Anja var en nyfiken flicka
Författare: anacreon Datum: 2007-06-15 21:18:04
E-post: beauty_addiction@yahoo.com
Kategori: Age play
Läst:
43 995 gånger
Betyg: 3.6 (28 röster) 4 medlemmar har denna novell som favorit
Anja var en nyfiken flicka. Jag hade fått kontakt med henne på nätet nästan precis ett år innan vi träffades. När vi började prata online var hon tretton år gammal. Jag hade då aldrig några förhoppningar om att någonsin få träffa henne på riktigt. Jag antog nästan att det egentligen var en kille jag chattade med. Det hade egentligen inte spelat någon roll. Hon var bara ett nick och en fantasi. Vi pratade mycket om sex när vi chattade och mailades. Vi utbytte fantasier med och uppfyllde dem med varandra genom cybersex. Jag drog på rejält och skrev utan att skämmas om vad jag varit med om och vad jag drömde om. Anja var, som sig bör i den åldern, helt oerfaren sexuellt, men hon var som sagt nyfiken. Väldigt nyfiken. Hon fantiserade om ganska avancerade saker och konsumerade mycket porr via nätet. Våra smaker var väldigt lika. Vi mailade till varandra dagligen med få undantag och blev goda vänner. Snart pratade vi inte bara om sex, utan lärde känna varandra i övrigt. Hon beskrev sig som blyg och oattraktiv. Jag fick intrycket av att hon var väldigt intelligent, vilket fick mig att misstänka att det egentligen var en betydligt äldre person jag hade fått kontakt med. Tydligen var hon duktig i skolan, men hade få vänner och kände sig osynlig i det sociala livet på skolan. Osäkerheten på huruvida hon var den hon sa sig vara och att jag inte hade en tanke på att träffas fick mig att ta ut svängarna rejält med sexsnacket.
Men så plötsligt en dag frågade hon om jag ville träffas. Jag blev lite skrämd. Dels för att jag var tolv år äldre än henne och dels för att jag inte visste om hon verkligen var den hon utgav sig för att vara. Hon hade aldrig skickat någon bild och jag hade inte krävt någon heller. Jag skrev till henne att jag gärna ville ses och vi kom överens om att träffas på öppen plats klockan tre på eftermiddagen nästkommande Lördag. Vi talades vid i telefon för första gången kvällen innan vi skulle ses. Hon fick mitt mobilnummer och ringde upp från sin. Jag kände stor lättnad och lycka när jag hörde en ung kvinnoröst i luren, men det korta samtalet blev inte så givande. Hon talade dämpat, nästan viskande, för att inte hennes föräldrar skulle höra, fick jag veta. Jag var ganska stressad och stammade mest i luren och hon var ganska tyst. Hon bad mig om förlåtelse för sin blyghet och sa att hon såg fram emot att få träffa mig. Jag sa naturligtvis att jag också såg fram emot det. Vi kom överens om att vi bara skulle fika ihop och inget annat.
När lördagen kom förberedde jag mig i noga innan med renlighet och klädsel och begav mig i god tid iväg till torget där vi skulle ses. Tack och lov bodde vi i samma storstad. Under den korta färden till platsen bultade hjärtat hårt och mitt huvud fylldes med oro över saker som kunde gå fel. Visst, om allt gick rätt var det mycket möjligt att jag var på väg för att träffa min drömtjej, men jag kände mig som en skurk och snuskgubbe eftersom hon var fjorton och jag tjugosex. Rädslan för att detta var någon slags blåsning skar också i magen. Jag hade ju ingen lust att bli mött av något annat än den tonårstjej jag lärt känna under det senaste året. Ifall jag snart skulle bli filmad och uthängd så bar jag snygga, men anonyma kläder och solglasögon. Svarta byxor och tröja, med mörgrå kostym till. Vi hade kommit överens om att på klassiskt romantiskt manér ha en klyschig röd ros väl synlig i klädseln för att känna igen varandra.
Det var en varm Julieftermiddag och jag stod på torget fem minuter innan avtalad tid och försökte att inte se ängslig ut. Människor myllrade i alla riktningar framför mig där jag stod med ryggen mot en stor staty. Värmen var stark, mitt hjärta bultade så högt att jag hade svårt att höra andra ljud och magen vred sig av och an som om jag hade varit ute på havet under en storm. När allt detta höll på att bli för mycket fastnade min flackande blick på en röd ros mitt i människostimmet. Rosen satt på ärmen av en vit långärmad tröja som hängde över axlarna på en tanig liten gestalt. Tröjans ärmar var knutna i brösthöjd och i den knuten satt blomman. Flickan gick en aning hopkurad med armarna i kors och sökte runt torget med blicken. Förutom linnet som hängde över axlarna hade hon på sig ett svart linne och ett par icke moderiktiga mörkblå jeans som var högt skurna. Hon bar en svart axelremsväska och det bruna håret var uppsatt i en hästsvans. Ner till glasögonen hängde luggen och ett par längre slingor av den hängde ner längs ansiktets sidor. På skakiga ben började jag gå mot henne.
Fem meter kvar. Hon hade inte sett mig och stod med ryggen mot mig. Jag harklade mig och testade rösten. Sorlet från alla människor gjorde att hon inte hörde. Nu var jag framme vid henne.
"Anja?"
Hon vände sig och tittade blygt upp mot mig. Hon var en bra bit kortare än vad jag var.
"Hej Håkan", sa hon blygt och munnen ryckte till i ett hastigt och skyggt leende.
Hon hade tandställning i både över- och under käke. Hennes lilla mun hade smala läppar. Ansiktet var långsmalt, liksom den söta näsan. Ögonen var stora och blå, men gissningsvis gick det de flesta förbi hur vackra de var eftersom hon bar glasögon. Efter någon sekunds fånigt funderande öppnade jag famnen och efter ytterligare någon sekunds tänkande från hennes sida fick jag en liten kram. Det var två underbara sekunder, men eventulla blickar från förbipasserande oroade mig.
"Ska vi gå och fika?" Frågade jag.
Anja nickade med blicken i gatan och vi gick iväg sida vid sida. Jag ville hålla henne i handen, men vågade inte ta chansen att provocera fram någon negativ reaktion från folk på torget.
Anja såg ett kafé på torget.
"Det där kan vi väl ta?"
Uteserveringen var fullsmockad, vilket jag påpekade:
"Det verkar vara lite väl mycket folk."
"Ja, men vi kan väl se om det finns plats inomhus?" Tyckte Anja.
"Hm, det har du rätt i", sa jag.
Vi kom närmre och genom ett fönster såg ett ledigt bord på kaféets övervåning. När vi klivit in sa jag:
"Du kan väl gå upp och ta bordet, så beställer jag. Vad vill du ha?"
"Jag vet inte", sa Anja och ryckte på axlarna. "Té och någon bulle eller någonting."
"Okej."
Jag ställde mig i den korta kön och Anja kilade upp för trappan.
När jag kom upp för trappan med brickan i händerna såg jag Anja sitta vid ett litet bord för två vid fönstret. Jag hade té till henne och kaffe till mig, samt två bitar paj med vaniljsås.
"Blåbär eller hallon?" Frågade jag.
"Spelar ingen roll", svarade hon blygt.
"Jodå", pressade jag. "Vilken vill du helst ha?"
"Hallon."
Jag serverade henne och slog mig ner mittemot. Hon var så liten och söt. Jag såg på medan hon försiktigt provade att smaka på téet, som var för varmt. Sedan såg hon upp på mig och jag såg leende tillbaka.
"Jag är glad att äntligen träffa dig", sa hon och såg blygt ner i bordet ett slag innan hon såg upp på mig igen.
Hon började rodna.
"Detsamma", sa jag. "Jag var väldigt nervös idag. Fram tills nu det vill säga."
"Jag är fortfarande nervös", skrattade hon försiktigt.
Vi talade lågt för att ingen annan skulle höra.
"Du kan vara lugn nu", sa jag och det var tyst en stund innan jag fortsatte. "Du är väldigt söt, precis som jag hoppats."
"Äh, det säger du bara för att vara snäll", sa Anja dystert och såg ner i tékoppen.
"Inte alls, du borde veta att jag gillar unga slanka tjejer."
Jag bestämde mig för att försöka vara ärlig och rak som när vi talat över nätet. Hon såg upp på mig med en vuxen blick och log med ena mungipan. Jag stäckte mig över bordet och smekte över hennes kind med fingrarnas ovansida. När jag drog min hand tillbaka fattade hon den och vi höll varandra i handen på bordets fönstersida. Våra händer doldes en aning bakom en blomma i kruka som stog på bordet. Anja såg ut som om hon ville säga något, men smakade istället på téet igen. Nu verkade det gå att dricka. Jag tog en klunk kaffe som var en aning för varmt.
"Du ser bra ut du med", sa hon.
Jag gjorde en sne grimas som betydde att "det kan du väl ändå inte mena". Själv var jag en lång otränad kille med ett par kilo för mycket, men utan att vara överviktig och ett i min mening väldigt alldagligt utseende.
"Du tror inte på mig heller", sa hon. "Men jag tycker faktiskt det."
Hand i hand återgick vi till pajerna och de varma dryckerna. Jag smekte hennes lilla hand med fingertopparna. Efter en stund sa jag:
"Vilken tur att vi gillar varandra till utseendet"
Jag ångrade mig direkt. Jag ville inte att hon skulle ta det som att jag tyckte hon var tråkig. Ingen av oss sa något i några ögonblick.
"Men inte bara till utseendet", sa jag sedan.
Hon såg på mig igen.
"Det var svårt att prata på riktigt", fortsatte jag.
Anja log och nickade.
"Jag vet", sa hon. "Det blir inte bättre av att jag är blyg. Du är väldigt trevlig."
"Gillade du hallonpajen?"
"Den var jättegod."
Anja kapade en liten bit paj och lyfte den med skeden mot mig, men ångrade sig och höll istället fram den kladdiga biten med handen. Hon log lekfullt och jag smakade. Pajen var väldigt god, men härligare än hallonsmaken var att fatta hennes handled och efter att oroat ha sett mig kring slicka hennes fingrar rena mellan min läppar.
"Jättegott", nickade jag.
Anjas ögon glittrade och hon log ordentligt nu, men ändå var leendet lite försiktigt, som för att dölja tandställningen. Jag tog därefter en bit blåbärspaj i handen och erbjöd Anja. Vi såg oss diskret om och ingen verkade ta notis om oss. Anja åt pajbiten ur min hand och sträckte ut tungan för att slicka i sig bitar som satt kvar på mina fingrar. Sedan såg hon mig självsäkert i ögonen medan hon på ett oanständigt sätt sög de kladdiga fingrarna rena, ett efter ett. Jag log snett mot henne och spelat bannande suckade jag och skakade på huvudet. Anja fnittrade och rodnade. Medan vi åt upp våra pajskivor var och en för sig sa jag:
"Det verkar vara mer handling än ord från din sida."
Hon log och ryckte på axlarna. Jag ville styra in samtalet på sex, men ville inte riskera att förstöra stämningen, trots att jag kände att hon nog ville prata sex också. Jag kom inte på vad jag skulle säga.
Nu var, efter en stunds tystnad, blickar och handhållning pajerna uppätna och kopparna nästan urdruckna.
"Jag har haft väldigt trevligt", sa Anja.
"Jag med", sa jag.
Tyst igen.
"Kan vi ses snart igen?" Hennes röst darrade en aning.
"Självklart. Så snart som möjligt. När?"
"Imorgon?"
"Funkar fint."
Hon log.
"Vad vill du göra imorgon då?" Frågade jag.
Anja bet sig i underläppen och skrapade med skeden i det sista téet på koppens botten.
"Du bor själv, va?" Frågade hon efter ett tag.
"Ja. Ensam i en etta."
"Jag kommer gärna hem till dig, men jag vet inte om jag vågar."
"Jag förstår", sa jag. "Jag lovar att jag inte kommer tvinga dig till något, men jag förstår att du är rädd."
Anja nickade. Jag hade inga avsikter att våldta henne eller något. Att få knulla henne vore fantastiskt, men jag kände att jag helst skulle vilja dra ut på det och ta hennes oskuld när vi träffats en tid. Nu önskade jag att jag kunde överföra någon slags insikt till henne mentalt så hon säkert kunde veta att mina avsikter inte var att skada henne. Det var bra att hon var försiktig i alla fall. Jag sa det till henne:
"Det känns bra att du är en försiktig tjej." Jag fick en idé och fortsatte. "Det kanske låter fånigt, men kan vi inte se efter på typ Teknikmagasinet om de har pepparspray och överfallslarm, så kan du ha det i väskan och ha väskan intill dig hela tiden när du är hemma hos mig. Jag lovar att jag inte är en våldtäktsman, men det kan ju du inte veta."
"Bra idé", tyckte Anja. "Men det låter dyrt och jag har inga pengar."
"Det får du av mig. Sådant borde du ändå alltid ha i väskan."
Vi lämnade kaféet och begav oss till en närbelägen butik som hade de artiklarna vi sökte i sitt sortiment. När vi införskaffat spray och alarm började det bli dags för Anja att röra sig hemåt. Vi gick till en busshållsplats där Anjas linje stannade. I busskuren stod en handfull människor och väntade. Hon trängde sig mellan dem och kollade tabellen. Bussen skulle gå om tre minuter. Jag drog med henne bakom en reklamplats på busskurens sida där man inte kunde se oss inifrån kuren. Vi stod mittemot varandra. Jag smekte hennes kind.
"Du är en fin tjej. Jag gillar dig", sa jag. Sedan lutade jag mig fram och kysste henne försiktigt. Hon putade lätt med sina ovana läppar och hennes händer famlade efter mina. Kyssen bestod medan jag drog henne intill mig och la min ena arm om hennes midja medan den andra smekte hennes hår. Våra trevande tungor möttes samtidigt och lekte försiktigt innan de drogs sig tillbaka. Våra läppar skiljdes och hon tittade förundrat på mig. Det var hennes första kyss. Jag struntade i att se mig om ifall någon sett oss. Anjas buss rullade in vid hållplatsen. Jag släppte taget om henne.
"Vi ses imorgon", sa jag.
Hon nickade lyckligt och gick på bussen. Hon vände sig om och så längtansfullt på mig flera gånger medan hon gick genom bussen och hittade en sittplats. Jag stod leende kvar och såg bussen åka iväg.
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
14 bast ! Kan du inte få ragg på en mogen tjej?I Din egen ålder? *skrattar*
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Vill genast läsa nästa del efter den här underbara början... :)