Jag blev så perplex, när jag såg den lilla penseln och skålen med den gula vätskan!
Det var som om inte hjärnan riktigt kunde ta in det faktum, att jag inte skulle piskas sanslös, eller beredas någon form utav smärtsam initieringsrit.
När min älskare så, med oändligt utstuderad långsamhet, började pensla på mig den gula vätskan - vad det nu var för något och därefter med endast tunga och mun började slicka bort det hela, så kändes det som om alla mina nervändar klättrade utanpå huden.
När så hans vän också började utforska min kropp, så kände jag hur hjärtat ville spränga bröstkorgen på mig! Att det kunde vara så oändligt upphetsande och sensuellt att bli berörd så! Och endast så!
När han så slutligen ställde sig på huk vid mitt kön och bara med spetsen på sin tunga vidrörde mitt kön, så hade jag kunnat ge mitt liv för lite mer rörelseutrymme, för att tillskansa mig den där befrielsen i en orgasm. Men hans mörka ögon glimmade skrattlystet och han visste att sluta precis i tid, att hålla sig så långt borta det gick, för att inte låta mig komma.
Jag var förbi av kättja och tittade mig förvånat omkring, när jag upptäckte att hans mun lämnat mig och att han sakta avlägsnat sig, in i skuggorna. I stället såg jag kvinnan, med den lustiga brytningen komma upp till mig och med van hand och fjäderlätt berörning lösgjorde hon mig från krysset. Hon plockade även, med oändlig försiktighet, av de två klämmorna och kedjan vid mina bröstvårtor. Jag hade vant mig vid smärtan, bröstvårtorna var nästan bedövade, men trots hennes försiktighet, så var smärtan ilande, när blodet började rusa till igen! Jag kippade efter andan och hon log mot mig.
- No more pain, sade hon stilla
Då...där såg jag två män komma bärande på.. ja, vad i himlens namn var det?! Det var något bekant över anordningen. Jag letade febrilt i minnet innan jag slutligen fann det. Det var en träbock...påminde om en sågbock, eller en hopp-plint från skolans gymnastiktimmar - men mycket större och där överdelen var täckt utav en svart dyna. Jag kunde tydligt se två stycken ringar i vardera änden, när männen lite mödosamt ställde ner bocken framför mig, nedanför podiet.
Kvinnan gick vid min sida och ledde mig så fram till bocken. Jag var ännu lite skakig i benen utav den känslostorm och upphetsning min behandling innan gett upphov till och jag kände mig nästan lite yrvaken när jag förstod att hon ville att jag skulle luta mig över bocken, trä mina handleder genom de två ringarna.
Nästan som i trance gjorde jag som hon sade mig och de två männen tog fram två mjuka läder- remmar, som träddes genom ringarna, för att sedan fästas i mina handleder....
Jag tittade på kvinnan och jag kände en stigande oro...
Hon log dock varmt och viskade; "You not worry, I look after you...just enjoy"
Mina armar blev genom fastsättandet i bocken ändar, ganska brett i särdragna, vilket gjorde att jag var tvungen att luta mig över bocken. Jag kunde känna det lite kalla skinnet mot mina bara bröst och rös till ofrivilligt, trots att lokalen...eller var det källaren? var ganska behagligt tempererad.
Männen stod i mitt blickfång, precis framför mig och deras sidencaper med huva, dolde deras ansikten...men jag tyckte mig kunna skönja skenet från facklornas lågor i deras ögon.
Bakom mig, manade kvinnan med sina händer, att jag skulle sära mina ben och jag ställde mig allt efter hennes anmaning med bredare ben. Jag sträckte mig bakåt så gott det gick och såg nu att hon gjorde fast mina vrister i liknande ringar, som fanns på bockens ben...men med den skillnaden att det var kedjor som träddes genom ringarna, innan ett läderband sattes om mina vrister. En viss rörelsefrihet hade jag dock med mina ben.
Jag försökte förtvivlat lista ut vad som skulle ske med mig - det här var inget som jag kunde känna igen från mina fantasier och jag letade i min hjärna efter ledtrådar.
Så plötsligt sänkte sig ett mörker för mina ögon. Jag kunde känna händer som band fast en bindel eller något liknande för mina ögon och mitt hjärta började åter bulta.
Det var så otroligt upphetsande, men samtidigt skrämmande. Jag förstod ju att dessa människor visste vad de gjorde, att allt det som utspelade sig var ett nogsamt planerat scenario, iscensatt av min pojkvän, likväl som jag förstod det så kunde jag ändå inte slappna av, helt hänge mig åt
sensationerna i att inte ha kontroll över situationen, inte vara herre över min egen kropp....
Så blev jag lämnad. Jag kunde inte se något bakom min bindel - men jag föreställde mig en massa och jag vände huvudet mot varje förmodat ljud, försökte lista ut varifrån något skulle hända.
Så kände jag plötsligt händer på min kropp. Det kändes som tusen händer, överallt! De invaderade mig! De var på min rygg, på mina bröst, på min stjärt, mina lår - ja överallt. Men ingen utav händerna berörde mitt kön, eller min bak, utan smekte mig överallt på huden, i håret, i ansiktet...
Det var en märklig sensation! Jag visste ju inte om det var bara några få personer, eller om det var alla de skuggor som jag trodde mig ana utanför facklornas sken i valvet....
Sedan förbyttes sensationen....det tog en stund innan jag begrep, men nu var det tungor och munnar som sakta letade sig fram över mig, under mig...en del munnar var närgångna och jag kunde känna en mun, som närmade sig insidan utav mitt lår....med obeveklig beslutsamhet, uppåt mot mitt kön. Jag stod så still jag kunde och inbillade mig att jag kände igen tungan...men det var ju fullständigt omöjligt att avgöra....
Medan nu händer och munnar och tungor for över min kropp, så närmade sig munnen obevekligt och jag ryckte till, när tungan med ett enda långt drag, särade på mina blygdläppar. Jag fick en liten lätt klapp på insidan utav mina vader, som talade om för mig att jag skulle sära på benen, så långt kedjan tillät och jag kunde känna hur mitt kön öppnade sig, för betraktaren...som jag antog var under mig. I samma nu, som tungan skickligt började cirkla och leka i mitt kön så
kippade jag efter andan och fick med ens något i munnen!
Det var en manslem! Obevekligt, men inte forcerande trängde den sig emellan mina läppar och jag drog mig undan när jag kände att den kom för långt. "Inkräktaren" följde inte med i min rörelse vilket gjorde att jag suckade befriat. Det var i alla fall ingen som ämnade tvinga på mig att suga tills mina kräkreflexer aktiverades. Manslemmen var sidenmjuk, men ändå hård och allteftersom behandlingen mellan mina ben, blev mer och mer målmedveten, så hade jag svårt att behärska mig
och sög och slickade ivrigt på det som erbjöds.
Jag kunde höra ett stilla stön, från könets ägare...där någonstans framför mig och jag kunde känna den distinkta smaken utav lätt sälta...hans försats och jag njöt utav att ge honom min behandling, så till den milda grad, att jag för en stund glömde vad som utspelade sig mellan mina ben.
Nu kändes det som om det hände något...och när jag återigen kände tungan mot mina svullna blygdläppar, så var det en annorlunda känsla....Man hade bytt person!
Samtidigt så drogs den svullna kuken ur min mun - för att snart byta plats med en ny...
Det var en sanslös känsla och jag vet inte hur länge detta pågick, eller hur många manliga lemmar som passerade min mun, eller hur många olika varianter utav tungor som kysste och utforskade mitt inre...Men jag förvånades över att jag inte kom till den där övre platån...utan bara blev sådär sanslöst darrande kåt...där jag bara ville ha mer...
Jag smekte och kysste de olika lemmarna i min mun, med min tunga, som om jag ville få dem alla att bli så upphetsade de kunde bli...så de kunde ge mig vad jag ville ha... Var det kanske det de räknat ut? Var det meningen att de alla och envar skulle ta mig....eller var det bara meningen att de skulle reta mig till vansinne....
Jag förlorade mig nu helt i min sysselsättning och känslan utav de tungor som utforskade mig och fick mitt underliv att koka utav begär.....
-------------------------------
De åskådare som står i dunklet och följer vad som händer börjar plötsligt röra sig framåt, mot kvinnan som ligger fastspänd på bocken. Jag undrar givetvis vad som skall hända och förblir stående, tillsammans med min tillfälliga, maskerade partner.
Jaroslaw ger mig en lätt puff med handen och viskar;
”Du måste gå fram Du också - och göra som oss övriga!”
”Vad? Vad skall jag göra?” viskar jag tillbaka.
”Du förstår strax, gå nu!” manar han och jag och min moatjé drar oss långsamt fram mot den fastspända kvinnan.
De första bland åskådarna har nu ställt sig runt henne och börjat smeka hennes kropp.
Överallt trevar och smeker händer och fingertoppar, överallt utom på hennes kön och anus.
Så börjar man kyssa i stället för att smeka. Läppar och tungor utforskar varje åtkomlig yta av den fjättrade kvinnokroppen.
Själv kysser jag kvinnans vackra höftlinje, innan min partner, ganska bryskt, för mig åt sidan och ställer sig på knä framför mig och tar min kuk i sin mun och börjar suga febrilt.
Kanske gillar hon inte att min uppmärksamhet delades för ett ögonblick…?
Samtidigt ser jag hur den jag förmodat vara kvinnans älskare, ställer sig på knä framför och under henne och börjar bearbeta hennes kön med sin tunga.
Den man som tidigare assisterat, placerar sig så framför kvinnans huvud och för sin styva kuk mot hennes läppar och i nästa ögonblick har hon tagit in kuken till roten i sin mun.
Tydligen blev det för mycket för hon ryggar och mannen drar sig varsamt tillbaka, undviker att köra kuken så djupt in i henne.
Plötsligt så reser sig den knästående mannen upp, och mannen vid hennes mun drar ut sin salivglänsande, styva kuk ur munnen på kvinna.
I stället så byter de båda plats – älskaren för sin kuk mellan kvinnans läppar och börjar mjukt knulla hennes mun, medan den andre mannen sjunker ned på knä och börjar slicka hennes blygdläppar.
Detta pågår en avsevärd tid, allt medan flera av åskådarna fortsätter att kyssa kvinnans kropp.
Till slut, motvilligt, drar den förmodade älskaren ut sin kuk och en annan man i hopen för in sin styva påle i hennes mun och börjar sakta knulla henne där.
Efter någon minut blir han ljudlöst anmodad att lämna plats för näste man, som på samma sätt penetrerar henne och njuter av hennes mjuka läppar runt sin kuk.
Plötsligt rullar man in en stor bädd, den rullar ljudlöst på luftfyllda länkhjul, så kvinnan är fullständigt omedveten om dess ankomst.
Bädden är täckt med ett vitt sidenlakan och ett ungt par, en stilig yngling och en vacker flicka, utan masker kommer in. De är klädda i vita togor och på armen har de var sin flätad korg.
Ur korgen börjar de ösa röda rosenblad, som de strör över bädden tills den är nära nog halvfull med röda blad.
Därpå tar de fram var sin liten flaska med slipad propp och stänker något på bädden.
Då Jaroslaw, som vänligt nog, har hållit sig intill mig hela tiden, är helt nära, kan jag fråga i det jag känner en tung, men underbar doft spridas;
”Vad är det för parfym man stänker ut? Jag har aldrig känt dess like!”
”Det är inte parfym – det är Bulgarisk Rosenolja!”
När bädden så är klar, kommer damen som hela tiden styrt vad som skett fram och lösgör kvinnan från bocken.
Ögonbindeln får hon dock behålla.
Kvinnan förs fram till sängen och placeras på rygg och det unga paret hjälps nu åt att med breda röda, sidenband fixera kvinnan på bädden.
När de är klara är hon på nytt fixerad i form av ett X, men nu liggande på rygg.
Så händer något underligt – ynglingen går runt bädden och klipper djupa jack i de fjättrande banden, dock utan att den bundna kvinnan märker något.
Därefter försvinner det togaklädda paret ut ur lokalen.
I och med detta, så går nu åskådarna fram till de facklor som sitter fästa på väggarna och lyfter ned dem ur de hållare som de sitter fästa i.
Varje man i sällskapet har så småningom en fackla och med dessa högt lyfta så samlas männen, med sina kvinnor, runt bädden med den fjättrade kvinnan.
Runt bädden, men inte påträngande nära, det är cirka tre till fyra meter mellan bädden och cirkeln av kåpklädda gestalter. Facklorna sprider ett flackande ljus som reflekteras i lakanets siden.
Tyst, avvaktande står alla och avvaktar skådespelets vidare utveckling…
Nu uppenbarar sig i stället mannen som måste vara kvinnans äskare.
Han är klädd i en vit mantel, utan huva, och bär en vit teatermask.
Han äntrar sängen och ställer sig på knä mellan kvinnans utspärrade ben och så böjer han sig fram och rycker snabbt av kvinnan hennes ögonbindel.
Hon blinkar några ögonblick men så fokuseras blicken och mannen sliter av sig sin mask.
Då sprids ett varmt leende över kvinnans ansikte. Ett leende som övergår i ett förtjust skratt, då mannen kastar av sig sin mantel och visar upp sin stenhårda kuk, ombunden med ett rött sidenband, formad som en rosett.
Kvinnan säger något och hans svar gör att hon snabbt rycker loss sina ramar och kan därmed sträcka sig ned och skrattande knyta loss rosetten.
I det att hon, nästan girigt, sträcker sig efter hans kuk och han i sin tur möter henne genom att lägga sig ned över henne.
I samma ögonblick som han glider in mellan hennes uppsvullna blygdläppar, tågar åskådarna tysta ut, medförande sina brinnande bloss.
Kvar på var sin sida om bädden är nu endast två flammande ljuspunkter, starka nog att belysa de båda älskandes anletsdrag, men svaga nog för att inte störa, irritera…
Vi försvinner ut ur lokalen, ut i skuggorna, lämnande de paret i bädden att njuta av varandra.
Nu är det ingen lek, ingen uppvisning längre.
Leken har övergått till ömsint kärleksakt och en sådan är det ingen i sällskapet som vill störa…
---------------------------
Jag har ingen aning om hur länge denna lek pågick, hur många manslemmar som
passerade min mun och hur många tungor, som bytte plats under mig. Klart var att de som kysste mitt blodfyllda kön, var oerhört skickliga, på att hålla mig på randen till en vulkanisk orgasm.
Jag hade aldrig känt dess like förr, aldrig varit så på gränsen, så länge.
Händerna som hade smekt mig, hade varit mjuka, inte påträngande och de läppar som snuddat min kropps hud, kändes fjärilslätta, som om de retade upp alla mina nervtrådar ovanpå huden.
Jag kunde känna hur mina remmar lösgjordes och snart så stod jag rakt upp.
Jag kunde höra kvinnan, med den lustiga engelskan, mana mig att följa henne.
Jag kände en mycket angenäm doft, närma sig åt det håll vi gick. Jag kunde förnimma essensen utav doften, doften utav rosor, men den var så intensiv, så varm, nästan i en skepnad som naturen brukar vara, efter en varm dag och där ett stilla, strilande regn, svalkade av jorden, för att sedan, när det sluta regna, så steg dofter från jorden i form utav ångor. Det var så jag föreställde mig doften. Ett hav av fantasiska solvarma rosor, som avgav sin doft i kvällsfukten. Ångande. Berusande.
Hon förklarade att framför mig fanns en bädd och om jag kände med händerna, så skulle jag förstå hur hög den var och hur jag skulle ta mig upp på den.
Jag kände ett glatt tyg under mina handflator, men också något fuktigt, mjukt...rosenblad?
Jag vände ryggen till bädden och tog mig således upp på den, händer visade mig att lägga mig på rygg och snart kunde jag återigen känna hur mina händer och ben bands fast, men denna gången inte utav något material som jag kände igen...det var mjukare, nästan lent, ungefär som tyget jag känt under mina handflator.
"Älska mig på en bädd av rosor". Den meningen flög förbi mitt medvetande och jag undrade om det var något citat jag mindes, eller om det var något, som jag någon gång sagt till min pojkvän.
Jag känner hur någon kommer upp i min bädd, placerar sig mellan mina ben.
För en sekund så undrar jag om det kanske är nu...nu som man skall börja "plåga" mig...? Skeendet hitintills har varit lika oväntat som ljuvligt och det mesta utav spänningen hade ju byggts upp i mitt eget huvud...utav mina egna fantasier, förväntningar. Jag måste erkänna att jag var lite konfunderad över denna oväntade vändning, från den skrämmande "kidnappningen" ute i gränden, till att föras ner till källaren och åse krysset som jag varit fjättrad vid, leken med vätskan på min kropp och nu detta. Det var så kärleksfullt och ömt allting, så stick i stäv med de
cape-klädda figurerna och den suggestiva miljön.
Det som hitintills hänt mig var som sagt oväntat, men icke desto mindre hetsande. Jag kände mig väldigt blottad, som låg så här, exponerad inför en främlings ögon - men det hetsade mig också.
Jag kunde förnimma värmen utav en kropp innan helt plötsligt min mask slets av.
Jag blinkade för att vänja till mina ögon, såg i mitt grumliga tillstånd en bekant silhuett och när så mina ögon vant sig vid ljuset utav facklorna som omgärdade min bädd, så slet skepnaden av sig sin mask. Jag kunde inte annat än le, när jag såg det älskade, välbekanta ansiktet. Så slet han plötsligt av sig kåpan och synen som mötte mig fick mig att brista ut i skratt.
Hans underbart vackert resta lem, pekade rakt emot mig - omgärdad utav en röd rosett.
- Åhh så vacker den är, viskade jag nästan andlöst.
Han böjde sig mot mig - Den är din älskling, bara din, ta nu för dig av den....ta...
Hans ord gör att jag rycker med mina händer och till min förvåning släpper mina bojor taget, jag knyter upp rosetten på hans underbara gåva under det att han sakta makar sig tillrätta mellan mina ben.
Jag särar villigt på dem, ännu mer, för att möta honom och i samma nu som jag känner hans svullna ollon passera mina blygdläppar, lustfyllt nosa i min mynning innan han sjunker till botten i mig, så märker jag att ljuset omkring mig blir svagare. Jag hör frasandet utav siden och förstår att alla åskådare som varit gömda för mig i skuggorna, har stått runt bädden och burit upp facklorna, för att lysa upp min bädd utav rosor.
Jag har väntat så länge, på en förlösande orgasm, och kvällens långa förspel har gjort mig så känslig...så mottaglig.
Han stöter i mig, sakta och då och då så skruvar han sina höfter, låter dem gnida mot mitt blygdben, stryka över min svullna knopp, som blivit så hetsigt kysst, så retad.
Jag känner en en värme sprida sig genom min kropp och min kropp rör sig som av sig själv mot honom, jag skruvar mig som en mask på en metkrok, darrar i mina benmuskler, ovillig att släppa honom. Min kropp kräver njutningen och den rör sig mot honom , hungrigt ivrigt. I detta nu, om jorden gick under, så tror jag inte att jag hade brytt mig, jag hade vägrat att släppa honom.
- Så, kom då....kom till mig då...viskar han...- ge dig hän....kom över min kuk....
Hans ord får det att blixtra till i mitt huvud, får alla fördämningar att brista och jag kan höra mitt eget skrik eka, därnere i valven under det att jag själv lättar från bädden och seglar ut i solsystemet.
Mina konvulsioner får mig att gå upp i brygga....och där....då, så minns jag...att jag såg två personer, som stod vid huvudgärden och höll i varsin fackla. Det var mer på känsla en själva synintrycket som gjorde att jag med säkerhet visste att det var en man och en kvinna.
De stod tillräckligt nära, för att facklorna skulle ge oss ett mjukt sken...men ändå på tillräckligt avstånd gör att inte vara påträngande. Jag undrade i mitt omtöcknade tillstånd varför de stod där, om de var tillsatta att vaka över oss, eller om de tyckte om att betrakta oss när vi älskade...
Detta var bara en sekundsnabb reflektion innan stötarna i mitt underliv fick mig att återigen häva mig mot min älskare...möta honom, omsluta honom med mina muskler, med mitt glatta inre och försvinna ut i rymden igen...