Synderskan
Författare: kolumnist Datum: 2021-09-27 09:05:18
Kategori: Heterosex och Första gången
Läst:
13 791 gånger
Betyg: 4.6 (12 röster) 3 medlemmar har denna novell som favorit
Det började redan på morgonen, när synderskan vaknade och kände på fingrarnas doft och pirret mellan benen att hon hade smekt sig själv i sömnen igen. Det hade hänt allt oftare på sistone, särskilt när när hon hade pratat med eller beskådat någon av de unga männen i byn på kvällen. Männen kunde vara så otroligt spännande och imponerande när de brottandes med varandra med bar överkropp, fäktades eller red på frustande hästar med spelande muskler. Synderskan märkte att handen reflexmässigt var på väg ner mellan benen igen vid blotta tanken på de unga männen, men hon hindrade sig och såg till sin lättnad att hon var ensam i rummet. De andra flickorna måste redan vara uppe och Matmor stod säkert redan och domderade i köket.
Synderskan klädde sig hastigt, nattlinnet åkte av och hennes unga toppiga bröst guppade lekfullt när hon böjde sig efter kläderna på den enkla trästolen. De rosa bröstvårtorna styvnade i den kyliga morgonluften, och synderskan huttrade till innan hon drog på sig underbyxor över den mörkblonda busken, knöt livet och slutligen rättade till klänningen. Praktiska pigkläder, varken mer eller mindre än så.
Sorlet hon hört på vägen ner för stentrappan till köket tystnade när hon kom in i rummet. Matmor synade henne från topp till tå.
”Jaså, det passar att vakna nu?”
Synderskan höll mun, hon visste att en bestraffning för försovningen skulle komma men om hon var tyst kanske det inte skulle bli så farligt. Matmor fortsatte:
”Och flickorna säger att du dessutom låter djävulen rida dig på nätterna, stämmer det?!”
Synderskan skakade häftigt på huvudet och rodnade med blossande kinder.
”N..nej matmor.”
Matmor gick fram till henne och ryckte tag i hennes händer.
”Det ska vi nog ta reda på.”
Med ett djupt andetag luktade hon på synderskan fingrar, och nu brände kinderna.
”Jodå! Hon både sover när hon borde arbeta, ljuger och befläckar sig dessutom! Intag position!”
Synderskans kinder brann av förödmjukelse och skam när hon bet sig i läppen, vände sig mot bordet och knöt upp underbyxorna. Hon hasade ner dem över knäna, drog upp kjolen och böjde sig över bordet. Den svala luften fick henne att flämta till när en vindpust från det öppna fönstret svepte över hennes runda skinkor och in mellan benen till det fortfarande våta skötets fuktiga läppar. Synderskan bet sig i läppen och gjorde sig redo.
”Smack!” Första rappet med käppen sved till över skinkorna. ”Smack! smack! smack!” Synderskan vred på stjärten som en mask på kroken men hon var klok nog att stå kvar. Nu hettade inte bara kinderna utan skinkorna också, och deras färg var nästan identisk med ansiktets. ”Smack! smack! smack!” Synderskan darrade i benen, den svidande hettan från skinkorna spred sig och var intensiv.
”Seså, på med kläderna och arbeta igen det du har missat nu!”
Synderskan ställde sig upp, neg försiktigt, ”Ja, matmor”, och drog upp underbyxorna som nu kändes sträva mot stjärten. Ett par av de andra flickorna fnissade något, men efter en sträng blick från matmor tystnade de och arbetet fortsatte.
Vid frukost skulle synderskan bära ut maten till drängarna. Drängarna bodde i ett hus på gården, och de var en handfull unga till medelålders män som var lite ohyfsade och ovårdade, men synderskan tyckte om dem. De var alltid snälla mot henne även om de kunde skämta sådär som den sortens män gjorde. Synderskan fyllde sin bricka och gick över gårdsplanen, och när hon passerade huvudbyggnadens ena flygel kastade hon en blick upp mot ett fönster, där hon visste att en av de unga herrarna på gården hade sitt sovgemak. Några familjer delade gården och just den här unge herrn var några år äldre än hon och mycket stilig, tyckte hon, med sitt mörka hår och sina isande ögon. Turen, eller försynen ville att han just då skulle står och klä sig med ryggen mot henne. Synderskans ögon vidgades och hon fastnade med blicken mitt i ett steg, så att hon nästan tappade ut frukostbrickans varma brödbullar och kannan med varm dryck. Hennes ögon studerade flitigt den unga mannens kropp, utan att hon kunde stoppa det. Hans armar var muskulösa, ja hela överkroppen var definierad och muskulös, med ryggmusklerna spelande när han drog av sig nattklädnaden. Ynglingens skinkor var muskulösa de också, och Synderskan kände hur en våg av lust komma över henne. Hon önskade innerligt att han skulle vända sig om, men hon rodnade och skämdes över den tanken. Hastigt slog hon ner blicken och skyndande vidare innan någon såg henne.
Synderskan var nog fortfarande skakad av synen, för hon glömde sig vid dörren till drängarna och gick rakt in utan att knacka. Dörren svängde upp och hon klev in och blev stående. Framför henne stod två av drängarna, båda i färd med att klä sig de också. Förvånat svängde de mot den öppnade dörren, och synderskans ögon drogs ofrånkomligen till deras hängande lemmar som svängde mellan benen när de vände sig. Synderskans ansikte flammade upp och hon stammade fram en ursäkt: ”För...förlåt mig! Oh, förlåt!”
Drängarna såg på varandra och skrattade, utan att skyla sig. ”Seså, inte är det så farligt? Nog har hon sett en naken karl förr?” sade den ena av dem spelande. Synderskans kinder blossade och hon tittade demonstrativt bort i väntan på att de skulle skyla sig. Men det gjorde de inte. Istället gick en av dem fram till henne och tog en brödbulle från brickan. Synderskan gjorde vad hon kunde för att inte titta på honom men hans lem var bara centimeter från henne nu och i ögonvrån såg hon det krulliga mörka håret runt den och lemmens ljusa konturer. Drängen tog en tugga och fortsatte: ”Inte det? Men så passa på och titta då, när du har två så rediga drängar framför dig! Seså, var inte blyg. Titta du. Men så titta då!” När Synderskan fortfarande vägrade, tog drängen ifrån henne brickan och satte ner den på bordet, och fortsatte retsamt men inte ovänligt: ”Seså, titta dig mätt nu. Vi kan väl säga så här: vi lovar att inte säga något om inte hon gör det? Men kanske att vi ändå vill säga något om hon ska spela så svår...”
Synderskan tillät sig att snegla mot den nakne mannen. Han var inte snygg som ynglingen i fönstret, men inte heller ful. Lite rundare i formerna men bred och muskulös. Och lemmen... Synderskan ryckte till när hon insåg att lemmen växte och reste sig framför hennes ögon. Hon flämtade till, och drängen skrattade. Lemmen växte sig hård och stor framför Synderskan, och hon märkte att även den andre drängen, lite yngre och tanigare, nu kom närmare henne. Hans lem var också smalare än den andres, men den stod och vajade redan. Synderskan rodnade men kunde inte låta bli att titta på männen, och lusten bubblade upp starkt inom henne. Den yngre drängen sa med ljusare röst: ”Men om hon får se på oss... borde då inte vi få se henne? Det tycks mig inte mer än rättvist...” Den äldre drängen skrattade och höll pilimariskt med: ”Jojo, en snabb titt under kjolen ska vi nog få, så ska ingen få veta vad som hände här inne.
Synderskan fick lite panik men såg ingen annan utväg när de båda drängarna stod nära henne nakna. Och det fanns något fritt och lekfullt i den förbjudna och lustfyllda stunden. Med försiktiga rörelser släppte Synderskan ned underbyxan och lyfte kjolen så att männen kunde se hennes lilla buske. Drängarna log och berömde hennes fina mus. Synderskan släppte snabbt ned kjolen och stapplade stammande ut genom dörren och tillbaka till köket där hon rättade till underkläderna. När hon hastigt gick över gårdsplanen med blossande kinder sneglade hon upp mot fönstret, men unge herrn var inte kvar.
Förmiddagen kom med sina sysslor, och Synderskan hade jämnt upp med att göra. Diska, tvätta, bädda sängar, städa och påbörja lunchen. Hon hade inte så mycket emot förmiddagarna, man kunde ofta hitta en egen stund när man städade ett rum eller bar iväg någon tvätt, att få tänka och gnola på en visa. Framåt lunch var Synderskan alltid behagligt trött i kroppen och hungrig. Hon avslutade den sista sysslan, borstade av klänningen och gick mot köket för lunch.
När Synderskan gick över gårdsplanen såg hon hur flera av drängarna tittade på henne och log. Hon rodnade och gick fortare, tills någon ropade efter henne ”Äh, inte behöver hon ha så bråttom! Vi är flera som gärna träffar henne som en del fick imorse!” Drängarna skrattade och när Synderskan sneglade upp såg hon att den unge drängen som hon visat busken för i morse stod mitt ibland de andra unga drängarna och skrattade. Han hade alltså berättat. En av drängarna ställde sig spelfullt i hennes väg. ”Seså, spela inte så blyg nu, man har hört att hon har en grann buske, det vore väl något för pojkarna att få syna efter en sån hård morgon?” Han skrattade och hindrade henne när hon försökte gå förbi. Hans starka händer höll henne fast och hans styrka var både lite hotfull och spännande. Plötsligt släppte han taget, och Synderskan föll nästan omkull, och tittade häpet upp. Det var drängarnas förman som stod mitt ibland dem.
”Vafalls? Varför arbetar ni inte, pojkar? Vad skrattas det om och varför håller du i snärtan sådär?”
Den unge drängen försökte snabbt finna sig: ”Det var pigan som begynte, förman! Hon har gått här och lurat och i morse visade hon under kjolen för flera av pojkarna!”
Förmannens blick gick tillbaka till Synderskan. ”Är det sant som han säger, att hon gått och visat busken för pojkarna?!”
Vad skulle Synderskan göra? Ljuga så att drängarna skulle veta att hon ljugit och de skulle se ned på henne, eller berätta som det var så att alla skulle veta vad hon gjort? Modet svek och med blicken i marken nickade Synderskan försiktigt.
En minut senare hade förmannen greppat tag i henne, och hon låg över hans knä med kjolen över ryggen och underbyxorna vid anklarna. Synderskans runda fasta stjärt stod rakt i vädret, och hon kände den svala luften mot skinkorna och blygdläpparna vid varje litet vinddrag. Alla drängarna tittade på henne och nu kunde de la se hennes bakdel och buske som glittrade i solljuset. Synderskan skämdes och blundade när förmannens hand höjdes.
Efter 10 hårda daskar över de nu illröda skinkorna satte han på nytt ned henne och med lika röda kinder drog Synderskan hastigt upp underbyxorna och rättade till kjolen. Utan att titta upp från marken neg hon hastigt mot förmannen och skyndade iväg mot köket igen. Skinkorna hettade och sved för varje steg. När hon väl nådde köket och satte sig på den hårda träbänken med sin skål satt hon försiktigt och undvek nogsamt att röra sig så att det grova tyget skavde mot skinkornas svidande hud.
Eftermiddagens arbete bestod för Synderskan i att diska och förbereda middagen. Hon såg noggrant till att hålla blicken i marken då hon passerade drängarna och hämtade deras skålar, likaså tillät hon sig bara en snabb blick upp mot fönstret till unge herrns gemak. Fönsterluckorna var stängda, och Synderskan slog snabbt ned blicken på nytt. Den pirrande känslan av tanken på unge herrns nakna kropp kunde hon däremot inte så bort, och mot sin vilja började hon fantisera och minnas de båda drängarnas svajande lemmar från förmiddagen.
Synderskan rodnade synligt när hon kom in med disken, och hon hastade till vattenspannen för att hämta vatten och komma undan de andra pigornas kritiska blickar. Rykten spreds snabbt, det visste hon, och säkert visste redan de andra vad hon gjort och att hon fått ligga över förmannens knä inför drängarna. Det var ju också en bild. Det sög till i underlivet när hon tänkte på det, de unga männens blickar på hennes blottade bakdel och buske... Synderskan skakade på huvudet för att slå bort tanken och skyndade ut till brunnen.
När hon dragit upp hinken med vatten ropade stalledrängen till henne: ”Är det vatten hon har där? Kom hit med en hink, det är varmt och jag kan inte släppa kusarna.” Stalledrängen var Synderskans favoritdräng, han hade alltid varit vänlig mot henne. Han var nog 15 år äldre än hon, men oftast renare än de andra drängarna, och med ett stiligt leende. Alla pigorna fnissade lite när han kom på tal, och matmor stannade gärna och talade lite längre med honom.
Synderskan nickade och gick mot stallbacken. När hon kom bakom stallet såg hon vad det var drängen arbetade med: en märr frustade och stapplade lite rastlöst medan hingsten klättrade på henne. Synderskan rodnade när hon såg den väldiga hästlemmen som sökte sin väg in i märren. Hon blev stående med vattenhinken och drängen skrattade åt hennes fascinerade uppsyn när hingsten med kraftiga pumpanden tryckte in sin jättepåle.
”Jo det var en syn för fagra ögon det... kom hit med vattnet nu, så är hon söt.”
Synderskan rodnade och ryckte till, gick hastigt till stalledrängen. Hon ställde ner spannen bredvid honom och medan han tog av sig skjortan och tvättade av sig drogs Synderskans blick igen till märren och hennes betäckare. Hingsten stötte nu in sin lem i märren med kraft och ganska snart såg Synderskan hur hela hingsten riste och skakade, innan han avmätt klev av märrens rygg. Den nu halvslaka lemmen gled ur märren och en rännil av vit hästsperma rann ut med den och plaskade mot marken och upp på Synderskans kjol. Hon hoppade förskräckt åt sidan. Stalledrängen skrattade roat åt henne, och sa: ”Seså, kom här så ska jag tvätta bort det där åt henne.” Han tog hjälpsamt tag i kjolen och började gnugga med en bit blött tyg för att få bort fläckarna. Synderskan rodnade och kände sig lite blottad, då han fick se hennes ben därunder kjolen. Drängen tog ett nytt tag och ännu lite mer ben blottades. Synderskan rodnade och såg att drängens byxor nu putade ut där framme. Det var tyst och plötsligt blev hon medveten om både sin egen och hans andning. Hans bara överkropp med de glänsande mansmusklerna som spelade när han gnuggade, hans närhet, hans hand bara några decimeter från hennes sköte... En våg av upphetsning sköljde över Synderskan och hon kunde inte låta bli att dra efter andan och försiktigt luta sig lite närmare stalledrängen. Hon satt upp ena benet på en pall så att han kunde nå bättre, och på så sätt blottade hon också ännu mer av sina mjuka bleka ben.
Det pulserade mellan benen på Synderskan när den 15 år äldre stalledrängen rörde vid hennes lena vad och mötte hennes blick. Drängens grova byxa putade rejält och avslöjande och hans blick avslöjade frågan om hon ville detsamma. Synderskan nickade lätt och kände hur stalledrängens sträva hand sökte sig upp under kjolen. Han smekte hennes innanlår och hon drog efter andan, hände detta verkligen? Hon lade försiktigt sin hand på drängens axel och lät den mjukt smeka ned längs armens muskler. En ilning av lust drog genom henne när hon kände de kraftfulla rörelserna under huden, nästan såsom hingstens muskler hade rört sig under dess bestigande av märren...
Stalledrängen drog med fingrarna över Synderskans underbyxor och väste till henne ”kom går vi in i stallet”. Synderskan bet sig i läppen och nickade. Hjärtat dunkade i bröstet på henne och andhämtningen var darrande.
Inne i stallet luktade det som det gör i ett stall. Drängen drog med sig Synderskan in i en box, där halmen var nybytt och mjuk. Där förde han hennes hand innanför sin byxlinning och han såg hennes ögon bli stora samtidigt som han kände hennes varma mjuka hand sluta sig kring hans styva lem. Upphetsningen tog överhanden, och han drog nästan sönder klänningen när Synderskans kläder föll till marken plagg för plagg. Snart stod hon naken framför honom, de toppiga brösten styva i den svala luften, busken mjukt inbjudande och den mjuka huden som knottrade sig lätt. Rodnande kinder och ett nervöst men upphetsat tag om underläppen med de vita tänderna. Hon var vacker och oskuldsfull som en tidig vårdag, tänkte han. Drängen lät sina byxor falla och hans tjocka och ådriga lem svängde ut från linningen mot Synderskan. Hennes ögon blev stora och hon kunde inte släppa den med blicken.
Synderskan såg stalledrängen ta ett steg fram till henne, och hon kände hans sträva hand mot sina känsliga bröst. Det gjorde nästan ont, men var samtidigt så skönt när han smekte hennes bröstvårtor, hon var tvungen att bita ihop munnen för att inte skrika till. Stalledrängen förde hennes hand ned mot lemmen, och över den muskulösa magen kände hon hans buskiga sträva mörka pubishår mellan fingrarna. Hon lade försiktigt handen runt skaftet och rörde den sakta fram och tillbaka. Drängen flämtade till och log ”Precis så...” Synderskan fortsatte och drängens allt tyngre andhämtning fick hennes egen att förändras, hon kände hur upphetsningen, nej kåtheten! pulserade mellan benen, och hon längtade efter honom. Hennes grepp blev lite säkrare och hon runkade drängen med blicken fäst i hans. Drängen flämtade till och hans grepp om hennes styva bröstvårta klämdes åt så att hon gav ifrån sig ett litet skrik. Drängen släppte snabbt och hyssjade henne. ”Hon måste vara tyst, det kan komma någon när som helst.” Synderskan nickade och längtade efter hans grepp om bröstvårtan igen, men istället förde han henne ned på knä, och med den svajande pålen framför ansiktet kände hon hur han smekte hennes läppar. ”Seså, smaka lite på den...”
Synderskan tvekade, det här var verkligen ingenting som väluppfostrade unga pigor gjorde. Men drängen framhärdade, det verkade självklart för honom. Så Synderskan öppnade munnen och blundade. Snart kände hon den varma salta toppen glida förbi hennes läppar, och innan hon visste vad som hände sög hon på den. Drängens lem fyllde hela hennes mun, hon slickade och sög och hon tyckte att det var det mest upphetsande hon varit med om. Den var så stor i hennes mun, men det gick! Hon kände drängens starka hand mot bakhuvudet, när han sakta lät lemmen gå in och ut mellan hennes läppar. Det var ingen tvekan om att han njöt, och det gjorde Synderskan märkligt stolt. Hon hörde att han blev mer och mer upphetsad, och hon hann bli rädd att han skulle släppa sin säd i hennes mun och hon skulle gå miste om samlaget, men han släppte taget om henne i tid, och istället ställde han henne upp. Synderskan var upphetsad, nu skulle det hända! Men... hur gjorde man? Hon stod lite handfallen framför honom, var på väg att lägga sig på rygg, och drängen log. Han vände på henne, och böjde henne framåt, särade på hennes ben, och snart stod Synderskan i den där förbjudna och skamfyllda ställningen som ett djur, utan ögonkontakt och med både skötet och stjärten blottade. Hon rodnade och försökte vända på sig, nog kunde de ligga med varandra ansikte mot ansikte, men drängen höll henne kvar. Så kände hon den. Lemmen som sökte mellan hennes ben. Den fann vägen in i hennes plaskvåta blygd, och centimeter för centimeter vidgade den henne, öppnade och gjorde sin väg. Synderskan bet sig hårt i läppen för att inte skrika, den här känslan var helt ny! Både smärta och njutning. Det kändes som att hon töjdes ut för varje centimeter.
Lemmen tycktes fortsätta för alltid, längre och längre in i henne trängde han, tills han slog i botten och en ilning av smärta gick genom henne. Synderskan gnydde till, och drängen drog sig långsamt utåt igen. Det var lika skönt åt det hållet! Och så in igen, lite lättare den här gången. Stöt för stöt försvann smärtan och njutningen ökade. Synderskan kunde inte låta bli att utstöta ljud av välbehag när drängen lät stötarna bli kraftigare och snabbare. Det som hade börjat som en mjuk älskog, övergick snart i ett stötande som fick hela Synderskans kropp att studsa fram och tillbaka i drängens starka händer. Njutningen tog över och snart kände Synderskan den förbjudna känslan, hon var nära att nå höjdpunkten, klimax. Stalledrängen hörde det och ökade takten ytterligare, nu smällde hans lår mot hennes skinkor och med varje hård stöt stötte han i botten av henne. Synderskan kände orgasmen anfalla henne och hon var helt chanslös. Hon nästan skrek ut den, medan drängen höll henne kvar hårt och fortsatte trycka sig så långt in han kunde. Synderskan skakade i hela kroppen och försökte komma loss, men kunde inte. Orgasmen fortsatte längre än hon kunnat ana, hon skakade och riste i hans starka grepp, och när han till sist släppte henne, gled Synderskan darrande ned i gräset. Hon blundade och höll på att lägga sig ned, när stalledrängen påminde henne: ”Jag vill ju inte gärna göra henne med barn, men nog vill hon hjälpa mig att nå fram till slutet också?”
Synderskan nickade och höjde handen för att runka lemmen, men stalledrängen förde den åt sidan. ”Ånej, vi ska nog undvika fläckar... det är säkrast att hon tar den i munnen.” Synderskan blev förskräckt men vågade inte säga emot. Hon ställde sig åter på knä och öppnade munnen. Den här gången var drängen mer upphetsad, det var tydligt och klart, för hans lem trycktes in munnen nästan som om det varit hennes våta sköte. Med ett fast grepp förde drängen Synderskans huvud fram och tillbaka, lemmen gick nästan ner i halsen på henne och andningen blev lidande, men snart hörde hon att drängen var framme. Med ett fast grepp höll han kvar hennes huvud medan han stönade mörkt, och varm salt kletig säd fyllde hennes mun. Synderskans ögon öppnades stort och hon försökte svälja så fort hon förmådde, men drängen sprutade tjock stråle efter tjock stråle ned i halsen på henne och snart kände hon hur den kladdiga smeten översvämmade munnen och rann nedför hakan. Säden tycktes aldrig ta slut, och med händerna försökte Synderskan fånga det som hon inte förmådde svälja, men stora droppar av varm smet droppade ned över brösten och rann mot magen.
Stalledrängen slaknade långsamt och släppte flämtande taget om Synderskans huvud. Hon drog sig tillbaka och slickade i sig det hon kunde, försökte torka bort drängens säd med halmen så gott det gick, och tittade sedan rodnande upp på honom. Stalledrängen hade redan dragit på sig byxorna och log mot henne. ”Det är nog bäst hon klär sig nu, och hämtar vattnet, innan Matmor kommer rännande.” Han skrattade till och försvann ut till hästarna. Synderskan rodnade över hela kroppen, plötsligt kände hon sig smutsig och simpel, och alldeles väldigt naken. Hon rafsade snabbt ihop kläderna och drog dem på sig, försökte torka av det sista av säden från händerna men fingrarna fortsatte kännas kladdiga. Till slut rättade hon till hår och klänning och skyndande ut till brunnen, utan att möta Stalldrängens blick. Hon rodnade och skammen sköljde över henne i våg efter våg. Vad hade farit i henne? Skulle han berätta? Nej då, stalledrängen var vänlig. Men vad var det med henne? Hur kunde hon?
Fler noveller av samma författare
| Titel | Kategori | Betyg | Datum |
|---|---|---|---|
| Synderskan | Heterosex | 4.6 | 27/9-21 |
