Anna Lena Osannolika slavinnor 4

Författare: cecilita Datum: 2010-03-08 13:30:55

E-post: cecilitasv70@hotmail.com

Kategori: Heterosex och Bdsm

Läst: 14 045 gånger

Betyg: 3.8 (6 röster) 2 medlemmar har denna novell som favorit



Anna Lena Osannolika slavinnor 4 av 6

GÖRAN.

Jag har aldrig sökt mig till VACKRA flickor eller kvinnor. Dem får man inte behålla ändå! Att söka kvinnor med god sexdrive, som är sköna i sängen och dessutom är vettiga i huvudet, är klart mycket bättre. Det är mer hållbara egenskaper än skönheten, som ögat ganska snabbt blir mättad på. Vackra män söker vackra kvinnor och då blir maktfördelningen mellan dem jämnare. Naturligtvis har även jag haft en hemlig önskan att också få se ett vackert huvud på min huvudkudde. Men det har bara varit en vacker dröm.

Jag har föreställningen om att vackra kvinnor är mer något man visar upp. ”Titta vad jag har fångat!”, eftersom man själv snabbt blir mättad på det ytligt vackra och utan andras kompletterande ögon tappar det vackra i värde. Jag har tydligt märkt att vackra kvinnor mycket gärna VILL bli uppvisade och att de frotterar sig i andra mäns avundsjuka blickar, samtidigt som de planerar inför nästa rov. Det bildar lätt en stressande cirkel, som för varje varv och år bleknar. Jag kan ha fel, men så ser jag på det. När jag ser på vackra tjejer i olika skönhets- och modelltävlingar tycker jag synd om dem, när jag ser hur de har lurats och låtit sig luras, att tro att skönhet har ett beständigt värde och att det är ett liv, som en dans på rosor. Med bara fötter känner man snart rosornas skyddande taggar försöka förklara vad de söker skydda.

Att JAG skulle träffa en supermodellvacker flicka låg långt utanför möjlighetens gräns. Det hade jag slagit bort. Ännu mer otänkbart var det att träffa TVÅ, som DESSUTOM erbjöd sig vara mina slavinnor. Nu skulle jag passa på när det bjöds! Jag var fullt medveten om att jag inte skulle kunna leverera en annan superorgasm till Anna. Jag hade inte ens bidragit med den första. Men om jag var lite smart och hade väntan på effekterna av p-piller på min sida skulle jag kunna förlänga min fruktlösa prövotiden en halv månad eller så. Jag måste ta upp det med dem. Måste kräva att de började med piller för allas vårt bästa. Jag var helt inställd på att när jag avslöjades som orgasmbluff skulle min lycka i detta hus vara över. Men fram till dess skulle jag suga på karamellerna och riktigt gotta mig i vad som bjöds. Jag skulle låta min dominanta ådra få fullt utlopp och bara roffa åt mig, så länge det varade.

Jag kände kravet på mig, men också en egen sexuell längtan, att nu ta tag i ledningen i huset. Det var en omöjlighet att jag kunde vara Herre i deras hus, om inte de ACCEPTERADE mig som sin Herre. Det är också i det tänket en massa wannabe ”Herrar” ute i verkligheten, missar. Finns det ingen slavinna som vill lämna över styrningen hänger ”herreskapet” i luften.

Anna hade tydligt initierat och lovat mig det och nu Lena också. Nästan i en ceremoni hade Lena överlämnat sig själv till mig som min slavinna. Hon har lovat att lyda varje order jag ger henne. Lena har in blanko gett mig rätten att bestraffa henne om jag inte är nöjd med henne. Att det varit tal om sexuell lydnad var helt uppenbart, men vilken typ av lydnad som hon var van vid, i ett lesbiskt förhållande, hade jag inte en susning om. Bestraffningsdelen i hennes löfte var väl måttligt intressant men i det tillåtandet fanns också hennes löfte om att hon skulle göra sitt allra bästa. Detta påskyndades och förstärktes av hennes EGET hot om bestraffning, om jag inte var nöjd med hennes prestationer. Hennes munkonster kunde bara inte bli bättre. Det fanns bara ingen högre växel. Däremot kände jag mig mycket nyfiken på HUR en lesbisk kvinna kunde hantera en kuk så väl med sin mun och vad som drev henne. Ett stort frågetecken i mitt huvud var, hur trogen hon var mot sina löften. Att lova är lätt, speciellt när man inte förstår att man annars framstår som en lögnare och sedan ALDRIG blir trodd. Korttänkta människor kommer alltid att finnas. Jag kan inte vara den ende som hört sagan om ”Peter och vargen!”, även om många unga har missat den.

Så mycket förstod jag av underkastelsen (och även andra upplevelser) att om det inte hände något självdog den. En ledare av uppgifter måst mata med uppgifter, annars får inte underkastelsen någon näring i realtid. Därför kände jag att båda flickorna nu hade ett tyst krav på mig att leva upp till min roll, även om den rollen ännu var en smula otydlig för mig. Jag måste lära mig snabbt och se till att hålla dem igång. Skulle faktiskt låta dem demonstrera en lesbisk kärleksstund och se vad jag kunde lära av Anna. Det kändes som en upphetsande tanke att ha makt att bara precis kunna säga till två lesbiska flickor att de nakna skulle visa upp sina kärlekslekar framför mig. Hmmm! Jag skulle sitta på första parkett och bara se allting utspelas framför mig och dessutom kunna gå in och styra dem. En överväldigande känsla av superspeciell MAKT.

Det kändes fortfarande som en genant dundermiss att ha gett Lena order om att slicka på pungen och Anna att suga mig, när det så tydligt hängde i luften att det skulle vara tvärtom. Hur kunde jag vara så dum att jag inte förstod att båda visste om Lenas extraordinära munkonster? Men det kändes faktiskt både glädjande och stärkande att båda bara precis hade lytt mina order, trots att det var så uppenbart fel. Jag hade lagt märke till hur de skyndade sig att göra som jag sagt, som om de ville ge mig en läxa i att tänka ett steg till. Eller skyndade de sig för att visa att de lydde mig. Att tänka i flera steg är ett måste för en man som vill spela Herre och kunna stå för konsekvenserna av felbeslut. Vad jag också måste lära mig och ta till mig är att de lyder mig rakt av, sedan får jag se till att det blir rätt. Helst innan! Jag måste tänka i flera steg framåt på effekterna av vad jag ger dem order om. Det gav ytterligare en förstärkning av maktkänslan att de skulle blint lyda mig och att jag ensam fick se till effekterna av deras lydnad.

Nu måste jag släppa min miss! De hade i varje fall slaviskt följt mina order, direkt och utan protester. Men jag mindes deras leende, när de lydde mig. De var slavinnor och i deras roll ingick att de bara precis skulle lyda. Tänka fick jag göra. Det var genom det som de fick sina underkastelseupplevelser, hoppades jag. Ansvaret var helt och hållet mitt och sådana missar fick jag inte bjuda på framöver.

Jag hade genom mitt arbete gått två kurser i ledarskap och jag kände att jag skulle kunna använda något av det. Men jag förstod att den moderne teamledaren var så långt ifrån Herre-rollen den kunde vara. Jag skulle inte känna det som om jag hade två underställda medarbetare under mig och lyssnande leda dem, som i ett lagarbete. Istället måste jag vara den gamla modellens auktoritära ledare, med inte bara snudd på diktator, utan vara en. Jag skulle sätta de gränser jag ville ha och de skulle ”tvingas” att leva upp till dem.
På kurserna lärde jag mig att lyssna före beslut och det var en modell, som jag både tror på och känner för. Därför tog jag ledningen i huset, genom att samla oss alla tre vid köksbordet, för att sitta ner och tala öppet och FRITT.

Jag har förstått att en riktig Herre bara ska se till vad han själv vill och låta slavinnan ge honom det och serva honom på det sättet han vill. Det är denna totala omvårdnad, som hon vill skänka sin Herre och det är ur denna gåvoskål, som hon vill att han ska plocka till sig. Medan hon ställer sig öppen för hans önskningar och infall.

Det kändes som att famla i mörker att INTE veta vad de kände, tyckte om och inte tyckte om, vad som gjorde ont och vad som var skönt, var jag skulle gasa på ytterligare eller bromsa. Därför införde jag en NY och tydlig regel i huset. När jag sa ”FRIA!”, betydde det att båda fick och SKULLE tala fritt ur hjärtat. Jag talade om att de skulle öppet tala om sina känslor och upplevelser, men också ge förslag till sin Herre. Ingen form av bestraffning från min sida skulle följa när fria gällde. Samtidigt lämnade jag öppet för bestraffning, om någon av dem INTE talade sanning och fritt ur hjärtat, när det var PÅBJUDET. Det sista var mest till för att understryka vikten av att tala sanning och verkligen fritt ur hjärtat. Jag hade ännu ingen uppfattning om hur angelägna de var om att bli bestraffade. Kanske det uppfattades mer som ett löfte, än ett hot. Det jag har förstått av slavinnor är, att de alltid lämnar det svar, som de vet att deras Herre förväntar sig av dem och inte hur de verkligen vill svara. För att JAG skulle kunna läsa av mina slavinnor, måste de tala SANNING och FRITT ur hjärtat. Detta var jag inte beredd att kompromissa om! Jag hade begränsad tid på mig. Därför fick de snabbt rätta sig efter hur jag ville ha det.

Det fanns ett problem. Om de, som mina slavinnor tyst och leende, skulle lyda mig, även om de visste att det fanns riskerna med det, skulle jag bli totalansvarig för en graviditet. En graviditet ville jag inte dra på mig och ännu värre TVÅ.

”Hur är det med risken att bli gravida, det vill vi inte, eller hur?”, sa jag med ett lite överslätande leende.

Anna undvek skickligt att svara direkt på frågan om hon ville. Jag tog för givet att hon INTE ville, även om hon tycktes ha bestämt sig för att jag skulle vara hennes Herre - just nu. Jag fick panik, när jag tänkte på att bindas upp genom en graviditet med efterföljande barnskrik, blöjor och ansvar.

”Vill du, kan vi båda börja med p-piller!”

”Ja, det vill jag, men jag vet inte om det finns en VÄNTETID för oss då? Jag menar hur lång tid tar det för dem att verka och vara säkra?”

”Det gör det nog, men du kan använda oss på andra sätt så länge, när du vill. Det är viktigt för oss att användas av dig, så det inte blir död-perioder!”

Det var som om hon plötsligt blev bekymrad över att jag skulle tappa intresset för dem, en omöjlighet, som jag såg det.

Ingen visste tydligen med säkerhet om antalet dagar som måste gå innan p-pillerna kunde börja verka, för att vi skulle vara på den säkra sidan. Jag fick veta att det skulle gå 17 dagar innan Lena skulle få sin mens och ytterligare 2 dagar för Anna. Eftersom ingen var säker, bestämde jag att vi måste vänta med befruktningsriskerna 3 veckor för dem båda. De nickade instämmande trots att det egentligen var bestämt när jag sa det.

Nu plötsligt såg jag det som taktiskt. Anna hade skyndat sig att tillägga att det inte betydde att jag skulle bli utan utlösningar. Och det skulle betyda att jag kunde leka fritt med båda två och inte skulle behöva avslöja, på mer än tre veckor, att jag INTE kunde ge Anna hennes efterlängtade orgasm och då säkert bli utkastad. Jag ville ta vara på den tiden så väl som möjligt. De kändes som tre fullständigt gratis paradislika veckor. Tid att LEKA hur jag ville med dessa båda vackra och underbara varelser.

Med ordet: ”Slavinnor!” avslutade jag det ”fria” ordet för dem och de fick tillbaka sin slaviska status att bara lyda och stå till tjänst. Jag reste mig och gav tecken åt dem att också göra det.

Lite senare. En liten meningslös scen:
Anna var utskickad i köket med uppgift att ordna med en lunch. Jag visste inte om hon var den mest lämpliga att laga mat, utan jag har i min enfald trott att alla kvinnor i en medfödd förmåga, kan laga mat. Grundanledningen var att jag ville ha Lena för mig själv. Jag hade en underlig respekt för Anna. I varje fall stod Lena naken framför mig och så nära att det var mindre än en armlängd. När jag gav henne order om att flytta isär benen gjorde hon det överdrivet mycket och hade säkert en meter mellan fötterna. Hon höll också med sina båda händer och fingrar isär sina blygdläppar, från varje sida. Att hon stod så och lite meningslöst öppnade sig var inte hennes tanke och inte ens hennes vilja. JAG ville se henne framför mig så. Anledningen var ren och skär MAKT, därför att jag KUNDE kommendera henne till det. Hon tittade rakt fram, som en robot och hennes mun gapade öppen.

Även munnen var öppen på min order och att hon skulle hålla blicken rakt fram. Min fåniga och meningslösa order för henne hängde naturligtvis i luften. Men den överväldigande känslan och kicken av makt var faktiskt mer berusande för mig än vad jag tidigare anat. För att känna mer av maktberusningen fick hon föra fram tungan och lägga den vilande på underläppen. Den tomma blicken, gav ett sinnesslött intryck och förstärktes av att hon så meningslöst med fingrarna drog isär sina blygdläppar, hade munnen gapande öppen och tungan framsträckt. Alltsammans för att jag VILLE det, utan minsta hänsyn till vad hon ville. Men det var klart. Hon var slavinna och hon hade lovat att lyda mig och i det fanns också att utföra sådant som hon rimligtvis inte förstod meningen med, bara utförandet.

I min maktberusning sträckte jag fram min högerhand och lät mitt långfinger vidröra och leka med slidöppningen mellan de starkt isärdragna blygdläpparna, som var blottad för mig. Jag märkte inte den minsta reaktion i hennes fingrar att försöka hindra mitt sökande finger. Men inte heller att hon öppnade mer. Bara att hon stod kvar och fastlåst i de kroppsställningar som jag hade beordrat henne i. Att hon var torr förstärkte min känsla att detta var ingenting som HON upplevde som hetsande. Jag kände tydligt att hon inte förstod VARFÖR hon skulle stå så framför mig och blotta sin kärleksöppning och hålla munnen öppen och inbjudande. Men som en vuxen kvinna och förstod hon säkert att allt hade en sexuell knytning och var avsett att egga och hetsa mig och med tanke på hennes förvånande munkonster kanske hon också förstod den signal av inbjudan, som hennes öppna mun lämnade varje betraktare.

Lydigt utförde hon vad hennes utvalde Herre begärde av henne. Min maktberusning förstärktes av att hon var lesbisk och inte kunde ha några känslor mot en man, utan bara precis slaviskt lydde mina order, rakt av. Som vanligt var hon en fena på att hålla sin blick fäst på en punkt rakt framför sig. Jag gissade att hon höll den fixerad mot något på väggen bakom mig. Men det gav mig en tydlig känsla av att hennes medvetande inte var närvarande, utan att det bara var hennes vackra och nakna kropp som mekaniskt utförde vad hon blivit beordrad.

Så öppnades plötsligt dörren till köket och Anna kom in naken, troligen för att hämta något. Jag ryckte överraskad till i hela kroppen, som en skolpojke som blivit överraskad med någon skändlig handling. Det var min respekt för Anna eller kanske mer för hennes intelligens, som fick mig att reagera så. Men hon log, nästan uppmuntrande mot mig. Som om hon ville säga: ”Jasså här sitter du och leker med Lena!” Jag kan inte ens tänka mig att det hade någon betydelse för henne om Lena var med i leken eller inte. Lena var slavinna och hon skulle bara lyda och göra som hon blev tillsagd. Det tror jag att både Anna och nu långsamt även jag, var överens om. Annas tillåtande leende fick mig att slappna av och känna att jag, som Herre i huset, hade rätt att göra vad jag ville med Lena.

Jag hann kolla Lenas blick, som inte hade rubbats alls. Jag tittade speciellt på hennes fingrar som orörliga drog isär blygdläpparna i en fastlåst lydnad. Hon gav ett tydligt intryck av att hon inte reagerade alls på att Anna kommit in i rummet. Anna hämtade några tallrikar från en skåp och försvann sedan ut i köket. Trots att jag hade en annan fullständigt naken och vacker flicka stående framför mig, kunde mina manliga ögon inte låta bli att studera Annas nakna rumpa. Jag kunde se hur skinkmusklerna sträcktes och spändes när hennes långa ben på sitt supermodellfåniga sätt travade mot köket. Plötsligt tyckte jag att det snurrade till i huvudet, när jag i den sekunden försökte förstå hela min fullständigt osannolika situation. Jag var Herre i ett främmande hus och hade två supermodellvackra flickor till mitt förfogande att leka med och njuta av som jag ville. Nåja, jag var fortfarande lite mentalt osäker på Anna. Lena hade varit mycket tydlig när hon i sin ceremoni, naken och på knäna framför mig hade lämnat över sig själv till mig och lovat att lyda varje order, instruktion och tecken från mig. Köksdörren blockerade min blick på Annas sköna stjärt och jag flyttade upp blicken mot Lenas blottade och lydiga kropp framför mig. En ny våg av MAKT sköljde igenom min kropp. Men Gud i London!
Ibland kan man få underliga tankar i huvudet. Plötsligt sprang en tanke igenom mitt huvud när jag tittade upp på henne, från min sittande ställning. Hon såg dråplig ut, med sina särade ben, händerna ner vid skötet, fingrar som orörliga drog isär blygdläpparna och öppnande sitt sköte för mig, med sin vidöppna och gapande mun och tunga som utsträckt vilade mot hennes fylliga underläpp. Blicken stirrande rakt fram. Men så rättade min hjärna till det med det faktum att det var jag som hade begärt av henne att stå så och hon hade bara slaviskt utfört mina order. Jag bär hela ansvaret, naturligtvis.

Min hjärna övergick till att låta sig berusas av MAKTEN och började fundera på variationer i kroppsställningar och beordrade handlingar, under tiden som mitt finger med äganderätt grävde in och trycktes upp i Lenas köttkanal. Fortfarande inget vått, som i min manliga hjärna tolkades som sexuellt ointresse. Min maktkänsla hetsades ytterligare av att det faktum att det var fullständigt ointressant för mig, om hon sexuellt var med på detta eller inte. Hon skulle bara slaviskt utföra vad jag begärde av henne. Det var hennes nakna och vackra kropp som stod till mitt förfogande, vad hennes hjärna tänkte, var hennes frikopplade ensak. Hur skulle lesbiska Lena kunna ha ett eget intresse av att stå så förödmjukad framför en man. Det kunde väl förklara hennes frånvarande blick, men jag hade sagt åt henne att titta rakt fram. Annat hade det väl varit om Anna hade beordrat henne att stå så. Men skulle Anna göra det? Jag måste beordra dem att ge mig en demonstration av lesbisk kärlek så att jag fick en uppfattning om hur den fungerar. Anna hade dessutom sagt att jag kunde gå in och styra dem i deras handlingar och rörelser. Det låter något det!

Återigen, med enda förklaringen att använda och intensivt uppleva min makt gav jag henne order om att vända sig om, böja sig framåt, isär med benen, men upp med händerna igen och fortsätta att på varje sida utanför låren och med fingrarna dra isär sina blygdläppar. Som tidigare lade jag märke till att hon följde mina order och instruktioner med slaviskt exakthet och överdriven tolkning. Benen var inte måttligt isär, det var så mycket att hon hade svårt med balansen och hennes fingrar drog så hårt isär blygdläpparna, att det måste göra ont. Jag ville kunna titta in i hennes kroppsöppning, bara precis för att jag kunde göra det. Jag hade rätt att göra det och allt annat som jag ville med henne. Eftersom hon stod precis framför mig såg jag att sekret i långa trådar täckte själv slidmynningen. Mitt prövande finger bröt dem när det ännu en gång trycktes in i hennes slidöppning. En köttkanal som just nu tillhörde mig, mycket mer än henne själv, eftersom JAG totalt förfogade över den och inte hon. Jag bestämde, inte bara vad som skulle tryckas in där, utan dessutom hur djupt in och hur länge det skulle vara. Det kändes verkligen maktberusande. Lesbiska Lena kunde inte ha något intresse av att stå så här framför en man och känna förnedringen i att hon tvingades att blotta sig så här totalt inför honom. Det gav min maktberusning ytterligare en spark uppåt. Varje liten handling som hennes nakna och supermodellvackra kropp utförde var för att jag hade gett henne order om att utföra den. Tanken svindlade och jag kände det som om jag skulle sprängas. Valen mellan att tränga in i hennes slidöppning eller låta hennes skickliga mun suga ut den överladdade sperman ur min kropp, konkurrerade med varandra i mitt huvud. Det förstärktes flera snäpp av att det bara var för mig att välja. Jag upptäckte att nu när valet var så fritt för minsta impult i min hjärna, kunde jag också vänta ytterligare en stund, för att rikligt dra ut på det och njuta mer sinnligt av min maktkänsla.

Återigen bara precis för att jag kunde och tillät mig själv det i en ingivelse, lät jag tummen vidröra hennes anus, som bara var en liten mörk prick, inklämd och gömd mellan hennes skinkor. Den var så liten att jag hade svårt att föreställa mig att hon skulle kunna trycka ut några stora korvar. Naturligtvis hade heller aldrig några levande manliga korvar trängt in där. Hon ryckte till inför beröringen ytterst lite, men reagerade i övrigt inte alls. Jag tittade speciellt på hennes blygdläppsärande fingrar, men de minskade inte på mitt tillträde. Min blick flyttades tillbaka till denna lilla och mörka öppning, som jag visste ledde rakt in i hennes kropp. Utan överdrift kan jag säga att jag ALDRIG känt av något intresse för någons anus. Det har varit en kroppsöppning som har fått sköta sig själv, i mitt liv. Men nu kände jag i min MAKTBERUSNING en extra kick av att ha makten att använda denna hennes hemliga och dolda ingång som jag ville. Jag bestämde mig för att jag INTE ville, men berusades av att jag hade kunnat göra vad jag ville, OM jag ville.

Oinskränkt MAKT över en annan individ, en fullständigt fantastisk upplevelse! Att sedan få oinskränkt makt över en supermodellvacker flicka gick inte att ens fång och förstå med tanken. Den måste bara testas mot sina ytterligheter för att bli verklig och trovärdig. Jag hade aldrig tidigare känt det och inte riktigt kunnat föreställa mig meningen med det, men tanken på att tvinga hennes tunga att besöka min lika hemliga plats, dök plötsligt och helt oanmäld upp i mitt huvud. Jag tror att jag i min MAKTGALENSKAP mest tänkte hur totalt förnedrande det skulle vara för henne att lyda en sådan order, så förödmjukande. Men också vilken ultimat test det skulle vara av hennes lydighet. Någonstans i bakhuvudet hade jag en känsla av att Lena i sin lydnad inte hade några begränsningar. Jag tyckte att jag kunde läsa det i henne ögon när hon överlämnade sig själv på knä framför mig och lova att acceptera mig som sin Herre och dessutom att lyda alla mina order och instruktioner, TROTS att jag var en man. Denna känsla lockade mig, i en utmaning, mot att vilja testa VAR hennes gränser för total lydnad gick. Hon hade dessutom lämnat öppet för att bestraffa henne, inte bara för fel, utan när jag TYCKTE att hon inte lydde mig perfekt. Det lämnade öppet för en godtycklighet. Om jag fick en ingivelse eller bara ville visa min makt, skulle jag kunna bestraffa henne, även om jag förstod att hon ansträngde sig till det yttersta och lite till, för att lyda min minsta vink. Vilken total MAKT!

I detta givna ögonblick bestämde jag mig för att låta hennes tunga slicka smekande och stimulerande i mitt stjärthål, bara precis för att jag KUNDE låta henne göra det. Jag kunde se mig själv sitta på huk över hennes ansikte, när hon låg på rygg, med sina ben uppdragna och därigenom blottade hela sitt underliv för björkriset i min hand. Sensationer från maktberusningen höll på att spränga min hjärna, när jag tänkte på hur jag då skulle kunna styra hennes tunga till enorma stordåd och djupdyk. Att hastigheten på hennes tunga skulle vara helt i min rishållna hand.

Av en tillfällighet lyfte jag blicken och såg Lenas spegelbild, nästan rakt framifrån, i ena glasdörren, som ledde ut till hallen. Hon gapade fortfarande och hade tungan halvt utsträckt och vilande mot underläppen, som jag hade sagt åt henne tidigare. Visst ja, jag hade inte återkallat den order. Denna observation och konstaterande var otroligt hetsande och gav hennes underkastelse ytterligare en och en väldigt total dimension. Men Herre GUD! Vad mycket det fanns att testa och uppleva, bara med henne. Hennes totala underkastelse inför mig och hennes framåtböjda kroppsställning med fingrar som öppnade upp hennes kärleksgångsmynning fullständigt meningslöst för mig, Det gav mig en ingivelse om att jag kunde resa mig upp och låta min bultande lem nosa in i hennes vidöppna öppning. Jag mindes: ”Bara lite i öppningen!” är historiskt mannens största LÖGN. Jag skulle naturligtvis också bara tränga in där med kraft. Men jag avbröts i min starka maktkänsla.

Dörren till köket öppnades igen och Anna kom återigen naken in. Hennes leende, när hon kom nästan rakt emot mig, var nästan uppmuntrande.

”Herre! Passa på att testa hennes lydighet! Naturligtvis gör du vad du vill med henne. Förlåt Herre, det har inte jag med att göra!”

Hon ställde sig rak vänd mot mig, med händer nersträckta utefter utsidorna av låren, framme och bredvid Lenas blottade stjärt. Hon väntade tills jag tittade på henne och lyfte mitt högra ögonbryn, samtidigt som jag kände att jag kom ner på jorden igen. Tillbaka till verkligenheten, men vilken verklighet!

”Herre, maten är färdig!”

Jag kastade en blick i dörrspegeln och såg ingen reaktion i Lenas ansikte, bara den fixerade blicken, rakt fram.

”När jag tänker på det. Jag vill att ni båda står i Orderställningen, när ni väntar på order. Känner du till den Anna?”

Anna lyfte snabbt upp händerna till bakom nacken, flyttade isär sina ben och sträckte upp kroppen. Den öppna munnen med ett tydligt roat leende, uttalande:

”Ja Herre!

”Du då Lena?”

Jag visste inte hur Lena skulle göra, men hon gjorde samma som Anna och reste sig upp, vände sig mot mig, händerna bakom nacken, isär med benen och höll fortfarande munnen öppen och tungspetsen ute.

”Ja Herre!”

”Bra!” svarade jag.

Lena kastade en snabb blick mot Anna, sedan vände hon sig om, böjde sig framåt och intog exakt samma ställning som tidigare, med fingrarna särande på blygdläpparna.

”Tack, då går vi och äter!”

Samtidigt kände jag att ordet ”Tack” använder en Herre det till sina slavinnor?

Jag reste mig och kolliderade med rumpan på Lena. Hon vacklade till lite, men återtog snabbt balansen och stod stilla, fortfarande framåtböjd och med fingrarna i samma uppdrag. När jag var på väg mot köksdörren och såg att Lena stod kvar i sin framåtböjda kroppsställning, då förstod jag. Hon måste ha en order om att resa sig och sedan följa med.

”Lena, stå upp och följ med ut i köket. Blicken vanligt, in med tungan och stäng munnen, tills du ska äta!”

Det sista var på skämt, men jag anade att hon tog det för allvar och en del i mina order.

I köket ställde sig båda i Orderställningen. Jag förstod vinken och kände mig stolt. Jag tittade på de uppsträckta och nakna flickorna och försökte snabbt avgöra vem som vackrast. En mörk och en ljus, nej det gick inte att avgöra så här rakt av. Det kändes extra hetsande för min maktkänsla när jag tänkte på att jag skulle kunna utlysa en tävling mellan dem, vem som var vackrast. Det känslan avlöstes genast av att jag kom på att det fanns så många andra och viktigare tävlingar mot varandra som de kunde slåss om att vinna under de tre veckorna de var under min makt. Under bråkdelar av sekunder kunde jag för min inre syn se dem krypande på alla fyra över golvet för att snabbt nå fram till ett mål, som jag hade satt för dem. Nej, nu skulle vi äta!

Det kändes skönt i hela kroppen när jag satte mig ner på kortsidan av bordet och de stod kvar i orderställningen. Jag tittade från min lägre position på stolen upp på de båda nakna och uppsträckta skönheterna, som stod bredvid varandra och vända mot mig. De stod där för mig och jag kände mig som en kung i deras hus.

De stod båda perfekt uppsträckta och jag jämförde deras uppsträckta ställningar. Det var nästan ingenting som skiljde dem åt. Båda hade benen isär en axelbredd, händerna sammanflätade bakom nacken, blicken på mig, munnen öppen och tungan utsträckt något och vilande mot underläppen. Återigen fick jag ett intryck av att de såg sinnesslöa ut, men rättade genast till den tanken. De stod så för att jag ville det. De lydde mig, punkt.

En instruktör ska berömma och rätta till. Jag försökte hitta någon avvikelse. Egentligen fanns det ingen, men en makthavare har rätten att ge tillrättavisning ändå.

”Lena, armbågarna högre upp, i höjd med hjässan!”

Hon rättade till med ett ryck och jag såg hur hennes bröst och ryckte till och såg levande ut, när hon ytterligare sträckte upp armarna. En blixtsnabb rodnad i ansiktet visade henne skuld och jag kände mig övertygad om att hon aldrig mer skulle bjuda på en sådan tillrättavisning. Jag kände och visste att hennes armbågar alltid när hon stod i denna ställning skulle vara överdrivet sträckta uppåt. Hon var den typen av flicka. Egentligen var det en obetydlig skillnad, men det låg i min makt att korrigera, även om det inte varit någon skillnad alls.

Jag pekade på stolen till vänster om mig och på långsidan av bordet och sa kort:

”Lena, sitt!”

Den nakna och vackra tösen sprang med snabba steg fram och satte sig, men hade händerna kvar bakom nacken. Armbågarna överdrivet högt och munnen fortfarande öppen. Jag förstod genast att hon inte hade tränats på Orderställningen mycket i sitt slavinneliv.

”Lena. Orderställningen gäller bara när du står upp och väntar på order. Hela ställningen är en väntan på order. När du sedan får en annan order tar den nya över helt. Om du befinner dig och har uppgifter på golvet blir Orderställningen istället knästående på golvet, men annars samma.”

”Ja Herre!”

Hon drog blixtsnabbt ner sina händer och lade dem framför sig på varje sida om tallriken. Men hon var fortfarande generat röd i ansiktet. Jag förvånades av hur snabbt en rodnad kunde ske. Förra gången jag såg en människa rodna var min lillasyster och när pappa gav henne ”blicken”, som den kallades i hemmet. Den blicken hade jag också fått, men jag hade inte rodnat, bara rättat till, tror jag. Men jag hade skämts. Det gjorde man när man fick ”blicken” från pappa.

”Anna, Servera maten och sitt sedan på din plats vid bordet och ät!”

”Ja Herre!”

Jag började förstå att jag måste vara mer detaljerad och mycket mer absolut i mitt styrande av mina slavinnor.

Hon lydde naturligt och snabbt och åt sedan när jag gav dem båda order om det. Inte ett ”Varsågoda!” utan ”ÄT!” som en tydlig och klar order. Jag började trivas med min herre-roll i huset. När Anna serverat kaffet och en drömmar, signalerade jag den nya ordern: ”FRIA!” Jag hoppades att båda slavinnorna kom ihåg att den bara kunde brytas av ”Slavinna!” eller ”Slavinnor! om det gällde dem båda.


”Jag vill inte påminna er om att jag vill ha era tankar fritt ur hjärtat och sanning, när jag har kommenderat ”Fria!” Anna, du har ordet!”

”Ja Herre! Jag har varit Härskarinna under 12 – 13 år och i olika förhållande. Under denna tid och i vågor, har nyfikenheten växt mer och mer, om hur det är att själv VARA slavinna. Jag försökte övertala Lena att ta rollen, som Härskarinna, med mig som sin slavinna. Hon ville inte och jag förstod snart att det inte skulle bli ens halvhjärtat från hennes sida. Därför har jag skjutit det på framtiden, men nyfikenheten har bara växt sig starkare. Att jag skulle vara slavinna till en MAN kändes långt mer än omöjligt.”

”Det är bra att du får pröva på det nu. Känns det som du hade tänkt dig?”

”OH ja! Jag tycker inte att jag har fått börja ännu men jag är mer än nöjd och njuter av varje sekund. Jag skulle önska att du var lite mer krävande och en hårdare Herre för oss, så att jag får känna på hur DET känns. Men det är bara vad jag vill. Du bestämmer. Det är ju det som är vitsen.”

”Jag ska en fundering på det!”

”Tack Herre!”

”Lena, hur upplever du detta?”

”Du ger order och jag lyder, Herre!”

”Jag vet! Men jag frågade dig hur du känner i förhållande till detta. Då vill jag veta HUR du känner och VAD du känner. LYD!”

”Jag lyder dig Herre! Jag är van vid att lyda, att bara precis lyda och göra som jag är tillsagd. Jag tänker inte, utan bara lyder dina order. Jag vill lyda, Herre!”

Det sista sa hon under tiden som hon tittade övertygande rakt in i mina ögon, som om hon ville sända en hemlig och förklarande signal till mig. Bara för mig att förstå. Jag fick en känsla av att det inte ens var för Anna, bara för mig. Lena var lesbisk och Anna hade varit hennes Härskarinna, jag förstod ingenting.

”Okej. Men hur känner du det när du är beordrad att ge njutningar åt en MAN, åt mig?”

”Jag bara lyder och gör vad du säger åt mig och försöker vara så duktig jag bara kan.”

”Okej. Vad känner du?”

”Herre, jag känner ingenting mer än att jag vill lyda dig och göra det så skönt för dig som jag bara kan. Hela tiden begär jag bara mer och mer av mig själv, för att visa att du är min Herre!”

”Okej. Men hur svårt är det för dig som lesbisk kvinna att göra det för en man?”

”Herre. Jag är bi och inte bara lesbisk. Jag känner lika för serva män och kvinnor. I grunden är jag undergiven och slavinna, men jag är bisexuell. Att serva, underkasta mig och lyda är mitt liv, Herre!”

”Aha. Det förklarar varför du är så skicklig att hantera en mans känsligaste del med munnen! Då har du gjort det förr?”

”Ja Herre!”

”Berätta!”

”Hmmm … Herre, min förra ägare var en MAN och jag hade honom i munnen nästan jämt. Flera nätter, när han sov, fick jag ligga med huvudet mellan hans ben och ha honom i munnen hela natten. Jag fick vara väldigt försiktig att inte ”tappa den” och känna efter när han ville vända sig i sömnen för att följa med och anpassa mitt huvud till den ställning han valde. Efter några gånger lärde jag mig att sova med den i munnen. Det var tillåtet att under natten ”datta” på den, som han kallade det. Om den hårdnade var det bara att sätta igång att stimulera den. Herre!”

”Datta?”

”Ja Herre. Som småbarn gör på en napp”

”OH det förklarar din skicklighet!”

”Tack Herre!”

Jag kände mig lite dum. Hela tiden hade jag BARA förutsatt och tänkt i banorna av att hon var lesbisk, bara lesbisk. Så drog jag mig till minnes. ”Hon är bi” hade Anna sagt. Jag hade hört det men inte hanterat det i mina tankar, utan var låst vid deras lesbiska förhållande, som i en låst kontrast till vad jag kunde erbjuda.

”Det förklarar dina övningar, men inte hur du blivit motiverad att bli så skicklig. Över alla gränser.”

”Ända sedan jag blev medveten om min underkastelsekänsla har jag inne i mitt huvud varit tvungen att hela tiden öka på mina ansträngningar för att skapa mer njutning, för att kunna hålla den kvar och själv njuta av den. Det var så min förra Herre kunde lära mig att ta den djupt ner i halsen, Herre!”

”Hur mycket älskar du att suga av en man?”

”Herre. En slavinna får inte vara så egoistisk att hon älskar att göra något mer än annat. Lyda är min grej och när jag lyder vill jag göra det på det allra bästa sättet. För varje ansträngning jag utsätts för, kräver jag ännu större ansträngning av mig själv, för att lyda och var bäst för min Herre eller Härskarinna!”

”OK. När upplever du den största egna njutningen?”

”Herre, när jag lyder och hela tiden utsätter mig för ökande ansträngningar, utan någon gräns uppåt.”



//
//

Det ger mig en begränsad glädje att dela med mig av denna berättelse, men jag måste ta tid till det från annat, som också måste göras. Det enda som sporrar mig att ge den förtur, är att jag känner av TYDLIGT intresse för berättelsen. Skulle du välja email, skriv då ”Anna Lena” så att det inte sorteras bort som spam.
// Cecilita



Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright