Tjejerna var panikslagna. Sarah föreslog att en av dom skulle försöka springa efter hjälp. Jennifer ville inte lämna Steve ensam men insåg att det var deras enda chans att komma oskadda därifrån. Vem skulle springa efter hjälp? Ingen ville det. Sarah kom då på att de kunde starta bilen och kanske köra över de andra. Hon startade men innan hon kom iväg så skrek kräket till henne,” Stanna bilen annars skjuter jag skallen av honom!” De tittade bakåt och såg att en av gorillorna hade ställt sig bakom Steve med sitt vapen riktat mot hans huvud. Den andra killen sprang fram till bilen och riktade sitt vapen rakt mot Jennifer. Deras mod försvann och Sarah stängde av bilen. De beordrades ur bilen och fick ta av sig sina solglasögon. När Sarah visade sitt ansikte visslade kräket till. Han kände igen henne som vampyrbruden från tv.
Kräket klädde av tjejerna med blicken. Hans ögon vandrade från ansiktet och ner för att sedan vandra upp igen. Tjejerna skakade av förnedringen när han studerade deras kroppar,” Först ska vi ta hand om er kompis här. Han ska få en rejäl omgång. Sen ska vi alla åka hem till mig. Och där ska vi ta hand om er två!” Han skrattade när han sade det sista,” Vem vet, vi kanske spelar in en film som vi kan kalla ” Jag vet vad Ni gjorde i natt!” Hans skratt ekade i garaget. Ja inte bara hans. De båda gorillorna stämde in med gott hjärta. Jennifer började gråta men ingen medkänsla var att vänta från de tre männen. Kräket log ett sadistiskt leende,” Gråt inte bruden. Jag lovar att du ska få huvudrollen i en gangbang film! Jag vet en kille som är boss för ett gäng svarta gatuligister som dör av längtan efter att få sätta på och spruta ner en känd brud som du!” De skrattade alla när Jennifer skräckslagen såg upp. ”Låt henne vara, ditt jävla svin!” Sarah försökte visa sig stark inför Jennifer. Kräket såg Sarah in i ögonen och väste fram,” Ta det lugnt bruden. Vi ska nog hitta på något roligt med dig också. Jag har vänner som med glädje betalar en förmögenhet för att få köra upp det ena efter det andra i alla dina hål! Vem vet jag kanske säljer er till ett harem i öknen eller så behåller jag er som sexslavinnor!” Sarah stirrade på honom med hat i blicken,” Över min döda kropp. Ditt jävla svin!” Trots sin rädsla var hon rasande.
Mr Castellano skrattade rått åt henne,” Ge mig inga idéer bruden. Så länge jag har Miss Love i mitt våld ska du göra exakt som jag säger. Förstått!” En av gorillorna ställde sig bakom Sarah och pressade sitt vapen mot hennes rygg. Den andra handen använde han till att lyfta upp hennes klänning till midjan och exponerade det välvårdade underlivet med dess vackra lilla trekant.” Kolla in ludret! Hon har inga trosor!” Mr Castellano skrek ut sin glädje över Sarahs troslösa underliv. Alla tre stirrade intensivt på den blonda filmstjärnans nedre regioner. Hon blev illröd i ansiktet och tårar började rinna nerför hennes kinder.
Jennifer vädjade till de tre männen,” Snälla, gör henne inte illa!” Mr Castellano gav henne ett leende som var fullt av perversa fantasier,” Ta det lugnt luder. Du ska nog få ditt du också.” Han slet blicken från Sarah och vände sig till Jennifer istället, ” På tal om det luder. Jag fick aldrig se ditt hål på planet. Visa mig!” Hon skakade på huvudet, ”Visa oss annars dör din kompis!” Jennifers händer skakade när hon tag i kjolfållen och drog den sakta uppåt. Hennes lår exponerades och sedan nådde hon fram till trosan. Hon tittade ner på marken när hon drog upp kjolen till midjan. Sarah slutade gråta när hon såg att männen stirrade på hennes unga väninnas kropp. Hon kände att det var hennes fel att de koncentrerade sig på Jennifer istället för på henne. Mannen bakom henne släppte klänningen och förde istället ner handen till Sarahs underliv. Hon kände till sin fasa hur hans hand rörde vid henne. Det var fruktansvärt. Hon ville skrika men vågade inte av rädsla för vad de skulle göra med Jennifer. Han lade hela handen på grottan och tryckte in två fingrar. Det gjorde ont eftersom hon var alldeles torr. Hon tittade på Steve med vädjan i blicken om att han skulle ingripa till deras räddning.
Jag såg desperationen i Sarahs ansikte och agerade instinktivt. Alla tre idioterna stirrade på tjejerna så jag fick tid att agera. En armbåge i magen på kräket bakom mig följt av en spark i hans nedre delar fick honom att släppa vapnet som jag plockade upp. Sarah agerade med beslutsamhet och trampade allt hon kunde på det andra kräkets fot. Han släppte greppet om henne vilket gav vampyrdödaren chansen att köra in armbågen med full kraft i hans ansikte. När han gick ner på knä slog hon med båda händerna mot hans nacke. Liggande på marken bad han henne att sluta men hon visade att hennes sparkar i tv-serien var äkta. Han fick ta emot en skur av sparkar mot kroppen samtidigt som hon använde ett språk som jag inte trodde hon kände till. Kort sagt, hon slog honom sönder och samman. Jag gjorde en notering i mitt minne att aldrig ge Sarah en chans att bli arg på mig. Jennifer böjde sig ner och plockade upp vapnet som Sarahs offer hade tappat. Hennes händer skakade när hon riktade vapnet mot den äcklige Mr Castellano.
Jag tog snabbt kontroll över hela situationen.” Okej ni två. Ansiktet mot marken, händerna bakom nacken och du, Castellano, ställ dig vid bilen där borta." Jag sneglade på tjejerna,” Bra gjort. Jennifer ge mig vapnet.” Jennifers händer darrade och hennes ansikte var täckt av en vrede som påminde om Sarahs, om än inte lika brutalt,"” Jag vill skjuta dom!” Jag såg henne in i ögonen,” Han är inte värd det, tro mig Jennifer.” Hon såg på mig med ett tvekande ansiktsuttryck,” Men han tänkte våldta mig och han skulle tvinga oss att bli horor. Tänk om han kommer efter oss igen.” Jag svarade henne så mjukt jag kunde,” Oroa dig inte han kommer aldrig mer att besvära vare sig dig eller Sarah. Jag lovar dig.” Hon stirrade på mig. I hennes hand fanns fortfarande pistolen som hon hade svårt att greppa. Sarah gick fram till Jennifer och vädjade till henne att ge mig vapnet. Jennifer tittade på sin väninna och sänkte händerna samtidigt som hon gav mig vapnet utan att avfyra ett vådaskott. Jag tog det ur hennes hand medan Jennifer vände sig mot Sarah och kröp in i hennes famn. Den lite äldre kvinnan talade tröstande till henne samtidigt som hon strök henne över ryggen i ett försök att lugna den uppjagade Jennifer.
Jag pressade upp Castellano mot bilen och körde upp Magnum 357 pipan i hans näsa samtidigt som jag talade med en röst som var kall som is,” Jag vet vem du är men du vet inte vem jag är. För att visa dig vilken trevlig kille jag är ska du få se mitt bibliotekskort.” Jag tog fram ett id-kort som jag visade för maffia mannen. Han såg på det, läste och stirrade sedan på mig med skräck i blicken. Hela hans kropp sjönk ihop i resignation,” Bra att du förstår Castellano. Om du eller någon annan visar det minsta intresse för tjejerna i framtiden ska jag se till att FBI, skattemyndigheten och alla andra organisationer, såna som du fruktar, bevakar dig och dina vänner dygnet om. Jag lovar att de ska rota fram allt som krävs för att döma dig till ett långt fängelsestraff!” Castellano nickade med skräck i blicken. Kortet från Byrån hade fått livsgnistan att försvinna från honom. Jag fortsatte som om jag vore Dirty Harry,” Jag skulle kunna se till att du greps här och nu. Det vet både du och jag. Men jag har ingen lust med pappersarbete så du ska få chansen. Men, om du hittar på något mot dem eller mot mig ska jag se till att resten av ditt liv blir kort och smärtsamt. Om du undviker oss ska jag undvika dig.” Jag tog bort vapnet från hans ansikte vilket fick honom att andas ut av lättnad. Sedan gick jag baklänges mot Forden och uppmanade Sarah att starta motorn. Hon gjorde så och backade ut från parkeringsplatsen. Jag tömde pistolerna på patroner och slängde sedan ut vapnen genom bilfönstret. Sarah trampade ner gasen så mycket att jag var tvungen att säga till henne att sakta ner när vi närmade oss utfarten. Vi kom fram till vakten. Sarah betalade och han log mot den blonda stjärnan utan att se hennes rödgråtna ögon bakom solglasögonen.
En bit från flygplatsen bröt Sarah ihop med tårarna flödande ner längs kinderna. Hon hann svänga av från vägen och hoppade sedan ur. Jag och Jennifer gjorde detsamma. Sarah föll gråtande i mina armar. Det tog några minuter innan hon lugnande ner sig. Jennifer tog henne slutligen i famnen och tillsammans satte de sig bak i bilen medan jag hoppade in på förarplatsen. Jag körde medan Jennifer förklarade vägen. Då och då tittade jag till mina passagerare. Jennifer passade på att förklara för Sarah i detalj vad som hänt ombord på planet. Sarah lyssnade intensivt med armarna om Jennifer. Efter ungefär en timme kom vi fram till huset som var beläget ute på landsbygden. Det var ett stort tvåvåningshus i spansk stil. Som en skyddande mur låg det massor av stora träd runt omkring. Sarah förklarade att det var ett gästhus som ägdes av tv-bolaget NBC. Jag log ömt mot henne. Jennifer såg det och såg frågande på oss. Sarah tog Jennifers hand och sade,” Det är något jag måste berätta för dig. Var inte orolig det är inget farligt eller så men du bör känna till det.” Jennifer stirrade på mig och sedan på Sarah,” Du förstår Jennifer, det var inte dig jag skulle hämta på flyplatsen i dag.” Jennifers förvåning växte,” Men du och gänget visste ju att jag kom hem lite tidigare från Japan. Erbjöd du dig inte att hämta mig?”
Sarah tittade på mig innan hon vände sig till Jennifer,” Nej, jag var där för att hämta Steve. Jag hade ingen aning om att du var med på samma flyg som Steve, jag är ledsen för det.”
Jennifer tittade fram och tillbaka på mig och Sarah utan att kunna få fram ett enda ord. Till slut kom ordförrådet tillbaka igen,” Känner ni varann?” Jag nickade mot den förvirrade brunetten. ”Men varför sa du inte det på planet?” Jag visste inte hur mycket Sarah ville avslöja för Jennifer så jag ryckte på axlarna, ”Det är komplicerat.” Det gjorde ont i mig att inte säga henne sanningen. Hon stirrade på oss med chockad blick,” Är ni två ihop?” Sarah tittade på mig och tvekade lite innan hon svarade,” Nja, inte riktigt ihop kanske. Det är faktiskt mer komplicerat än så.” Jennifer såg ner på sätet och satt tyst,” Det är något jag måste berätta. Förlåt mig Sarah, men Steve och jag hade sex ombord på planet.” Sarah exploderade, ” VA!” Hela hennes kropp spändes i raseri. Jag var beredd på att hon när som helst skulle slå till mig med ett karateslag. Jennifer såg upp med förlåtelse i ögonen,” Det var inte Steves fel, Sarah. Jag förförde honom. Det var något som bara hände. Om jag vetat hade jag aldrig…..förlåt Sarah!”
Sarah satt tyst i en halv minut innan hon brast ut i ett gapskratt! Hon klev ur bilen och drog sedan med sig Jennifer upp mot huset. Själv fick jag ta hand om mitt och Jennifers bagage inklusive min dator. Jag protesterade inte utan fann mig i mitt öde under tystnad. När Jennifer kom in i huset fick hon den andra stora chocken för dagen. I det stora vardagsrummet fanns ett antal personer som hon mycket väl kände igen. Deras namn visste hon men varför befann de sig i huset? Heather Locklear och Bridget Fonda satt bredvid varandra i soffan. Jennie Garth satt ensam i en fåtölj. Alyssa Milano var på väg nerför trapporna och Winona Ryder kom ut från köket bärande på en bricka fullastad med koppar o s v. Hon var så förvånad att det inte slog henne att de alla verkade vänta på henne. Sarah visade Jennifer in i rummet och satte henne ner i en fåtölj mitt emot Jennie. De andra kvinnorna i rummet hade alla ett bekymrat uttryck i ansiktet. Det var något som inte var som det skulle. Jag kom in lite efter de två kvinnorna bärande på alla väskorna. Alyssa mötte mig med en kram och kysste mig ogenerat rakt på munnen med en ömhet som fick den stackars Jennifer att stirra med sina stora rådjursögon på oss. Hon bröt till slut kyssen och välkomnade mig tillbaka. Jennifer visste inte vad hon skulle säga när hon såg hur väl till mods Alyssa verkade med mig. Kramen, kyssen och ömheten hon visade var bara för mycket för den unga brunetten. Hennes förvirring blev inte mindre när alla de andra kvinnorna välkomnade mig på samma ömma sätt som Alyssa.
Jag var inte förvånad över att se Alyssa, Heather och Jennie. Däremot kände jag en gnagande oro av att Bridget och Winona var där. Kände de andra till att jag hade träffat dem i bergen när skredet gick? Alla tjejerna satte sig ner. Bridget hällde upp och serverade kaffe och te till alla, under tiden som Sarah och Jennifer berättade om allt otrevligt som hänt på vägen från flygplatsen, och vad som inträffat ombord på planet. Sarah berättade det mesta medan Jennifer höll hennes händer i sina samtidigt som hon studerade de andra kvinnorna för att se hur deras reaktion skulle bli på allt det hemska som hänt henne och Sarah. De verkade chockade, fyllda av sympati och oroade för henne, vilket hon hade väntat sig. Vad som förvånade henne var att de inte verkade det minsta förvånade över Steves hjältemod. Jennifer noterade att Alyssa under hela berättelsen satt på golvet bredvid Steve. Ibland såg hon upp i hans ansikte med ömhet för att i nästa sekund vila sin lekamen mot hans ben. Vad var det frågan om? Sarah avbröt sitt berättande och förde te koppen mot sin mun. Hennes hand darrade så att teet nästan spilldes ut i hennes knä. Winona ville ringa polisen med motiveringen att männen tillhörde den organiserade brottsligheten och hörde hemma bakom lås och bom. Heather påminde henne om att Steve måste hållas utanför allt. Om de ringde till polisen skulle han bli inblandad. Och det ville de inte.
Alla tittade på mig för att se vad jag tyckte. Som tur var hade jag en kaka i munnen och fick på så sätt lite extra betänketid medan jag funderade ut ett bra svar. Jag såg mig omkring i rummet och kände av stämningen innan jag bestämde mig,” Den där mannen Castellano är ingen maffia boss. Han är en del av Familjen och Familjen Castellano är mäktig i New York men har ingen makt i Los Angeles. Om ni kontaktar polisen kan de inte göra så mycket. Det är vårt ord mot deras och tänk på att ingen blev skadad. D v s ingen mer än killen som Sarah sparkade sönder och samman. Ni kan vara säkra på att deras advokater kommer att göra allt för att dra ner Jennifer och Sarahs rykten i smutsen. Även om det blir rättegång och om de blir dömda kommer juristerna att få ner straffet till i bästa fall några månader i fängelse eller desto troligare, böter. Visserligen höga böter men tänk på att pengar är inga problem för maffian. Om vi istället tänker oss tanken att det inte går så långt utan att ni enbart kontaktar polisen. Då blir det hela känt, kanske inte för media men hans familj kommer att få veta allt.” Jag drack en klunk av mitt kaffe innan jag fortsatte,” Han kommer att bli östkustens driftkucku. Alla kommer att driva med honom. Hans ära sätts på spel av några kvinnor! Han kommer att bli så förbannad att det inte är omöjligt att han hittar på något tokigt. Något som innebär att ni råkar riktigt illa ut. Som det hela är nu tvivlar jag på att han vill att det hela ska komma till allmän kännedom. Två tjejer och en datanörd övermannar honom och hans närmaste män! Mitt förslag är att vi låter det hela vara som det är. Låt oss bevara status quo.”
Jennifer höjde för första gången rösten,” Ni talar väl inte om det för någon?” Alla kvinnorna skakade på sina vackra huvuden. Sarah vände sig mot de andra kvinnorna,” Som ni vet har jag och Jennifer samarbetat under det senaste året. Vi har blivit vänner och jag garanterar er att vi kan lita på hennes diskretion.” Heather reste sig upp och log mot Jennifer,” Jag antar att vi har en ny medlem. Välkommen i klubben Jennifer.” Hon såg sig om mot de andra. De nickade alla sitt medgivande. Jennifer var minst sagt förvirrad. Hon lyckades bara pressa fram ett svagt,” Steve?” Allt jag kunde göra var att titta på henne för att nästan direkt titta bort. Jag visste inte vad jag skulle säga till den förvirrade brunetten. Jennifers ansiktsutryck blev till om med mer förvånat än det hade varit innan. Hon visste inte hur hon skulle reagera så hon gjorde det enda tänkbara, nämligen krävde ett svar,” Okej, nu måste ni berätta sanningen. Arbetar Steve för er alla?”
Ett unisont skratt hördes från alla kvinnorna i rummet. Winona räckte Jennifer ett drygt två veckor gamalt exemplar av tidningen Los Angeles Times,” Kommer du ihåg att detta hände innan du åkte till Japan?” Jennifer nickade på Winonas fråga. Hon kom ihåg det inträffade. På första sidan stod det. ” Mystisk man räddar skådespelerskor från drunkningsdöden.” Det handlade om bilolyckan som Bridget och Winona varit inblandade i. Hon kom ihåg att hon med stor oro sett på nyhetsprogrammen att deras bil i hög fart åkt utför en ravin och hamnat i en flod. De skulle båda ha drunknat om inte en förbipasserande främling räddat deras liv och sedan mystiskt försvunnit innan någon hann ta reda på vem han var. Jennifer såg upp från tidningen och nickade mot Winona,” Det hände några dagar innan jag åkte till Japan. Hur är det med er? Mår ni bra?” Först nu gick det upp för henne hur nära det varit att Bridget och Winona drunknat i det kalla vattnet i bergen. Hon fick en nickning till svar från båda kvinnorna. Jennifer såg på artikeln igen,” Vet ni vem det var som räddade livet på er?”
Bridget tog ifrån henne tidningen och nickade i riktning mot Steve samtidigt som hon log ömt mot manen som räddat hennes liv,” Du får en gissning!” Jennifer trodde inte sina öron,” Är det sant? Steve?” Allt föreföll henne som vore det ett filmmanus,” Det är inte sant! Herregud! Steve!” Hon lugnade ner sig och tittade sig omkring på alla de vackra kvinnor som befann sig i rummet. Alyssa reste sig upp från golvet och gick över till Jennifer och satte sig ner bredvid henne. Hon placerade försiktigt en hand på Jennifers ena knä,” Det jag nu ska berätta för dig är i största förtroende. Du får inte andas en stavelse om det för någon utanför det här rummet. Lovar du det?” Jennifer såg på Alyssa och sedan på de andra kvinnornas allvarliga ansikten. Hon kände det som om hon befann sig mitt i en skräckfilm för att plötsligt upptäcka att det inte var någon film utan en ond mardröm som jagade henne genom livet, natt efter natt. Det enda som fick henne att inte rusa därifrån var Steves lugna yttre. Han satt på sin plats utan att visa några känslor men trots det verkade han helt avslappnad. Jennifers blick gled tillbaka till Alyssa och hon nickade ett ja.
Alyssa fortsatte berätta medan Jennie Garth, den blondaste av gudinnor, satte sig ner på soffan bredvid Jennifer och Alyssa. Heather och Bridget satt tillsammans med Winona i soffan mittemot. Alyssa talade med en låg ton som om hon inte ville riskera att någon utomstående hörde vad hon sade,” Kommer du ihåg kvällen då Emmy priserna delades ut?” Nog mindes Jennifer den kvällen. Hon hade varit besviken över att inte få något pris. Hon hade förlorat i kamp med Alyssa. Nog hade hon varit besviken allt, men samtidigt gladdes hon med Alyssa för hennes framgångar. ( Vilken lögn! ) ”Kommer du ihåg att jag, Jennie och Sarah kom för sent och nästan missade prisutdelningen? Anledningen till att vi var sena berodde på att vi hade fastnat i en hiss under en timmes tid. I den hissen träffade vi Mr Colt.” Hon pekade på Steve. Jennifer stirrade på mig en stund innan hon vände sig till Sarah Michelle,” Lider inte du av klaustrofobi? Hur klarade du det?” Sarah log tillbaka och viftade undan frågan,” Jag berättar en annan gång.” Hon nickade mot Alyssa att hon kunde fortsätta berättelsen.
Alyssa funderade några sekunder innan hon fortsatte,” Vi lider alla tre av klaustrofobi. Som tur var hade vi Steve i närheten som lyckades hindra oss från att klättra på väggarna i ren panik.” Ett knappt förnimbart leende spelade på hennes läppar. Jennie dolde sitt leende med handen, medan Sarah hostade för att inte börja skratta högt. Alyssa återfick fattningen och fortsatte sin berättelse,” På festen efteråt kände jag mig slö och hängig så jag åkte tidigt tillbaka till hotellet. När jag kom upp till sviten och precis hade klätt om till morgonrocken för att duscha knackade det på dörren. Utanför stod ett blomsterbud och dum som jag var släppte jag in honom.” Hon tystnade för att samla tankarna för den hemska fortsättningen, ” Han försökte våldta mig.” Tårar syntes på den vackra kvinnans kinder. Jennie lutade sig fram och kramade om sin väninna och viskade tröstande ord.
Jennifer visste inte vad hon skulle säga. Det Alyssa berättade fyllde henne med fasa. Alyssa lyckades fortsätta,” Jag kämpade emot men han slog och sparkade mig tills jag förlorade medvetandet. När jag vaknade låg jag i sängen fastbunden till händer och fötter. Mannen satt på min mage och hade sin penis framför mitt ansikte.” Jennifer kände det som hon var på väg att få upp allt som fanns i magen. ”Mannen var på väg att våldta mig då Steve dök upp! Han drog bort honom från mig. De slogs och mannen flydde ut ur rummet! Några minuter senare kom Jennie, Sarah och Heather.” Alyssa hade svårt att kontrollera sin röst. Den stackars Jennifer var nästan förkrossad av vad hon just fått höra. Hon såg på Steve som satt nästan nonchalant i fåtöljen,” Vad gjorde polisen, träffade du någon läkare? Tänk om mannen kommer tillbaka?” Alyssa stirrade ner i sin kaffe kopp,” Vi kontaktade aldrig polisen. När det gäller mannen är jag säker på att Steve skrämde livet ur honom och att han aldrig kommer tillbaka igen. Steve kontaktade en privatläkare som besökte mig dagen efter. Han såg att jag aldrig blev sexuellt utnyttjad. Allt som hände var att jag fick stryk och drabbades av mardrömmar. Hade det inte varit för Steve… ja, du förstår nog.”
De andra kvinnorna visste att Alyssa inte berättade hela sanningen för den yngre kvinnan. Alla hade gemensamt bestämt att Jennifer var för ung för att kunna hantera sanningen. Den att mannen inte hade flytt. Istället hade Steve arrangerat en olycka där mannen togs för en knarkare som dött av en överdos. Bridget och Winona hade fått veta sanningen om det inträffade. Dels med tanke på att de var äldre och dels med tanke på deras bakgrund. Winona satt i styrelsen för Polly Class Foundation. Polly Class hade varit en ung kvinna som kidnappades, våldtogs och mördades 1996. För Winonas del förtjänade våldtäktsmän ett enda straff och det var det som mannen som försökt förgripa sig på Alyssa hade fått. Nämligen döden. Vad gäller Bridget så var hon 34 år med all den erfarenhet en kvinna i den åldern uppnått. Och, inte att förglömma, hon var en del av den stora skådespelarfamiljen Fonda. Vilket förmodligen innebar att hon hade en hel garderob full med skelett som hon för allt i världen ville gömma undan för omvärlden.