Arbetspraktikanten
Författare: pokeandpuke Datum: 2011-12-28 15:15:35
Kategori: Heterosex och Age play
Läst:
29 189 gånger
Betyg: 2.6 (5 röster) 2 medlemmar har denna novell som favorit
Vafan ska du med giraffen till en stjärnkonstellation på en italienare?, skulle han lika bra kunnat sagt. Delar och detaljer på en praktikplats som jag anade var framtidslös redan vid första ögonkastet jag delade med min arbetsledare var inte sådant jag var sugen att lära mig så här var jag, slösandes min tid med att slösa andras tid.
Märkte min arbetsledare mitt ointresse?, svårt att säga. Hans rabblande om humrar, aspar och atomenergin kunde dels tyda på att han försökte lära mig något men samtidigt tyda på att han gillade att höra sin egen röst. Jag har träffat många med den läggningen. Och hur ska jag veta, efter vår första ögonkontakt har jag inte återkastat honom ett enda ögonkast så här trippade jag omkring, ovetande och aningslös om blickarna han gav mig. Samtidigt som jag noterade hans stigande användning av svordomar. Men även det kunde tolkas på två sätt, dels kunde han störa sig på mitt ointresse men det kunde även vara ett tecken på hans osäkerhet.
Varför skulle han vara osäker?, den erfarne och starke och förmodade stadgade arbetskarlen i sina bästa år. Ptja, jag är inte ovan vid att män blir osäkra i min närvaro. Osäkra eller överdrivet säkra, däremellan brukar tonlägena ligga. Och lite som en självuppfyllande profetia kan jag nästan lova att de som närmar sig mig med självsäkerhet lämnar mig fylld av osäkerhet och vice versa. Sådan är min natur.
Se jag är inte helt obegåvad, snarare så att mina gåvor har kommit i aningen för stora volymer. Talanger däremot; aldrig märkt av några och de få talanger jag sett skymten av har jag aldrig haft tålamodet att fostra. Och vad ska man med talanger till när man är begåvad?
Ja hör på mig, är det inte något av ett löfte att jag någon gång kommer få äta upp min fåfänga och dryghet? Nåja, nu ska vi inte gå händelser i förtid.
Det var fikatid och det lilla fikarummet fylldes av ett muller där min arbetsledare satt mallig inför sina medarbetare inför den näpna praktikant han hade tilldelats. “Det var mer än de finniga spolningarna ni brukar tilldelas”, kunde jag ana mig till att tongången gick bakom min rygg. Nåja, låt de ha sitt roliga jag behöver inte genomleva mer än en vecka på det här sketna stället utan att någonsin igen behöva återkomma. Enda jag behöver för att navigera dessa öar av sällan upplysta tankar är en pocketbok och några fräcka sms från mina väninnor om vad jag tar mig till på denna av testosteron överfyllda vrakplats. “Givetvis, blir redan dubbelmackad av två präktiga hanar a 150kg i killarnas omklädningsrum”, smsade jag just som jag blev tilltalad utan att höra om vad. Han upprepade sig, förmodligen eftersom hans fråga hade sådan dignitet, “hur känns det att slukas av ett svart hål?”.
“Ptja, jag var kanske inte den första dessa arbetskläder formades utefter men jag stannar inte länge i dem so what”, det sista borde jag förmodligen inte lagt till eftersom det givetvis missuppfattades men min arbetsledares oväntade allvarlighet lade en välkommen sordin över de illa dolda förhoppningarna som förstås helt saknade verklighetsförankring. Tipp tapp, arbetstid igen och jag och den stora ledaren hamnade återigen för oss själva. Och hör, han försökte till och med ursäkta lite grann för ordalaget i fikarummet. Ptja, jag är inte gjord av glas så oroa dig inte. Så övergick det återigen till att han höll sina monologer och Zimbabwes istid, Nigerias kaninstam och rättfärdighetsriddarstormästaren. Min blick blev alltmer avlägsen och mina öron fick en allt livligare fantasivärld där även verktygen och omgivningen började få röster. Ptja, kunde det i själva verket varit så att min arbetsledare räddade mig ifrån en allvarlig sinnessjukdom när han bryskt väckte mig ifrån min kakofoni av söndersmulade banaliteter genom att lätt vila sin hand på mitt ass? Ärad vare i så fall den store ledaren, men just i det tillfället var inte det vad jag tänkte. Jag tänkte förstås vilken av hans kroppsdelar var mest tillgänglig för högst smärta utefter minsta ansträning. Pungen? Men samtidigt, detta var faktiskt en alternativ till dagens malande monotoni av tråkighet så jag valde min natur till trots att inte reagera och tog ett djupt andetag. Vart skulle detta leda, vart skulle jag dra i handbromsen, jag blev alltmer tilltalad av tanken om att det här var ett chicken race med mig själv om hur långt jag kunde tillåta det gå förens jag ryter ifrån.
Hur tog han det? Jag hade hittills inte givit honom särskilt tydliga hintar om hur jag var som person, förmodligen läste han in aningen för mycket i att jag är mörkhårig och sällan ler och ständigt gravallvarlig med främlingar, när sanningen ligger närmare att jag är en rastlös blondin som jämt ler och finner allting hejdlöst roligt. Så hur tolkar man den sortens person när hon så att säga låter en man lägga sina fingrar på hennes oväntat vältränade skinkor utan att visa någon reaktion? Är hon blyg? Vad händer om denna stora hand än en gång lägges på dessa små skinkor? Ingenting? Förmodligen konstaterar han snart att det inte spelar så stor roll vad hon tycker bara hon låter det hända för denna karl kan inte få nog av att lägga sina händer på olika punkter på denna tystlåtna bruds kropp som för varje handpåläggning avslöjar en kroppsdel mer fulländad än den andra så länge hon bara låter det hända.
Så när han kom mot mig bakifrån för att hjälpa mig med min första och förhoppningsvis enda lagning så vad sa jag när han närgånget strök baksidan av sin hand mot mitt bröst på vägen till att hjälpa mig och när hans arm drogs bakåt tryckte upp mitt bröst så hårt att jag efteråt behövde rätta till bhn? Jag sa inget. Och när han strykte sitt blodfyllda organ mot mitt lår så att jag till och med kunde känna vart skaftet slutade och ollonet började? Jag sa inget. Och när han förde ned sin hand över min svank och bara lät den fortsätta? Först då drog jag mig faktiskt undan, för att finna att jag inte hade någonstans att egentligen dra mig undan och hans hand hade följt min rörelse och vilade nära min stjärtskåra och började åter igen föras nedåt. Ptja, då gjorde jag faktiskt.. inget. Varför i hela världen inte? Ptja, jag hade liksom delvis börjat finna mig i läget och han hade vid det här laget nuddat mig nära överallt så vad spelade det för roll och ptja alla berörningar och smekningar och klappningar var liksom inte helt oävna.
Han fick lov att lägga sin hand rakt över min stjärt och när hans fingrar fann sig mer till plats och särskilt hans långfinger fann sig särskilt väl tillfreds mitt mellan mina skinkor, då lutade jag helt sonika huvudet framåt och lät mitt svarta hår inrama mitt ansikte så att mitt ansikte inte syntes och jag endast tittade ned i marken som en stackars vilsen flicka samtidigt som han malde på om universums grundläggande material, söndagsmorgnars tv-kavalkad av tecknade serier och präktiga ståndaktiga blodfyllda skiftnycklar. “Är det något du funderar över?”, hade han till och med fräckheten att fråga medan hans långfinger lätt trummade rakt på mitt anus som om av rastlöshet, “nej inget” sa jag kort med osedvanligt låg och tonlös röst. “Jag har märkt en sak”, fortsatte han samtidigt som hans fingers analtrummning fortsatte. “Vad?” kände jag mig nödgad att fråga fast jag inte var säker att jag ville veta vad svaret var. “Dels att du ger blanka fan i vad vi gör på den här arbetsplatsen”, “Jaha jasså det” svarade jag något lättad. Han skrattade till, “Du är inte lite fräck, jaja är det ungdomen idag?” sa han något humoristiskt samtidigt som hans fingertrummande slutade och hans långfinger vilade rakt på mitt anus. “Ja dels det, men även att vi två kunde spendera den här veckan på ett mer angenämt sätt”, och hans ord la sig här som en snuskig filt över mig och jag fick faktiskt ett behov av att sätta stopp för allt för inte fan skulle jag agera hans madrass resten av veckan för förmodade unkna gubbfantasier eller snuskiga gamla porrscener. Men, orden hade inte så långtgående verkan och han fortsatte därefter bara som vanligt prata på om Hubbles, lingon och julottor så mina tankar glömdes något bort och hans finger hade vid det här laget avlägsnats och hans händer på något sätt lämnat mig i kylan medan jag stod där med benen tätt ihop och kroppshållningen bortglömd, och jag fann mig själv att sakna hans berörning. Väntade han på någon sorts reaktion ifrån mig? Han blev från och med här mer oberäknelig och jag undrade ett tag om jag hade haft helt fel om honom som person, eller var det för att jag var något störd? Eller retades han bara med mig?
Skitesamma tänkte jag samtidigt som det var dags för lunch och vi återigen fann oss själva i fikarummet och jag tystlåtet åt och ögnade igenom min pocketbok fast inget ord läste. Eller ord läste jag väl, men inga meningar. Arbetsledaren återfick sin roll och de skämt som på något sätt kunde tolkas att vara på min bekostnad viftade han undan samtidigt som jag försökte vara mer bitsk tillbaks. Försökte jag hävda mig? Nej inte alls, snarare så att min tystnad är ett tecken på min trygghet medan mitt snack är tecken på min osäkerhet. I vilket fall, de tycktes älska mitt sätt och jag kände en gång känslan av att jag hade allt virat kring mitt lillfinger som vanligt så jag kunde sjunka tillbaks och när lunchen var färdig lufsade jag mer avkopplat igenom arbetslokalerna. Den store ledaren och jag återfann varandra och var återigen på språng. På lur och med blicken mer skärpt med ögonlocken ihopdragna och ögonbrynen korsade försökte jag mer lägga min tonvikt på vår dynamik och projicera min osäkerhet på honom än vice versa, men jag fann det något svårt att få med honom på noterna. Inte undra på när jag för någon timme sedan något för inlevelsefullt spelat rollen som osäker tonåring som finner sig i att få analen tallad på, men jag envisades mig att visa för honom att jag nu var på stadiga fötter och att han inte kunde dra några klara slutsatser av dagens tidigare eskapader.
Sagt och gjort, så när vi fann oss själva i mer tungt arbete i ett varmare och trängre utrymme så anade inte jag några ugglor i mossen när han tyckte vi skulle ta av oss till kortärmat som i mitt fall motsvarades av linne. Inte jag inte, inte några oanade aningar alls, ugglorna svävar högt och svalorna trycker tätt. Det tog inte länge förens vi befann oss i den där situationen igen, hans händer på mina höfter samtidigt som han uppmanade mig att så passandes knipa ihop samtidigt som han fick mig att arbeta mer och mer. Mothugget som jag så väl hade planerat och hade berett att fälla så fort vi befann oss i liknande situation, det hade liksom.. flugit iväg. Hans händer var där de var, och jag stod stilla där jag stod, och det fanns inte ett jävla dugg jag kunde göra åt det. Och än värre, det fanns inte ett jävla dugg jag ville göra åt det. Eller jo det fanns det väl.. Aja, han fick mig faktiskt att slita den första timmen och jag var faktiskt tacksam över initiativet att klä av oss men där det stod en spegel i ett övergivet hörn såg jag mer av mig själv än vad jag ville se, särskilt såg jag tydligt att mina bröstvårtor visade avsevärt mer än vad jag varit medveten om. Tydligt styva med mina pekandes bröstvårtor behövde man inte nudda dem för att inse att de var stenhårda. Och vad kunde vara förklaringen till det i den varma omgivningen vi befann oss i? Jag valde att inte låtsas om dem. Men jag visste någon som var väldigt medveten om dem.
Jag fick fortsätta att slita och varje gång jag behövde hjälp med något kunde jag lita på att han blev mer närgången än nödvändigt. Jag svettades nu och försökte faktiskt göra så mycket som möjligt själv, dels för det kändes som jag behövde bevisa något för honom men ochså för jag ännu inte funnit något sätt att säga nej till hans händer när de väl befann sig på plats. Han verkade nöjd med min prestation och försökte hjälpa mig mer och mer men jag sa att jag kunde själv så de få gånger han faktiskt fick lov att komma nära mig tog han särskilt väl reda på tillfället och jag fann hans händer på så närgångna ställen som under mitt linne ovanpå min mage, hans andedräkt värmandes på min hals med hans kuk tryckt mot min ena skinka, hans hand dragandes mina byxor och trosor bortifrån min kropp och han gestikulerande att han lägger en ordentlig blick på min stjärt varpå han släpper greppet om mina byxor och trosor och de snärtar tillbaks med ett tydligt klatsch så att jag ännu tydligare måste luta mitt huvud framåt så att mitt ansikte göms för honom i mitt svarta hår. Efter den klatschen blev han ännu mer djärv och utökade sin arsenal med ytterligare ett vapen, nypningar. Först nöp han oskyldiga ställen som mina höfter, armar, sidor, men efter ett tag började de cirkla kring ett tydligt mål, mina bröst. Först nöp han alldeles i närheten av mina bröst, och vid det här laget hade han börjat strunta i om han hjälpte mig med något eller ej eller om hans närvaro alls var befogad. Vad spelade det för roll? Jag reagerade inte på något annat sätt än med stum och stilla tolerans och ett fåtal ofrivilliga ryck till hans upptåg och han började alltmer märka det.
Först nöp han utanför området som bhn täckte, de delar av mina bröst som endast täcktes av ett tunt linne. Sen blev han djärvare och begav sig ut över min bh tills han slutligen nåt sitt mål och halvt höll i mina två kullar och vägde dem i sina båda händer när hans tumme och pekfinger nådde mina bröstvårtor samtidigt och nöp till samtidigt. Han rullade mina styva spetsiga bröstvårtor mellan sina fingrar samtidigt som jag försökte fokusera på något idiotiskt arbete som inte var annat än rent strunt och helt saknade framtidsutsikter och fan i mig alla som arbetar med antagligen är helt blåsta men fan i mig om jag inte kan låta bli att tänka okristeliga tankar varje gång jag ser någon inom den branschen för när han stod och höll mina ptja ovanligt stora bröst för min slanka figur och tryckte mina bröstvårtor hårt så öppnades något inom mig och jag visste att ordet nej inte kommer undslippa mina läppar nästan oavsett vad han utsätter mig för eftersom vare sig han stillsamt smekte mig eller smärtsamt daskade och nöp mig rann det till för mig varje gång han ens kom i närheten av mig och chansen att det skulle hända var där. Han måste varit galen i mina bröst för efter det verkade all fokus hamna kring dem och han nöp, greppade, smekte, tryckte, förde ihop dem, lätt daskade, att jag anade mig till att jag behövde vara mån över att ingen såg dem på åtminstone en vecka för det han gjorde mot mina bröst måste lämna märken. Så under en kort fikastund med endast vi två, fortfarande i den trånga dunkla håla vi jobbade, medan jag tittade i marken och försiktigt drack och knaprade så råkade han, så att säga, falla framåt och spilla kaffe över mitt linne. Och nästan överdrivet klantigt, när han reste sig upp, spillde han ut det över mina byxor ochså. “Sådär kan vi inte ha det”, sa han stöddigt och började utan att fråga mig om lov forma mina armar uppåt och drog linnet rakt upp varpå han hängde det på tork. Sen gick han ned på knä och knöt upp mina skor och knäppte sedan av mig byxorna, han verkligen behandlade mig som om jag var en baby som var oförmögen att göra det där själv, och sedan hängde även mina byxor på tork. Jag var inte klädd mer än en svart svettig bh och svarta svettiga hotpants och mitt svarta hår, varpå han halvlustigt räckte mig en svart keps för jag skulle se mer professionell ut. Jag var sprängkåt, vet inte av vad, och för första gången sen jag var väldigt liten kände jag mig faktiskt blyg efter denna plötsliga avklädnaden så jag skyllde mina bröst och den våta fläcken mellan mina ben när han sa att fikapausen var över och det var dags att jobba på.
Nu fick jag inte vara mer än den duktiga assistenten som räckte honom verktygen där jag gick omkring i underkläder, skor och den illa passande kepsen. Hans lärande stämma malde på och när han ville betona något fick jag en dask om baken och emellanåt var det någon liten detalj han behövde visa som jag givetvis var tvungen att luta mig ned för att se, och självfallet placera mig på alla fyra för att riktigt se medan han smekte min ryggrad med ett finger och när jag sett tillräckligt fick jag en dask på baken som skakade om hela mig och var min signal att resa mig. Alltihop gjorde mig fullständigt kåtrusig och jag var tacksam jag hade mörka trosor så det inte var alltför uppenbart eller att jag åtminstone kunde skylla på att det var svett fast samtalsämnet aldrig togs upp kändes det tryggt att ha garderat det för mig själv. Jag var tacksam att vi arbetade så isolerat som vi gjorde, men när hans telefon ibland ringde gjorde det mig illa till mods för när de frågade hur hans praktikant var så drog han ned mig i sitt knä och knådade mina bröst samtidigt som han berömde mig och sa att hon inte alls var den lata och slappa sorten utan tvärtom van vid hårt arbete och hårda nypor, samtidigt som han gick så långt att han drog ned bhn över bröstvårtorna och nöp till. Han fortsatte så, pratade som om jag inte var närvarande samtidigt som jag fick sitta i hans knä och ta emot beröm och bli pinad samtidigt. Frivilligt ofrivillig, ofrivilligt frivillig, orden ordnade sig inte riktigt i min skalle samtidigt som jag rös och bet mig i läppen och bara tog emot där jag satt med brösten framme och när han la på och jag var på väg att rätta till bhn fick jag höra, “vad tar sig lilla fröken till, lämna din arbetsutrustning i ordning och låt bhn vara, hämta istället en arabisk vinterstorm 59”, och så tippade jag vidare med brösten framme och en bh som gjorde dålig nytta. När jag kom tillbaks drog han sig till mig och drog av mig bhn helt och höll mina armar bakom ryggen där jag stod helt exponerad, “du behöver bysta upp sig om du ska arbeta i den här hålan, det är viktigt med kroppshållningen, axlarna bak och bröstet fram, såja du kan ju”, fick jag höra och ville inget annat än spotta honom i ansiktet men såsom jag varit de senaste timmarna och låtit allt ske visste jag att jag presenterat mig själv som en ask i fickan och fick helt enkelt härda ut som den sanna martyren jag är. “Topless, det är de rätta takterna det, brukar du se likadan ut på stranden, jag kan ana mig till det, med inte mer än en stringtrosa”, något annat kunde inte vara längre ifrån sanningen eftersom jag aldrig vistas på någon strand what so ever men tyst tog jag emot hans kommentarer och topless levererade jag hans verktyg med nerverna på spänn inför hans tunga som blev alltmer giftig. “Är de ens riktiga, är inte du för ung för silikon, vänta så kan jag få ett ordentligt tag om dem, nej de verkar äkta, äkta och mjuka men ändå så fasta, ja är inte naturen bra otrolig ibland”, vafan no way att jag finner mig i det här länge till tänkte jag samtidigt som jag la märke till hans blick som var längre ned.
“Har damen måhända spillt en hel kopp kaffe i trosan, den är ju dyblöt, det här kan vi inte acceptera, av med dem”, det sista betonat med en hes röst och nu visste jag inte längre vad jag skulle göra av mig. Han hade sett det. Han hade sett just hur min kropp reagerat på allt han tagit sig för med mig under dagen och alltihop bildade inget annat än ett stort JA, KNULLA MIG GUBBFAN, GÖR VAD FAN DU VILL MED MIG. Min värdighet började vid det här laget få sig en rejäl törn men han hade redan greppat linningen på mina trosor och börjat föra dem nedåt och tvärtemot alla känslor kände jag en lättnad när jag slutligen fick stiga ur trosorna och minlöst förstå att det här var faktiskt just vad jag ville. Vad som följde var.. ptja inte mycket. Jag fick fortsätta hämta hans redskap och emellanåt hjälpa till att hålla i något men hans tafsningar och berörningar hade tvärt stoppat när jag väl var bar inför honom. Istället infann sig ett annat slags obehag och jag fann ofta mig smekandes mig själv när jag var utom hans synhåll för att kompensera frånvaron av hans händer. Min frustration hade bytts för en annan och när han väl tog på mig välkommande jag beröringen fastän sammanhanget knappast var det angenämaste. Han hade fått slut på papper och oljan och skiten som hamnat på hans händer smetade han av på mina höfter. När jag omtänksamt kom med papper åt honom samtidigt som jag hämtade honom en städlös klappsko så kastade han pappret åt sidan och torkade istället av sig på min byst. Herre i helvetet jag förstår inte hur min lust hade vänts ut och in den där dagen för när han valde att fortsätta använda mig som en smutshandduk så slog mitt kåtrus kullerbyttor för varje rena hudbit han valde att lorta ned på mig. Nu brydde jag mig inte längre om något och stod helt synligt brevid honom och onanerade med den rena handen och rena skötet som hade skonats av hans nedsmutsning. Han uppmärksammade det inte ett dugg utan bara torkade av sina händer på min bak och fortsatte med sitt. Det var inte förens hans mobil ringde igen som jag åkte ned i hans knä igen och efter han torkat av sina händer i en bit papper för en gång skull så koordinerade han telefonsamtalet och smekningen av mig med en viss finess. Han tassade inte kring gröten den här gången utan grundligt grovpullade mig med båda händerna efter han balanserat telefonen mot axeln. Han pratade om något jobb, sten, kasse och sax whatever medan han förde in fingrar i mig och smekte, vibrerade och tryckte där jag halvlåg i hans knä med benen så särade som jag förmådde så att han kunde komma åt bättre. Jag drog ned kepsen över mitt ansikte och höll för min mun när jag fick en sådan orgasm att jag skakade och det sprutade till ur min stackars fitta.
Telefonsamtalet var slut inte långt efter och han sa något om att vi måste återvända för han behövde fixa något medan jag skakig och förvirrad gick omkring och letade mina utströdda kläder och försökte torka bort en del av den grövsta smutsen på min kropp. I bilen var jag tyst och sammanbiten medan han verkade fridfull och avslappnad mitt i allt. Jag vet inte om jag önskade att han skulle säga något men samtidigt var tystnaden något jag glädjeligen välkomnade. På jobbet bytte han om till sina vanliga kläder medan jag behöll mina på eftersom de var mina och jag bytte om hemma, jag väntade eftersom han hade erbjudit mig skjuts och vi befann oss kind of avsides av staden och det gick inga busslinjer där. Utan hans arbetskläder äcklades jag något av mig själv, han såg så intetsägande och liksom vanlig ut men när han började prata på med sina arbetskamrater flöt bilderna av arbetskarlen och civilmannen ihop till en slags plusminusnoll sida. Whatever, hur ofta är män objektivt attraktiva ändå? Jag åkte hem med honom och tystnaden var nu mer påtaglig. Våra blickar möttes emellanåt och jag mötte honom först med en tom blick för att ge honom liksom öppet spelfält men när jag märkte han verkade mer tam utan sina arbetskläder så bytte jag alltmer blicken mot argsinthet tills han medvetet ansträngde sig för att undvika min blick när han behövde titta åt mitt håll vid korsningar. Vilken mes. Och jag som ett tag hade impulsen att under bilfärden luta mig ned och ge honom en avsugning för jag kunde lita på att den pungen knappast var tom. Men nu var vi här och jag ville bara hem, hem och euhm pulla mig silly. Så vad sa jag när han frågade om han skulle hämta upp mig igen den följande morgonen till jobbet? Ett väsande “visst” som jag själv inte visste innebörden av förens jag morgonen därpå stod och väntade på honom.
Fler noveller av samma författare
Bra skrivet!