Senare den veckan besökte jag inspelningen av, Buffy the Vampire Slayer. Jag kom dit på eftermiddagen. Sarah var i sitt omklädningsrum tillsammans med Charisma Carpenter och Alyson Hannigan. En av assistenterna på inspelningsplatsen visade mig vägen till Sarah och de övriga. ”Du har besök, Sarah!” Ropade han till henne. Hon hade på sig en lila tanktopp och en kort grön kjol. De berömda benen som var hennes dödliga vapen i tv-serien doldes under ett par svarta stretchbyxor. Hon vinkade till mig och sade att hon var glad att jag hade tid att komma. Som om jag hade missat den chansen? Sarah lämnade stolen och kom fram och slog armarna om mig i en innerlig och varm kram. Charisma log och gav mig ett sådant där leende som sände rysningar längs ryggraden av välbehag. Alyson kom sist och hälsade med ett handslag som var typiskt kvinnligt och ett leende som var aningen blygt. Charisma hade på sig en orange tröja som smet åt om kroppen. Det såg ut som om den var ett andra skinn på hennes formfulländade figur. Tröjan, eller vad man ska kalla det för, var kort mycket kort. Den slutade strax under hennes byst. Det fanns en liten urringning som satte igång min fantasi på två sekunder. Jag kunde se en del av den solbrända hud som var de begynnande delarna av Charismas byst. Den svarta minikjolen smet åt om häcken och som avslutning fanns de långa ben som så många beundrat då hon var professionell cheerleader. Benen var så långa att de såg ut att fortsätta in i evigheten.
Alyson var helt täckt i ett par jeans och en bylsig tröja. Hon var inte den typ av kvinna som tyckte om att visa upp sin kropp i avslöjande kläder. Det överlät hon åt Sarah och Charisma. Framförallt den sistnämnda som retade gallfeber på sina manliga motspelare med att alltid gå klädd i de minsta och tajtaste kläder som fanns att uppbringa. Alyson var en söt tjej men bredvid Charisma var hon i det närmaste alldaglig. Vilket inte var så underligt som det låter, med tanke att den före detta cheerleadern hade en figur som vem som helst blev avundsjuk på. Vi hade knappt börjat prata förrän en assistent, samma som innan, kom och hämtade Sarah och Charisma för dagens sista scener. Alyson var klar för dagen så hon pussade de andra på kinderna och åkte hem. Allt hon sade till mig var ett enkelt hejdå. Det märktes att hon inte påverkats av min charm.
Den scen som skulle filmas var en slagsmålscen. Jag satt i en stol med Sarahs namn på. Av någon anledning blev jag upphetsad av det. Inte sexuellt, det var istället en känsla av att jag satt i en filmstjärnas stol, och det var spännande. Scenen var koreograferad som ett dansnummer där alla hade sin uppgift att fylla. De skulle göra en speciell sak vid en förutbestämd tidpunkt. Jag kunde inte låta bli att känna mig lite olustig när jag såg hur stuntmännen kastade omkring Sarah som om hon var en liten docka. Det tog faktiskt ett tag innan jag förstod att det var hennes stuntkopia som slängdes omkring. På avstånd, med rätt belysning och rätt sminkning, såg de nästan ut som tvillingar. Cordy grät när de hemska vampyrerna försökte ta livet av henne. När det såg ut som om hon skulle vandra iväg till de sälla jaktmarkerna dök vår hjältinna, Buffy, upp och räddade dagen. Som tur var låg det en påle och skräpade på marken. Buffy använde den till att sticka in den på den rätta platsen på vampyrerna och en efter en förvandlades de till stoft. När allt var över reste sig den gråtande Cordelia upp från marken och slätade till sina kläder.” Varför tror inte killarna på mig när jag säger nej till dem?” Buffy muttrade till svar.” Det är nog din parfym.” De fick ta om scenen tre gånger innan regissören var nöjd. Det tog nästan fyra timmar innan allt satt perfekt.
Helt slut och med rufsigt hår kom Sarah fram till mig.” Vad tycker du?” Jag såg på henne och smålog.” Jag är glad att det inte är mig du kastar omkring. Tänk om du behandlade mig som du gör med vampyrerna? Jag ryser när jag tänker på det.” Sarah skrattade tillbaka och såg lite flörtigt på mig.” Det är bara i sängen jag gör så med dig, eller hur?” Jag skulle precis bemöta henne med ett dräpande svar när Charisma kom fram till oss. ”Jag kan inte åka än, Sarah. Regissören vill ta om en scen jag gjorde i morse. Han är inte nöjd med den.” Buffy torkade av sig svetten med en handduk.” Jag måste åka till MTV för en intervju.” Hon snurrade runt ett varv och vände sig till mig.” Steve, kan du göra mig en tjänst? Charisma har ingen bil. Hon åkte med mig hit ut. Vill du stanna kvar och köra henne hem?” Jag såg mig omkring och upptäckte att de flesta av personalen redan hade åkt. Charisma hoppade in i samtalet.” Det är okej, Sarah. Jag kan ta en taxi.” Hur skulle jag kunna vägra att ta med den ljuvliga skönheten i bilen?” Det är inga problem. Jag väntar tills du är klar.” Jag försökte att inte visa hur upphetsad jag var av tanken på att få ha henne ensam i bilen. Även om det inte blev något så var det upphetsande att bara få sitta bredvid den vackra brunetten och andas in den förföriska parfymen som hon bar. Sarah tackade mig och pussade Charisma på kinden. ”Tack, Steve. Vi ses sedan.” Med det hoppade hon in i duschen och stängde dörren efter sig.
Sarah log i duschen när hon tänkte på att hon lämnat honom med en mental av bild av hennes nakna kropp. En bild som med all säkerhet skulle driva honom till vanvettets gräns. Hon njöt av att veta att han inte hade en chans att göra något åt det så länge han befann sig på inspelningsplatsen. Charisma visade mig sitt fantastiska leende på nytt.” Tack så hemskt mycket, Steve. Vi är snart klara.” Hon gick bort till regissören som instruerade henne hur hon skulle agera. Det var en sovrumscen där hon skulle ligga på sängen och prata i telefonen. Trots att hon var fullt påklädd kunde jag inte låta bli att tänka skamliga tankar om henne. Jag måste erkänna att jag skämdes över det. Att tänka så om en kvinna som jag egentligen inte kände så väl, det var fel. Det var bara det att hon var så otroligt sexig där hon låg på rygg på sängen med telefonen i handen att jag inte kunde låta bli att fantisera om henne.
När hon var klar satte vi oss i min bil. Den vackra brunetten brydde sig inte ens om att byta kläder utan hoppade in på passagerarplatsen i de kläder hon hade arbetat i. Jag hade helst sett att hon bytt om. Kombinationen kort kjol, tajt topp och en figur som var som sänd från gudarna var helt enkelt för mycket. Jag trodde att jag när som helst skulle köra av vägen och krascha. Den korta kjolen gled hela tiden upp på hennes lår eftersom hon rörde på sig i sätet. Jag vet att jag borde ha blicken riktad rakt fram på körbanan, men det var som sagt var omöjligt att inte snegla på henne. Till slut kom vi fram till hennes trerumshus som låg på beachen. Den långbenta skönheten hoppade ur bilen och stängde dörren efter sig. Sedan lutade hon sig in i genom bilrutan. Jag önskade direkt att hon inte gjort det. Gravitationen fick hennes byst att pressa neråt och framför mig öppnade sig en lång klyfta mellan hennes bröst som fick hela jag att börja svettas. Jag såg klart och tydligt att hon hade en svart spets bh. Den inneslöt vad som föreföll att vara ett par formfulländade bröst. Gud, vad hon var vacker! ”Kommer du in på en kopp te?” Frågade hon mig helt oskyldigt. Jag tror inte hon hade några andra tankar än att bjuda på en kopp te. Hon var den typ av kvinna som inte tänkte på vilka signaler hon sände ut. Det bästa vore om jag sade nej, för bådas skull. Jag visste att det bästa skulle vara att starta bilen och trampa gasen i botten och åka direkt hem till Winona som bodde i närheten och ha våldsam, passionerad sex med henne. Vad tror du jag gjorde? Just det! Som en liten kille som visste att det han gjorde var fel lät jag mig bjudas in. Trubbel luktade överallt när jag accepterade hennes inbjudan. Jag parkerade bilen och låste den. För säkerhets skull gick jag bredvid henne fram till huset. Det var för att jag inte skulle titta på hennes fantastiska häck. Om jag gjort det vet jag inte vad som kunde ha hänt. I min hjärna malde samma fras om och om igen. ”Se, men inte röra! Se, men inte röra!”
Det första jag såg när jag kom in i hennes lilla strandhus var två stora fönster som låg mot havet till. Man hade en otrolig vy ut mot stranden och segelbåtarna som seglade förbi i sakta mak. Solnedgången gick ner i horisonten och de sista döende solstrålarna speglade sig i det spegelblanka havet. Charisma gick fram till fönstren och öppnade det ena lite på glänt. När hon rörde sig rörde sig en annan del av henne kropp. Den magnifika bysten åkte upp och ner under toppen. Det var inte långt ifrån att nederdelen av bysten exponerats för min oroliga blick. Jag tänkte för mig själv att det var mitt livs misstag att komma med in. Hur kunde jag vara så dum? Skulle jag kunna kontrollera mig och viktigast av allt, hur i helvete skulle jag komma därifrån utan att visa upp den enorma erektion som byggts upp i mina byxor? Det var på väg att bli ytterst pinsamt. Hon stod med ryggen åt mig och sade helt oskyldigt. ”Tycker du om utsikten?” Vad skulle jag svara på det? Jag svalde och lyckades stamma fram. ”Ja! Den är perfekt!” Som sagt var, det hade blivit riktigt pinsamt för min del.” Det var för utsiktens skull jag köpte huset.” Sade hon till mig. Jag nickade och tänkte att med den utsikten kunde jag också tänka mig att flytta dit. Och jag tänkte inte på samma vy som hon! Vad var en solnedgång mot Charisma Carpenters bakre regioner!
Hon gick ut i köket.” Sätt dig ner och gör det skönt för dig. Vill du te eller en fruktdrink?” Jag hade helst sagt till om en dubbel whisky. Jag behövde en dubbel whisky! Istället klämde jag fram med.” Något kallt och fruktigt! ”Kanske kunde en kall, vad som helst, smälta det som växte på mitten av min kropp. Jag längtade efter en iskall dusch och en ögonbindel. Hon kom tillbaka med två stora glas kiwijuice och ett fat med hembakade kakor. Jag satt för säkerhets skull i en stol, inte i soffan. Vem vet vad som kunde hända om hon satte sig bredvid mig? Vi pratade om våra respektive hobbies och resor vi gjort. Det visade sig att Charisma var fascinerad av Europa. Hon hade aldrig varit utanför USA och frågade mig om allt som jag kände till. Det blev en riktigt trevlig stund hos henne. Jag själv var, förstås, mycket intresserad av att få höra om hennes förra karriär som professionell cheerleader. Det var en trevlig stund och tiden flög iväg utan att jag märkte det. Vi hade pratat i lite över en timme när det hördes ett ljud utanför. Det verkade komma från andra sidan huset. Charisma var inte säker på vad det var. Hon såg lite osäker ut så jag erbjöd mig att gå ut och titta efter.
Jag frågade henne om hon möjligtvis hade en ficklampa, det började nämligen bli mörkt ute. Hon nickade och letade efter den en stund innan hon hittade den i en garderob. På vägen tände hon alla lampor hon kunde hitta. Ficklampan var en svart Mag-Lite med fyra batterier. En bra lampa. Den var cirka trettio centimeter lång. Jag kunde inte låta att tänka tanken att kunde det vara möjligt att hon använt den till något som t ex….nej nu måste jag lugna ned min omtöckande hjärna. Charisma ville följa med mig ut, men jag insisterade på att hon skulle hålla sig inomhus. När jag kom ut bad jag en bön att jag inte skulle hitta något eller någon. Jag tände ficklampan och riktade den mot marken så att jag inte skulle snubbla över något, vad det nu kunde vara som eventuellt låg utanför Charismas hus. När jag rundade ett av husets hörn såg jag spår i sanden. De såg ut att vara ganska nya. För säkerhets skull följde jag dom in mellan den smala gången mellan huset och ett buskage av vildvuxna buskar. Det märktes att hon inte hade Winonas gröna fingrar. Vid ett fönster såg jag några grenar som brutits av. Jag skrattade till för mig själv. ”Jäkla katter!” Att jag inte insett att det var en katt som lekt utanför. Nåja, man gör sina misstag. Jag stod där en stund och muttrade för mig själv. Det var tur att hon inte följt med ut och avslöjat min lilla inkompetens. Där ser man hur det går när man enbart koncentrerar sig på en vacker kvinna. Gud, vad pinsamt. Ibland bestraffas man direkt för sina misstag. Jag släckte ficklampan och stod en stund i mörkret och såg mig omkring. På himlen hade de första stjärnorna börjat visa sig.
När jag såg in genom fönstret fick jag syn på en annan stjärna. Den var betydligt vackrare. Fönstret visade sig vara det som fanns i Charismas sovrum. Jag tänkte att katten åtminstone valt rätt fönster att leka vid! Hon hade tänt en lampa i rummet som kastade ett halvsvagt sken omkring sig. Jag var på väg att knacka på rutan för att tala om att allt var okej när jag såg något som fick mig att stanna upp och stirra som förhäxad. En millimeter från glaset lyckades jag hejda min hand. Varför undrar du? Den tjugoåttaåriga skönheten stannade framför den stora fullängdsspegeln. Hon studerade sitt ansikte och hår. Jag studerade hennes bakre delar, och kunde lyckligtvis se delar av spegeln och det jag såg var minst sagt inbjudande. Jag drog tillbaka handen och tänkte på nytt knacka när jag återigen hejdade mig en millimeter från glaset. Charisma satte händerna på magen och smekte sig själv över sin vältränade midja. Händerna gled upp mot toppen och tog tag i nederdelen på den och, till min chock och glädje, drog hon den upp mot himlen. Hon fick av sig den och skakade på sitt långa mörka hår.
Hennes framdel var perfekt. Till och med jag var tvungen att erkänna det. Trots att jag hade ett helt harem till mitt förfogande var jag tvungen att medge att det var få av de skönheter jag normalt umgicks med som kunde mäta sig med Charisma när det gällde bysten. Den var vacker, fyllig, välformad och fast. ”Jag borde inte titta, jag borde inte titta.” Muttrade jag för mig själv, samtidigt som jag stirrade som en dåre. Mina ögon gled ner till hennes bakdel. Herregud, vilken kvinna! Fanns det överhuvudtaget någon del på hennes kropp som inte var perfekt? Jag tvivlade. Jag var på väg bort från fönstret när Charisma förde upp händerna till sin magnifika byst och kramade lite försiktigt på den. Med en kvick handrörelse förde hon händerna bakom ryggen och hittade platsen där låset fanns och, voila, hennes byst sprang fram i det fria. De gungade till innan hennes prisbelönta bröst intog sin rättmätiga plats på den perfekta kroppen. Brösten stod ut från framdelen på kroppen som två diamanter i en kungakrona. Jag bestämde mig för att stanna kvar utanför hennes sovrumsfönster. ”En liten titt kan väl inte skada?” Sade jag till mig själv och kom fram till att jag var i min fulla rätt att studera henne. Fel tänkt givetvis, men vad skulle jag göra? Lämna den gudomliga uppenbarelsen och gå in i vardagsrummet? Givetvis borde jag gjort det. Hon fortsatte smeka sina bröst. När jag tittade igen såg jag att hon hade tagit tag om sina bröstvårtor med fingrarna och smekte dem lite försiktigt. De styva skapelserna knådades mellan tummen och pekfingret. Fram och tillbaka. Ett svagt ljud undslapp hennes förtjusande läppar när hon blundade och lutade huvudet bakåt. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till när Charisma lät händerna återigen vandra ner till magen och smeka den en liten stund innan hon återigen tog tag om brösten på undersidan av de fasta skapelserna. Återgen kände jag den där känslan av skam över att jag inkräktade på hennes privatliv och vände mig återigen om för att gå. Herregud, det var ju meningen att jag skulle skydda henne från sådant här! Det var därför hon skrev på kontraktet med företaget där jag var VD.
Jag ångrade mig när Charisma drog ner dragkedjan som höll kjolen på plats runt hennes midja. ”Bara en liten stund till.” Tänkte jag och såg mycket noga på när hon rörde på höfterna och med små danssteg lät kjolen på egen hand glida ner över höften och längs med benen mot golvet. Hon klev ur den och sparkade undan kjolen så att jag inte kunde se den. Om min penis varit hård innan nådde den nu nya dimensioner när det gäller hårdheten. Mellan Charismas fasta skinkor låg en tunn knappt förnimbar tråd som förmodligen skulle föreställa stringen på det som vissa kallar för trosor. Den var högt skuren och kanten på trosan låg placerad högt upp på hennes höfter. Troskanten var tunn och stringen var tunnare än så. Jag såg den knappt. Jag stirrade med öppen mun på den sexiga varelsen framför mig. Charisma poserade framför spegeln och studerade sin perfekta kropp. Hon sträckte upp sig i alla sina vackra 170 centimeter, fullt nöjd och mycket belåten med vad hon såg.
Charisma var medveten om att andra kvinnor avundades henne. Vad de inte tänkte på var att det tog tid och kostade mycket arbete att vara så perfekt som hon var. Det var inte konstigt att hon var stolt över figuren med tanke all den tid som hon offrade när hon tränade regelbundet för att hålla sig i topptrim. Den vackra brunetten tog tag i framkanten på den lilla trosan och såg att det var dags för en ny rakning där nere. Hon gick fram till den plats där hon förvarade sina nattkläder och tog fram ett nattlinne som hon höll upp över huvudet och lät det sedan glida ner över kroppen och omsluta den från all insyn. Hon undrade varför Steve dröjde. Hade han kanske hittat något? Jag flyttade mig bort från fönstret. Äntligen gick det på allvar upp för mig att det jag gjort var minst sagt idiotiskt. Om hon sett mig hade det förstört allt mellan oss. För att inte tala om hur hon hade reagerat på att den man hon satt hela sitt förtroende i och avslöjat sina tankar om det hemska som hände för sju år sedan för, att han var en peeping Tom, det kunde krossat hennes bräckliga förtroende för män för all framtid. Tänk bara vad De 7 Gudinnorna hade gjort med mig när de fått veta allt. Jag tog ett steg åt sidan för att gå tillbaka när jag plötsligt fann mig själv bada i ett intensivt vitt sken.
”POLIS!!!!!!”
Jag stannade och hoppades att det var en mardröm och att jag skulle vakna vilken sekund som helst i armarna på någon av tjejerna.
”KOM FRAM MED HÄNDERNA ÖVER HUVUDET!!!!”
Långsamt och något chockad gjorde jag som de ropade till mig att göra. Det var inte värt att göra några oförsiktiga rörelser. Vad jag såg var två Los Angeles poliser som hade händerna på sina vapen. De hade inte dragit fram dem, men de var redo att göra det vilken sekund som helst. Det syntes på deras ögon. Jag anade att allt de väntade på var en ursäkt för att dra vapnen och rikta dem mot mig ”Vad har du i handen?” Den ena av de båda poliserna drog sitt vapen när han uppfattade att jag i handen höll ett misstänkt föremål. Jag skämdes kopiöst och svarade sanningsenligt. ”En ficklampa.” De såg misstänksamt på mig och gav en ny order. ”Okej, kom fram!”
Charisma märkte det skarpa ljuset som syntes utanför huset och gick fram till fönstret och såg något som fick henne att stirra på den underliga scenen utanför. Steve stod med händerna ovanför huvudet och framför honom var det två poliser. Den ena riktade sitt tjänstevapen mot honom. Vad sjutton hade hänt? När poliserna hade säkrat området mellan mig och huset beordrade de mig att ta några steg fram i ljuset och riktade sedan en ficklampa in i mitt ansikte. Det var ingen angenäm upplevelse. Sedan sade de till mig att lägga mig ner på marken med magen först. En polis kom fram, medan den andra riktade sitt vapen mot mig, och fängslade mig med handklovar. ”Jag kan förklara allt.” Försökte jag. De såg på mig och svarade. ” Det kan du säkert och du ska få chansen att göra det. På stationen.” Jag protesterade kraftigt, till ingen nytta.” Ni killar är alla likadana. Varför kan du inte hyra en film istället för att smyga omkring och kika in i fönstret hos kvinnor?”
De lyfte upp mig i armarna och eskorterade mig till polisbilen. ”Har du något id-kort?” Jag skakade på huvudet. De suckade och tänkte trycka in mig i bilen när jag förklarade allt och sade att min plånbok var i min kavaj som låg inne i huset. De båda poliserna tog då tag i mig och eskorterade mig fram till dörren och knackade på. Charisma öppnade iklädd en beige dressing gown som hon tagit på sig över sitt röda nattlinne. Hon verkade minst sagt orolig när hon öppnade och såg poliserna för att sekunden senare stirra förvånat på Steve som stod där och log dumt. De båda poliserna tappade fattningen för ett ögonblick när de såg den otroligt vackra kvinna som öppnat dörren. Lyckligtvis kände ingen av dem igen henne. Den äldre skötte om förklaringen.” Jag ber om ursäkt att vi stör. Det är så att vi hittade den här killen smygande omkring i buskarna utanför huset. Han kikade in genom ett fönster. Killen påstår att han är en vän till dig.” Hon såg på mig med ögon som brände sig rakt igenom mig och stirrade oerhört intensivt på mig under vad som kändes som en hel evighet innan hon nickade och log. ”Det stämmer. Vi hörde ett ljud utanför och min vän gick ut för att se vad det var.” Jag nickade intensivt som en bekräftelse på vad hon sagt och skyndade mig att lägga till.” Det var en katt.” Som om det skulle bespara mig Charismas vrede. Den äldre av de båda poliserna såg mycket tvivlande ut när han såg först på kvinnan framför sig och sedan på mannen som stod skamset bredvid honom. Han tänkte tanken att de förmodligen lekt en sexlek av det kinkigare slaget. ”Okej, Joe. Släpp honom.” Sade han till sin kollega. De släppte mig med ett varningens ord att vara försiktigare i framtiden. Efter det promenerade de bort till sin bil och åkte iväg. När jag såg polisbilen försvinna iväg längs vägen tänkte jag att det kanske hade varit bättre om de tagit med mig till stationen. Nu var jag helt utlämnad till Charismas vrede. Om det som syntes i henne ögon kännetecknade vad hon kände inom sig, då var jag illa ute.
Till min förvåning vände sig Charisma om och gick in i huset igen utan att skälla på mig. Det enda hon sade var, och det med en röst som dröp av iskall vrede.” In!! Nu!!!” Jag gjorde som den rasande lejoninnan sade. Det fanns inga flyktvägar .Jag tänkte för mig själv att det är så här det känns att befinna sig i helvetets avgrund. När jag nådde fram till vardagsrummet såg jag en rasande kvinna stirra intensivt på mig. ”Såg du allt?” Av någon obegriplig anledning log jag lite fånigt mot henne. Det var ett leende jag ångrade så fort det dök upp. ”Nej, jag hann inte se så mycket.” Hon korsade armarna över bröstet. ”Att jag kunde vara så jävla dum?” Hon var minst sagt skitförbannad.” Jag trodde att du var annorlunda! Sarah har berättat så mycket om dig att jag trodde att du inte var som alla andra män, men nej, du är samma jävla skitstövel som alla andra av ditt förbannade släkte! Kan ni män bara tänka på en enda sak?” Jag väntade tills det verkade som om hon pratat färdigt sedan öppnade jag min mun och försökte släta över det misstag som troligen var det dummaste jag någonsin gjort. ” Min enda förklaring är att du är så otroligt vacker. Jag är ledsen. Det var dumt, jag vet det. Förlåt.” Jag var inte kaxig direkt när jag bad om förlåtelse. Om det här kom ut kunde det innebära att allt det förtroende vi byggt upp med the Knight Owl Agency var raserat. Hon blev lite förvånad. Inte över det faktum att han sade till henne att hon var vacker. Det fick hon höra minst tjugo gånger per dag. Nej, det som förvånade henne var att han, som umgicks med sju av världens vackraste kvinnor tyckte att hon var vacker, det upplevde hon trots allt som en komplimang. Hennes humör dämpades en aning. Hon var fortfarande arg, men inombords kände hon ett litet styng av stolthet över att bli jämförd med Sarah, Alyssa och de andra kvinnorna.
Telefonen ringde precis när hon tänkte ge honom en lektion i ämnet ansvar. Charisma kastade över sitt långa mörka hår till ena sidan av det perfekta ansiktet och lyfte luren för att svara.
”Hej, Sarah…. Ja, han är här….Vadå?…. Vill du prata med honom?” Jag såg vädjande på henne.” Vi drack ett glas juice och pratade om resor….jodå, det var väldigt trevligt….hm…. Efter det gick jag in i sovrummet för att byta kläder. Vet du vad Steve gjorde då?” Hon var tyst i en halv minut.” Han smög ut och kikade in genom mitt fönster….. Jo, det är sant! Han stirrade på mig när jag klädde av mig!” Jag knäcktes när jag hörde Charisma berätta för Sarah om mitt jättemisstag. Jag hörde Sarah ropa på de andra tjejerna över telefonen. ”Kom hit! Ni måste hör det här!!!” Det hördes att de skrattade på min bekostnad. Charisma räckte telefonen till mig med en iskall kommentar. ”Din flickvän vill prata med dig!” Jag höll i telefonen som om den vore en livsfarlig bomb som kunde brisera vilken sekund som helst. ”Hej, älskling!” Bridgets röst lät lika underbar som min gamla instruktör när jag ryckte in i armén. Han kunde också konsten att få dig att sjunka ner och dö genom att tala vänligt till dig. Den sortens vänlighet är den värsta som finns. Under de följande minuterna fick jag en utskällning som var den värsta jag hört. Hon använde ord som idiot, skitstövel, svin, äckel, oansvarig, knäppskalle, sexgalning o s v. När orden inte räckte till hjälpte de andra tjejerna till med att hitta på nya. När hon till slut var klar med utskällningen hade hon en enda sak kvar att säga. Jag fruktade att hon skulle säga att allt var slut, att jag kunde hämta mina väskor och ge mig av för att aldrig visa mig igen. Istället sade hon något helt annat. ”Lyssna nu noga, älskling. Vi har bestämt oss för att låta Charisma bestämma ditt straff. Du ska göra allt som hon ger dig order att göra. Hennes ord är från och med nu lika med mitt. Om du inte lyder henne får du stå till svars inför Winona och Heather. Förstått!” Jag skämdes kopiöst och allt jag fick fram var ett dumt.” Va?” I bakgrunden hörde jag Alyssa skratta högt.” Åkt dit igen, Steve? Vad har vi sagt till dig om att flukta på andra kvinnor?” Mer skratt hördes. Bridget viskade.” Gör mig stolt.” Generad och kraftigt rodnande räckte jag telefonen till min värdinna.” Han är din, Charisma. Du får göra vad du vill med honom.” Instruerade Bridget henne.
Charisma lade ner luren och gav mig en underlig blick.” Du är min slav!” Sedan lämnade hon rummet med ordern att jag skulle klä av mig naken och ställa mig ner på alla fyra som en hund redo för min bestraffning. Jag lydde under tystnad. När hon kom tillbaka in i rummet såg jag upp och möttes av en intagande syn. Hon hade bytt kläder igen till en vit blus, blå kjol med matchande kavaj och skor med en stilettklack som var minst tio centimeter hög. Hennes långa hår var uppsatt i en hästsvans och hon hade tagit på sig ett par svarta glasögon som gjorde att jag inte kunde se hennes ögon. Hon såg ut som en skolfröken. ”Vem sade att du fick se upp?” Skrek hon till mig. Jag sänkte genast huvudet och såg stint ner i golvet utan att säga ett ord. Charisma jublade inombords över sin triumf och passade på att sätta fast ett hundhalsband runt min hals. Jag visste att det inte var någon idé att protestera så jag höll tyst och accepterade mitt öde. Det var trots allt jag själv som var orsaken till min prekära belägenhet och jag förtjänade säkert någon form av bestraffning, även om jag kunde tänka bättre former för det. Hon lämnade rummet igen och kom inte tillbaka förrän fem minuter senare och började med att sätta på mig en ögonbindel som stängde ute allt ljus.