Käraste dagbok, (fniss, fniss! Det känns lite fel när jag skriver till dig på datorn, men jag kan inte få behålla några hemligheter i en vanlig bok. Men med den kryptering jag har nu, kan aldrig den nyfikne Anton eller morsan komma åt mej!)
Det var några dar sen jag skrev sist men det beror på att det inte hänt så mycket. Men igår blev jag så där djävla arg igen. Jag sprang på Pelle i trapphuset i plugget och han flinade på samma sätt som vanligt och tror att han är något. Lena i parallellklassen berättade alldeles innan, på rasten att Pelle snackat vitt och brett om hur han legat med mej, jag måste på något sätt komma åt aset. När jag såg honom brast det i skallen på nåt sätt och jag slog till honom direkt, med knytnäven rätt på näsan. Han satte sig pladask på ändan och började grina medan blodet sprutade. GUD VAD SKÖNT! Det fanns inga vittnen heller så jag gick bara vidare upp till nästa våning och låste in mig på toaletten. Jag trodde jag brutit ett finger men efter ha hällt kallt vatten på handen ett bra tag kändes den hyfsad igen.
Jag såg honom i eftermiddags med ett plåster över hela nosen och blicken jag fick när han såg mej var glödande, minst sagt. Jag får akta mig för att vända ryggen åt honom.
Åååh, snällaste datadagboken, jag tror jag blir tokig, jag kan inte släppa tanken på Benny och hans vackra ögon när dom ser på mej eller hur hans varma händer känns när han smeker mej. Och jag trodde aldrig jag någonsin skulle längta efter att få smeka en snopp som jag gör nu.
Ursäkta, ,jag fick gå och hämta hushållspapper innan jag blötte igenom allt jag har på mej.
Jag känner knappt igen mej själv, veckorna som gått efter att jag låg med honom har jag inte tänkt på mycket annat än att ha sex med honom. Jag har onanerat, ibland flera gånger varje dag, nåt jag knappt gjorde ens en gång i månaden förr. Jag har fått akta mej för att inte få skavsår, men jag har upptäckt att det går att variera på hur många sätt som helst. Jag bara tänker på hur hans finger kändes när han första gången stoppade in det i mej, så kommer jag.
Nej, nu tar jag paus…
Hej igen, nu känns det bättre ett tag igen.
Första gången, gjorde vi ju det bara en gång på kvällen och en gång på morgonen, alldeles innan morsan kom utfarande och undrade vad som hänt. Tur att jag hann ner till huset innan. Gud vad ont jag hade när jag satte mig i bilen, jag kände varenda gruskorn hon körde över och mamma tittade väldigt underligt på mej.
Veckan efter var vi ute igen, hela familjen. På kvällen stack jag ut på en promenad, sa jag.
Jag hade sett att Han var ute ensam, vi hade vinkat till varandra.
Jag hade tagit på mej en kort klänning och så fort jag kommit utom synhåll från huset tagit av mej trosorna. Jag hade inte satt på någon BH heller. Jag kan inte beskriva min känsla när jag gick upp för hans infart. Jag kände att det rann nerför insidan av mina lår och att mina blygdläppar halkade mot varandra.
När jag sträckte ut handen för att knacka så gled dörren upp och Benny stod där leende, helt naken och med jättestånd. Jag slet av mig klänningen över huvudet medan han böjde sig fram och lyfte upp mej och jag slog benen om hans höfter och så gled han in i mej och jag tror jag skrek. Innan vi kommit in över tröskeln gick det för mej och för honom också.
Senare var det första gången som jag smakade på hans snopp. Det var lite läskigt, för den var alldeles blöt av både honom och mej, men det smakade inte illa, faktiskt och fast den ju är ganska ful, va, så känns den så gosig att hålla i. Det lösa skinnet om den och hur hård och pulserande den är under och sen så mjuk och liten och söt den blir efteråt. Snart, snart, ska jag ta paus…
Vi låg med varandra en gång till, lite lugnare den här gången. När vi låg och kramades efteråt hörde jag hur pappa ropade på mej, så jag fick smita iväg, ut på andra sidan och gå runt huset så att jag kom upp ifrån sjön. Jag upptäckte att jag varit borta tre timmar. Nu glodde alla tre underligt på mej. Jag fick sova på mage, men det var det värt.
Sedan har jag inte fått något tillfälle att träffa honom igen, och jag kan ju inte fara ut till landet själv heller. Då skulle dom verkligen börja undra.
Men om jag tänker lite logiskt så är han ju faktiskt tolv år äldre än mej. Hade någon sagt att jag skulle bli kär i en gubbe för bara två månader sen skulle jag blivit förbannad.
Jag vet inte vad jag ska göra.
Jag undrar om jag ska berätta för honom vad både jag och Anton såg i somras. Lite pinsamt känns det, när jag tänker på vad både Anton och jag gjorde… men det behöver jag ju inte berätta förståss.
Tur att Anton är lika generad, han håller alldeles klart tyst.
Det här har jag inte berättat för dej förut, inte innan jag fått det nya kryptot, men nu kommer det!
Anton och jag hade varit ner och badat och gjort en sväng förbi brevlådan. Vi genade över Bennys tomt, som vi brukar göra, när vi båda på samma gång såg vad som pågick på hans veranda. Vi såg snabbt på varandra, så sjönk vi ner bakom den låga muren som hans syrenhäck växer mot. Bakom oss var vi skyddade av ett stort slånbärsbuskage, ingen kunde se oss. Vi tittade försiktigt under syrenhäcken och fick se en stor och ganska tjock tjej som stod på knä men låg med axlarna mot trägolvet så att rumpan stod rätt upp. Hon var helt naken. Mellan hennes knän stod Benny, lika naken han med sina händer på tjejens stora bak. Han rörde höfterna fram och tillbaks och plötsligt såg jag att han hade sin snopp i henne. Jag trodde jag skulle dö, bara.
Jag tittade till på Anton och såg att hans haka hade ramlat ner och att han stirrade som en besatt. ”Ser du?” väste han. ”Vad då?” frågade jag. ”Det är ju Bibbi” sa han. Då först såg jag det med och jag har nog aldrig blivit så chockad. Jag kom ihåg att jag tänkte, ”han måste ju vara tio år äldre än henne, stackars hon.” Och hon lät som om det gjorde ont, dessutom. Men jag begrep ganska snart att hon inte hade det. Hon ropade ”Ågud ågud vaskönt ” flera gånger, och sedan såg vi att hon skakade och stönade. Vi stod som förstenade bakom häcken. Så drog Benny ur sin snopp och jag tappade hakan också, jag hade bara i smyg sett Antons när han runkade en gång och den var inte ens hälften så stor.
Nä, nu måste jag bara…
Hej igen! Jag är säkert galen, det bara kommer över mej.
Bibbi rullade ett halvt varv, bort ifrån oss och vi kunde se rakt in mellan hennes ben. Hon var hårlös och mörkröd mellan benen och hon var alldeles blank och blöt och svullen, såg det ut som. Jag hörde Anton kvida till, men jag kunde inte släppa blicken från Bibbis kön. Så klev Benny in mellan hennes knän som hon dragit upp mot brösten och så stoppade han in den igen. Jag upptäckte att jag stönade till själv och att jag var blöt så att det runnit igenom min baddräkt. Jag slängde en blick på Anton och såg att han stoppat ner högra handen i badbrallorna. (vi kom ju från badet och jag hade bara en baddräkt på mej och han, som sagt badbyxor.)
Han tittade på mej , så sa han: ”Du säjer inget om det här va, snälla?” Jag stirrade på honom men jag begrep faktiskt direkt vad han menade. ”Nä, om inte du gör det heller” sa jag. Så drog vi båda två av oss våra baddräkter och började smeka oss själva medan vi tittade på Benny och Bibbi.
Efter en stund kände jag att Anton sneglade på mej och jag måste erkänna att jag också tittade på vad han gjorde. Vi stod båda på knä bredvid varandra snett vända mot varandra med särade knän. Jag såg precis hur han gjorde, hur hans hand höll om snoppen och hur han drog den fram och tillbaka. Han hade fått ganska mycket mer hår bara den sista månaden, såg jag och jag såg även hur hans pung följde med när han drog. Då fattade jag inte hur snoppskinnet kunde räcka till, (men det gör jag nu, ti hi!) Jag såg att hans ollon var alldeles slätt och blankt och hur förhuden gled fram och tillbaks över det så att det helt försvann och helt syntes. Han stirrade ner mellan mina ben på hur jag med mitt högra pekfinger snabbt snurrade runt, runt min klitoris och hur jag med vänstra handens pek- och långfinger höll isär läpparna.
Anton väste till och plötsligt spottade han ut lite vitt slem ur snoppen.
Då kom jag och det nästan svartnade för ögonen.
Vi stod på knä och försökte flåsa så tyst vi kunde och stirrade på varandra. Så rodnade Anton plötsligt och viskade: ”Vi är ju för fan inte kloka!”.
Jag kände också att jag började rodna och vred mej bort från honom.
På verandan hörde vi att dom började närma sig slutet också och vi krängde tysta på oss våra badkläder igen och ormade oss vidare hem igen.
Jag fick jätteångest efteråt och har tänkt mycket på hur det kunde gå som det gjorde.
Jag frågade faktiskt Anton för ett par veckor sen om han också skämdes, men han rodnade som en tomat och började snacka om annat. Tydligen gör han det med.
Herregud, klockan har blivit över ett, jag måste sova. Jag fortsätter imorgon.
Natt, natt min kära datadagbok från din Fina.