Vigne-du-Bouchard
Marie hade jobbat p Vigne-du-Bouchard i nstan tv r nu. Hon var knappt nitton r, och hennes frldrar hade inte blivit glada d hon meddelade att hon skulle lmna sitt barndomshem i Dijon fr att flytta ner till Frankrikes sydkust - till Ctes-du-Rhne och familjen Bouchards vingrd. Monsieur och madame Bouchard gde grden och hade tre barn tillsammans - Christine, Luc och Jean-Pierre. Bde Christine och Luc arbetade p grden, men Jean-Pierre - den yngsta i syskonskaran - hade smitit ivg och studerade nu p rivieran.
Madame Bouchard behandlade Marie som sin egen dotter, och hade tagit god hand om henne redan frn brjan. Marie hade ftt ett eget rum i den stora huvudbyggnaden, men sedan hade Christine och hennes make ftt barn och d fick Marie flytta ut till presshuset. P frsta vningen stod de stora pressarna och under skrdetiden stod de och pressade dygnet runt. P vningen ovanfr bodde Marie - hon hade hela vningen fr sig sjlv och p ljumma sensommarkvllar somnade hon ofta till det svande surret och mumlet frn pressarna.
Nu var det slutet av augusti, semestermnaden i Frankrike, och redan nu brjade de flesta av grdens druvor mogna. Snart skulle det vara dags fr skrdning. D strmmade folk till frn nr och fjrran fr att hjlpa till. De tjnade en rejl slant p sitt arbete, samtidigt som det var en slags semester fr de flesta. Visst var det ett tungt jobb, men det var vldigt roligt. Den gemenskapen man knde d de traskade upp och ner mellan vinrankorna, sjng och skrattade, kunde inte beskrivas med ord.
Men den hr tiden innebar inte bara skrd, utan ven att Jean-Pierre skulle komma hem - dels fr semester, dels fr att hjlpa till p vingrden. Familjen Bouchard vntade sig att han skulle komma runt den 23:e augusti, men pojken verraskade dem och kom redan den 16:e. Det var Marie som fick syn p honom. Frst knde hon inte igen den gnglige man som kom gende lngs grusvgen som ledde upp mot grden, men sedan log han och de smilgroparna gick inte att ta miste p. Marie vinkade glatt till honom och efter att ha ropat till sig madame Bouchard skyndade hon sig att ta hans bda vskor.
- Maman! ropade Jean-Pierre glatt nr han fick syn p sin mor, och madame gav ifrn sig ett gldjetjut.
Hon kysste honom tre gnger p var kind och han fick till och med en kyss p munnen! Jean-Pierre skrattade t sin mors lycka och lade armen om hennes axlar d de gick mot huset fr att hlsa p resten av familjen. Alla turades om att krama honom och kyssa hans kinder, men Marie, som ju inte riktigt tillhrde familjen, njde sig med att ge honom en vnskaplig kram.
- Vlkommen hem, Jean-Pierre, sa Marie och log mot den nu nstan fullvuxne man hon hade framfr sig.
Han hade verkligen frndrats dramatiskt sen sist. Han var bara tjugo r, men nd huvudet lngre n de vriga familjemedlemmarna. Maria knde honom som en frknig, uppnosig pojke med fr lnga armar och fr stora ftter. Mannen som stod framfr henne, med solbrnd hy, muskulsa armar och en tjock, gyllene kalufs, var en frmling. Och inte bara det, han fick hennes hjrta att sl ett par slag extra.
P kvllen hlls en stor fest i Jean-Pierres och skrdetidens ra. Familjer frn granngrdarna kom och tnjt den hrliga maten tillsammans med Marie och familjen Bouchard. Ett lngbord hade dukats upp p grdsplanen, eftersom augustivrmen hll i sig dagen lng. Marie gick den korta biten frn sitt rum ovanp presshuset till grden. Hon var tvungen att g mellan vinrankorna, eftersom dr inte fanns ngon riktig vg, och hennes vackra kjolfll slpade olyckligt i marken. Hon beklagade sig hgljutt ver sin flckiga klnning, men glmde det snart d hon fick syn p lngbordet. Ostbrickor med rejla bitar grnmgelost, brieost och hrdost hade dukats fram, tillsammans med huvudrtten. Rader och ter rader av flaskor med rdvin stod utspridda p bordet, som formligen dignade under alla lckerheter som bjds.
Maten tnjts under skratt och prat, Jean-Pierre berttade historier frn sin studietid i Paris och familjen berttade vad som hnt medan han var borta. Marie kunde knappt hlla gonen ifrn Jean-Pierre. Han sg strlande vacker ut i skenet frn de mnga stearinljusen, och ofta mtte han hennes blick och log ppet och varmt mot henne. Varje gng rodnade hon djupt och slog blygt ner blicken, samtidigt som hon hrt np sig sjlv i benet fr att hon betedde sig s fnigt.
Till efterrtt blev det trnad, mogen melon lagd i ett glas med lite portvin frn frra ret p. Det var utskt, och efter allt vin s brjade gsterna bli varma i kroppen och rusigt lyckliga. Christine satte p lite musik och och ngra brjade dansa ver grdsplanens grus. Marie hjlpte madame och Christine att duka undan och ngra av mnnen bar bort lngbordet s att fler fick plats att dansa. Smbarnen och hunden hoppade runt bst de kunde, och Marie blev medbjuden av en liten flicka med blonda rttsvansar. De dansade i en ring, hand i hand, runt, runt tills de blev alldeles yra och Marie hll p att kikna av skratt. Tillslut var hon trtt i hela kroppen, av skratt och dans, och sjnk ner p en grspltt intill huset.
Jean-Pierre stod p andra sidan grdsplanen och Marie skymtade honom d och d mellan de dansande paren. Han sg rakt p henne och log oblygt. Fr frsta gngen p hela kvllen vgade Marie besvara hans leende, och d log han n mer och kom gende emot henne.
- Stt dig p min jacka istllet, Marie, s din klnning inte blir frstrd, sa han och erbjd henne sin jacka.
Marie tog emot den, ville inte vara oartig och sga nej trots att hennes klnning redan var frstrd frn vandringen bland vinrankorna, och frde in den under sig, samtidigt som Jean-Pierre slog sig ner i grset bredvid.
- Har du trevligt?
- Oui! Det r jttetrevligt! sa Marie och frskte lta glad, trots att hon mest var nervs shr i Jean-Pierres sllskap.
Jean-Pierre verkade inte mrka ngot, utan de pratade p om alla mjliga saker. Hur det kndes fr Jean-Pierre att vara tillbaka hemmavid. Om hur det var hemma hos Marie i Dijon. Det faktum att de under sitt samtal sg hela tre stjrnfall. Allt och ingenting.
- Du har verkligen blivit en kvinna nu, Marie, sa Jean-Pierre pltsligt och hans rst var lg och mild.
Marie slog ner blicken, skrapade lite med nageln p klnningen. S generad. Visste inte vad hon skulle sga.
Jean-Pierre strckte ut sin hand mot henne. En av hennes bruna hrlockar hade lyckats komma loss frn den vackra hruppsttning Christine hade hjlpt henne med, och nu frde Jean-Pierre den bakom rat p henne s att hennes rosiga kind blottades. Han frde pekfingret ver den lena huden, bara kort och ltt, men mt. Sedan lt han sin hand vila i knet igen. Han sg p henne, och hon vgade knappt blinka. Frsiktigt hjde hon blicken och sg p honom, in i hans grna gon.
Pltsligt reste Jean-Pierre sig upp och strckte ut sin hand mot henne.
- Kom.
Hon sg p honom, tvekade inte en sekund. Hon tog hans hand och lt sig dras upp, och sedan gick de med raska steg bort frn festen och ljusen och musiken. In i natten.
Syrsor surrade i buskarna omkring dem. De gick inte raskt lngre, utan hade saktat ner och vandrade nu stilla, hand i hand. De gick i tystnad, mellan vinrankorna, ut ver grsflten. Ett vldigt trd vxte mitt ute p ett annars tomt grsflt. Dit gick de. Lade sig ner i grset, vid trdets rot, och sg upp p den vldiga trdkronan och den sammetssvarta natthimlen dr ovanfr. Jean-Pierre kramade hennes hand och en ljum vind flktade genom hret. Luften doftade av jasminblommor och mnen spred ett mjlkvitt sken ver deras kroppar.
Tystnaden fick Maries tankar att lngsamt vakna till liv. Jean-Pierre. En efter en kom tankarna. Hans hand. Hans fingertopp. Hennes tunga. Tankarna blev fler och fler, avlste varandra snart i en takt som var omjlig att flja. lskog? Hon hade aldrig... Inte ens en kyss. Om man inte rknar den gngen d Luc var fjorton och frskte vinna Maries krlek. Men det var inte en kyss. En kyss skulle vara...
Jean-Pierre hade lagt sig p sidan med huvudet stdd mot handen, och betraktade Marie dr hon lg och var s ljuvlig. Han kunde inte motst hennes spda lppar, utan lutade sig ver henne och omfamnade hennes mun med sin egen.
Mjukt. Pirrande. Underbart. Den perfekta kyssen. Och hon hade inte ens varit beredd. Hennes hjrta bultade vildsint i hennes brst. Snabba, korta andetag. Sedan lugnade hon ner sig, hmtade luft igen och lt syret vcka henne frn sitt transliknande tillstnd.
S nra. Jean-Pierres ansikte var centimeter ifrn hennes eget, och hon kunde knna hans varma andedrkt mot sin kind. Deras blickar naglade sig fast vid varandra, och de pbrjade det sjlvklara, det oundvikliga det mest trdda. De kysstes, och den frsta pirrande oskerheten byttes ut mot en nervkittlande passion som omslt dem helt.
Hennes hnder i hans hr, hans fingrar mot hennes hud. Han smekte hennes hals och nyckelben. Kysste hennes rsnibb och knde samtidigt hur hon pressade sin kropp hrt mot hans. Hennes brst sg ut att darra till en aning av kylan, d han frde ner hennes axelband s att ena brstet blottades. Huden knt ihop sig och blev knottrig och blek, men hans hand var snart dr och vrmde den. Marie suckade sknt d Jean-Pierre kramade och smekte hennes brst. Han tog den styva brstvrtan i sin mun, kysste den som vore det hennes mun, och frde ner det andra axelbandet s att bda brsten blev fria.
Hon blev pltsligt ivrig, men ville att deras lskog skulle vara s lnge som mjligt och frskte drfr lgga band p sig sjlv. Jean-Pierres skjorta kte nd av i all hast, med en och annan knapp frlorad, och hon tryckte sina nakna brst mot hans bringa. Hud mot hud nu, och knslan var underbar. Grset var snart fuktig av den kommande daggen, men hud mot hud kunde ingenting stoppa dem.
En omfamning. Jean-Pierre ovanp, med sin tyngd p Maries spda kropp. Hon kunde knna hans styva lem mot sitt skte, och ville ha den p alla stt mjliga. Mellan sina hnder, i sin mun, inne i sin mus. Jean-Pierre kysste hennes halsgrop och drog ner klnningen lite till s att han kom t att kyssa hennes navel. Marie stnade svagt och knde hur hela underlivet drog ihop sig d Jean-Pierre kom nrmare och nrmare det heliga. Han drog ner klnningen nnu mer och Marie lirkade sina ben ur tyget. Pltsligt naken. Blottad infr hans smekande blick.
Hon satte sig upp och kysste Jean-Pierres mage. Hon knppte upp hans byxor och sg hur hans muskler spelade d han krngde av sig dem. Hans kuk stod som ett spett rakt ut, pekade uppnosigt och inbjudande mot henne. Hon hade trott att hon skulle tycka en mans knsorgan var ckligt, men Jean-Pierre hade en underbar kuk, med ett stort saftigt ollon och s lite knshr att skaftet tycktes vara aningen strre n vad det var.
Marie lade oskert sin hand p skaftet. Smekte lite lngs den mjuka huden med ppen hand. Slt sedan handen och knde Jean-Pierres pulserande kthet strmma in genom hennes fingertoppar. Hon runkade ngra tag och sg frnjt upp p Jean-Pierre d han stnade till. S slt hon handen kring pungen, tog psen i sin handflata och smekte ltt med fingrarna ver kulorna dr innanfr. Hon strckte ut tungan p prov och smakade p toppen av hans ollon. Fick en droppe frsats p tungan, sg p droppen och lt smaken sprida sig i munnen. Sedan log hon. S gott.
Jean-Pierre lade sig ner ver Marie igen. Omfamnade henne med hela sin kropp och tyngde ner henne i det nu daggvta grset. Hon lindade sina armar kring hans starka nacke och slt gonen d hans mun brjade vandra nerfr hennes kropp. Han smekte hennes kropp med tungan tills han ndde naveln. D verste han hennes mage och ljumskar med kyssar och nosade girigt i Maries knshr. Det doftade s underbart. Stt, syrligt kn. Jean-Pierre nosade ver hennes blygdlppar och frustade upphetsat nr han fick lite av Maries knssafter p nstippen. Han slickade och kysste mjukt ver hennes yttre och sedan inre lppar, lt nsan rotare kring klitoris och uppmuntrades av Maries vlkomnande stn. Han slickade i sig allt som hittills runnit ur henne och krp sedan upp till hennes vackra ansikte igen.
En svag, pyrande knsla av rdsla och oro, men den kvvdes snart av krlek och njutning. Jean-Pierres kuk var visserligen relativt stor, i alla fall s var det den strsta Marie ngonsin hade sett eller ens kunde tnka sig, men han lyckades pressa sig in i hennes varma skte. Hon var trng, orrd dr av andra mn. Jean-Pierres ollon trngde lngre och lngre in i henne, och hon ppnade sig helt. Nr han var s lngt in han kunde komma stannade han upp en sekund och kysste Maries sklvande lppar.
Marie bet honom ofrivilligt i lppen, d hon i sin iver att knna hans kropp ver allt frskte kyssa hela hans ansikte. Jean-Pierre log och brjade sedan dra sig ur henne igen. In, ut, i maklig takt och Maries skte plaskade sknt vid varje stt. Och fr varje stt sklvde hennes runda brst till. Jean-Pierre blev som hypnotiserad av dem, brsten liksom dansade infr hans gon. Han kysste Maries nacke och kind, sttte in och ut, roterade med hfterna, fick Marie att gunga i takt med honom. Snart var de hoptrasslade i en enda hg av ben och armar, brst och rumpor. Deras kroppar rrde sig som en enda, vilt och passionerat, som en vildhst som galopperar ver ngarna. Upphetsningen stegrade i takt med att himlen brjade blekna och det dagades.
Marie kom frst. Hon hade aldrig kommit frut, men visste att det var shr det mste knnas. Shr mste det knnas nr man nr himmelska hjder. Hennes kropp sklvde och darrade och skakade. Frn hennes mun kom frmmande gurgel och stn, alla krleksord hon hade i sitt sinne. En lng rad explosioner i hennes underliv, som hll Jean-Pierres lem fast inom henne utan mjlighet att ngonsin komma loss.
Sedan kom Jean-Pierre. Han vrlade inte djuriskt och rtt, som hon hrt bnderna frn granngrdar gra. Nej, han stnade njutningsfullt i hennes ra. Begravde sitt ansikte vid hennes nacke och sttte snabbare och ivrigare n frut. Hela hans kropp krampade och Marie kunde knna hur hans kuk pumpade strle efter strle upp i hennes heta mus.
Trolska dimsljar spred sig lngsamt ver ngen de lg p. Fglar strckte lojt p sig i trdet ovanfr deras huvuden. Solen steg ver himlavalvet och spred ljus ver vrlden. De lg kvar i varandras armar, timme efter timme, och sg hur vrlden vaknade till liv. Sedan hjlptes de t att kl p varandra, under varma leenden och lyckliga skratt. Hand i hand gick de hemt, nyfrlskade och fr alltid tillfredsstllda.
Madame Bouchard behandlade Marie som sin egen dotter, och hade tagit god hand om henne redan frn brjan. Marie hade ftt ett eget rum i den stora huvudbyggnaden, men sedan hade Christine och hennes make ftt barn och d fick Marie flytta ut till presshuset. P frsta vningen stod de stora pressarna och under skrdetiden stod de och pressade dygnet runt. P vningen ovanfr bodde Marie - hon hade hela vningen fr sig sjlv och p ljumma sensommarkvllar somnade hon ofta till det svande surret och mumlet frn pressarna.
Nu var det slutet av augusti, semestermnaden i Frankrike, och redan nu brjade de flesta av grdens druvor mogna. Snart skulle det vara dags fr skrdning. D strmmade folk till frn nr och fjrran fr att hjlpa till. De tjnade en rejl slant p sitt arbete, samtidigt som det var en slags semester fr de flesta. Visst var det ett tungt jobb, men det var vldigt roligt. Den gemenskapen man knde d de traskade upp och ner mellan vinrankorna, sjng och skrattade, kunde inte beskrivas med ord.
Men den hr tiden innebar inte bara skrd, utan ven att Jean-Pierre skulle komma hem - dels fr semester, dels fr att hjlpa till p vingrden. Familjen Bouchard vntade sig att han skulle komma runt den 23:e augusti, men pojken verraskade dem och kom redan den 16:e. Det var Marie som fick syn p honom. Frst knde hon inte igen den gnglige man som kom gende lngs grusvgen som ledde upp mot grden, men sedan log han och de smilgroparna gick inte att ta miste p. Marie vinkade glatt till honom och efter att ha ropat till sig madame Bouchard skyndade hon sig att ta hans bda vskor.
- Maman! ropade Jean-Pierre glatt nr han fick syn p sin mor, och madame gav ifrn sig ett gldjetjut.
Hon kysste honom tre gnger p var kind och han fick till och med en kyss p munnen! Jean-Pierre skrattade t sin mors lycka och lade armen om hennes axlar d de gick mot huset fr att hlsa p resten av familjen. Alla turades om att krama honom och kyssa hans kinder, men Marie, som ju inte riktigt tillhrde familjen, njde sig med att ge honom en vnskaplig kram.
- Vlkommen hem, Jean-Pierre, sa Marie och log mot den nu nstan fullvuxne man hon hade framfr sig.
Han hade verkligen frndrats dramatiskt sen sist. Han var bara tjugo r, men nd huvudet lngre n de vriga familjemedlemmarna. Maria knde honom som en frknig, uppnosig pojke med fr lnga armar och fr stora ftter. Mannen som stod framfr henne, med solbrnd hy, muskulsa armar och en tjock, gyllene kalufs, var en frmling. Och inte bara det, han fick hennes hjrta att sl ett par slag extra.
P kvllen hlls en stor fest i Jean-Pierres och skrdetidens ra. Familjer frn granngrdarna kom och tnjt den hrliga maten tillsammans med Marie och familjen Bouchard. Ett lngbord hade dukats upp p grdsplanen, eftersom augustivrmen hll i sig dagen lng. Marie gick den korta biten frn sitt rum ovanp presshuset till grden. Hon var tvungen att g mellan vinrankorna, eftersom dr inte fanns ngon riktig vg, och hennes vackra kjolfll slpade olyckligt i marken. Hon beklagade sig hgljutt ver sin flckiga klnning, men glmde det snart d hon fick syn p lngbordet. Ostbrickor med rejla bitar grnmgelost, brieost och hrdost hade dukats fram, tillsammans med huvudrtten. Rader och ter rader av flaskor med rdvin stod utspridda p bordet, som formligen dignade under alla lckerheter som bjds.
Maten tnjts under skratt och prat, Jean-Pierre berttade historier frn sin studietid i Paris och familjen berttade vad som hnt medan han var borta. Marie kunde knappt hlla gonen ifrn Jean-Pierre. Han sg strlande vacker ut i skenet frn de mnga stearinljusen, och ofta mtte han hennes blick och log ppet och varmt mot henne. Varje gng rodnade hon djupt och slog blygt ner blicken, samtidigt som hon hrt np sig sjlv i benet fr att hon betedde sig s fnigt.
Till efterrtt blev det trnad, mogen melon lagd i ett glas med lite portvin frn frra ret p. Det var utskt, och efter allt vin s brjade gsterna bli varma i kroppen och rusigt lyckliga. Christine satte p lite musik och och ngra brjade dansa ver grdsplanens grus. Marie hjlpte madame och Christine att duka undan och ngra av mnnen bar bort lngbordet s att fler fick plats att dansa. Smbarnen och hunden hoppade runt bst de kunde, och Marie blev medbjuden av en liten flicka med blonda rttsvansar. De dansade i en ring, hand i hand, runt, runt tills de blev alldeles yra och Marie hll p att kikna av skratt. Tillslut var hon trtt i hela kroppen, av skratt och dans, och sjnk ner p en grspltt intill huset.
Jean-Pierre stod p andra sidan grdsplanen och Marie skymtade honom d och d mellan de dansande paren. Han sg rakt p henne och log oblygt. Fr frsta gngen p hela kvllen vgade Marie besvara hans leende, och d log han n mer och kom gende emot henne.
- Stt dig p min jacka istllet, Marie, s din klnning inte blir frstrd, sa han och erbjd henne sin jacka.
Marie tog emot den, ville inte vara oartig och sga nej trots att hennes klnning redan var frstrd frn vandringen bland vinrankorna, och frde in den under sig, samtidigt som Jean-Pierre slog sig ner i grset bredvid.
- Har du trevligt?
- Oui! Det r jttetrevligt! sa Marie och frskte lta glad, trots att hon mest var nervs shr i Jean-Pierres sllskap.
Jean-Pierre verkade inte mrka ngot, utan de pratade p om alla mjliga saker. Hur det kndes fr Jean-Pierre att vara tillbaka hemmavid. Om hur det var hemma hos Marie i Dijon. Det faktum att de under sitt samtal sg hela tre stjrnfall. Allt och ingenting.
- Du har verkligen blivit en kvinna nu, Marie, sa Jean-Pierre pltsligt och hans rst var lg och mild.
Marie slog ner blicken, skrapade lite med nageln p klnningen. S generad. Visste inte vad hon skulle sga.
Jean-Pierre strckte ut sin hand mot henne. En av hennes bruna hrlockar hade lyckats komma loss frn den vackra hruppsttning Christine hade hjlpt henne med, och nu frde Jean-Pierre den bakom rat p henne s att hennes rosiga kind blottades. Han frde pekfingret ver den lena huden, bara kort och ltt, men mt. Sedan lt han sin hand vila i knet igen. Han sg p henne, och hon vgade knappt blinka. Frsiktigt hjde hon blicken och sg p honom, in i hans grna gon.
Pltsligt reste Jean-Pierre sig upp och strckte ut sin hand mot henne.
- Kom.
Hon sg p honom, tvekade inte en sekund. Hon tog hans hand och lt sig dras upp, och sedan gick de med raska steg bort frn festen och ljusen och musiken. In i natten.
Syrsor surrade i buskarna omkring dem. De gick inte raskt lngre, utan hade saktat ner och vandrade nu stilla, hand i hand. De gick i tystnad, mellan vinrankorna, ut ver grsflten. Ett vldigt trd vxte mitt ute p ett annars tomt grsflt. Dit gick de. Lade sig ner i grset, vid trdets rot, och sg upp p den vldiga trdkronan och den sammetssvarta natthimlen dr ovanfr. Jean-Pierre kramade hennes hand och en ljum vind flktade genom hret. Luften doftade av jasminblommor och mnen spred ett mjlkvitt sken ver deras kroppar.
Tystnaden fick Maries tankar att lngsamt vakna till liv. Jean-Pierre. En efter en kom tankarna. Hans hand. Hans fingertopp. Hennes tunga. Tankarna blev fler och fler, avlste varandra snart i en takt som var omjlig att flja. lskog? Hon hade aldrig... Inte ens en kyss. Om man inte rknar den gngen d Luc var fjorton och frskte vinna Maries krlek. Men det var inte en kyss. En kyss skulle vara...
Jean-Pierre hade lagt sig p sidan med huvudet stdd mot handen, och betraktade Marie dr hon lg och var s ljuvlig. Han kunde inte motst hennes spda lppar, utan lutade sig ver henne och omfamnade hennes mun med sin egen.
Mjukt. Pirrande. Underbart. Den perfekta kyssen. Och hon hade inte ens varit beredd. Hennes hjrta bultade vildsint i hennes brst. Snabba, korta andetag. Sedan lugnade hon ner sig, hmtade luft igen och lt syret vcka henne frn sitt transliknande tillstnd.
S nra. Jean-Pierres ansikte var centimeter ifrn hennes eget, och hon kunde knna hans varma andedrkt mot sin kind. Deras blickar naglade sig fast vid varandra, och de pbrjade det sjlvklara, det oundvikliga det mest trdda. De kysstes, och den frsta pirrande oskerheten byttes ut mot en nervkittlande passion som omslt dem helt.
Hennes hnder i hans hr, hans fingrar mot hennes hud. Han smekte hennes hals och nyckelben. Kysste hennes rsnibb och knde samtidigt hur hon pressade sin kropp hrt mot hans. Hennes brst sg ut att darra till en aning av kylan, d han frde ner hennes axelband s att ena brstet blottades. Huden knt ihop sig och blev knottrig och blek, men hans hand var snart dr och vrmde den. Marie suckade sknt d Jean-Pierre kramade och smekte hennes brst. Han tog den styva brstvrtan i sin mun, kysste den som vore det hennes mun, och frde ner det andra axelbandet s att bda brsten blev fria.
Hon blev pltsligt ivrig, men ville att deras lskog skulle vara s lnge som mjligt och frskte drfr lgga band p sig sjlv. Jean-Pierres skjorta kte nd av i all hast, med en och annan knapp frlorad, och hon tryckte sina nakna brst mot hans bringa. Hud mot hud nu, och knslan var underbar. Grset var snart fuktig av den kommande daggen, men hud mot hud kunde ingenting stoppa dem.
En omfamning. Jean-Pierre ovanp, med sin tyngd p Maries spda kropp. Hon kunde knna hans styva lem mot sitt skte, och ville ha den p alla stt mjliga. Mellan sina hnder, i sin mun, inne i sin mus. Jean-Pierre kysste hennes halsgrop och drog ner klnningen lite till s att han kom t att kyssa hennes navel. Marie stnade svagt och knde hur hela underlivet drog ihop sig d Jean-Pierre kom nrmare och nrmare det heliga. Han drog ner klnningen nnu mer och Marie lirkade sina ben ur tyget. Pltsligt naken. Blottad infr hans smekande blick.
Hon satte sig upp och kysste Jean-Pierres mage. Hon knppte upp hans byxor och sg hur hans muskler spelade d han krngde av sig dem. Hans kuk stod som ett spett rakt ut, pekade uppnosigt och inbjudande mot henne. Hon hade trott att hon skulle tycka en mans knsorgan var ckligt, men Jean-Pierre hade en underbar kuk, med ett stort saftigt ollon och s lite knshr att skaftet tycktes vara aningen strre n vad det var.
Marie lade oskert sin hand p skaftet. Smekte lite lngs den mjuka huden med ppen hand. Slt sedan handen och knde Jean-Pierres pulserande kthet strmma in genom hennes fingertoppar. Hon runkade ngra tag och sg frnjt upp p Jean-Pierre d han stnade till. S slt hon handen kring pungen, tog psen i sin handflata och smekte ltt med fingrarna ver kulorna dr innanfr. Hon strckte ut tungan p prov och smakade p toppen av hans ollon. Fick en droppe frsats p tungan, sg p droppen och lt smaken sprida sig i munnen. Sedan log hon. S gott.
Jean-Pierre lade sig ner ver Marie igen. Omfamnade henne med hela sin kropp och tyngde ner henne i det nu daggvta grset. Hon lindade sina armar kring hans starka nacke och slt gonen d hans mun brjade vandra nerfr hennes kropp. Han smekte hennes kropp med tungan tills han ndde naveln. D verste han hennes mage och ljumskar med kyssar och nosade girigt i Maries knshr. Det doftade s underbart. Stt, syrligt kn. Jean-Pierre nosade ver hennes blygdlppar och frustade upphetsat nr han fick lite av Maries knssafter p nstippen. Han slickade och kysste mjukt ver hennes yttre och sedan inre lppar, lt nsan rotare kring klitoris och uppmuntrades av Maries vlkomnande stn. Han slickade i sig allt som hittills runnit ur henne och krp sedan upp till hennes vackra ansikte igen.
En svag, pyrande knsla av rdsla och oro, men den kvvdes snart av krlek och njutning. Jean-Pierres kuk var visserligen relativt stor, i alla fall s var det den strsta Marie ngonsin hade sett eller ens kunde tnka sig, men han lyckades pressa sig in i hennes varma skte. Hon var trng, orrd dr av andra mn. Jean-Pierres ollon trngde lngre och lngre in i henne, och hon ppnade sig helt. Nr han var s lngt in han kunde komma stannade han upp en sekund och kysste Maries sklvande lppar.
Marie bet honom ofrivilligt i lppen, d hon i sin iver att knna hans kropp ver allt frskte kyssa hela hans ansikte. Jean-Pierre log och brjade sedan dra sig ur henne igen. In, ut, i maklig takt och Maries skte plaskade sknt vid varje stt. Och fr varje stt sklvde hennes runda brst till. Jean-Pierre blev som hypnotiserad av dem, brsten liksom dansade infr hans gon. Han kysste Maries nacke och kind, sttte in och ut, roterade med hfterna, fick Marie att gunga i takt med honom. Snart var de hoptrasslade i en enda hg av ben och armar, brst och rumpor. Deras kroppar rrde sig som en enda, vilt och passionerat, som en vildhst som galopperar ver ngarna. Upphetsningen stegrade i takt med att himlen brjade blekna och det dagades.
Marie kom frst. Hon hade aldrig kommit frut, men visste att det var shr det mste knnas. Shr mste det knnas nr man nr himmelska hjder. Hennes kropp sklvde och darrade och skakade. Frn hennes mun kom frmmande gurgel och stn, alla krleksord hon hade i sitt sinne. En lng rad explosioner i hennes underliv, som hll Jean-Pierres lem fast inom henne utan mjlighet att ngonsin komma loss.
Sedan kom Jean-Pierre. Han vrlade inte djuriskt och rtt, som hon hrt bnderna frn granngrdar gra. Nej, han stnade njutningsfullt i hennes ra. Begravde sitt ansikte vid hennes nacke och sttte snabbare och ivrigare n frut. Hela hans kropp krampade och Marie kunde knna hur hans kuk pumpade strle efter strle upp i hennes heta mus.
Trolska dimsljar spred sig lngsamt ver ngen de lg p. Fglar strckte lojt p sig i trdet ovanfr deras huvuden. Solen steg ver himlavalvet och spred ljus ver vrlden. De lg kvar i varandras armar, timme efter timme, och sg hur vrlden vaknade till liv. Sedan hjlptes de t att kl p varandra, under varma leenden och lyckliga skratt. Hand i hand gick de hemt, nyfrlskade och fr alltid tillfredsstllda.