” Nu var de min tur att bli förvånad. ”Jag ska ju gifta mig!” Heather såg på mig och skrattade.” Vänta nu här! Du tror väl inte att vi tänker sluta använda oss av dina tjänster bara för att du gifter dig med Bridget?” Jag såg på min blivande fru.” Jag tänker inte sluta träffa mina flickvänner, så du får allt dras med dina!” Jag hade svårt att tro det hon sade och drog till med första bästa jag kom på. ”Jag älskar dig, Bridget!” Min fästmö fnissade. ”Du kan väl göra ett schema så att jag vet när det är min tur att utnyttja dina tjänster!” Alyssa passade på att göra sin stämda hörd.” Jag har en mystisk känsla av att Steve kommer att göra väldigt mycket övertid i fortsättningen.” Bridget gav henne en vass blick.” Hur så? Om du vill träffa honom får du beställa tid!” Winona avbröt de båda rivalerna genom att lägga sina armar om båda och dra med dem in i huset. ”Kom! Det är dags för champagne!” Vi andra följde efter dem in och siktade in oss på bubbeldrycken.
När vi kom in betedde sig jag själv och Bridget som två kärlekskranka tonåringar. Jennie och Winona kom in med champagnen och glas till oss alla. ”Hur länge har ni känt till det?” Frågade Bridget nyfiket sina väninnor. ”Två veckor.” Kom svaret från Heather. Steve gick först till Jennie. Vi pratade om det och sedan gick vi till Winona.” Bridget såg på sin bästa väninna när hon delade ut champagnen.” Förra veckan frågade han Alyssa, Jennifer och Sarah.” Bridget tog emot det första glaset Dom Perignon och såg sig omkring. ”Jag förstår inte att ni lyckades dölja det för mig. Att jag inte anade något. Och ni lyckades hålla det hemligt i två veckor!” Heather såg roat på Bridget.” Det svåra var ringen. Sarah höll på att ställa till det när hon frågade Steve om han köpt den. Du stod bredvid då och förstod ingenting!” Jag pekade i riktning mot Heather och Jennie.” De tog med mig till en juvelerare och hjälpte mig att välja ut ringen. Hade inte de båda varit med hade jag inte vågat gå in.” Jennie skrattade när hon tänkte på det komiska som hände i juvelerarbutiken. ”Jag önskar ni fått se minen på killen i butiken när vi kom in och bad att får se på vigselringarna. Den stackars killen visste inte vilket ben han skulle stå på ända tills vi gjorde klart att ringen inte var till mig eller Heather!” Alla skrattade glatt när de hörde om det hela. Heather log lite och sade tyst, nästan för sig själv. ”Det var roligt att prova ringar igen.”
Vi tog alla varsitt glas med den delikata drycken. Winona stämde upp sin ljuva stämma och föreslog en skål. ”För det lyckliga paret. Må de snart gifta sig och få många barn!” Jag stönade när hon sade det sista. ”Kom igen, Steve. Du vill väl ha barn?” Sade Jennie och såg stint på mig. Att säga nej vore nästan som att häda, åtminstone i det här sällskapet ”Det är klart jag vill ha barn. Ett kanske två.” Sarah smakade på drycken som bara de rika och privilegierade hade råd med. ”Du får nog ändra uppfattning och ligga i ordentligt i sängen. Bridget vill ha minst sex barn!” Min blivande hustru skrattade när hon hörde det.” Det räcker med ett barn för min del. Resten får ni andra stå för.” Alyssa fnissade.” Nej tack. Jag har redan gått igenom det helvetet.” Hon syftade på den film hon spelade in i fjol som, passande nog, hade titeln `Surrogatmamman.`
Jag kände att mina ögon var lite glansiga när jag såg på min utvalda. Alyssa såg det.” Titta på honom. Han är rörd.” Jag lyckades slita min blick från Bridgets leende läppar. ”Jag är bara chockad över att hon sade ja.” Jennifer snurrade champagneglaset i handen.” Du får tänka på att det är en svår marknad för kvinnor i hennes ålder. När du är över trettio går det nerför tills det är för sent. Hon fick ta första bästa!” Jag såg roat på den yngre kvinnan.” Vet du inte att äldre kvinnor är bättre i sängen!” Bridget gav mig en lekfull klapp på armen. När hon böjde sig fram för att kyssa mig ringde det på dörren. Jag reste mig upp och försvann ut i hallen för att öppna. Bakom mig hörde jag hur tjejerna entusiastiskt diskuterade det kommande bröllopet. När jag öppnade såg jag två välbekanta personer från min tid i CIA. ”Jag vet att du har gäster. Om du tar dig tid att lyssna på oss så garanterar jag att det inte tar inte lång tid.” Den äldre av de båda som verkade ha mest makt var den som förde ordet. Jag såg på dem båda.” Om jag säger nej, försvinner ni då?” Den längre av dem svarade med ett litet skratt. ”Tyvärr, den möjligheten existerar inte.” Jag begrundade situationen och släppte sedan in dem. Tjejerna såg upp när de båda männen gick genom hallen. De kände alla igen den ena av dem, den andra mannen var en främling. Alyssa var nära att ropa. ”Hej!” Men lyckades hålla tillbaka det när hon såg deras miner. De verkade mycket allvarliga båda två. Jag gick bakom besökarna och såg att James hajade till när han såg de sju världsberömda kvinnorna i rummet. ”Mina damer. Det här är James och Philip, före detta kollegor till mig.” Bridget hälsade nästan på Philip men nöjde sig till slut med att bara nicka till honom. James log mot dem och lovade att de inte skulle stanna länge. ”Var kan vi prata ostört?” Jag visade vägen in i ett rum vid hallen. När dörren stängdes bakom oss började tjejerna viska. De var nyfikna och det faktum att de visste vilken organisation besökarna representerade gjorde att de blev oroliga. När besökarna kom in i rummet gick de fram till skrivbordet och ställde sig med ryggen mot det. James såg bilden på väggen. Det var det foto jag fått när jag åkt till New York för en evighet sedan. Den med alla tjejerna i vanliga kläder och utan smink i trädgården hemma hos någon av dem. ”Det var en fin bild.” Jag nickade som svar.
”Okej, vad vill ni?” Jag satte armarna i kors framför mig. James nickade till Philip som öppnade sin attachéväska. ”Kommer du ihåg den Nordkoreanska u-båt av Alfa Klassen du upptäckte på satellitbilderna förra året?” Jag nickade som svar. ”Vi tror att vi nu vet varför koreanerna köpte den, och en sak till, den betalades med kinesiska pengar.” Philip sträckte ner handen i väskan och tog fram några foton som han räckte till mig tillsammans med en sammanfattning. Jag ögnade snabbt igenom sammanfattningen och såg på de foton jag fått. Det var en underrättelserapport och bilder på en atomubåt som lämnade hemmahamnen. James fortsatte. ”Vi tror att u-båten spelar en viktig del av en planerad kinesisk invasion av Taiwan.” Jag försökte att inte visa några känslor när han berättade, vilket var svårt. ”Varför tror ni det?” Philip pekade på sammanfattningen. ”Vi har förstahands information som garanterar att en flygburen amfibiestyrka kommer att invadera Taiwan inom fyra dagar.”
”Presidenten har just gett order om att den amerikanska sjunde flottan omedelbart ska bege sig till Formosasundet för att visa att vi stöder Taiwan i deras kamp för frihet och att vi inte stillatigande tänker se på när Kina invaderar. Det är ett hangarfartyg, en Ticonderoga kryssare och fem jagare. De kommer att vara på plats två dagar innan invasionen ska äga rum.” Jag nickade tankfullt.” Vad har det med mig att göra?” James och Philip såg på varandra. Det blev James som fick delge mig de dåliga nyheterna.” Problemet är att vi inte vet var u-båten befinner sig. Den har försvunnit utan ett spår. Vi vill att du hjälper oss att hitta den.” Jag såg bekymrat på dem. ”Mer underrättelsearbete?” James suckade djupt. ”Steve, vi vill att du går med i flottan. Kort sagt, vi vill se dig vid fronten.”
Jag höll andan och stirrade på dem. ”Ni vill att jag gör vad? Varför i helvete ska jag flyga ut dit?” James höll upp händerna i luften för att tysta ner mig.” Vi har känslan att du känner kommunisternas tankar bättre än någon annan och kom ihåg att du hittade u-båten när alla sade att den inte fanns överhuvudtaget.” Jag trodde inte mina öron.” Ni kan inte mena allvar. Det var en ren slump den gången. Hur tusan skulle jag kunna veta vad de satsade sina pengar på? Det var en ren lyckträff.” Philip smålog.” Alla andra trodde att de satsade pengarna på interkontinentala kärnvapenmissiler. Den enda som trodde något annat var du. Och vem hade rätt?” Det han sade stämde, men om han trodde att smicker skulle få mig att säga ja, då trodde han fel. Jag satte upp händerna i luften som för att säga nej med hjälp av teckenspråket. ”Glöm det. Jag har slutat hos er. Nu arbetar jag åt kvinnorna i rummet där ute.”
James satte ner händerna i fickan på sin rock och lutade sig mot skrivbordet med hela sin kroppstyngd. ” Jag är ledsen, Steve. Det är inte en förfrågan, det är en direkt order!” Jag såg på honom och skakade på huvudet.” Glöm det! ” Min röst steg i tonerna när jag blev allt mer upphetsad och arg. James skakade på huvudet och suckade innan han svarade. ” Jag är ledsen. Ordern kommer från högsta ort!” Jag skakade frenetiskt på huvudet.” Glöm det! Jag åker inte! JAG ÅKER INTE!!” James försökte övertala mig på nytt. ”För tusan, Steve! Det här kommer från högsta ort. Direkt från Ovala Rummet! Den är en order signerad av Förenta Staternas President!!! Du ska ombord på det planet inom en timme eller också….!” Han fullföljde inte sin mening.
Tjejerna hörde de allt mer högljudda rösterna genom dörren. De anade att något var på gång, men vad kunde det vara? Jennifer satt stilla med händerna vilande i knät och såg in i väggen.
”Det verkar som om de vill att han ska åka någonstans.” Winona såg frågande på de andra. Hennes röst bar knappt när hon full av nervositet lyckades få fram. ”Det kanske finns något om det på teven.”
Mina ögon smalnade när jag stirrade på James och Philip.” Eller vad?” James nickade till Philip.” Visa honom det andra.” Phillip tog fram en ny mapp som han gav till mig.” Jag är ledsen, Steve.” Den gamle mannen suckade när han gav mig mappen. Ingen av dem vågade möta mina ögon. Vad tusan var det i mappen som var så explosivt? När jag öppnade den såg jag foton tagna från olika övervakningskameror. Jennifer och Sarah på flygplatsen, telefonutskrifter från Alyssa och Jennie när de ringt till mig i Japan. ( Inte samtalen, utan det handlade om klockslag när de ringt och när samtalen avslutats ) Allt detta hade hänt innan vårt förhållande blev känt för allmänheten. Men, och det var det viktiga, det fanns inget konstigt med det. Ingen kunde använde dessa bilder till utpressning. Jag ryckte på axlarna.
”Än sen? Vad vill ni bevisa? Att ni kan övervaka hela jävla landet? Det finns redan så mycket skvaller om oss att det kommer att drunkna bland allt det andra. Jag kan gå ut och köpa en tidning där det står att Miss Hewitt är gravid och att jag är fadern eller att jag har Miss Milanos namn tatuerat på häcken! Det finns inte en människa som bryr sig om den här skiten och även om någon skulle bry sig så har vi inte gjort något olagligt.” James såg på mig med ett underligt leende sedan suckade han högt. ”Nej, det är riktigt. Det här är ingenting mot det andra vi har. Kom ihåg att i Kalifornien bestraffas överlagt mord med döden!” Jag försökte att inte visa några känslor.” Vad tusan pratar du om?” Sanningen var att jag började känna mig nervös. Hur mycket kände de till egentligen?
James korsade armarna över bröstet. ”Kommer du ihåg den döde knarkaren på hotellet? Han som hittades i källaren på Hotell Hilton i Los Angeles? ( Se Showtime del 2 ) Det var samma dag som du och tre av kvinnorna som finns här checkade ut.” Jag hade faktiskt lyckats förtränga allt som hänt den fruktansvärda natten för så länge sedan. Den natt som förändrat mitt och kvinnornas liv för all framtid. Det var då allt startade. Det var början på den väg som kom att binda oss samman tätare än en fluga som fastnar i flugfångaren. Vi hade byggt en intim relation, alla åtta, baserad på kärlek, vänskap och lojalitet. Jag försökte vifta bort det.
”Jag tycker mig minnas att jag hörde om det på radion. Okej, om vi tänker oss tanken att ni kan koppla mig till en död knarkare. Ni har inte brytt er om det, eller hur? Annars hade jag suttit i fängelse nu.” James höll med om det. ”Riktigt. Men håll med om att det är en märklig tillfällighet att ni var där den kväll det hände?” Jag började svettas när sanningen kröp närmare och närmare.” Allmänheten vet redan om att tjejerna bodde på hotellet. Det var kvällen för Emmy galan så det är ingen hemlighet.” James nickade tankfullt. ”Vad allmänheten inte vet om att är att du var där tillsammans med dem.” Jag kände hur det högg till i magen av nervositet.” Och tänk på att du i allmänhetens ögon är en kvinnotjusare av rang. Folk kommer att lägga ihop två och två och komma fram till att det blir fem eller varför inte den siffra du roar dig med, sex! Tänk om det sprids rykten om att knarkaren var med på ett drogparty som gick snett och att några kända kvinnor var med på partyt?” Jag muttrade en förbannelse över honom. ”Du fiskar, James. Allt du har är teorier. Vansinniga teorier. O J Simpson kom undan med mer än så. Du har inget att ta på!” James såg på mig med ett ansikte som var som hugget i flinta.” Nej, låt oss tänka tanken att du inte dödade honom. Vem kan det då ha varit? Någon av kvinnorna kanske?” Nu exploderade jag för första gången på allvar. James hade gått över gränsen den här gången.” Lämna dom utanför!” CIA chefen strök sig tankfullt över hakan.” Ta Miss Gellar, hon är ett dödligt vapen i sig själv. Karate expert som hon är här. Om hon satte upp den sidan, skulle hon säkert kunna döda.”
Jag gnisslade tänder.” FÖR FAN!! Hon är bara ett barn!! Lämna henne utanför!!!” Philip hade varit tyst ganska länge och lade sig nu i samtalet för första gången på ett tag. ”Vi vet att du ringde till Dr Kwan samma morgon du lämnade hotellet och åkte till Japan. Du får inte lov att kontakta honom under några omständigheter. Han är en avhoppare och du vet att vi kan sätta dit dig för att ha riskerat hans nya identitet. Om nordkoreanerna får veta var han finns dröjer det inte länge innan han är död.” James viftade i luften med händerna.” Steve, allt det här med dig och tjejerna och den döda knarkaren är ointressant för oss, det vet du. Men nu är det så att vi behöver dig. Ditt land behöver dig. Och det nu, inte imorgon, utan nu om mindre än en timme. Om du inte samarbetar med oss….” Han pekade med en hand ut mot den stängda dörren i riktning mot De 7 Gudinnorna.” Om vi släpper vissa uppgifter….då kommer den här drömmen du har byggt upp under de senaste sex månaderna att stanna vid en dröm för all framtid. Du hamnar i fängelse på minst livstid och vad gäller dina kvinnliga bekanta….” Han tystnade igen.”….vi kan släppa lite bilder på dem och sedan är deras karriärer över.”



Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright