Ann´s hämnd

Författare: Schakalen Datum: 2004-05-26 19:07:02

Kategori: BDSM

Läst: 17 163 gånger

Betyg: 2.5 (264 röster) 1 medlem har denna novell som favorit




Washington,1990.
Tjugoåriga Ann Seymour gick med snabba steg genom Washington. Bakom trädtopparna skymtade Vita husets tak.
Ann Seymour arbetade som praktikant på företaget Tacdis,som framställde glas och dessutom "gjorde" saker av glas,till exempel vasar,prydnadssaker etc. Hon bodde inte långt ifrån Washingtons centrum och hon bodde fortfarande hemma. Hon hade långt,brunt hår som räckte ner till midjan,en vacker hals och ett par ganska stora bröst som nätt och jämnt kunde hållas på plats med hjälp av en bh.Hon höll på med gymnastik och hade på så vis en otroligt sensuell kropp. Men för närvarande så arbetade hon som sagt var som praktikant på Tacdis. Det enda hon hittills hade fått göra var att sprätta kuvert,vässa pennor och liknande.
Med snabba steg fortsatte hon genom korridoren.Det var sent på kvällen och byggnaden de arbetade i var nedsläckt,förutom ett par svaga lampor som lyste upp och spred ett dunkelt ljus i byggnaden. Först trodde hon att hon var ensam kvar,men när hon just skulle slå in koden för att kunna gå nerför trapporna så kände hon en hand på sin axel.Hon ryckte förskräckt till och vände sig om.
-Åh,var det bara ni,sa hon lättad.Jag trodde jag var ensam kvar i byggnaden.
-Det är bara jag kvar,svarade John Quinn,hennes chef.
Ann hade fått ett dåligt intryck av Quinn när hon först mötte honom. Hans ögon hade varit kalla och ljusblå och de hade studerat henne och hennes kropp mycket noga,hans tunna läppar hade smackat svagt och hans kalla hand hade tagit hennes. Han var runt femtio år,summerade Ann och hade en konstig kropp.Han hade kulmage och resten av kroppen var ganska fyllig,men hans ansikte var smalt och välskuret.Hon blev inte klok på det.
Plötsligt kände sig Ann illa till mods,ty Quinn tog inte bort handen.
-Jag ska väl gå,sa Ann nervöst och slog in koden.
-Varför har du så bråttom?undrade Quinn och nu hade hans hand förts ner någon decimeter,så den var nästan placerad över hennes bröst.
-Snälla,låt mig gå,bad Ann.Hon var rädd för honom.
-Är det inte bäst att du talar om vad du känner för mig,för det har ju funnits där hela tiden,inte sant?
-Vad talar du om?frågade hon förskräckt,trots att hon redan visste vad Quinn syftade på.Han trodde att hon var attraherad av sin chef.
-Du och jag,förstås,svarade han kallt.Är det inte bäst att vi låter våra kroppar bli förenade?
-Snälla,sa Ann och nu började tårar att tränga fram i ögonvrån.
Plötsligt kände hon hur Quinns hand fördes längre ner och placerades ovanför hennes bröst.Trots att hon just nu avskydde Quinn så reagerade hennes bröst.Vårtan styvnade till.
-Vad var det jag sa?frågade Quinn.Du är attraherad av mig,precis som jag är av dig.
-Ditt jävla as,fräste hon.
-Låt nu mig få behandla dig,sa Quinn.
Ann ville inte.Hon hade visserligen ingen pojkvän,men Quinn var den siste hon skulle tänka sig att hoppa i säng med.
-Ta bort handen,sa hon kallt och han hade nu börjat att massera brösten och dessutom fört ner andra handen och lagt den ovanpå hennes kjol, och där under befann sig hennes underliv.
Quinn lydde inte.
*****
Washington,1999.
Först var ljudet knappt hörbart.Sedan blev det starkare och starkare. Till sist blev det som ett högt skrik. Men ännu är det natt. Och Ann drömmer...
Hon går som vanligt igenom den dunkelt nedsläckta korridoren. Hon ska just trycka in koden då Quinn,hennes chef,uppenbarar sig bakom henne och lägger ena handen på sin axel.De börjar att föra en märklig konversation och Quinn hävdar hela tiden att "hon är attraherad av honom".Till sist så börjar han ta på henne och sedan får hon ett hårt slag på kinden som gör att hennes käke knäcks och en obeskrivlig smär ta tränger igenom henne. Därefter känner hon hur något varmt och dunkande tränger in i henne, sedan är allting svart.
Samma morgon.
I nio år hade hon burit på smärtan. Den smärtan som var så stark att den övervann hennes mod. Hon hade flera gånger varit på väg till polisen för att anmäla Quinn för våldtäkt,men hon hade inte vågat. Hon hade direkt slutat att arbeta på Tacdis.Ingen hade fått veta varför.
Den kvällen för snart nio år sedan hade varit den värsta i hennes liv. Hon kunde inte längre få barn. Tack vare Quinn så kunde hon inte ge sin nuvarande pojkvän det han mest av allt ville bli,far. Flera gånger hade Chris,hennes pojkvän föreslagit det,men hon hade varje gång nekat och inte velat prata om det. Fortfarande var Chris omedveten om det faktum att han inte kunde bli pappa.Åtminstone inte med Ann.
I nästan två år hade hon förberett sig inför den händelse som snart skulle utspelas i Washington DC,Amerikas huvudstad. Hon hade planerat noga,inte förbisett en enda detalj. Ann Seymour hade,ifrån att ha varit en öppen och vänlig tjugoåring,blivit en iskall person.
Men när hon var omgiven av människor var hon lika öppen och glad som förut,men när hon blev ensam så kunde hon tänka de allra mest fruktansvärda tankar man kan göra om en människa.
Just nu låg hon i sin säng,med Chris bredvid sig.Hans tunga andetag gjorde att hon kände sig lugn och behärskad. Hon hade vaknat upp kallsvettig för endast några sekunder sedan och de här tankarna hade rusat förbi framför hennes ögon. Hon var inte längre trött,utan klarvaken.Kroppen kändes klibbig av svetten och hon kände hur hon luktade.
Hon förde ner ena handen och kände på blygdläpparna.De var torra. Plötsligt mindes hon att hon inte hade smekt sig själv sedan den kvällen.Hon hade älskat med sin pojkvän,men aldrig onanerat ensam,utan endast under en pågående sexakt.
Försiktigt och ovant började hon att smeka klitoris.Det kändes skönt och med ens blev hennes kropp fylld av en märkbar vällust. Ett finger fördes in,sedan ett till och redan efter en halv minut så var hon igång med ett intensivt onanerande. Hon hade bytat ställning,låg nu med benen brett isär så att hennes ena knä rörde vi Chris' bak.
När hon märkte det så log hon.Chris hade den snyggaste bak hon någonsin hade sett.Under deras sexakter så brukade hon småbita lite lätt i den och till och med slicka över den.
Hon kände hur hennes bröstvårtor plötsligt styvnade till och hon var tvungen att föra upp ett av brösten till sitt ansikte,lyfta ansiktet lite lätt ifrån kudden och suga och bita lite i den styva vårtan.
-Mmm....,kom det lite svagt ifrån henne.
Chris ryckte till.Tydligen hade hennes läte varit tillräckligt högt för att väcka honom. Han vred lite sömnigt på sig och såg på sin vackra flickvän.
-Vad gör du?frågade han.
Nu var Ann så kåt att hon inte visste vad hon gjorde.Hon tog hans ena hand och förde den till sitt högra bröst och började med sin hand på hans att massera bröstet.
-Snacka om att vara kåt,mumlade Chris och log.
Han förflyttade sig ifrån ena halvan av sängen till andra halvan och nu trängdes det vackra paret på ena sänghalvan. Chris böjde ner huvudet och tog vårtan i munnen.Ann stönade till. Medan han sög i hennes vårta så tog hon hans ena hand och förde ner den till hennes sköte där klitoris nu var uppsvullen och stor. Han såg förvånat på henne men hon bara log och fortsatte att onanera.
Plötsligt ryckte Ann till och sedan skrek hon. Det var länge sedan hon hade onanerat sig till orgasm och därför så var det så fruktansvärt skönt.Hon försökte hålla tillbaka ett skrik och höll så när på att lyckas genom att bita sig i tungan,men sedan släppte alltihop och hela världen verkade höra hennes förtvivlade skrik.Tårar rann nerför hennes kinder i kåtruset och hon kände hur Chris' levande händer och tunga tillfredsställde henne som aldrig förr.
Ann var en vig kvinna och Chris lyckades att föra upp hennes högra ben så att hon egentligen var i spagat,fast hon låg på rygg.Därefter gjorde han att par snabba drag över sin stolthet och liggande på sidan lyckades han att tränga in i Ann's innersta.
-Åh Chris,flämtade hon.Du är underbar.
I ett högt tempo fördes kuken in och ut ur Ann's varma och våta fitta. Just som hon började nå extasens värld så drog han sig ur henne. Ann var till synes otroligt kåt.
-Snälla Chris,låt mig komma!stönade hon och satte igång med att smeka klitoris.
-Nej,sa Chris.Nu ska du bli pinad.
-Ååh!stönade Ann när hennes fingrar försvann från hennes sköte.
Ur nattygsbordets översta låda tog han fram en stor,svart vibrator. Han strök lite glidmedel över den och återvände sedan till Ann.
-Nu ska vi se,sa han och log mot henne.Nu höll hon återigen på att smeka sig.
Hennes hand försvann ännu en gång och vibratorn tog hennes plats.Med normal hastighet började den att vibrera inne i henne och hennes händer blev återigen flyttade till klitoris.
-Det här går ju inte,sa Chris.Vi får helt enkelt binda dig.
-Snälla,gör inte det!bad Ann.Jag är så kåt Chris,jag måste få komma!
Med en livrem band han fast först Ann's högra hand och sedan hennes vänstra hand i sänggaveln.
-Tjusigt,sa Chris när han ställde sig framför henne och såg hur hon låg med brett särade ben och en vibrator i fittan.
Ann försökte göra motjuck mot vibratorn,men med ett negativt resultat. Fittsafter rann nu utmed hennes lår och i insidorna av ljumskarna. Oavbrutet stönade hon.
De följande fem minuterna satt Chris helt enkelt och såg på medan hans flickvän försökte komma till orgasm,men det gick inte för henne. Hennes kropp var genomdränkt av svett och hennes mörka hår var genomblött.Det doftade kvinna i rummet.
Nu tyckte dock Chris att hon hade fått utstå tillräckligt med pinande och gav henne en hård kyss på klitoris. Hon skrek till och sedan skrek hon oavbrutet,samtidigt som Chris ändrade från normal till högsta hastighet på vibratorn.
-Du är underbar,sa Chris och kysste sin flickvän på läpparna då orgasmen hade tagit slut och Ann låg andfådd kvar i sängen,fortfarnade uppbunden.
*****
En vecka senare,när Chris ännu var och arbetade,klädde sig Ann i svarta kläder. Det var sent på kvällen,klockan var lite över elva.Den här kvällen var det exakt nio år sedan Quinn hade våldtagit henne. Nu skulle hon ha sin hämnd.
Den pistol hon hade beställt inne på "Dom's weapons" var nu tillverkad och låg på köksbordet framför henne.Hon hade träningskjutit den och kunde nu skjuta med osviklig precision.
Hon körde bil de två och en halv kilometer det var ifrån det radhus hon och Chris bodde i,till den byggnad där Tacdis fortfarande hade sitt högkvarter.
Hon stannade sin Chrysler med ett lätt tryck på bromspedalen.Lade bilen i friläge och drog upp handbromsen. Sedan gick hon med lugna steg uppför trapporna till byggnaden,medan hon slängde handväskan över axeln. En besökare skulle inte ha kunnat ana att i den svarta handväskan som var hängd över den vackra kvinnans ena axel skulle innehålla en pistol för runt femhundra dollar och dessutom patroner.
Medan hon slog in koden hoppades hon att de inte hade bytt kod till huset.1-4-3-7-9. Nejdå,de hade fortfarande samma kod.Dörren gick ljudlöst upp och hon tog trapporna upp till tredje våningen där hon hade arbetat.
Hon slog in koden,steg in genom dörren och just som hon öppnat dörren stod hon öga mot öga med Quinn.
*****
Nästa eftermiddag kunde man läsa att polisen ännu inte hade några som helst spår efter mördaren,enligt polischef Walter. Albert Quinn,femtionio år hade blivit skjuten ifrån mycket nära håll med två skott i pannan och dött omedelbart. Enligt polischef Walter så lär mördaren inte ha tvekat en sekund,utan kallblodigt utfört sitt mord. Det var fortfarande ett mysterium hur mördaren hade lyckats ta sig in i byggnaden efter stängningsdags då man måste kunna en viss kod. Misstankarna riktas framförallt mot någon av de arbetare som inte längre arbetar på företaget Tacdis.
*****
Ann Seymour blev aldrig dömd för mordet på Albert Quinn. Hon blev inte ens förhörd. Istället grep polisen någon som var helt utanför Tacdis och inte ens visste vad de framställde för några produkter.
Men hon fick sin hämnd,och hon tyckte hon var värd den.
Efterord.
Ingen av de här personerna har existerat eller existerar i verkligheten.Tacdis existerar.Men inte som företag utan som ett program för den svenska Volvohandeln. Den enda anledningen till att jag valde Tacdis som namn till företaget är för att det lät bra.
I övrigt så handlar den här historien mycket om våldtäkt. I dagens samhälle förekommer våldtäkt väldigt ofta.Enligt mig så är våldtäkt något fruktansvärt.Det kan förstöra ett liv.
Kvinnan är värd minst lika mycket som mannen och den kvinna jag beskriver i berättelsen är en av de kvinnor som är rädda för att gå till polisen,eller så klarar de helt enkelt det inte.Det gör för ont att berätta det,helt enkelt. Den här kvinnan,Ann,är en stark kvinna. Enligt mig så skulle världen fungera mycket bättre med en stark kvinna,en kvinna som inte låter sig trampas på. Men det är antagligen mycket lättare sagt än gjort.



Kommentarer

flisanlarson 18 Juni 2007, 17:34

braaa! men de där islutet va inte så intressant men halt klart en 7p


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright