Hornstull

Författare: recklessabandon Datum: 2020-01-13 14:45:10

E-post: therecklessabandon@protonmail.com

Kategori: Age play och Heterosex

Läst: 20 529 gånger

Betyg: 3.4 (6 röster) 2 medlemmar har denna novell som favorit



Hornstull

Nina. Hon var i Essis ålder och hennes tråkiga farsa ungefär i min. Jag hade kunnat plocka upp henne i stan eller ett kvarter bort eller bara 100 meter nedför gatan men jag tyckte det var lite roligt att hämta henne vid dörren. Av hennes pappa. I min egen bil. Med min egen dotter i maskopi. Det här är inte bra alls. Gör som era pappor har sagt istället. Ät upp maten och gör era läxor. Och läs för helvete inte sånt här. Med en massa svärord till på köpet. Det tyder på dåligt ordförråd.

------------------------------------------------------------------

-”Hoppa in i baksätet med Essi” ropade jag till Nina som vinkade febrigt som att de kände varandra.
-”Hej Nina! Vad kul att du kunde komma med!”, ropade hon.
Nina såg osäkert och på mig vilket var ganska väntat när allt kommer omkring. Jag tittade tillbaka med ett avväpnade leende.
-”Det kommer att bli Jättekul!”
Jag bytte några förbannat tråkiga artighetsfraser med pappan i värsta fotbollsförälderstil och jag låtsades ha bråttom. Jag var i överläge i min kostym. Han stod hemmakvällsklädd i strumporna på yttertrappan och försökte förvirrat fråga lite om vad det egentligen var som Nina skulle med på. Hon hade ju inte riktigt kunnat förklara. Duktig flicka. Jag rabblade på:

-”Det är saxofonträningen. Du vet, jazz? Ingen panik. Jag och hämtar dem med bilen ikväll och så sover de hos Essi och nu måste vi dra”. Nina tittade tveksamt tillbaka mot huset som hon glömt nåt men mest troligen funderade på om hon skulle springa all världens väg. Till slut kom hon fram till att hon ändå inte skulle det och satte sig tveksamt i baksätet utan att hälsa riktigt på Essi. Det kan tyckas lite märkligt om man inte visste att hon var totalt oförberedd på ett det skulle sitta en annan tjej där. Jag slängde in hennes väska i bagaget.

-”När började du med saxofon?”, ropade pappan förgäves och vi gasade iväg så dammet virvlande.

------------------------------------------------------------------

Det la sig en förvirrad tystnad i bilen.

-”Ska du med pappa upp till lägenheten i Hornstull?”, frågade Essi försiktigt.
-”Eh, jag ska…”
-”Ja, jag ska inte med om du trodde det” avbröt Essi. ”Jag ska av vid telefonplan. Jag bara hängde på för att det skulle verka lite mer normalt så att inte din pappa ballar ur som de lätt gör” ursäktade hon sig. Och så blev det tyst igen där bak. Jag kollade nyfiket i backspegeln.
-”Känner ni varandra? Ni är ju -99-or båda två?”, frågade jag. Jag kunde inte låta bli… Det kändes som när man var liten och inte kunde låta bli att rota runt i myrstacken med en gren som man hittat.
-”Ni kanske har setts nånstans därute? Gått i samma skola? Nina brukar ju simma med Mälarhöjdens i Eriksdalsbadet, det brukar ju du göra också eller hur?”
-”Jag har varit där EN gång.” korrigerade Essi.
-”Ni är ju faktiskt lika i stilen ändå. Det känns som att ni skulle kunna ha träffats lite då och då?” Jag pekade på min dotter. ”Essi”, förklarade jag.
-”Dotter” lade Essi snabbt till för tydlighetens skull. Nina fann sig förvånansvärt snabbt. Misstänksam men tuff.
-”Det är lugnt Nina. Jag fixade ihop Essi med en kollega som för ett tag sen. Och han är ju 45. Så nu hjälper hon mig tillbaka”, sa jag glatt och log. Hon såg fortfarande mycket tvivlande ut.
-”Men kom igen, du ser väl hur lika vi är eller? Kom igen. Annars får jag väl göra faderskapstest” (vilket jag borde göra i vilket fall som helst när allt kommer omkring).
-”Äh, du får nog visa legget Essi. ”. En snabb blick och så gav Nina det tillbaka med en min som att hon ville sjunka rakt genom sätet.
-”Det här ju så jävla sjukt”.
-”Då skulle du ha varit med när jag fick bjuda in Benjamin till ett så kallat informellt möte. Den där äldre kollegan. Jag fick ju skriva ett helt meningslöst PM för att få till det och där satt jag och babblade om nåt som jag inte hade en aning om när det helt plötsligt oväntat ringde från Huddinge och de behövde mig pronto. Jag fick sticka direkt och där satt Benjamin kvar i mitt kök med sitt glas vin. Ensam. Och så Essi förstås som satt i sin pyamas och kollade på serier framför TV:n och hade det tråkigt... Jojomensan. Det var sjukt.”
-”Det var ju inte så jag behövde tjata särskilt länge i och för sig” sa Essi torrt.

Nina såg först oförstående, sedan misstroget, sedan förundrat, och slutligen roat på Essi som fnissade tillbaka. De började snacka och Essi nämnde att det minsann var hon som hade köpt slipsen som jag hade på mig (vilket var rätt) och förmodligen också kalsongerna (vilket var fel). De kom överens om att kostymen var snygg men att det är obegripligt att jag åker omkring i en så gammal bil med min inkomst. Jag började tänka att det här kanske utvecklas åt helt fel håll. De började gadda ihop sig.

-”Vad är det ni gubbar vill ha egentligen när ni raggar på tjejer som knappt gått ur gymnasiet”, sa Essi.
-”Det känns ju mer skumt nu än vad det gjorde för nån timme sen”. La Nina till.
-”Varför äta kyckling när man kan äta gammal höna?”, frågade jag oskyldigt. Jag fick ingen reaktion så jag fick utveckla. ”Trång fitta”, sa jag och lät ännu oskyldigare. Det var inte så roligt tydligen för jag fick mig en ordentlig spark rakt genom ryggstödet.

-”Komigen. Jag försöker ju bara konversera. Ni sitter ju som glasspinnar därbak” sa jag som om jag pratade till ett par barn och förklarade:
-”Vi pratar om tavlor och konst och då vill jag bjuda på lite käk och lite vin när vi ska planera in nästa raid. Du vet, informellt möte? För övrigt tycker jag att Nina är väldigt mentalt mogen jämfört med vissa jämnåriga som jag känner” sa jag menande. -”Det är väl i stort sett det tror jag?”
-”Nästan” sa Nina.
-”Ja eller hur” sa Essi och de tittade båda på mig som om jag var en stor skurk.
-”Mäh! Ni är ju som STASI. Men det vet ni väl inte vad det är.”
-”Nä DDR har man ju liksom aldrig hört talas om, det läser man väl inte förrän i mellanstadiet?” sa Essi och vände sig till Nina men egentligen lika mycket till mig:
-”Män generellt är jävligt banala när det kommer till sex. Man hoppas att det blir bättre med åldern men det blir det inte. Väldigt fokus på den där kuken som de tror är så otroligt speciell. Men egentligen är det ju bara att suga som när man suger på en isglass ungefär. Med hela munnen. Och inga tänder”.
-”Jag kan inte gapa särskilt mycket”, sa Nina och verkade inte så ledsen över det.
-”Tja då får du väl säga ’Den alldeles för stor för lilla mig’, det går nog hem”.
-”Dom är så osäkra nuförtiden, killarna, ni måste vara lite snälla mot dom”, försökte jag.
-”En gång sa jag att den var så liten och gullig” sa Essi elakt. ”Han stack direkt och glömde jackan mitt i vintern. Kallt. Brr!”.
-”Du är en mycket ondskefull dotter. Du har skadat honom för livet.” Jag kunde inte låta bli att skratta. Förmodligen var det påhittat men vad vet jag. Jag var väl på nåt vis stolt märkligt nog. Jag vill att man ska kunna vara sådär respektlös och vild som tjej. Det känns inte helt självklart ens 2019. Jag släppte av Essi som lovat att sova hos sin morsa (även känd som en jävla idiot). Jag sa hej då till Essi:

-”Vi ses ju i morgon. Vi kan väl höras om tiden?”. Jag antar att det lät lite ointresserat men jag var egentligen bara fokuserad på nåt annat.
-”eller om en vecka…” kontrade Essi och borstade bort en imaginär fluga från t-shirten. Det gick inte att konkurrera med henne. Hon kunde vara ointressets okrönta drottning när hon hade lust.
-”Men du har schysst smak i alla fall pappa” lade Essi till lite lurigt innan hon slog igen dörren.
-”Ja det vet jag att jag har. Man kan ju undra var dom generna tog vägen!” ropade jag efter henne.
-”Ha!”
Så försvann hon mot tunnelbaneuppgången med sitt kortklippta, svartfärgade hår. Sin näsa och sina läppar som liknade sin mors. Sin begagnade axelväska och sina slitna jeans med hål. Tänk att män vill ligga med en så liten tjej. Det kunde jag på ett vis förstå.

------------------------------------------------------------------

Nina gick första år på konstfack. Sjukhuset där jag arbetar köper in konst för att ’stödja kulturlivet’. För oss som faktiskt jobbar där dagligen gör det livet odrägligt för utan undantag är den nämligen så otroligt ful att man bara ville hoppa ut genom fönstret. Så nu gör jag det själv istället.
Jag köpte en cool keramikstatyett som såg ut som Nifertiti av Nina på julutställningen och så började vi prata lite. Jag tipsade om en utställning på Waldemarsudde och hon gick dit och gillade den också och snart for vi runt och köpte in konst till mina tråkiga korridorer och försnillade också en del anslag när hon såg nåt konstverk som hon verkligen tyckte om.
Självklart tänkte vi på åldersskillnaden. Det har hänt en del. Hon kallade tavlor för Hötorgskonst och jag kontrade med att det ändå måste vara nåt speciellt med Rembrandt eftersom han hänger sig kvar efter alla dessa år. Vi kom in på andra ämnen och hon frågade varför en kille hon bjudit på middag och som hon visste var intresserad inte bjöd tillbaka.

-”Han har säkert inte orkat städa toaletten” föreslog jag. ”Eller så är han rädd att verka gammaldags?”
Hon berättade om sin pappa som tydligen var en modern man. På det där sättet som var modernt för mycket länge sedan och nu hade blivit det igen. En sån där som kollat för mycket på amerikansk TV och i vuxen ålder lärt sig att alla killar har skumma avsikter och att tjejer måste skyddas med våld om så krävs. Han borde veta bättre. Det verkade vara komplicerat att vara 19 år. Så mycket moral och sociala regler. När hon berättade om sina relationer kändes det som hon pratade om mina föräldrar. Det hon beskrev var ett postmodernistisk 1800-tal.

Nina får berätta själv. Vi får dela royaltyn:
//////////////////////////////////////////////////////////////

Det är inte det att jag såg honom som min pappa vill jag börja med att säga. Jag har redan en pappa för mycket. En jättepappa. Men jag har lite Asperger-drag även om jag aldrig skulle få en diagnos eftersom jag fungerar för bra i skolan, med kompisar, och hemma. Vad jag har problem med är att allt ska betyda så mycket i sociala relationer och jag klarar helt enkelt inte av att analysera alla dessa konsekvenser som det innebär att vara kompis med, eller ligga med, den killen eller tjejen. Det blir för mycket koder och saker som står skrivet mellan raderna som jag inte kan läsa. Så jag får alltid panik av det där och så hade det blivit så att jag aldrig legat med någon även om jag haft chanser. Det kändes som att de bara ville ta något från mig. Kärlek antar jag. Eller bekräftelse.
När jag pratade med honom var det annorlunda på gott och på ont. Från början handlade det bara om konst och vi hade ganska lika smak för allt som var helt ute. Allt vi sa var helt utan undertexter. Han är knäpp, javisst, och dubbelt så gammal som jag men det var så enkelt, man bara sa vad man tyckte. Och han var smart. Jag vet inte om han var modig egentligen men eftersom hans arbete hade helt livsavgörande konsekvenser såg han allting utanför som en lek. Det var kul att åka runt och bli uppvaktad av fattiga konstnärer som hoppades få del av de pengar som vi strödde ut. Ibland trodde de att jag var hans dotter som hängde på. Ibland att jag var den konstkunnige och han bara var någon tråkig typ från administration och vi spelade med på skoj. Jag kunde tjata på att det var så himla tråkigt och att vi skulle gå för jag ville träffa mina kompisar och han kunde ibland osäkert fråga konstnären var egentligen konstverket är, och varför vi står vid hans gamla skottkärra fylld med metallskrot?
Vi började leka med rollerna och en gång var jag hans mycket unga älskarinna. Vi skulle träffa en känd politiskt engagerad feministisk skulptör. Det var mest för att retas lite och känna på gränserna. Hon blev så otroligt provocerad och såg på mig som ett maktlöst omyndigt offer som hamnat i klorna på Ginghis Khan. Hon höll på att kalla på polis. Eller moraljouren i alla fall. Det blev inget köp där. Men det såddes ett frö till något annat.
Och eftersom ni undrar. Ja, jag visste att det fanns en dotter men jag trodde hon var typ tre år eller så. Vi hade aldrig pratat närmare om det.
/Nina

//////////////////////////////////////////////////////////////////////
Jag ringde henne igår. Hon bodde hemma för det är ju Stockholm det här, och hon hade ju knappt gått ut gymnasiet. Typiskt nog satt hon och åt med familjen så det blev bara ett par meningar men kontentan var att jag skulle hämta henne klockan sex. Och vi skulle inte titta på konst. Vi kunde inte säga något explicit där bland misstänksamma föräldrar och snorande småbarn men hon fattade ändå. Smart tjej. Såklart. Annars hade det ju varit helt olidligt.
Utmaningen var att få pappan att inte plocka fram hagelbössan. Jag ringde Essi och sa att nu är det dags att ställa upp annars kommer kriget. Hon var tveksam:

-”Har du berättat det här för Stina?”
-”Nej, det är slut.”
-”Va, är det slut? När hände det?”
-”I onsdags. Och annars hade jag inte berättat ändå, hon hade ju bara blivit ledsen.”
-”Fan! Hon är ju cool. Jag kommer fortsätta hänga med henne i alla fall. Hon är ju min kompis också nu.”
-”Ni är vuxna människor”, sa jag och menade det.
-”Vuxen. Ja, det hade ju varit nåt. Det kan ju gå helt åt helvete om pappan upptäcker vad du håller på med”.
-”Ibland måste man göra saker som man inte vågar för annars är man ingen människa utan bara en liten lort.”
-”Ja Jonatan.” sa Essi mycket pedagogiskt. ”Men ibland måste man faktiskt hålla kuken i styr när den håller på att kasta en genom ett fönster på andra våningen. Det sa farmor jämt”. Vi skrattade tyst tillsammans i våra telefonlurar. Det är vår hemliga humor. Vi skyller allt snusk på min mamma. Hon är frireligiös och rädd för precis allt och har aldrig sagt nåt opassande eller politiskt inkorrekt i hela sitt liv. Så det är en rolig bild att tänka sig de där orden komma ur hennes evangelistiska mun. ’Hur man än vänder sig har man kuken bak’, brukade hon säga.

-”När åker vi då?”, sa Essi efter en liten paus. Jag kunde se nyfikenheten smyga sig in. Så jag tog Essi och Jaguaren och kostymen och åkte dit utan plan alls och Nina visste heller ingenting. Vi sköt från höften. ’Sjukt kul’, som Essi brukar säga.

------------------------------------------------------------------

Fast forward. När vi lämnat av Essi på Telefonplan klättrade Nina över till framsätet och vi åkte mot min lägenhet vid Hornstull. Hon hade svarta strumpbyxor och en svart kjol som gick nästan till knäna. Men när hon sjönk ner i sätet gled hon som av en händelse lite framåt och kjolen åkte upp en centimeter eller två och benen var smala och väldigt fina av det lilla jag kunde se.
Varje gång jag svängde höger såg jag hennes ansikte. Läpparna var smala och med ett läppstift som är gjort för att inte synas. Hennes lockar var gröna och uppsatt med små spännen och ögonen var nyfiket blå. Det finns inte tillräckligt med högersvängar på vägen till Hornstull. Hon tittade mest ut genom fönstren men kunde inte låta bli att kasta små blickar mot mig när hon trodde att jag inte såg.

------------------------------------------------------------------

Vi gick sida vid sida uppför trappan. Hon hade smidigt undvikit att gå först så jag kunde inte titta upp under kjolen. Det tyder på en viss klass. Och på självrespekt. En bristvara i den åldern nu som förr. Vi hade ännu inte nuddat varandra. Långsamma dyningar genom kroppen. Som på Stilla havet.

-”Jag är ganska kaxig” sa Nina när vi stängt lägenhetsdörren bakom oss.
-”Var inte rädd” sa jag och log. Hon såg tillbaka rakt i mina ögon tillbaka och viskade:
-”Var inte rädd själv. Det finns inga spöken”. Hur hon nu kunde vara så säker på den saken. Hon kisade.
-”Jag har aldrig gjort det här men det betyder ingenting. Jag är inte som Essi”.
Inte som Essi? Hur kom hon in i bilden? Det var garanterat med flit. Jag tappade fattningen ett ögonblick och visste inte vad jag skulle säga. Hon ville väl få lite kontroll igen och det är ju förståeligt men jag ville inte göra några jämförelser. Hon vred om kniven lite till:
- ”Även om vi är lika gamla och kanske lite lika på andra sätt också”. Hennes kaxiga ansikte såg upp mot mig. Jag tyckte om minen. Jag kände en väldig sympati med den där tjejen. En bra person. En sån som är värd att samla på. Jag såg tillbaka, lät det vara tyst en stund. La mitt huvud på sned och nickade. Jag har väl förtjänat det antar jag.
-”Bra” sa jag. ”Man får vara som man vill. Essi är inget facit”.
-”Men din gympalärare vill se dig naken i duschen” lade jag till och rösten var stark igen. Jag tittade på hennes bröst och mellan hennes ben. Hon bet lite på en nagel och höll armarna tätt över bröstet.
-”…Han vill se dig naken i duschen och låta handen glida ner mellan dina ben och stoppa in ett finger.”
-”Hon är tjej.” sa Nina trotsigt.
-”Det spelar väl ingen roll”.

Jag kanske är omogen? Förmodligen. En omogen skit med alldeles för mycket ansvar och makt över liv och död. Skrämmande men sant. Men en bra pappa. I alla fall om du frågar mig. Det är alltid till mig Essi kommer när hon är ledsen. Hon frågar om man måste tungkyssas när man dejtar, vad man ska köpa för vin och hur mycket mens som är normalt. Kort sagt allt. Hon frågar aldrig sin morsa. Ha! Men att jag är en ansvarstagande far betyder ju inte att jag inte vill knulla med hennes kompisar när jag får chansen.

------------------------------------------------------------------

Nina var ganska tyst efter middagen. Vi hade just avslutat havskräftorna och satt med halva vinet kvar. Hon var lite sorgsen men inte ledsen. Hon hade slappnat av. Man behöver inte vara glättig för min skull. Jag visste vad det var. Det är kraven, kläderna, identiteten. Miljön och jämställdheten. Det var fint att sitta där tillsammans. Man får vara som man vill.

-”Det är konstigt med dig. Du ser så rakt på en. Du verkar inte generad. Det är som elektricitet genom min kropp. Var har du lärt dig titta så där?” Frågade Nina.
-”Jag är bra på att titta. Det är en yrkesskada”.
Vi stod en halvmeter från varandra. Brösten spände mot blusen när hon andades. Hon fick anstränga sig för att stå kvar och inte vända sig bort eller skydda sig eller sparka mig på pungen. Hon bara stod där. Jag lät mina fingrar nudda hennes läppar och sära dem så att munnen blev halvöppen och jag kysste henne. Och jag gav henne tid att prova. Hon hade väldigt goda kyssar och jag blev varm och kåt och glad och jag lät henne bestämma takten så hon kunde bli likadan. Hon vred på huvudet och jag kysste henne på halsen. Hon tyckte om när jag höll i hennes höfter och tryckte mig mot henne. Jag knäppte upp en knapp i blusen.

-”Kan vi bli nakna tillsammans?” frågade Nina.
-”Nakna tillsammans är ju jättelöjligt” retades jag lugnt. ”Det låter som älskog på sin höjd. Vem vill hålla på med sånt? Jag trodde du kom hit för att bli knullad?”
-”Knulla”.
-”Bli knullad”.
-”Knulla”, sa Nina och avslutade meningsutbytet genom att demonstrativt dra av sig kavajen och knäppa upp skjortan. Jag gillade hennes surmulenhet när hon krängde av sig den. Inget kråmande. Det var som hon var med i gerillaarmén. Eller en irriterad tonåring som måste städa rummet.
-”Glöm inte bort att du är bäst” sa jag lågt och hon kom ihåg.

------------------------------------------------------------------

Jag förde in handen under BH:n. Handen var varm. Min hand är gjort att hålla ett bröst. Det var väldigt trångt under BH:n såklart men om hon drog in bröstkorgen gick det bra. När hon verkligen behövde andas fick jag knäppa upp den och stod där med två små fantastiska bröst som var så fasta och så lena och som pekade rakt mot mig. Jag tog av mig skjortan och tryckte henne mot mig. Hon rörde sig lite för att gnida brösten mot min mage.
Hon fick känna efter vad hon ville ha. Jag ville inte att nån idiot bara stoppar fingrarna i fittan på henne utan vidare. Inte första gången i alla fall. Gärna senare om hon vill men inte nu. Jag hoppades att min kollega hade gjort samma mot min dotter men jag var mycket tveksam. Jag känner honom. Men vad fan ska man göra? Det finns ju gränser för vad man ska in och peta i även som ansvarstagande pappa. Bildligt talat ’peta i’ alltså.
Jag drog kjolen över stjärten. Strumpbyxorna ner och av. Jag rörde på insidan av låren och när hon särade lite på sig gled jag upp över hennes trosor och hon borrade in fingrarna i mina axlar. Hon höll krampaktigt i mig när jag hade handen där. Jag lossade fingrarna ur mina axlar och placerade dem på min kuk som pressade mot mina svarta byxor. Hon kände på dess kontur och hur den ville ut mot henne.

-”Det ser ont ut när den trycker sådär mot byxorna”. Hon knäppte upp mina byxor och krånglade ut den så att den fjädrade fram och hon fick rygga tillbaka. Hon tittade på den. Rörde försiktigt på den. Jämförde den mot sin mage.
-”Det här kommer aldrig att gå, din idiot. Det kan bara inte gå. Den når ju för fan upp i halsen. Fittan kan väl inte gå ända dit upp?”
-”Det vet väl inte du som inte ens försökt?”
-”Ska vi slå vad?”
-”Aldrig i livet”.

------------------------------------------------------------------

Den slanka midjan och de smala höfterna. Jag undrade hur vig hon var. Jag ville bara dra ner hennes trosor och hennes pappa kunde inte hindra mig. Jag tog av det som var kvar och hon var naken. Knappt färdig kvinna. Nästan inte klar. Och lite blyg ändå och vem är inte det när en sån som jag kommer på besök och tittar ut en? Jag lade henne ner och tryckte försiktigt isär hennes ben. Hon spände instinktivt tillbaka och jag lät henne göra det. Det fick ta lite tid och så låg hon där med benen brett isär och händerna ovanför huvudet. Det glimmade mellan dem.

-”Ska du sätta igång eller bara stå och titta?”, frågade Nina.
-”Jag har inte tittat färdigt än. Jag ska titta en stund till. Sankte Pär släpper ändå inte in mig om han nu finns. ’Skit ner dig’ skulle han säga när han drar igen dörren framför näsan på mig. Det är för att jag tycker om när du är lite obekväm. Se rodnaden i ditt ansikte. Att du undrar varför i helvete du går med på det här för? Vill plåga dig lite lagom. Dra isär dig så du visar hela dig för mig. Du är gjord för att bli knullad.”

Jag kan uttrycka mig fint. Prata med fullständiga meningar. Jag kan bete mig i möblerade rum. Men kostymen så trång och tråkig. Jag kastar mig hellre runt och ser förskräckelsen i allas ögon. För det finns inget de kan göra åt det dom jävlarna.

-”Skit ner dig” sa Nina och så satte vi igång.

------------------------------------------------------------------

Hon kved och vred sig, höll emot och släppte sedan taget. Det var så blött att den bara ville glida in men det var så trångt att det kändes som att jag sprängde isär henne. Jag tänkte att, herregud det är ju pyttelitet här. Det kändes som miljarder. Inte komma än. Jag tänkte jag på min mormor och hur hon hade haft sex med morfar den där gången när jag var liten och var uppe på natten för att kissa. Ett klassiskt knep.
Man kände hennes bäckenbottenmuskler delas. Jag lät henne rida mig och känna och experimentera. Hon lärde sig att svanka så hon gned mot kuken med klitoris och jag sa åt henne att på sig själv om hon vill. Jag ställde henne mot bokhyllan. Det verkade ovant och inte helt bekvämt. Jag tog det långsamt med mina händer på höfterna och tänkte att det var precis så här det var tänkt när Gud skapade Darwin. Det var så här vi befriade oss från fiskarna och kravlade upp på land. Vi var alldeles varma och fortfarande blöta. Jag lade ner henne på sängen. Jag var helt slut och Nina låg och stirrade i taket, bara rakt upp och hennes ögon blev fuktiga.

Hon kom inte den där första gången. Nån måtta får det vara med den litterära friheten. Men jag kom däremot. Över hennes små bröst och i ansiktet och håret. Hon spottade ut lite som kommit in i munnen. Det är väl en vanesak. Hon ville tvätta sig och tog en dusch och kom sen till mig med en handduk runt kroppen som hon lossade och släppte. Hon lade sig alldeles naken på min varma kropp i sängen.
Jag kände mig inte som en skurk. Jag kände mig som på toppen av världen. Nina sov inte heller den natten.

------------------------------------------------------------------

På morgonen alldeles för tidigt messade Essi och var otålig och ville få tillbakaresan överstökad.

’Fick du till det?’
’😊. Du borde prova’.
’Oroa dig inte’.
’Jag oroar mig inte. Men du får komma senare. det ligger någon naken och sover på min mage’.
’OK pappa. Då tar jag och knarkar lite knark så länge så kan du höra av dig sen…’. Väldigt roligt.
Hon kom ändå inklampande för tidigt.

Essi hade lovat att ställa upp på tillbakaresan också. Hon är bra på så vis. Hon älskade mig för att jag kunde göra upp en eld i full storm uppe på Kebnekajse, att jag en gång av misstag beblandat mig med FARC och för att jag var både allvarlig och galen. Jag älskade henne av alla skäl i hela världen och hade älskat henne ännu mer om hon för helvete kunde ta med sig sina trosor från min säng när dom var klara där nån enda gång. Vi hoppade in i bilen.
Nina tog Essi på fittan när jag kollade i backspegeln. I Ninas ansikte såg jag trots och frihet och en berusad glädje. Hon hade gjort sig säker på att det var ok för Essi. Det såg så ut. Jag tror hon ville kolla var gränsen låg. Hon var nog lite avundsjuk på vår lilla kärnfamilj. Och så hade hon lust. Essi själv satt lugnt kvar och lät det ske och verkade mest road och förvånad men hon är ju som hon är. Vi är garanterat knäppast i stan tänkte jag. Knäpp är bra.

-”Din pappa har ingen Jaguar har jag förstått? Det stod en nytvättad Volvo på garageuppfarten, jag antar att det är han som tvättar den på söndagarna? Han verkar ju helt otroligt spännande”, retades jag.
-”Men jag är inte min pappa”.
-”Det vet jag väl. Det är ju därför du hänger med oss.”
-”Koncentrera dig på trafiken!” ropade Essi ”Det är en cyklist där, det är ju 10 poäng”.
Vi fick skärpa oss allihop. Vi är vuxna människor säger dom.

------------------------------------------------------------------

Nina och jag såg fortfarande nyknullade ut när vi kom fram och pappan stod utanför dörren i sina jävla strumpor igen. Säkert samma par. Vi försökte jobba upp lite energi och Essi och Nina gick in i karaktären. De flamsade på. De borde ha fått en Oscar. De kramade hejdå.

-”Vi ses på tisdag va?”
-”Kanske. Vi får se lite.”
-”OK, puss”.
Det kändes som att dom hade blivit kompisar. Hoppas det, tänkte jag av flera skäl. Och så steg Nina av, pappan vinkade stelt som en riktig karl och så for Essi och jag därifrån.

Vi sjunker ner i sätena och det är lugnt och stilla förutom motorns jämna brummande. Hon sneglar på mitt skrev ett par gånger på vägen hem. ’Nej nej inte så’, tänker jag för mig själv och fokuserar på att inte köra över sjuttio. Nittiofem.



Kommentarer

wingman1969 4 Mars 2020, 11:51

Som text tycker jag den är bra och underhållande om än rörig, dock är den inte sexuellt upphetsande alls trots ageplay, jaguar och dotter...

recklessabandon 7 Februari 2020, 17:42

Det är faktiskt den text jag jobbat mest med men det är väl kanske ganska typiskt att det ät den som blir sämst. Man blir lite blind på sin egen text. Tanken var att det skulle vara mindre explicit sex och mer att det skulle ligga under ytan. Det var intentionen. Men det blev nog mest annat som skymmer sikten kanske. Svårt att säga om det var pretentiöst om sin egen text. Kanske. Lite tryhard. Hur som helst uppskattar jag din kommentar nightcare. Det är bra att lära av och försöka bli lite bättre. Finns tillgänglig på min mail om man vill kommentera nåt men inte skriva här.
Mvh RecklessAbandon

nightcare 26 Januari 2020, 09:25

Jag är ledsen, men det här var väldigt rörigt. Många osammanhängande resonemang om... vadå? Mycket snack kors och tvärs. Och när man äntligen kommer till själva sexet, så blir det också ganska luddigt.
Inte för att jag har något emot en större berättelse än bara sex, tvärtom. Men det här, kan man ens kalla det pretentiöst? Vad är det egentligen du vill med den här texten? Eller är jag bara för trött för att förstå?


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright