Och allting var förbjudet. Kapitel Ett.
Författare: dirtydirty Datum: 2008-12-04 23:32:25
Kategori: Age play och Heterosex
Läst:
42 462 gånger
Betyg: 2.6 (10 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Hon var inte vacker, fru Eriksson. Jag ska inte ljuga. Damen var ful som en vårta och fetare än ful. Hennes torra andedräkt kittlade mig i nacken och hennes lår vilade så tungt över min mage att varje försök till att ta luft misslyckades för mig. Ett av hennes lår kan ha vägt mer än hela jag. Så kändes det åtminstone och de var dessutom så bleka att varje ådra, varje bråck syntes tydligt som stjärnor en sommarnatt.
En telefon ringde och fru Eriksson reste sig ur sängen med en lång suck. Hon drog på sig en röd morgonrock, men besvärade sig inte med att knyta den. Stegen gick tunga mot telefonen som alltjämt ljöd. Och konstigt vore det annars. Med tanke på låren, alltså. Att stegen var tunga. Föresten var det inte bara låren som var stora. Hela fru Erikssons gestalt var, ja stor.
Jag klädde på mig samtidigt som fru Eriksson skvallrade högt. Telefonen stod i rummet intill, men jag kunde höra fru Erikssons dunlätta stämma. Den stod i skrikande kontrast till hennes feta kropp och min skjorta var lika skrynklig i den dammiga spegeln som den var på mig. Det randiga mönstret framhävde skrynklorna, men när jag kavlade upp armarna såg det bättre ut. In kom fru Eriksson, fortfarande med telefonen i handen. Hon lät morgonrocken falla och jag kunde känna värmen från hennes kropp. Jag såg oberörd på henne. Med sin lediga hand tog hon ett tag om min livrem och föll samtidigt på knä.
”Du, den karln duger inte te mycke längre”, sa hon och hon tittade mig i ögonen. ”Jag ska säga dej… du, jag ska säga dej. Det enda han bryr sig om nu e spriten å travet å mej det ger den karln fan i.”
För en sekund inbillade jag mig att det var till mig hon pratade, men när hon svarades av rösten i luren och då hon skrattade förstod jag att så inte var fallet. Fru Eriksson avlägsnade mitt skärp och pratade livfullt medan hon knäppte upp den översta knappen. Jag såg ner på hennes bröst. Som två ballonger överfyllda med vatten vilade de på den bleka, mätta magen. Håret var uppsatt i en slarvig knut och det var fett som steksmör och oborstat likt pälsen på en herrelös hund. Fingrarna, de var små och tjocka som prinskorvar, knäppte upp ännu en knapp och snart stod jag där barbyxad framför fru Eriksson.
”Ja, jag säjer ju de”, utbrast hon efter en stunds tystnad. ”Har alltid sagt. Sa det redan från början men då ville hon inte lyssna. Nänä, nu kommer hon å då ska det tröstas å bjudas på kaffe minsann. Hade hon lyssnat nån gång så hade hon sparat tårar å jag sparat på kaffet”
Hon drog i min pitt. Den var slapp och skrynklig och doftade gammal fisk. Några tunna fjun stod och skämdes över pitten och kanske kände de sig utlämnade, de stackarna. Fru Eriksson pratade alltjämt i telefonen och då och då brast hon ut i gapskratt över någonting. Hon tog pitten i munnen och den växte.
”Mhm”, mumlade hon. Hon hade hela saken i sin stora käft. Jag var en råtta och hon var en stor fet, hungrig katt. Hon spottade ut mig. ”Gud i himmelen ska veta, det säjer jag dej Margareta, gud i himmelen ska veta att jag har försökt göra karl av den slashasen. Men han är en odugling, precis som sin mor. Jojo, det är något förfärligt över hela familjen tror jag.”
Fru Eriksson lade sig på rygg på morgonrocken. Hon satte en hand för telefonen och log mot mig. Leendet var förskräckligt.
”Sug dom, slicka på dom”, sa hon och sträckte på de tjocka benen. Hon vinkade till mig med tårna. Nagellacket var halvt borta, halvt kvar. ”Slicka då, du vet att jag betalar bra”
Jag tog stortån i munnen. Den bar sannerligen upp sitt namn, det måste tilläggas. Stor som en färskpotatis. Jag sög och slickade. Fötterna smakade köksgolv och doftade som tusen mil gamla lädersandaler. Fru Eriksson avslutade med svårighet samtalet och stönade sedan högt och hon grymtade. Under henne låg morgonrocken, röd som en blodfläck. De vattenfyllda ballongerna hängde ner på varsin sida om hennes mage. Hon var välgödd som en decembergris, runt fittan skönjdes ett värmländskt skogsporträtt. I mitten av den lurviga tavlan sipprade en eldfärgad bäck. Hon var kåt, fru Eriksson och jag visste vad som tvunget skulle göras.
Pitten var på nytt slak, men på det skulle det bli ändring minsann. Fru Eriksson tryckte in tån djupare i min mun och spottade i sin handflata. Hon visade sig vara vig, den maran och hon drog i min sak och slutade inte förrän den var trähård och skinande av saliv.
”Nu får du se till att ge mej det jag tog hit dej för”, sa hon. ”Se till å knulla mej innan karln min kommer, annars blir det ett jävla liv ska du se”
Jag tog henne där på morgonrocken. Jag höll om hennes vrister och körde helt enkelt på för allt vad jag var värd. Femtonhundra kronor, så mycket kuk gav jag henne och hon lät som om hon tyckte priset var okej. Jag blundade, tog hennes tår i munnen och kuken blev hårdare. Fru Eriksson lät som en halv symfoniorkester och när jag öppnade ögonen igen var hon svettig och kinderna rodnade. Jag smackade på rätt bra och bet henne i stortån så hon skrek. Jag örfilade henne ett par tre gånger och pressade ihop hennes svullna kinder. Lutade mig fram, stack in tungan och hon svarade. Hon virvlade i min mun och tungan var hård. Jag svarade och det smaskades som om vi delade en hel buffé tillsammans.
Våra tungor lämnade varandra och vi ställde oss upp.
”Lägg dej ner”, sa hon. Hon pekade på golvet.
Jag låg där, naken. Kuken var hård och fuktig. Fru Eriksson ställde sig med sitt kön över mitt ansikte och böjde sig sedan ner. Bouqueten var fasansfull och berusande på samma gång. Frän som ättika och tung som hela henne. Jag borrade in tungan i henne. Ljusa hårstrån flinade åt mig, där de satt kring hennes mörka rövhål. Fru Eriksson gungade upp och ned över mitt ansikte. Hon gnydde och svettades och då och då skrek hon något åt mig.
Minuterna haltade fram i rummet. Tillslut fick Fru Eriksson nog av min tunga. Hennes andhämtning var ansträng och hon sjönk ner över min sak. Jag trodde han den skulle gå av på mitten. 120 kilo kvinna överföll min kuk. Den pallade för det. Helt otroligt!
Jag var påklädd när Fru Eriksson kom ut från badrummet.
”Du kom i mej”, sa hon.
”Jag är rädd för det, ja”
”Din skit, egentligen skulle du haft avdrag för det, men jag gillar dej”
”Du gillar min kuk”
”Jo, den också. Din lilla rumpa också.”
Jag bjöd henne på ett tuggummi. Hon tog två, sedan gav hon mig fyra femhundringar. Jag vek ihop dem och tryckte ner dem i bakfickan.
”Margareta kanske ringer dej”, sa hon sedan.
”Jasså”
”Jo, hennes gubbe far till Norge nästa vecka. Hon ville kanske testa”
”Schysst”
Vi kysstes och jag kramade vattenballongerna en sista gång. Hon stängde dörren och jag skyndade ner för trappan.
DIRTY
Fler noveller av samma författare
kan man få hennes nummer...?