Första gången, På riktigt!

Författare: notforyou Datum: 2006-12-30 21:52:59

Kategori: Första gången

Läst: 17 182 gånger

Betyg: 3 (3 röster) 3 medlemmar har denna novell som favorit



Som vanligt så låg jag där under en okänd kille och stönade.
Allt började när jag och min allra bästa vän, Jessica, skulle på fest hos josefin i våran klass. hennes föräldrar var borta så hon skulle skapa en ordentlig jävla fylle fest med massor av människor.
Jag och Jessica sminkade oss lite, klädde på oss och sedan gick vi till festen. klockan var bara 19:00 och det var fullt av folk som redan deckat i soffan.
Jessica gick med Elin, en bra kompis till oss, ut på dans golvet och började dansa. jag gick till köket för att skaffa mig nått att dricka.
där stod en kille, lång, blond och smal och skrattade på ett speciellt sätt som verkligen var lite sådär undebart. jag hade aldrig sett honom förut, och var lite nyfiken på vem det var.. Men då hade visst nån annan kille, som hade spanat in mig sedan jag jag kom innanför dörren, helt andra planer.

- Tjenare, sa denna något påflugne kille.
- hejhej, sa jag.
- vad heter denna unga dam då? hur gammal är du?
- Kim och jag är 14. du? sa jag
- 14?? Oj, du ser minst ut som 17. sa han utan att svara på min fråga.
men du, ska vi gå upp till ett rum eller? det är ju så stökigt här, sa han tätt inpå.
- Mm, visst, sa jag medan min blick försökte leta upp den dära killen med det speciella leendet.

Jag såg inte killen någonstans, inte förän jag hade hunnit upp med denna pålugna killen, så stod han där nere, med ledsen blick och kollade på mig. Då kändes verkligen fel att jag gick med den påflugne killen, istället för att prata med "leende-killen".

- Ja, nu var vi är då, sa den påflugne.
- jo, sa jag med lite tveka i mig.
- Asså, är du oskuld? sa han.
- nej, sa jag kort och tvärt.
- jasså, hur många har du varit med då?
- Typ 6 styckna tror jag, sa jag.
- Jaha. så då blir jag din sjunde då?, sa han.

Jag kollade på honom, och han missuppfattade va jag menade med min blick och kastade mig ner på sängen som stod i rummet och började slita av mig klädera. Jag gjorde inget motstånd utan bara hjälpte honom av med kläderna och sedan började jag suga av honom.
Jag visste redan från början att det var fel det jag gjorde. den dära "Leende-killens" blick som såg mig följa med någon annan var verkligen som om han var besviken på mig och ville från början prata med mig.
Men än en gång låg jag gär under en okänd kille och stönade.

Efter ca. 45 minuter med den påflugne, så gjorde jag mig iodning igen och gick ner..
Jessica satt och pratade med Johan, en väldigt snäll kille.

- Jasså, Kim. vad har du gjorde nu då? sa jessica lite retsamt.
- ja jätte kul hörredu. men vat du vart Josefin är? sa jag
- hon är väll och knullar med någon antar jag, sa jessica.
- Jaha, sa jag och sedan gick jag.

Jag gick in i köket och där stod josefin, jag var tvungen att prata med henne.

- Hej josefin, sa jag.
- Heej Kim, sa hon och sprack upp i ett leende och kramade om mig.
- Du, asså. jag letar efter en kille, en blond, smal, lång och ett speciellt leende. vet du vem det är?
- Jaa, Christian. men han har gått hem. Han sa något om att han inte orkade vara kvar. vadådå? är du lite kär, Kim?
- Jaha, men har du hans nummer då? jag måste prata med honom, jag tror jag vet varför han var ledsen. sa jag
- Neej, men jag vet vart han bor. sa hon.

sedan fick jag adressen och fick till jessica.

- Du, jag går jämt ut och röker med Josefin, jag kommer snart. sa jag, men det var ju en lögn..
- Jaja. sa jessica.

När jag hade gått i en kvart, kom jag till huset. det lös bara i ett rum, och det antog jag vara hans.
Jag gick och ringde på huset. jag hörde fotsteg närma sig och sedan fick jag en sånn panik och undrarde vad jag egentligen sysslade med. jag kände ju inte killen. Sedan öppnades dörren och där stod en Gubbe, en som såg väldigt trött ut, och jag antog att jag hade väckt honom.

- hej, Jag undrar om Christian är hemma? sa jag.
- hej, jo. han är på sitt rum. kom in, sa Gubben.

jag gick in och tog av mig skorna och jackan. Gubben var inte ett dugg misstänksam om vem jag var eller något. han bara visade mig vägen till christians rum och sedan gick han.
jag stod där med darriga knän och darriga händer.. sedan knackade jag.

- kom in, hörde jag.

Jag öppnade dörren coh han satt med ryggen mot. så jag gick och satte mig på sängen som precis var vid dörren och inte fick ett ord fram.
sedan vände han sig om och fick en chock av att se vem det var som hade gått in i hans rum.

- Hej Christian, sa jag.
- Hej, sa han med en nerdämd röst.
- Jo, det är så här, du undrar säkert varfö....

och där avbröt han mig.

- Jag fattar inte. Jag försökte att ta kontakt med dig, men du brydde dig inte. du kollade så konstigt på mig. vad hade jag gjort liksom. sedan så kom den dära killen och du verkade mer intresserad av honom. så då var det ju bara att ge upp. det kändes verkligen som om du vore den rätte, även om jag precis sett dig.
- Oj, jag trodde precis det samma om dig. att det var precis som du kollade på mig som de mesta killarna. en jävla slampa, typ. och det var inte meningen att kolla konstigt på dig. jag bara var helt inne i att kolla på dig, och speciellt ditt leende. sa jag med ett litet flin.
varför skulle jag annars sitta här tror du? sa jag kort där på.
- jag kollade verkligen inte på dig som om du vore en slampa. och du hade också nått speciellt. och jag började faktist undra om jag såg i syne när du satt på min säng. sa han.

sedan ställde han sig upp och satte sig brevid mig och smekte min kind.

- Du är verkligen på riktigt, sa han.

Sedan kollade jag på honom, han var verkligen speciell, det var nått med honom som jag aldrig sett i en kille förut. Han var en sådan som man ville förlora sin oskuld med, en speciell, en som man verkligen älskade. Även om jag inte var oskuld längre, så var det han som skulle få älska med mig på riktigt för första gången...

Under hela natten låg vi och bara kollade på varandra. Vi hade inte bråttom med sexet, det kan vänta. just nu så var det bara kramandet som var speciellt, att få hålla om en kille man älskade, det kändes som om jag hade känt honom tidigare. kanske kände jag honom i mitt tidigare liv och vi var tillsammans i massa år med barn och barnbarn och sånt. Åldren spelade ingen roll heller, han var 19 år och jag 14, men what ever liksom. Kärlek ska inte ha några Gränser...



Kommentarer

oliver98 7 September 2007, 14:58

eeh ska det inte vara sexnovell den var inte specielt bra

Kluivert 1 Januari 2007, 02:09

Njae.... den räcker inte till riktigt. Främst pga en kass språklig inledning, men det är en bra historia som kan byggas på och bli riktigt bra.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright