En rymdfärd
Författare: belladonna Datum: 2012-02-02 19:29:36
Läst:
9 245 gånger
Betyg: 4 (3 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Dörren gick igen bakom mig. Jag lyssnade inåt lägenheten. Konstigt, alldeles tyst, han borde ju vara hemma vid det här laget. Vi hade bestämt möte direkt efter jobbet, min älskare och jag, och jag hade haft en ganska tuff dag med möten, mail och diverse bränder att släcka. Nu var jag trött och hungrig som vanligt vid den här tiden på kvällen.
Jag hängde av mig kappan, drog av mig stövlarna, gick på toa, och lommade sedan in i vardagsrummet. Döm om min förvåning! Där satt han ju i soffan helt lugnt! Och han var inte ensam heller. Tre för mig helt okända män satt också där i soffgruppen. De tittade uppmärksamt på mig, blickarna gled uppifrån och ned, upp igen. ” Va f-n!” kläckte jag ur mig, men då tittade Mr strängt på mig, och jag tystnade. Jag visste inte riktigt hur jag skulle hantera situationen, hade lite svårt att släppa jobbdagen bakom mig och gå in i den här nya situationen, vad den nu skulle utvecklas till.
”Ta av dig kläderna!” Uppmaningen är klar, tydlig, bestämd och tål inga motsägelser. Jag känner ändå ett visst motstånd, tvekar. ”Ta av dig kläderna och lägg dem där på stolen”. Jag börjar långsamt knäppa upp skärpet i jeansen, tittar på männen som tittar på mig, uppfordrande, intresserat. Jag slår ned blicken och tar av mig plaggen ett efter ett, långsamt. Jag känner deras blickar. De följer varje rörelse jag gör, slukar varje bit av hud som blottas, tröja, jeans, strumpor, bh. Mina bröstvårtor styvnar då de släpps fria och då jag slutligen tar av mig trosorna känner jag hur det hettar till mellan benen och den välbekanta bollen av kåthet växer i magtrakten.
Till slut står jag där helt naken framför dem. De betraktar mig noggrant. Mr säger åt mig att knäppa händerna bakom huvudet, sära på benen, svanka och skjuta ut brösten. Jag lyder, vaggas djupare och djupare in i det tillstånd som är så svårbeskrivligt, men så åtråvärt. Han reser sig upp och fäster halsbandet runt min hals, det breda, svarta, med nitar. Han tar ett bestämt tag i halsbandet, kysser mig djupt, och jag är där, fullständigt, i hans händer.
Han leder mig fram till soffbordet. På det ligger ett liggunderlag, praktiskt nog. Han för mig upp, ställer mig där, på alla fyra, särar på mina knän, trycker ner svanken. ”Du ska blunda!”, och jag blundar. En god stund får jag stå där. Inget händer. Männen är tysta, men jag känner deras blickar, brännande mot huden. Det svalkar på blygdläpparna, jag är visst våt. Nu hör jag något, de rör på sig, tar plats runt mig, deras händer börjar känna, knåda, smiska lätt, krama mina bröst, nypa mina bröstvårtor. Jag gnyr, njuter av behandlingen.
Händer knådar min stjärt, smiskar skinkorna så de blir varma och röda, spärrar upp dem. Plötsligt känner jag en kall metallkula pressas mot mitt stjärthål. En klick glidmedel, sedan pressas den in. Jag ryser, kan inte riktigt känna vad det är för något. Någon samlar mitt hår, drar det bakåt, nacken böjs. Händer överallt, nyper, knådar, pullar min fitta, samtidigt som någon binder ihop mitt hår och fäster det bakåt. Sensationen är enorm! Bara jag rubbar huvudet något så dras kulan längre in i stjärten, alllt rör sig, stimulansen kommer både inifrån och utifrån. Jag skriker ut, högt! Någon, kanske Mr, lägger en hand över min mun. ”Öppna ögonen! ” befaller han. Jag öppnar dem, möter hans blick, totalt uppfylld av kåthet och lusta, närvarande men samtidigt helt borta i yttre rymden. Tiden finns inte längre.
Stimulansen avtar. Jag flämtar, darrar, långa rysande skälvningar går genom min kropp och jag kommer långsamt tillbaka. Men inte helt, det tillåts inte. Kulan är borta. Jag blir tillsagd att sitta på knä med särade ben där mitt på soffbordet. Ett par handfängsel i läder spänns runt mina handleder, kopplas ihop. Någon böjer ner mitt huvud. Jag får ett paket, inslaget i smörpapper. Det är en fylld smörgås. ”Ät!” beordras det mig. Jag äter, glupande hungrigt, med kopplade händer. Männen i soffan äter också, flaskor öppnas. Ett glas sträcks fram, jag dricker, droppar av mjölk rinner från min mungipa. Inget avtrubbande, alla sinnen måste vara öppna och vakna. Då jag är färdig får jag sitta där en lång stund och vänta. Männen småpratar, avslutar sin måltid. Sedan leds jag ut på golvet. Mina armar sträcks upp och binds mot taket. Ännu en rymdfärd tar sin början.
Fler noveller av samma författare
| Titel | Kategori | Betyg | Datum |
|---|---|---|---|
| En rymdfärd | Bdsm | 4.0 | 2/2-12 |
