Examenspresenten
Författare: småkåt Datum: 2011-03-05 15:53:02
E-post: tiber12@live.com
Kategori: Trekant
Läst:
74 081 gånger
Betyg: 4 (21 röster) 5 medlemmar har denna novell som favorit
”Tänk på det som en examenspresent”, sa Jenny och sjönk ner på Robins stenhårda kuk. Robin kunde omöjligt svara, för Amanda satt över honom och pressade fittan mot hans ansikte så att han inte hade något annat val än att slicka henne.
Han hade ingen aning om att sånt här ens hände i verkliga livet – och dessutom att det skulle hända honom! Han tänkte tillbaka på hur det hela hade börjat samtidigt som Jenny började stöta med höfterna mot hans stånd och Amanda flämtade till när han träffade en känslig punkt. Det hade varit en helt vanlig dag i våras…
---
Efter historian var det svenska. Robin satt som alltid med Anders, och de båda fånade sig i vanlig ordning. Anders var stor, en fotbollskille, nästan lika lång som Robin, och jävligt rolig. De satt och ritade, förolämpade varann, allt för att undvika att faktiskt lära sig något.
Ibland fick Robin ögonkontakt med Jenny, som satt på sin vanliga plats alldeles vid dörren, tillsammans med sin bästa vän Amanda. Robin kände sig lite dum, eftersom Jenny faktiskt var väldigt seriös gällande studierna, och han tänkte sig att hon antagligen tyckte att han och Anders var lite störiga.
Jenny Berg! Det fanns ett ord för såna som henne, tänkte Robin – pangbrud. Hon hade verkligen allt; hon var snygg, smart, rolig och kunde verkligen föra sig. Det hände faktiskt ofta att Robin fick ögonkontakt med henne under lektionerna… så pass ofta att han misstänkte att det inte var sammanträffanden. Men hon var så självsäker, och Robin var alldeles för blyg för att på allvar ta kontakt med henne.
Och det var inget fel med Amanda heller, reflekterade han när blicken gled över till Jennys bänkkamrat. Amanda var faktiskt riktigt snygg. Men hon var så sur av sig, ibland rentav gnällig, och Robin kunde verkligen inte se nåt mönster i hennes humörsvängningar – ibland kunde hon vara hur trevlig som helst, ibland kunde hon vara en riktig bitterfitta. Robin suckade och återvände till Anders.
De gick sista året på gymnasiet; de allra flesta i klassen var 18, men Jenny fyllde år i januari, så hon var redan 19. Robin mindes hur overkligt det hade känts när Jenny hade tagit körkort redan i årskurs två.
Ända sen början av gymnasiet hade Robin tittat efter Jenny – han hade kommit med några tafatta inviter i början, men hon hade alltid reagerat så… så oberört. Aldrig direkt kyligt, aldrig ens avvisande vad Robin kunde minnas; hon verkade helt enkelt ointresserad. Så Robin hade lagt det på hyllan, och under gymnasietiden hade han faktiskt haft ett par mer eller mindre lyckade förhållanden med andra tjejer.
Men trots detta kollade han ofta efter Jenny i skolan…
Efter svenskan hade de mentorstid, och efter mentorn var klockan 16.00 och skolan var slut för dagen. Det var mitt i februari, och när de kom ut ur klassrummet var det nästan mörkt ute. Några ur klassen satte sig i de två sofforna vid skåpen (som brukade kallas ”ormgropen” i vardagligt tal) och umgicks en stund, men i och med att de slutade så sent så tog de flesta på sig vinterkläderna och gick nästan direkt.
Robin märkte att Anders verkade vara på väg att gå – underligt, eftersom att han bodde en bit utanför stan och alltid väntade på bussen till femtiden de dagar då de slutade så här sent. Robin brukade också stanna kvar och hålla honom sällskap, eftersom man aldrig hade tråkigt med Anders – och också för att Robin hade en (ganska vag) uppfattning om att det här var deras sista år som en klass och det var bäst att ta vara på tiden medan man kunde.
”Ska inte du vänta på bussen?” frågade Robin.
”Nä, mamma slutade tidigare idag, så jag åker med henne”, svarade Anders. Robin nickade; han skulle ha frågat om han kunde få skjuts hem, men han bodde tyvärr i precis motsatt riktning från skolan. ”Vi syns”, sa han.
Efter att Anders hade gått blev det alldeles tyst i korridoren, och Robin insåg att han var ensam kvar med Jenny. Egentligen skulle han kunnat ha dragit på sig jackan och vandrat hemåt; det tog bara ungefär 10 minuter att gå från skolan hem till Robin… men han satt kvar.
Jenny satt mittemot honom och läste någon bok, utan att ta någon som helst notis av hans närvaro. Tja, vafan, tänkte han, och frågade: ”Väntar du på bussen?”
Hon tittade upp och log. ”Som vanligt.”
”Men att du inte cyklar! Så du får dig lite motion, flicka!” utbrast han med ett bryskt tonfall, och hon tittade ut genom fönstret på snörusket utanför och skrattade: ”Eller hur!”
Det blev tyst en stund, och Jenny återvände till sin bok medan Robin desperat letade efter nåt mer att säga. Sedan plötsligt smällde Jenny ihop boken och tittade upp på honom. ”Du förresten, varför kollar du jämt på mig?”
Robin blev helt paff av frågan. Som vanligt var Jennys ansiktsuttryck helt otydbart. Det enda han kunde komma på att säga var: ”Ska du säga!”
Hon log – hon hade verkligen ett vackert leende, ett äkta leende på nåt sätt. ”Tycker du att jag är snygg?”
Nu var Robin kraftigt förvirrad. Han öppnade munnen – vad skulle han säga? Skämta? Men tänk om det här var på väg någonstans och han förstörde stämningen om han fånade sig? Han kunde ju absolut inte förneka att han tyckte att hon var snygg, och frågan var så pass direkt att han inte såg nåt sätt att slingra sig. Han bestämde sig för att helt enkelt vara ärlig. ”Skitsnygg.”
Hon rodnade faktiskt. ”Tack!”
”Hurså då?” frågade han, och kände verkligen att han lät ordentligt lam – men hans hjärna fungerade inte riktigt som den skulle just nu.
Jenny ställde sig upp och gick över till honom. Han tittade upp på henne – hon var verkligen fantastiskt snygg. Ganska lång för att vara tjej, cirkus 175, med långt mörkt hår som idag hängde fritt men som hon vanligtvis hade uppsatt. På sig hade hon mörkblå jeans och en mörkgrön skjorta (det finns säkert ett särskilt namn för färgen som jag inte kan, tänkte Robin), som alltid perfekt valda och matchande.
Hon var smal, utan att vara mager – vältränad och slank, tänkte Robin – med små bröst. Hennes höfter och stjärt var absolut det bästa med hennes kropp. Hennes höfter var breda och kurviga, hennes rumpa stor för en sån smal tjej, men vältränad.
Hon satte sig ner bredvid honom i soffan och tittade på honom en sekund. ”Tänkte om du ville knulla mig.”
Robins underkäke slog i golvet. Nästan. Han stirrade på henne och hon log det där självsäkra leendet igen. Nu lyfte hon händerna och började knäppa upp skjortan hon hade på sig. ”Nå?”
Det var uppknäppningen och tonfallet i det där enda ordet som gjorde det. Plötsligt hade Robin den största och mest smärtsamma erektion han någonsin hade haft. Han formligen slängde sig över henne och pressade sin mun mot hennes.
Hon skrattade till medan han fumlade med de kvarvarande knapparna i hennes skjorta. Under den hade hon en enkel bh i bomull – han stannade upp och tog in synen av hennes små, fina bröst och platta mage. Han kysste henne på hakan, och sen alldeles nedanför nyckelbenet. Hon drog upp honom igen och de började hångla på nytt. Hans händer utforskade hennes kropp – smekte nerför hennes bara mage, över skrevet och nerför låret, upp längs höften och sidan, klämde och smekte henne på brösten.
Efter några minuter knuffade hon iväg honom och satte sig upp. Hon tittade på honom med kåtsimmiga ögon och viskade: ”Smek mig.”
I och för sig hade han ju smekt henne flitigt de senaste minuterna, men Robin förstod precis vad hon menade.
Han kysste henne medan han knäppte upp knappen i hennes tajta jeans och drog ner gylfen. Hon lutade sitt huvud mot hans axel och suckade när han varsamt förde ner handen innan för hennes trosor och kände på hennes savande fitta. Hon var verkligen våt! Han lirkade andra armen innanför hennes skjorta och runt hennes kropp så att han höll om henne. Sedan började han smeka hennes blygdläppar.
Han kysste henne igen, och medan deras tungor brottades kände han hur hennes fitta öppnade sig under hans fingrar. Han pressade in långfingret i henne och använde tummen för att kittla hennes klitoris.
Han satt där med ena armen runt hennes kropp och smekte hennes bröst så gott han kom åt, och med andra handen nere i hennes trosor. Han kunde skymta hennes välansade pubishår medan han pullade henne. Hon lutade huvudet bakåt, stängde ögonen och flämtade och stönade medan han bearbetade henne: ”Åh, fan. Fan vad skönt. Åh. Fortsätt så. Faaan…”
Hon lät sin hand vila på den stora bulan i hans jeans, och masserade den lätt genom tyget. Det var skönt, tänkte Robin, men han ville hellre att hon skulle öppna hans jeans och suga av honom eller nåt.
Robin märkte att Jenny hade börjat flämta mer och mer – kanske var hon på väg att komma. Han fördubblade sin fittmassage och kysste henne på kinden; hon vände sig om och kysste honom på munnen. Efter kyssen möttes deras blickar, och Robin förundrades över hur sexig Jenny såg ut, med rufsigt hår, röd i ansiktet och flåsande. Jenny stönade till, hennes huvud föll bakåt och hennes blick landade på klockan på väggen.
Plötsligt flög hon upp ur soffan. ”Jävlar! Bussen!!” Hon knäppte jeansen, stängde hastigt igen sin skjorta igen, och började ränna omkring och samla ihop sina grejer. Sedan sprang hon mot utgången, ropade ”hejdå” utan att ens titta åt hans håll, och var utom hörhåll innan han hann svara.
Han satt kvar och kände sig oerhört otillfredsställd.
---
Efter denna episod kollade Robin extra mycket efter Jenny i skolan – men hon betedde sig precis som vanligt, precis som om ingenting hade hänt. Robin letade efter en chans att konfrontera henne i frågan, men han lyckades aldrig få henne i enrum och han kunde ju knappast ställa sig och säga ”Du, Jenny, du vet när jag pettade dig efter skolan? Vi borde fortsätta där vi slutade!” när det var någon annan i närheten.
Han funderade på att ringa, men han vågade faktiskt inte. I efterhand kändes det som en dröm, eller kanske en galen hallucination. Tänk om det faktiskt hade varit inbillning och så började han antyda för Jenny att de hade varit farligt nära att ligga med varandra efter skolan?
Efter nån månad av det här så bestämde han sig för att det antagligen var en engångsgrej – att Jenny hade varit kåt och att han helt enkelt hade befunnit sig på rätt plats vid rätt tidpunkt, men att hon i efterhand hade ångrat sig och helt enkelt bestämt sig för att låtsas som om det aldrig hade hänt.
För Robins del kändes det dock som att han hade fått sig runkmaterial så att det skulle räcka livet ut.
---
I maj, alldeles innan betygen sattes, skulle klassen göra sin sista engelskauppgift i slumpmässigt indelade par. Robin hade hamnat med Amanda Hansson, Jennys bästis, och befann sig nu i ett grupprum med en dator och en mycket snygg tjej.
Robin hade ibland haft svårt för Amanda just eftersom hon kunde bli så sur. Men på sista tiden hade hon blivit mycket gladare av sig, och Robin hade börjat tycka att hon var riktigt rolig.
Amanda var, precis som Jenny, mycket seriös när det gällde skolarbete, men underligt nog så avskydde hon samtidigt skolan av hela sitt hjärta. Robin hade hört att hon skulle på en jorden-runt-resa efter att hon hade tagit studenten, och han misstänkte att det faktum att hon snart skulle slippa plugget helt var det som orsakade hennes förbättrade humör.
Nu satt Amanda vid datorn och skrev på uppgiften – den lotten föll på henne utan diskussion; antagligen visste båda två att det blev mer gjort på det viset. Robin satt bredvid och kom emellanåt med synpunkter. Resten av tiden tittade han på Amanda.
Amandas var inte lika lång som Jenny – ungefär 160, skulle han tippa – med axellångt blont hår och ett brett leende med stora smilgropar. Amanda var inte nöjd med sin kropp; det märktes på hennes klädstil – hon hade nästan alltid mjukisbyxor och stora tröjor. Det var synd, för hon var verkligen het.
Hennes mest utmärkande drag var hennes stora, fina bröst; Robin mindes en gång då Amanda hade haft ett linne på skolan – mycket sällsynt – och lutat sig fram när hon satt i en soffa i uppehållsrummet på en rast. Hon hade uppenbarligen inte märkt att hennes bröst nästan ramlade ut, men Robin, som hade suttit mittemot, hade fått en mycket vacker utsikt under ett par minuter… Idag hade hon en tjock kofta, så det fanns ingen chans att något sånt skulle hända.
Å andra sidan hade hon på sig ett par ganska tajta jeans och hennes härliga lår såg mycket bra ut där hon satt. Hela Amanda var liksom av lite bredare modell än Jenny – absolut inget negativt, men Robin misstänkte att det kanske hade bidragit till Amandas åsikter om sin kropp att hon jämförde sig med Jenny, som hade klassiska modelliknande drag.
Lektionen led mot sitt slut, och Amanda stängde ner uppgiften. ”Vad har vi nu?” frågade Robin.
”Lunch”, sa Amanda. ”Säkert nåt äckligt.” Sedan började hon le mot honom – ett hemligt litet leende.
”Vad är det?” frågade Robin och höjde på ögonbrynen.
Hon fnissade till och flyttade sig närmare honom. ”Jenny berättade om den där gången efter skolan.” Sedan böjde hon sig fram och kysste honom.
Robin visste inte vad han skulle tro. Hade Jenny berättat?! Vad hade hon sagt? Men trots att hans hjärna var i kaos så besvarade han Amandas kyss – och hon var trots allt jävligt snygg. Han kände hur hans kuk började styvna. Han la handen på hennes hals och smekte hennes kind med tummen (kanske lite mer oskyldigt än han hade velat, men hennes tjocka kofta lämnade liksom inget alternativ). Hon la sin hand på hans bröstkorg och lät den färdas nedåt långsamt.
När hennes hand nådde hans skrev bröt hon kyssen och tittade leende på honom medan hon klämde på bulan i hans byxor. ”Hård nog”, sa Amanda, och knäppte upp koftan.
Hon hade ingenting på sig under den.
Robin kunde inte göra annat än stirra på hennes fantastiska bröst – mycket stora, antagligen minst en D-kupa; de hängde lite, men de var absolut inte slappa. Snarare var det så att de bara blev bättre av det – att de var så fylliga och fina att de inte kunde annat än påverkas lite av tyngdkraften. Och hennes mage var absolut inte dålig den heller. Robin gillade magar som Amandas, som inte var helt söndertränade utan snarare hade lite att ”ta i” (fast det lät så krasst, som om han var en korkad gorilla, tänkte Robin… han tyckte hennes mage var mer än snygg, den var vacker).
Hon log mot honom och såg glad ut över uppmärksamheten – men samtidigt rodnade hon lite när han stirrade. ”Jag har sett hur du kollat ibland.” (Oj oj, tänkte Robin. Hon kanske märkte den där gången på rasten?) ”Tänkte att du antagligen skulle gilla det här.”
Hon slängde ifrån sig koftan och böjde sig ner mot hans skrev – Robin hoppades innerligt att han lyckats låsa dörren ordentligt. När hon böjde sig fram hängde hennes bröst fritt och Robin kunde inte låta bli dem; han vägde dem i sina händer, smekte deras lena, bleka hy, lekte med bröstvårtorna. Han tyckte sig höra en liten flämtning från Amanda då han rullade vårtorna mellan sina fingrar – så han nöp till lite hårdare än nödvändigt, och hon stönade till. Hennes bröstvårtor blev kvickt hårda av behandlingen.
Samtidigt knäppte hon upp hans gylf och lirkade fram hans styva kuk. Hon tittade upp på honom med stora ögon och sa ”Vad stor den är!” (Robin kunde inte låta bli att undra om hon verkligen tyckte så eller om det bara var nåt hon sa – men han bestämde sig glatt för att skita i det och bara ta åt sig.)
Sedan tog hon den i munnen och Robin slutade tänka. Han fokuserade på känslan av hennes läppar kring honom, tungan som lekte med hans ollon. Amanda jobbade hårt och hans kuk försvann längre och längre in i hennes mun – och plötsligt hade hon tagit den till roten och han kände att hans kukhuvud låg nere i hennes hals.
Hon var duktig, och han kände snart hur hans höfter började stöta mot henne på eget bevåg. Han hade slutat leka med hennes bröst och fokuserade istället på känslorna som kom från hans skrev och Amandas mun. En av hennes händer låg än en gång på hans bröst och smekte honom behagligt.
Han stönade tyst, och Amanda svarade, ett litet läte som dämpades av hans stånd.
Sedan kände han hur hans kuk – nu glänsande av saliv och hårdare än nånsin – gled ur Amandas hals. Han flämtade tyst – luften i rummet kändes kylig mot hans fuktiga stånd jämfört med Amandas trånga innanmäte. Han tittade ner på Amanda, som hade satt sig på knä på golvet framför honom, och hon tittade tillbaka med sina stora, på nåt sätt oskyldiga blå ögon och log mot honom.
”Skönt?” frågade hon, och började runka honom, och han kunde bara nicka som svar.
Hon började runka snabbare, och Robin kände att han snart skulle komma – lite pinsamt, i och med att det kanske gått 5 minuter eller så, men hela situationen var bara så sjukt sexuell. ”Vill du komma på mina bröst?” frågade Amanda och lyfte upp dem med den arm som inte var upptagen med Robins stånd. Hennes bröstvårtor var stora och ljust rosa, nästan samma färg som resten av hennes bröst, och mycket hårda. En rodnad hade spritt sig över hennes ansikte, hals och ner över brösten.
”Jo”, lyckades han få fram, och stönade. Amanda började runka ännu snabbare… och slutade sedan.
”Det får du inte”, sa hon och log elakt. Robin började protestera. Hans kuk var stenhård och bultade i takt med hans hjärtslag. Hon ställde sig upp och skrattade. ”Inte än i alla fall.”
”Vad menar du?” frågade Robin misstänksamt.
”Du får se om ett tag. Men du får inte runka innan dess!” Hon gick bort till hörnet där hennes kofta låg i en hög. När hon böjde sig fram såg hennes stjärt helt fantastisk ut. Hans kuk hoppade till. Amanda satte på sig koftan och sa: ”Du måste ju spara ihop mycket” – sen blev hon plötsligt, underligt, blyg, och vågade inte riktigt säga ordet; den blyga Amanda Robin kände. Sedan spottade hon ur sig det – ”mycket sperma.”
Till vad? undrade Robin.
”Stoppa nu bort den där och kom så äter vi lunch”, sa Amanda och log mot hans oförändrat hårda stånd. Han suckade och stoppade ner kuken i kalsongerna och knäppte sina jeans. De stramade obekvämt åt.
Det var ingen i korridoren – alla var antagligen på lunch. Skönt, tänkte Robin. Ingen som kunde notera bulan i hans skrev och Amandas lätta rodnad och sätta ihop två och två. Amanda verkade tänka samma sak. Hon vände sig om och gav Robin en liten kyss – nästan som om de var ett par.
---
Och sen sattes betygen, och så påbörjades studentveckan innan studenten – en hel vecka av kompromisslöst festande och verklighetsflykt (eller som Anders uttryckte det, ”ett sista desperat försök att supa ihjäl sig innan man blir arbetslös”). Robin var absolut ingen nybörjare då det gällde alkohol – och han hade mycket roligt åt de klasskamrater som faktiskt var det, och som verkligen gjorde sin supdebut en minneslucka för livet… men till och med Robin kände att det blev lite mycket då och då.
Så var det nu – de var hemma hos Linn, en annan tjej i klassen, och ljudnivån på bottenvåningen var antagligen ungefär likvärdig med ett jetplan som lyfte, och den genomsnittliga promillehalten bland ungdomarna var nog kring 5. Nån blastade dansmusik på högsta volym. Robin hade flytt till övervåningen och gömt sig i ett sovrum.
Där satt han och gjorde egentligen ingenting – bara pustade ut. Då öppnades dörren.
”Någon hemma?” frågade Jenny och log.
Robin blev genast lite nervös och började tänka på hur han såg ut, men samtidigt var han glad att ha någon att prata med. ”Kom in”, sa han och log tillbaka.
Jenny klev in i rummet – och Robin såg att Amanda stod bakom henne. När de äntrat rummet låste Amanda dörren noggrant.
Robin – lite blyg egentligen, men berusad och modig – lutade sig bak och log. ”Är det nu vi har en trekant?” frågade han, halvt skämtsam. Han vågade egentligen inte hoppas på nåt sånt… men Amanda måste ju ha menat något med sitt kryptiska uttalande i grupprummet, inte sant?
Han blev lite lättad över att de inte stirrade på honom som om han var sjuk i huvudet utan istället fnissade till. ”Jo”, sa Amanda tyst.
Jenny stegade fram till sängen där han satt. Amanda – lite mindre självsäker – gick långsamt fram till andra sidan. Robin kunde verkligen inte tro sina öron. ”Verkligen?” hasplade han ur sig och kände sig lite dum. Säkert skulle dom skratta åt honom, säga nej, så klart inte. Men tjejerna sa inget. Bara log mot honom.
---
Sen hade allting gått mycket fort. Förspel var tydligen inget som intresserade tjejerna; de hade helt enkelt dragit av sig kläderna och lagt sig på varsin sida om honom.
Robin tänkte på hur tur han hade haft med vilka tjejer det var också; Jenny var fantastiskt snygg, Amanda likaså. Men det bästa var sättet de kompletterade varann på – Jenny, en slank, vacker skönhet, Amanda kurvig och mjuk. Amanda blond och med oskyldiga ögon, Jenny med sitt mörka hår och sin busiga blick. Jenny med sina toppiga små bröst, Amanda med sina meloner. Enskilda var de riktigt snygga tjejer; tillsammans var de en dröm.
Tjejerna jobbade effektivt och klädde av honom. Hans kuk var redan stenhård – han hade faktiskt inte runkat sen den gången han nästan sprutat på Amandas bröst. Han brukade inte runka särskilt mycket i vanliga fall ändå, och nu hade han hållit sig bara utifall att.
De låg där i en hög och kysste och smekte varann. Amanda böjde sig över Robin och kysste Jenny länge och grundligt – Robin njöt av hennes tunga bröst som vilade mot hans axel. På nåt sätt hamnade Amanda med fittan alldeles ovanför Robins ansikte och han tog genast tillfället i akt.
”Tänk på det som en examenspresent,” sa Jenny och sjönk ner på hans stenhårda kuk.
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
En fortsättning är absolut planerad! Bara det att bara uppbyggnaden i den här novellen blev 8 sidor lång, och jag ville ju inte publicera ett helt epos i ett enda sjok. Ska ta itu med del 2 så fort jag hinner.
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Inte så trolig historia (eller vad vet jag, det kanske hänt dig!) men språket och beskrivningarna är hur bra som helst!