Virgina - En erotisk fantasyberättelse
VARNING – DENNA FÖLJETÅNG KAN PÅ SINA STÄLLEN BLI VÅLDSAM OCH EJ BARNVÄNLIG… FAST SÅKLART, HUR BARNVÄNLIG ÄR HELA DENNA SIDA ÖVER HUVUDTAGET?
Klitoria, Vaginias huvudstad på toppen av Venusberget, var inte lika vacker och grönskande som förr.
I och med att Lord Pullarion blivit självutnämnd konung över landet var staden mörk och kuslig.
Här fanns minnen. Många minnen från händelsen som senare kom att kallas Förändringen.
Drottning Siliconia hade härskat sedan hennes makes bortgång. Hennes dotter Virgina var hennes ögonsten, och det med rätta.
Dottern var helt igenom god, såg alltid det bästa i folk och var självklart mycket vacker. Hennes stora, mandelformade och knallblåa ögon… hennes långa, slingriga, blonda hår… hennes smala kropp med de fina kurvorna…
Men så hände det. Pullarion anföll staden med sina tjänare, och drottningen gjorde häftigt motstånd.
Hon dödade Pullarions son, Kondomion, och detta gjorde Pullarion rosenrasande.
”DETTA SKALL JAG HÄMNAS FÖR!” Skrek Pullarion. ”DIN DOTTER! HENNE SKA JAG HA!”
Drottningen dödades framför Virginas ögon, och sedan blev allt svart.
-NUTID-
”Det är dags, Virgina.”
Facklorna på väggarna i fängelsehålan tändes, och Virgina öppnade ögonen. Hon låg fastkedjad på en hård träsäng, naken.
Konung Pullarion stegade fram i sin taggiga, svarta rustning. Hans röda hår, som hade samma färg som hans ögon, påminde skrämmande mycket om blod.
Han stannade vid Virgina och såg ogenerat på hennes kropp. Virgina var för hårt fastspänd för att täcka för fittan med benen, så hon kunde inget höra.
”Äckel”, sa hon. ”Svin!”
Han log. ”Dina bröst är stora och din mutta är trång. Det är bra.”
”Du rör mig inte!”
”Vad ska du göra åt det?”
Virgina kom inte på något att säga.
”Jag skall hämnas för det din mor gjorde, Virgina… det måste du förstå.”
”När du är klar med… det här… låter du mig gå då?”
Pullarion skrattade högt så att det ekade i fängelsehålan. ”Klar? Tror du att du slipper undan med detta så lätt? Åhnej. Jag kommer aldrig att bli klar. Varje dag kommer jag att pröva nya saker.”
Virgina skakade bara på huvudet.
Pullarion stegade fram emot henne och började klämma på hennes bröst. Han var hårdhänt och grov, och Virgina gillade det inte. Hon slöt ögonen och försökte andas lugnt.
Han daskade henne på brösten så att de guppade lite. ”Håhå, jaja”, sa han flinande. Han böjde sig ner mot hennes slida och undersökte den på nära håll.
”Idag blir det vanligt knull”, sa han. ”Inget mer eller mindre. Imorgon, dock… åååh ja, imorgon…”
Han vägrade säga något mer, och Virgina var alldeles för illa till mods för att fråga ut honom. Hon ville bara att det skulle vara över.
Han började ta av sig rustningen. Hans kropp hade varit snygg om det nu inte var för de många, motbjudande ärren överallt.
Han tog till sist av sig hjälmen och började runka framför henne. Hon såg några sekunder på hur hans ådriga förhud drogs fram och tillbaka över ollonet och slöt sedan äcklat ögonen och vände bort huvudet.
Han skrockade illsint och gick närmare. Han runkade mot hennes ansikte några centimeter ifrån.
”Sluta”, fick hon fram.
”Gillar du det inte… prinsessan?” Frågade Pullarion och drog sina stora pungkulor fram och tillbaka över hennes ansikte.
”Nej”, sa Virgina kyligt och bet honom i ena pungkulan.
”AJ! SLYNA!”
Han slog henne i ansiktet och tog sedan tag om hennes ben och förde oförsiktigt in sin kuk i hennes slida.
Virgina ryckte till. Kuken fick knappt plats, och det gjorde ont. ”Sluta… det gör ont…”, viskade hon.
”Åh, ers höghet”, sa han muntert. ”Kvinnoskrik av smärta gör mig faktiskt bara kåtare… skrik du. Skrik, ingen kommer att kunna hjälpa dig. Ingen kommer till din hjälp. Den enda som kommer är jag!”
Så började han knulla henne. Hårda, obekväma stötar som fick Virginas bröst att guppa.
Hon visste inte vad hon skulle göra. Hon vägrade visa Pullarion att det gjorde ont, han fick heller inte tro att hon njöt.
Hon försökte bara att se äcklad ut och vart tvungen att bita sig i tungan för att inte skrika av smärta. Det gjorde så ont, han kom så långt in!
Det blev inte bättre av att han körde snabbare och snabbare. Virgina lyssnade ett tag till ljudet. DUNK, DUNK, DUNK, DUNK! Det ekade i fängelsehålorna, och hennes kedjor smattrade mot stenväggarna, brösten guppade, den enorma, äckliga, motbjudande, obekväma kuken pepprade hennes vagina. Snart pumpade och ryckte den, och hon kunde känna hans sperma spruta omänskligt länge. Snart rann den ur hennes kön och nedför låren.
Han frustade och slutade snart.
Det är över, tänkte Virgina.
”Ah”, pustade Pullarion. ”Sådärja.”
Han tog på sig rustningen och sa ondskefullt: ”Samma tid imorgon, Virgina.”
Virgina slöt ögonen och kände hur en tår rann nedför hennes kind.
Fler noveller av samma författare
